Skadestånd vid skada på fastighet

2020-06-30 i Skadestånd
FRÅGA |Grannfastigheten har dumpat jord och stora stenbumlingar mot väggarna av min carport, som står exakt på tomtgränsen. Han har även dumpat jord utmed/på mitt staket som står på tomtgränsen. Utöver detta har han höjt marknivån på ena sidan av min carport med dryga 1,5 meter varvid lerigt regnvatten rinner in under carporten in på golvet i carporten vilket ger stor olägenhet med tjock kladdig lera där inne. Viktigt! Rent juridiskt så är det en byggfirma som utfört arbetet men som nu begärts i konkurs. För att ytterligare komplicera det hela så ägs denna grannfastighet, där dumpning av jord och stenbumlingar skett mot min fastighet, av samma person som äger byggföretaget som utfört arbetet (Aktiebolag). Observera att våra fastigheter ligger utanför planlagt område. Hur kan jag komma till rätta med detta? Vem vänder jag mig till för att få juridiskt stöd för att tvinga grannen att åtgärda problemen alternativt ersätta skadorna. Hans byggföretag är ju satt i konkurs - Kan ägaren av både byggföretaget och grannfastigheten bli skyldig att rätta till problemen som "privatperson" nu när hans företag inte längre finns? Hjälp!
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Jag vill börja med att beklaga din situation. Eftersom din granne har beställt att arbete utförs på hans fastighet, jag antar att det är vid gränsen mot din fastighet, kan du rikta skadeståndsanspråk direkt mot grannen (fastighetsägaren) om hans agerande vållat skada på din fastighet. Om din granne har höjt mark på din fastighet kan du även rikta skadeståndsanspråk direkt mot fastighetsägaren oavsett vem han har anlitat för att utföra arbetet. Om grannens aktiebolag går i konkurs kan det ändå vara så att grannen har kvar privata medel eller har någon hemförsäkring vilken kan täcka eventuella kostnader vid en tvist eller en reparation av de skador som uppkommit på din fastighet. För att ta reda på skadans storlek kan du till exempel ta hjälp av en fackman som ger en offert på kostnaden att åtgärda skadorna eller anlita en besiktningsman. Det är lämpligt att du börjar med att kontakta ditt försäkringsbolag för att ta reda på om du har rättsskydd vid en eventuell tvist med grannen och om de ersätter skadan som uppstått. Utgångspunkten i den här typen av juridiska frågor är att skada ska täckas av någon försäkring men om den inte gör det kan du även väcka talan och yrka på ersättning av grannen. Om skadeståndKortfattat är grannen som fastighetsägare skyldig att iaktta skälig hänsyn till omgivning vid nyttjande av sin fastighet enligt jordabalk (1970:994) 3 kap 1 §. Den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Bestämmelser om ersättning för skador till följd av grävning eller liknande arbete finns i 32 kap.miljöbalken 1998:808). Eventuella skador ska ersättas enligt 32 kap miljöbalken. Regler om skadeståndsansvar för byggnadsarbeten på fastighet och liknande finns i 32 kap. I 3 § stadgas att skador som omfattas är bland annat skador på grund av buller, skakningar och andra liknande störningar. Ansvaret är rent strikt. Det ska finnas ett orsakssamband mellan skadan och den störande verksamheten. Vidare ersätts inte alla skador alltid. Den störande verksamheten måste så att säga vara av en viss svårighetsgrad. Detta gäller inte om den har orsakats med uppsåt eller av vårdslöshet, se 1 § 3 st. Skadeståndsansvarig är fastighetsägare som bedriver eller låter bedriva verksamhet på fastigheten, se 6 §. Det innebär att fastighetsägaren kan bli ansvarig vare sig han själv utför arbetena på fastigheten eller om han har anlitat en entreprenör. Emellertid kan även en entreprenör som utför arbeten på fastigheten göras