Grannars rättsförhållande vad gäller gränskorsande träd

2020-03-26 i Skadestånd
FRÅGA |Granne stora trädet Gränna står min min trädgård, den smutsar med pinnar och massor med löven på min trädgård, är det grannes ansvar att rengöra min trädgård eftersom det är hans trädet?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Jag uppfattar det som att du undrar hur rättsläget ser ut för en fastighetsägare vars träd ligger i nära anslutning till grannens trädgård i de fall då trädet tappar grenar och löv etc. Jordabalken (JB) är den lag som blir tillämplig i detta fall.Trädens rättsliga ställning i förhållande till fastighetenTill en fastighet hör (bl.a.) på rot stående träd och andra växter (2 kap. 1 § tredje stycket JB). Trädet ska därför ses som en del av fastigheten och alltså något som grannen har en äganderätt över. Äganderätten är i svensk lagstiftning väldigt stark, med enbart vissa begränsningar. Trädens rättsliga ställning i förhållande till den angränsande trädgårdenDet råder en allmän hänsynsregel i svensk lagstiftning att var och en ska vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Vad gäller fastighetsägare och dennes grannar är den allmänna hänsynsregeln något hårdare än vad som annars ställs. Alltså kan det redan här tolkas som att grannen har en plikt att se till att trädet inte fäller löv/pinnar på din trädgård. Tränger en rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne ta bort roten eller grenen (3 kap. 2 § första meningen JB). Vad detta innebär är alltså att du som fastighetsägare har en rätt att ta bort den del av trädet som fäller löv/pinnar på din trädgård, om det medför olägenhet för dig, vilket det i detta fall gör då din trädgårds utseende påverkas av det som faller av trädet. Dock måste du först kontakta grannen och kontrollera med denne ifall hen själv kan ta bort den delen av trädet som stör din trädgård, om det finns en risk för att åtgärden kan medföra skada av betydelse för din granne (3 kap. 2 § andra meningen JB). Vem av fastighetsägarna ska betala?I de nyss nämnda bestämmelserna finns det ingen regel om vem som ska stå för notan vad gäller borttagandet av grenen/delen av trädet som fäller löv/pinnar på den andres trädgård. 3 kap. 2 § JB ger dig som fastighetsägare en rätt att själv ta bort den del av trädet som fäller löv/pinnar ner på din trädgård. 3 kap. 1 § JB kan dock åberopas i allmän domstol för föreläggande och förbud. Vad det innebär är att det finns en möjlighet att domstolen kan ålägga din granne att denne ska utföra åtgärden ifråga. Skadeståndstalan gentemot grannen kan väckas med hänvisning till den nyss nämnda bestämmelsen, fast då krävs det att det rör sig om skador av större betydelse, exempelvis att dagvatten rinner in till fastigheten. Skadan måste alltså vara ungefärlig med de skador som är ersättningsgilla i 32 kap. MB. Detta med hänvisning till tidigare domstolsavgöranden på området. Hur du kan gå vidare med din frågaVad du hade kunnat göra är att först och främst kontakta din granne och se ifall ni kan komma fram till en gemensam lösning på problemet. Annars är det upp till dig ifall du vill ta vidare ärendet till allmän domstol. Känner du dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att ta kontakt med en av våra jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Hyresgäst ansvar för utryckningskostnad vid onödigt larm