ansvarig vilket framgår av 7 §. Fastighetsägaren och entreprenören svarar solidariskt vilket innebär att de ansvarar gemensamt och för varandra. Motparten kan således välja att kräva någon av de skadeståndsskyldiga på hela beloppet. Då miljöbalkens skadeståndsansvar eventuellt inte är tillämpligt i ditt fall ser vi till skadeståndslagens regler som alltid är tillämpliga om vissa rekvisit är uppfyllda.Enligt skadeståndslagens regler ska den som uppsåtligen eller genom vårdslöshet orsakat en sakskada ersätta skadan, se 2 kapitlet 1 § SkL. Det innebär att din granne skulle kunna bli ersättningsskyldig utifrån hur jag tolkar din fråga. Det beror helt enkelt på om din granne/den som utförde arbetet kan anses ha varit vårdslös, vilket inte är helt klarlagt utifrån informationen som du beskrivit i frågan. Om din granne/entreprenörens arbete skulle anses ha varit oaktsam och om handlandet har ett orsakssamband med den uppkomna skadan, så är grannen ersättningsskyldig. Det är bra att känna till att bevisbördan för att skada uppstått ligger på den skadelidande. En grundläggande princip när det kommer till skadeståndsrätt är att den som blivit utsatt för en skada ska försättas i samma situation som om skadan aldrig hade inträffat genom ersättning.Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att ägaren till grannfastigheten, under vissa förutsättningar, kan bli ersättningsskyldig för skador som uppkommit på din fastighet. Det spelar ingen roll att era fastigheter ligger utanför planlagt område. Grannen har i egenskap av fastighetsägare ett ansvar gentemot skador på grannfastigheter som uppkommit efter arbete som han utfört själv eller låtit utföra av entreprenör. Grannen kan alltså bli skadeståndsskyldig för skador han eller hans entreprenör orsakat på din fastighet även om hans bolag vilka utförde arbetet har gått i konkurs. RekommendationDu bör i första hand kontakta ditt försäkringsbolag och ta reda på om de ersätter skadan. Du bör även ta reda på kostnaderna för att åtgärda de skador som har uppstått. Du bör även kontakta grannen för att diskutera åtgärder för att förhindra att det uppstår nya översvämningar och skador eftersom du har skyldighet att begränsa skadans storlek. Om det är brådskande att åtgärda skadan bör du inte vänta för länge med att anlita någon som åtgärdar skadan på din fastighet i det fall grannen inte agerar snabbt. (I detta fall kan du använda fakturan som underlag för krav mot grannen). Du får däremot inte utföra arbete på grannens mark utan dennes medgivande (gärna skriftligt medgivande om det blir aktuellt). Om ditt försäkringsbolag inte ersätter skadan bör du kontakta grannen för att diskutera ersättning, för att få grannen att åtgärd problemen bör du i första hand diskutera med grannen om han är villig att avhjälpa problemen själv/via sin försäkring utan att inleda en tvist om skadestånd. Om grannen vägrar att ersätta dig kan du väcka skadeståndstalan mot grannen vid Tingsrätten. Innan du väcker talan rekommenderar jag att du anlitar en jurist eller advokat som hjälper dig att skriva kravbrev till grannen och/eller skriva en stämningsansökan och beräknar skadeståndskravets belopp.Det är även bra att känna till att man enligt skadeståndsrättsliga principer om ersättning inte ska ersättas dubbelt för samma skada. Detta innebär att om du får kostnaden för hela skadan täckt genom en försäkring kan du inte dessutom få ersättningen täckt av grannen i en domstolsprocess. Däremot kan du kräva ersättning för kostnaden för eventuell självrisk av grannen om då får betala en sådan. Om något är oklart i mitt svar eller om du vill anlita en av våra jurister är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.se Vänligen,