2019-11-13 i Skadestånd
FRÅGA |Hej. Vårat aktiebolag hyr en lokal, och vi är hyresgäster sedan 190901. Vi gjorde renoveringen av lokal själva i augusti, och innan vi påbörjade renoveringen så frågade vi hyresvärden om vi fick riva ner en vägg, och om det gick el i väggen. Vi fick svaret att det bara var att riva ner. Vi fick ingen information om eventuella aktiva brandsensorer eller info överhuvudtaget om lokalen. När vi sedan rev väggen (gipsvägg) så gick brandlarmet, detta trots att vi hade en industridammsugare som vi sög upp dammet med för att skona han som rev väggen. Hela byggnaden evakuerades och brandkåren kom. Sedan fick vi en faktura på utryckningskostnaden. Vi anser inte att den är våran att betala, då vi frågat om det bara är att riva ner väggen, och fått svaret OK. I efterhand har vi fått veta att vi ska ringa vaktmästaren för att stänga av våra brandsensorer innan vi utför liknande arbeten. Vi var inte hyresgäster när det här hände och med rätt information hade aldrig larmet gått. Vad är det som gäller här, rent juridiskt? Vill gärna ha svar i text.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ansvar för brandlarm Inledningsvis ska jag lite allmänt redogöra för vad som generellt sett gäller ifråga om ansvar för brandlarm i hyresgästförhållanden. Enligt 2 kap. 2 § lag om skydd mot olyckor (LSO) är ägare eller nyttjanderättshavare för en byggnad ansvarig för att byggnaden är skyddad mot brand och har därmed även ansvar för en fungerande brandlarmsanläggning, dess status, underhåll samt de larm anläggningen genererar. I många fall åläggs ägaren eller nyttjanderättshavaren med en avgift vid onödiga larm. Med onödiga larm menas att larmet inte har orsakats av brand eller annat nödläge, och därmed inte krävt en egentlig räddningsinsats enligt 1 kap. 2 § LSO. Brandlarm i hyresförhållanden När det kommer till hyresförhållanden kan det, precis som du beskriver i din fråga, finnas bestämmelser i hyresvillkoren som reglerar vilka åtgärder som skall vidtas antingen i förebyggande syfte för att brandlarmet inte ska utlösas eller för att förhindra spridning om en brandolycka inträffat. Genom att bli hyresgäst och godkänna dessa villkor finns möjlighet för hyresvärden, som ägare av fastigheten, att kräva hyresgästen på utryckningskostnaden för ett onödigt larm. Dessa villkor kan tolkas som en beskrivning på hur hyresgästen förväntas uppfylla vårdplikten denne är ålagd med enligt 12 kap. 24 § Jordabalken (JB). Eftersom det är fråga om en lokal och inte bostad är det fullt möjligt att reglera detta i hyresavtalet (jfr 12 kap. 25 § 5 st. JB). För att hyresvärden ska kunna grunda sin rätt att kräva er på utryckningskostnaden utifrån dessa angivna villkor om larmet, måste dessa ha kommunicerats mellan parterna. I detta hänseende framgår det inte av din fråga om hyresavtalet var påskrivet vid larmtillfället men att själva tillträdesdagen inträdde vid ett senare tillfälle. Om förhållandena är sådana torde hyresvärden kunna återkräva bolaget på utryckningskostnaden om bolaget måste anses ha brustit i sin vårdplikt. Vid denna bedömning är två tänkbara lösningar möjliga. Den första är beroende av om bolaget tagit del av eller borde tagit del av de särskilda villkoren angående larmutrustningen (exempelvis genom att de fanns som bilaga till hyresavtalet eller genom hänvisning från hyresvärdens sida). Om detta är fallet har bolaget, genom att inte följa dessa åtgärder, brustit i sin vårdplikt och kan därmed även krävas på utryckningskostnaden. Den andra lösningen utgår istället från att det inte fanns några som helst villkor eller hänvisningar om dessa åtgärder i varken hyresavtal eller någon annan källa hyresgästen tagit del av eller borde tagit del av. Hyresvärden har helt enkelt muntligen upplyst om detta i efterhand. Bedömningen om huruvida hyresgästen brustit i sin vårdplikt får i detta fall göras utifrån huruvida bolaget borde tagit reda på vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och i så fall vilka säkerhetsåtgärder som skulle vidtagits innan en renovering påbörjades. Om bolaget borde tagit reda på denna information men inte gjort det kan de anses ha brustit i sin vårdplikt och kan därför krävas på utryckningskostnaden. Att hyresvärden inte lämnat uppgifter om detta innan kan ha viss betydelse, men är dock inte avgörande. Om hyresförhållande inte föreligger Det ovan anförda resonemanget utgår som sagt från att bolaget redan skrivit på ett hyresavtal och därmed måste anses vara bunden av vårdplikten, trots att tillträdet ännu ej skett. Men om situationen istället skulle vara den, att parterna kommit överens om att bolaget skulle renovera lokalen och sedan skriva på ett kontrakt närmare inflytt torde möjligheten att kräva bolaget på utryckningskostnaden grundas på de "vanliga" skadeståndsrättsliga reglerna. Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen ska den som av uppsåt eller oaktsamhet orsakar annan skada ersätta skadan. Oaktsamhetsbedömningen blir i detta fall lite detsamma som det tidigare presenterade resonemanget; d.v.s. huruvida bolaget vetat eller borde vetat vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och vidtagit säkerhetsåtgärder därefter. Här kan även poängteras att ni installerat en industridammsugare för att minimera spridningen av damm. Huruvida denna åtgärd är tillräcklig för att ni inte ska anses vållande till brandlarmet är dock ingen bedömning jag kan göra. Sammanfattning och slutsats Huvudregeln är att ägaren av byggnaden ansvarar för brandlarmet och de eventuella kostnader som uppstår i samband med larmet. Samtidigt är hyresgästen ålagd med en vårdplikt och ska iaktta den aktsamhet som utmärker en ordentlig person, och är även skyldig att ersätta de skador som uppkommer i hyresrätten om hyresgästen brustit i sin tillsyn och omsorg. Vid hyra av lokal har hyresvärden även möjlighet att utvidga hyresgästens vårdplikt och kan ställa ytterligare krav på hyresgästens vårdande av hyresrätten. Om hyresgästen brister i sin vårdplikt, antingen genom att inte följa de särskilda villkor hyresvärden ålagt hyresgästen med, eller är oaktsam vid nyttjandet av hyresrätten kan denne krävas på skadestånd för den skada som uppstått på grund av dessa förhållanden. Om den bristande vårdplikten eller oaktsamheten lett till ett onödigt larm kan hyresvärden alltså kräva hyresgästen på de kostnader som orsakats. Om det inte är fråga om ett hyresförhållande kan eventuella utryckningskostnader krävas tillbaka baserat på skadeståndsrättsliga regler. Om den som orsakat det onödiga larmet varit oaktsam och kanske borde iakttagit mer försiktighet eller vidtagit ytterligare åtgärder för att undvika skada, kan skadestånd även i detta fall krävas. Sammantaget är alltså möjligheten att kräva er på utryckningskostnaden beroende av vad ni vetat eller borde vetat samt vad ni gjort eller borde gjort. Det går i detta sammanhang inte att enbart förlita sig på uppgifter lämnade av hyresvärden, utan krav ställs även på er som hyresgäst/renoverande part i lokalen att ni ska ha vidtagit erforderliga åtgärder för att upprätthålla säkerhet och minimera risk för skada. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning.Med vänliga hälsningar,

Skador orsakade av hyresgäst

2019-07-27 i Skadestånd
FRÅGA |Hej. Jag har haft en inneboende i fem månader. Hon har misskött all städning och hennes rum har varit en katastrof. Tillslut sa jag upp henne och för en vecka sedan flyttade hon. Hennes hund har kissat på parketten i vardagsrummet och fastighetsskötaren har varit här och tittat. Golvet kommer behöva bytas ut... När min inneboende flyttade så städade hon inte ens ur rummet efter sig. Hon har bara tagit sina saker och gått. Det är äckligt på golv, väggar o dörrar. Och där hennes säng stått är det stora mörka fläckar. Detta känns väldigt trist då jag målade om dagen innan hon flyttade in. Jag har behållt depositionen jag tog. Men vad har jag för chans att kräva henne på mer pengar om golvet blir dyrare än så att byta ut? Plus att jag får måla om hennes rum igen samt sanera..... Tacksam för svar! Med vänlig hälsning,
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att höra om den uppkomna situationen. Som hyresgäst har hon en plikt att vårda det hyrda utrymmet väl, och är skyldig att ersätta skador som hon orsakar uppsåtligen eller genom vårdslöshet, och som inte får anses vara normalt slitage (12 kap 24 § jordabalken). Vilka chanser du har att med lätthet få ersättning för skadorna kan jag inte svara på, utan det beror helt på hur mycket hon trilskas. I en rättsprocess skulle jag uppskatta dina chanser att få ersättning till goda. Ett bra tips är att dokumentera, förslagsvis genom fotografering och helst så snart som möjligt efter att hon flyttat ut, alla skador med mera som du tycker att din hyresgäst kan klandras för.Ovanstående gäller oavsett om ert hyresförhållande regleras av 12 kap jordabalken (ofta vardagligt kallad Hyreslagen) eller lagen om uthyrning av egen bostad (se 1 § nämnda lag).Vänligen