Vem äger träd vars stam lutar över på grannens tomt?

2020-06-05 i Skadestånd
FRÅGA |Vi har en diskussion med våra grannar om ett träd. Trädets rot är på vår mark. Det hade fyra stammar som delade sig ända nere vid roten. En av stammarna lutade in över grannens mark. Vid ett tillfälle förra sommaren började trädet klyva sig och jag sågade då ner det. Jag sågade även ner den stam som lutade över grannens mark, eftersom det riskerade att skada grannens staket och ett växthus som stod i fallriktningen, och jag gjorde bedömningen att det hade börjat vika sig.Grannen blev upprörd över att vi hade sågat ner trädet och sade att det var deras träd och att jag skulle ha låtit det stå kvar.Nu har vi satt upp två små träkorgar med blommor i på stubbarna och då har grannen slagit ner korgarna och sedan påstått att vi skulle kunna bli skadeståndsskyldiga eftersom vi sågat ner "deras" träd.Jag undrar nu: Vem som äger trädet om jag kan ta bort stubbarna utan att fråga grannen, eller låta dom stå kvar, om jag vill det?Har grannen rätt att slå ner de blomkorgar som vi har satt upp?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med vill jag klargöra att trädet, vars hela rot jag förstår det som är placerad på din tomt, utgör fastighetstillbehör i lagens mening enligt 2 kap. 1 § Jordabalken (JB). Det innebär att trädet, inklusive den stam som hängde över på grannens tomt, är att se som en del av din fastighet.Du hade rätt att såga ner trädetEftersom trädet utgjorde fastighetstillbehör till din fastighet är det också du som har rätt att såga ner detta samt välja vad du vill göra med stubbarna. Genom 3 kap. 1 § JB fastställs dock en allmän princip som innebär att man vid nyttjande av sin egen fastighet ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Att du har sågat ner trädet innebär inte att du har brustit i hänsyn mot dina grannar men för grannsämjans skull hade det varit bra att, om möjligt, diskutera med grannarna innan du sågade ner trädet. Kan grannen kräva skadestånd? Eftersom trädets rot står på din tomt har inte grannen lidit någon skada i skadeståndslagens mening. Att grannen tycker sig ha skadats spelar ingen roll då trädet tillhörde dig. I min mening var det utifrån ditt perspektiv bra att du tog ner trädet eftersom du hade kunnat ådra dig skadeståndsskyldighet om detta hade fallit över på grannens tomt och skadat växthuset eller staketet (2 kap. 1 § och 5 kap. 7 § skadeståndslagen). Du kan alltså inte bli skadeståndsskyldig för att du sågat ner trädet. Grannen kan ha gjort sig skyldig till skadegörelseGrannen har ingen rätt att slå ner dina blomkorgar. Om korgarna skadas eller förstörs skulle detta kunna rubriceras som ringa skadegörelse enligt 12 kap. 2 § Brottsbalken (BrB).Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, annars får du gärna skriva till oss igen! Med vänliga hälsningar