Vad gäller om grannar bedriver störande verksamhet? (ljud)

2019-07-01 i Skadestånd
FRÅGA |En villa på vår gata har nyligen installerat något slags system som avger återkommande högfrekventa ljud med jämna intervall (troligtvis för att bli kvitt skadedjur). Ljudet stör mig när jag sitter utomhus på min tomt. Finns det någonting jag kan göra?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Störande verksamhet på en fastighet som drabbar omgivningen kan medföra skadeståndsskyldighet enligt miljöbalken (MB) (32 kap. 1 § första stycket MB). Buller eller liknande är sådan störande verksamhet som omfattas av miljöbalken (32 kap. 3 § första stycket 6, 8 punkten MB). Huvudregeln är att fastighetsägaren eller tomträttshavaren ska ersätta skadan (32 kap. 6 § MB). För att kunna erhålla skadestånd krävs att du lidit en person-, sak- eller förmögenhetsskada. För förmögenhetsskador gäller att beloppet du kan begära överstiger självrisken på en vanlig hemförsäkring; ca 1500 Kr (32 kap. 1 § andra stycket MB). I detta fallet skulle en personskada vara troligast då störande ljud kan orsaka psykiskt lidande alternativt andra typer av fysiska symptom som exempelvis huvudvärk. Vidare krävs att den störningen med övervägande sannolikhet orsakat din personskada vilket är ett relativt lågt ställt beviskrav (32 kap. 3 § tredje stycket). För att det ska råda s.k strikt ansvar krävs att verksamheten på fastigheten inte skäligen bör tålas utefter förhållandena på orten/närområdet eller dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden (32 kap. 1 § tredje stycket MB). Strikt ansvar i dessa sammanhangen underlättar vid en eventuell process då du inte behöver påvisa att verksamheten är vårdslös. Däremot är det utifrån det du skriver i frågan svårt att svara på hur dina förutsättningar ser ut i detta avseendet. Vilka åtgärder kan du vidta?De rättsliga åtgärder du kan vidta mot din granne är att rikta ett skadeståndsanspråk. Andra metoder till buds är att kontakta fastighetsägaren och försöka nå en lösning den vägen. Om det är en hyresrätt eller bostadsrätt och fler störs av ljudet kan tillräckligt många klagomål från grannar medföra att fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen är tvungna att vidta åtgärder gentemot hyres- eller bostadsrättsinnehavaren. Om du vill utreda dina möjligheter för skadestånd eller ha hjälp med andra rättsliga frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka en tid med en jurist Här. MVH,

Vem är betalningsskyldig för nytt lås om hyresgästen tappar bort nyckeln?