Hyresgästens ansvar vid målning efter överenskommelse

2020-05-08 i Skadestånd
FRÅGA |Hej! Min syster och jag har hyrt ut vårt hus f o m 1 maj i år. Under april fick dem tillgång till huset för att fixa lite. Bland annat gick vi med på att dem fick måla det duvblå taket vitt. När vi kom dit hade dem målat de specialbehandlade bruna bjälkarna (som var behandlade för att se gamla ut) helt vita. Dem sade att dem räknade de som tak. Dem sade också att dem råkat måla utanför och sedan fortsatt. Detta går ej att återställa om man inte tar ner dem, lägger dem i lut och sedan sätter upp den. Cirka sex bjälkar på 5 m var. Vi vet ej hur vi ska göra då vi ser en stor värdeminskning när huset senare ska säljas vilket hyresgästerna vet om. Mvh
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att ni vänder er till oss här på Lawline med er fråga.Jag kommer nedan redogöra för vilka lagar som är tillämpliga för att besvara er fråga, för att sedan göra en bedömning om vilka utsikter ni har att få ersättning för denna skada från hyresgästerna. Tillämpligt lagrumÄven om målningen företogs innan tillträdesdagen gjordes denna i egenskap av hyresgäster, varför Hyreslagen i 12 kap. Jordabalken (JB) är tillämpliga för att kunna besvara er fråga. Även bestämmelser ur skadeståndslagen (SkL) är relevanta.Rätten till ersättning vid skadaEnligt hyreslagen framgår det att den som hyr ett hus, på egen bekostnad har rätt att bland annat utföra målning och skulle det vara så att huset minskar i värde genom denna handling är hyresgästen ersättningsskyldig. Ni har alltså rätt att begära hyresgästerna att betala er för den skada som ni har lidit genom att bjälkarna målades. Skadestånd ska enligt lagen ges exempelvis om arbetet är dåligt utfört. Skulle hyresgästerna inte gå med på att betala er någon ersättning får ni ta det här vidare till hyresnämnden som kommer pröva om någon sådan skyldighet finns, 12 kap. 24 a § JB. Om hyresnämnden inte prövar er ansökanDet finns en möjlighet att hyresnämnden inte anser att detta faller inom deras befogenhet och då skulle alternativet vara att ta ärendet till tingsrätten på skadeståndsrättsliga grunder, 2 kap. 1 § SkL och 12 kap. 24 § JB. I så fall bör ni dock vara medvetna om att det kan tillkomma höga rättegångskostnader, varför ni måste tänka igenom beslutet noga.Kan ni anses som medvållande? En problematik som givetvis kan uppstå i det här fallet är att ni har tillåtit hyresgästerna att måla taket och att de påstår att de räknade med att bjälkarna tillhörde detta. När hyresnämnden, alternativt tingsrätten, samlar in sin bevisning i frågan kommer givetvis detta tas med i bedömningen och det faktum att ni inte har påtalat att takbjälkarna inte fick målas skulle i viss mån tyvärr kunna räknas som ett medvållande från er sida till det som skett. Ett medvållande skulle alltså kunna sätta ner (jämka) skadeståndet en del eller i dess helhet beroende på i vilken mån ni anses ha medverkat till skadan, 6 kap. 1 § SkL. Ett argument till hyresgästernas fördel är alltså att om bjälkarna nu var så värdefulla så borde ni ha påtalat det och inte låtit dem måla taket. Något som talar till er fördelNågot som däremot talar till er fördel i frågan är att hyresgästerna sa att de råkat måla utanför och sedan fortsatt. Det låter där som att de någonstans var medvetna om att bjälkarna inte egentligen hörde till taket, men struntade i det och målade över dem också utan att rådfråga er. På denna grund menar jag att ni ska ha rätt till ersättning för den skada som ni har lidit.Råd och avslutningSammanfattningsvis anser jag att hyresgästerna har gjort sig skyldiga till att ersätta skadan eftersom de borde ha insett att bjälkarna inte var en del av taket. Detta kan givetvis diskuteras då hyresgästerna givetvis hade talat för det motsatta. I första hand råder jag er att tala med hyresgästerna och försöka komma överens om en lösning där de ersätter er pengar för er skada. Skulle ni inte komma överens och ni ändå är intresserade av att gå vidare med ärendet så skickar ni in en ansökan till hyresnämnden. Det gör ni HÄR. Vill ni vill ha hjälp med denna ansökan kan ni givetvis anlita en av våra jurister på byrån genom att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se. Skulle hyresnämnden inte ta emot er ansökan kan ni i sista hand ta det vidare till tingsrätten, vilket ni bör vara beredda på kan kosta en hel del pengar. Jag hoppas att i fick svar på er fråga och skulle det vara så att ni har några följdfrågor eller behöver hjälp når ni mig på min mejl. Annars önskar jag er ett stort lycka till!Vänligen

Vem är betalningsskyldig för nytt lås om hyresgästen tappar bort nyckeln?

2020-02-05 i Skadestånd
FRÅGA |Hej!Jag har tappat bort 1 av 3 nycklar till min hyresrätt, vad kan hyresvärden kräva mig på för detta? Vill ha "något att stå på" då denna hyresvärd krånglat extremt mycket med de mest enkla och självklara sakerna för resterande hyresgäster. (samt är student och inte den som har extremt mycket pengar för tillfället) kan dem kräva mig på att;Betala för ny nyckel?Betala för helt nytt lås + nycklar?Vad gäller, finns det någon lag kring detta?Nycklarna är "assa", äldre "vanlig" modell på låset och nycklar. Tacksam för hjälp!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser gällande hyreslägenheter hittas i Jordabalken (JB). Vem är betalningsskyldig för ett nytt lås?Nycklar till en hyreslägenhet hör till byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § JB. Däremot om hyresgästen själv har tillfört något till lägenheten, såsom satt dit en tvättmaskin eller gjort en kopia på nyckeln ska inte detta räknas som ett byggnadstillbehör (2 kap. 4 § 1 st JB). Nästa fråga är vem som är ersättningsskyldig om ett byggnadstillbehör skadas eller kommer bort. I 12 kap. 24 § JB beskrivs hyresgästens vårdplikt som innebär att denne ska vårda lägenheten och är med det skyldig att ersätta all skada som uppkommer på grund av dennes vållande, genom försummelse eller vårdslöshet. Med det är du som hyresgäst betalningsskyldig för den skada som hyresvärden får, alltså exempelvis kostnaden för att byta ett lås eller en ny nyckel om du har tappat bort denna.Vanligtvis om en nyckel är borta brukar hyresvärden vilja byta ut låset av säkerhetsskäl. Men det behöver inte alltid ske. Detta kan bli dyrt beroende på vad för lås och hur stort ingrepp det behöver göras. Jag råder dig att prata med din hyresvärd om situationen och fråga vilka åtgärder som kan komma i fråga och vad som gäller för dig. Viktigt att tänka på, är att du kan läsa i hyreskontraktet om där står något särskilt reglerat kring detta. I sådana fall gäller det som står i kontraktet. Också ska du veta att hyresvärden inte kan kräva vad som helst av dig som hyresgäst trots att du innehar ersättningsskyldighet. Det finns fall där hyresgäster har fått betala byte av lås på allmänna platser såsom tvättstugan, vilket inte har ansetts vara rätt. SammanfattningJa, du är ersättningsskyldig för skador som du vållar på lägenheten och dess byggnadstillbehör, genom försummelse eller vårdslöshet. Om hyresvärden vill byta låset på grund av att nyckeln är borta kan du få krav om att ersätta den kostnaden. Ett låsbyte kan vara dyrt och beror bland annat vad det är för lås. Dock får hyresvärden inte kräva att du betalar orimliga summor eller för orimliga åtgärder. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars får du gärna ställa fler frågor till oss på Lawline. Vänligen,

Vem vänder man sig till vid en fastighetstvist?

2020-06-29 i Skadestånd
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har köpt ett nyproducerat hus och det blev kraftigt försenat pga oklara omständigheter i samband med först tänkta grundläggning mellan husleverantör och markägare. Nu har vi fått flytta in men har ett interimistiskt intyg då våning 3 inte uppfyller kraven för brandsäkerhet. Vi har läst att allt ska vara klart 20 veckor efter första leverans, därefter kan vite bli aktuellt. Var ska vi vända oss för att (kostnadsfritt) ansöka o vite?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din fråga är mitt korta svar att den tingsrätten, i den stad där tvisten/objektet avser, den behöriga domstolen för att avgöra tvisten. Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller vid fel i fastighet och även vad som gäller och kostnader vid tvistemål. Frågor gällande fastighetsköp regleras i Jordabalken (JB). Frågor gällande köp, byte och gåva av fastighet regleras i 4 kap. Jordabalken. Vad gäller när säljaren inte avträder fastigheten i rätt tid?Om parterna har kommit överens om att köparen ska tillträda fastigheten en viss tidpunkt, och säljaren är i dröjsmål innebär detta att säljaren ska ersätta köparen dennes skada. Om felet är av väsentlig betydelse har köparen rätt att häva köpet samt kräva skadestånd, 4 kap. 13 § JB. Vad gäller vid fel i fastighet?Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, har köparen rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet, 4 kap. 19 § JB. Att fastigheten inte skulle stämma överens med vad som följer av avtalet skulle detta betraktas som ett konkret fel. Vid konkreta fel görs en bedömning utifrån avtalet och om egenskaperna på fastigheten avviker från avtalet föreligger det ett konkret fel, med förutsättning att andra omständigheter som friskrivningar inte föreligger.Var vänder man sig vid en tvist?Vid en tvist avseende fastighetsköp är tingsrätten, i den stad där tvisten/objektet avser, den behöriga domstolen för att avgöra tvisten. Däremot kan det vara värdefullt att vara medveten om kostnaderna för tvistemål, vilka är följande: Huvudregeln är att den förlorande parten ska betala både sina egna kostnader men även motpartens kostnader, 18 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB). Om värdet av vad som yrkas överstiger ett halvt prisbasbelopp (23 650kr för år 2020) ska hela kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller biträde ersättas. Dessutom ska ersättningen omfatta partens arbete och tidspillan i anledning av rättegången och även ränta på rättegångskostnadsbeloppet från den dag tvisten avgörs tills dess betalning sker, 18 kap. 8 § RB.Om det är fallet att det som i målet yrkas är lägre än ett halvt prisbasbelopp kommer inte alla kostnader att täckas av den förlorande parten. Sammantaget är de kostnader som ersätts följande, 18 kap. 8a § RB: 1. rättslig rådgivning under en timme,2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift,3. resa och uppehälle för en part, ställföreträdare och/eller ombud4. vittnesbevisning,5. översättning av handlingar.Sammanfattning och rådUtifrån din fråga är mitt råd till er att undersöka avtalen mellan er och utgå därifrån, därmed är det svårt att ge ett tydligt och korrekt svar på vilket tillvägagångssätt som passar er bäst. Vidare är ett fel i fastigheten som ni angett i frågan, i min mening tydligt tecken på att ett fel föreligger i fastigheten samt/eller att säljaren är ersättningsskyldig för skada till följd av att ni inte fått tillgång till fastigheten i rätt tid. Mitt andra råd är att undersöka om det i första hand är möjligt att uppnå en överenskommelse mellan er och säljare innan ni vänder er till domstol för att undvika en tidskrävande och kostsam process. Om det är fallet att ni inte kommit överens är därmed tingsrätten den myndighet som ni bör vända er till för att lösa tvisten.Jag hoppas att ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar,