2020-02-05 i Skadestånd
FRÅGA |Hej!Jag har tappat bort 1 av 3 nycklar till min hyresrätt, vad kan hyresvärden kräva mig på för detta? Vill ha "något att stå på" då denna hyresvärd krånglat extremt mycket med de mest enkla och självklara sakerna för resterande hyresgäster. (samt är student och inte den som har extremt mycket pengar för tillfället) kan dem kräva mig på att;Betala för ny nyckel?Betala för helt nytt lås + nycklar?Vad gäller, finns det någon lag kring detta?Nycklarna är "assa", äldre "vanlig" modell på låset och nycklar. Tacksam för hjälp!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser gällande hyreslägenheter hittas i Jordabalken (JB). Vem är betalningsskyldig för ett nytt lås?Nycklar till en hyreslägenhet hör till byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § JB. Däremot om hyresgästen själv har tillfört något till lägenheten, såsom satt dit en tvättmaskin eller gjort en kopia på nyckeln ska inte detta räknas som ett byggnadstillbehör (2 kap. 4 § 1 st JB). Nästa fråga är vem som är ersättningsskyldig om ett byggnadstillbehör skadas eller kommer bort. I 12 kap. 24 § JB beskrivs hyresgästens vårdplikt som innebär att denne ska vårda lägenheten och är med det skyldig att ersätta all skada som uppkommer på grund av dennes vållande, genom försummelse eller vårdslöshet. Med det är du som hyresgäst betalningsskyldig för den skada som hyresvärden får, alltså exempelvis kostnaden för att byta ett lås eller en ny nyckel om du har tappat bort denna.Vanligtvis om en nyckel är borta brukar hyresvärden vilja byta ut låset av säkerhetsskäl. Men det behöver inte alltid ske. Detta kan bli dyrt beroende på vad för lås och hur stort ingrepp det behöver göras. Jag råder dig att prata med din hyresvärd om situationen och fråga vilka åtgärder som kan komma i fråga och vad som gäller för dig. Viktigt att tänka på, är att du kan läsa i hyreskontraktet om där står något särskilt reglerat kring detta. I sådana fall gäller det som står i kontraktet. Också ska du veta att hyresvärden inte kan kräva vad som helst av dig som hyresgäst trots att du innehar ersättningsskyldighet. Det finns fall där hyresgäster har fått betala byte av lås på allmänna platser såsom tvättstugan, vilket inte har ansetts vara rätt. SammanfattningJa, du är ersättningsskyldig för skador som du vållar på lägenheten och dess byggnadstillbehör, genom försummelse eller vårdslöshet. Om hyresvärden vill byta låset på grund av att nyckeln är borta kan du få krav om att ersätta den kostnaden. Ett låsbyte kan vara dyrt och beror bland annat vad det är för lås. Dock får hyresvärden inte kräva att du betalar orimliga summor eller för orimliga åtgärder. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars får du gärna ställa fler frågor till oss på Lawline. Vänligen,

Hyresgästens ersättningsskyldighet vid skada i lägenhet

2019-10-12 i Skadestånd
FRÅGA |Hej ! Vid avflyttning fann vi ett flertal fönsterrutor sönderslagna. Hyresgäst vägrar nu att betala rep. av dessa. Vi anser att detta är onormalt slitage och att hyresgäst har ansvar för detta.
Anna Holmlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hyresförhållanden finns i 12 kapitlet Jordabalken (JB).Normalt slitageEn hyresgäst är skyldig att under hyrestiden vårda lägenheten (12 kap 24 § JB). Hyresgästen har rätt till normalt slitage, det vill säga vad som är normalt för att kunna leva, exempelvis märken på golvet, fettfläckar etc. Men jag anser att sönderslagna fönsterrutor inte är normalt slitage.Hyresgästens ersättningsskyldighetHyresgästen är ersättningsskyldig för skada som uppkommer genom oaktsamhet, det vill säga vårdslöshet. Viktigt att påpeka är att hyresgästen även ansvarar för skada som annan har orsakat, till exempel en kompis. En skada som uppstår genom en olyckshändelse är hyresgästen däremot inte skyldig att ersätta.Frågan blir då om de sönderslagna rutorna har skett genom vårdslöshet eller olyckshändelse. Det är du som hyresvärd som måste bevisa att de sönderslagna rutorna har gått sönder under tiden din hyresgäst bott i lägenheten. Däremot kan inte hyresgästen komma undan med att endast säga att det var en olyckshändelse. För mig är detta svårt att svara på, men det som kan tala för att hyresgästen agerat vårdslöst ärpå hur fönsterrutorna ser ut, om det ser värre ut än en olyckshändelse.Jag vill även tillägga att hyresgästen har ansvar för att underrätta dig om skada som har uppkommit. Sker inte detta blir hyresgästen skyldig att ersätta den ska som uppkommit därefter (12 kap 24 § 2 st JB)Svaret på din fråga är alltså att de sönderslagna fönsterrutorna inte anses vara normalt slitage, och om det går att bevisa att skadan skett på grund av hyresgästens vårdslöshet kommer hyresgästen att bli ersättningsskyldig.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad händer med handpenningen vid avtalsbrott?