Olovlig kapning av grenar på grannes träd

2020-06-05 i Skadestånd
FRÅGA |Grannen har olovligt kapat av grenar på min träd. Så fruktansvärt mycket och brutalt att hela min ek dog pga. Polisen öppnar inte ens utredning. Jag lovade, vid grannens förfrågan, att grannen själv fick kapa av överskjutande grenar vid tomtgränsen. Så gjorde de inte. De traskade in 2,5 meter in på min tomt. De var två grenar som växter över gränsen. De kapade av 16 grenar, dvs alla grenar på eken upptill tiometers höjd. Några futtiga få grenar lämnades högst upp i eken. Nu en månad senare efter denna brutala ek slakt har hela eken dött. Polisen hävdar att detta bara är avtalsbrott. Eken var min stolthet så vacker och gammal, ca 150 år, dvs eken var fridlyst. Min sorg över eken är oerhörd stor. Hur vad ska jag göra för att få grannarna straffade för detta dåd ? Förstår också att de kommer att bli oerhört kostsamt att få min döda ek avlägsnat från platsen. Helst borde eken ersättas med en likvärdig ek, säkert mycket kostsamt. Vad har min fastighet gått ner i värde på grund av detta. Borde inte förövarna stå för dessa kostnader ? Grannarna erkänner vad de har gjort och skryter om sitt dåd.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din ek ses i lagens mening som fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § Jordabalken (JB), vilket innebär att den är en del av din fastighet. Din granne har viss rätt att såga av grenar eller rötter som hänger över på grannens tomt enligt 3 kap. 2 § JB, vilket du också verkar ha gett din tillåtelse till. Grannen har däremot inte rätt att ta bort så många grenar så att trädet skadas eller dödas. Grannen kan ha gjort sig skyldig till skadegörelseNär grannen gör detta kan denne göra sig skyldig till skadegörelse enligt 12 kap 1 § Brottsbalken (BrB). Beroende på trädets värde skulle detta även kunna rubriceras som ringa skadegörelse (12 kap 2 § BrB). Skadegörelse är ett uppsåtligt brott (1 kap 2 § BrB), vilket betyder att man inte kan begå skadegörelse av oaktsamhet. Att grannen skryter om vad hen har orsakat kan, i min mening, tyda på att detta inte har begåtts av oaktsamhet utan att din granne är i vart fall likgiltig inför skadan på ditt träd (vilket talar för uppsåt). Du kan ha rätt till skadeståndOm grannen uppsåtligen eller av vårdslöshet har skadat ditt träd kan du kan ha rätt till skadestånd enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkL). I detta fall handlar det om en så kallad sakskada som ger rätt till ersättning för sakens (trädets) värde eller reparationskostnad (vilket är svårt i ditt fall om trädet har dött). Även värdeminskning av din fastighet kan inräknas i skadeståndet (5 kap. 7 § SkL). Precis som du skriver är gamla träd mycket svåra att ersätta och det skulle vara mycket kostsamt. Högsta domstolen har med anledning av detta beräknat skadestånd för nedsågade träd i ett rättsfall från 2015 som du kan läsa här om intresse finns: NJA 2015 s. 199. Eftersom liknande träd (av samma ålder och storlek) skulle vara i princip omöjliga att köpa beräknade domstolen i detta fall skadeståndet med utgångspunkt i fastighetens förlorade värde. För din information så dömdes skadestånd i det fallet ut med 33 600 kronor till fastighetens ägare för fyra nedsågade fullvuxna träd. Hur du kan gå vidare med detta Jag förstår det som att du redan talat med polisen och fått beskedet att dem inte vill ta upp ärendet. Mitt råd om du vill gå vidare med detta är att du vänder dig till polisen igen och upprättar en anmälan om skadegörelse. I sådana fall kan du även framställa en begäran om skadestånd. Ett alternativ, som kanske är bättre om du inte vill skapa dålig stämning i grannskapet, är att kontakta en jurist angående saken och rikta ersättningsanspråk mot grannen, vilket du gör genom ett kravbrev. Jag hoppas att det var svar på din fråga och att detta löser sig mellan dig och grannen!Med vänliga hälsningar