2019-07-02 i Skadestånd
FRÅGA |Hej, Vi har i veckan skrivit köpeavtal för ett hus. Handpenningen om 10 % ska betalas genom insättning till mäklarens klientmedelskonto senast 7 dagar efter avtalsdagen. Nu strular banken med utbetalning av handpenninglånet för oss och det ser ut som att vi inte hinner betala in handpenningen inom avtalad tid. Banken har beviljat oss lånet, men problemet är att de inte vill godta undertecknandet av de ny lånehandlingarna. Min man som ska underteckna lånehandlingarna tillsammans med mig är bortrest i tjänsten, och vi har därför upprättat en fulltäckande generalfullmakt som ger mig rätt att teckna avtal i hans frånvaro. Banken ogillar alltså detta. Vidare innebär det att vi kan betala handpenningen till mäklarens klientmedelskonto först 11 dagar efter avtalsdatum. Vad får detta för konsekvenser för oss?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Vad är problemet? Frågan är huruvida banken har agerat korrekt i frågan om utbetalningen av handpenningslånet och vad som händer med handpenningen.Har banken agerat rätt? Banker i Sverige har generellt sett strikta krav på formkraven vid upprättandet av avtal. Banken har ingen juridisk skyldighet att godta fullmakten. Banken har således inte agerat på ett felaktigt sätt. För vidare frågor rörande fullmakten är det bäst att ni tar kontakt med er bank. Vad händer med handpenningen? Utgångspunkten i svensk avtalsrätt är pacta sunt serevand. Detta innebär att avtal ska hållas. Ni har ingått ett avtal om köp av fastighet där en handpenning ska erläggas. Huvudregeln är att handpenningen ska ses som en förskottsbetalning och att den ska återgå till köparen om köpet inte fullföljs. I praxis har det framgått att det i praktiken innebär att en del av handpenningen utgör skadeståndet som säljaren har rätt till med anledning av avtalsbrottet. Skadeståndet omfattar de kostnader som säljaren haft för exempelvis avtalets ingående. Vad kan ni göra härnäst? Jag förstår att ni har hamnat i en något knepig sits. Det ni kan göra är att kontakta säljaren för att se om möjligheten finns att skjuta upp erläggandet av handpenningen. Ett annat alternativ är att kontakta er bank för att se om ni kan nå en överenskommelse angående utbetalningen. Hoppas att det löser sig! Ni är naturligtvis välkomna att kontakta Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Marköverträdelse

2019-06-30 i Skadestånd
FRÅGA |Kommunen har gjort en marköverträdelse på ekologisk odlad mark. De har grävt en ledningsstation utan avtal med markägaren. Hur går vi vidare med ersättning? Kan vi kräva skadestånd?
Hanna Mustafa |Hej, tack för att du väder dig till Lawline med din fråga!En ledningsstation/ledningsrätt innebär ett intrång i markägarens äganderätt (alltså intrång i din äganderätt till din fastighet). Markägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. Är markägaren och kommunen inte överens om ersättningsbeloppets storlek, värderas intrånget på Lantmäteriet och sedan tas beslut om ersättningens storlek. Då inget avtal kommit till stånd mellan markägaren och kommunen är kommunen inte behörig att gräva på gården. Detta kan klassificeras som sakskada, vilket markägaren har rätt att få ersättning för. Om kommunen har gjort grävningen utan markägarens tillåtelse kan detta blir föremål för en polisutredning där markägaren har möjlighet att begära skadestånd.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och återkom gärna om du har fler frågor! Med vänlig hälsning