Grannars rättsförhållande vad gäller gränskorsande träd

2020-03-26 i Skadestånd
FRÅGA |Granne stora trädet Gränna står min min trädgård, den smutsar med pinnar och massor med löven på min trädgård, är det grannes ansvar att rengöra min trädgård eftersom det är hans trädet?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Jag uppfattar det som att du undrar hur rättsläget ser ut för en fastighetsägare vars träd ligger i nära anslutning till grannens trädgård i de fall då trädet tappar grenar och löv etc. Jordabalken (JB) är den lag som blir tillämplig i detta fall.Trädens rättsliga ställning i förhållande till fastighetenTill en fastighet hör (bl.a.) på rot stående träd och andra växter (2 kap. 1 § tredje stycket JB). Trädet ska därför ses som en del av fastigheten och alltså något som grannen har en äganderätt över. Äganderätten är i svensk lagstiftning väldigt stark, med enbart vissa begränsningar. Trädens rättsliga ställning i förhållande till den angränsande trädgårdenDet råder en allmän hänsynsregel i svensk lagstiftning att var och en ska vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Vad gäller fastighetsägare och dennes grannar är den allmänna hänsynsregeln något hårdare än vad som annars ställs. Alltså kan det redan här tolkas som att grannen har en plikt att se till att trädet inte fäller löv/pinnar på din trädgård. Tränger en rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne ta bort roten eller grenen (3 kap. 2 § första meningen JB). Vad detta innebär är alltså att du som fastighetsägare har en rätt att ta bort den del av trädet som fäller löv/pinnar på din trädgård, om det medför olägenhet för dig, vilket det i detta fall gör då din trädgårds utseende påverkas av det som faller av trädet. Dock måste du först kontakta grannen och kontrollera med denne ifall hen själv kan ta bort den delen av trädet som stör din trädgård, om det finns en risk för att åtgärden kan medföra skada av betydelse för din granne (3 kap. 2 § andra meningen JB). Vem av fastighetsägarna ska betala?I de nyss nämnda bestämmelserna finns det ingen regel om vem som ska stå för notan vad gäller borttagandet av grenen/delen av trädet som fäller löv/pinnar på den andres trädgård. 3 kap. 2 § JB ger dig som fastighetsägare en rätt att själv ta bort den del av trädet som fäller löv/pinnar ner på din trädgård. 3 kap. 1 § JB kan dock åberopas i allmän domstol för föreläggande och förbud. Vad det innebär är att det finns en möjlighet att domstolen kan ålägga din granne att denne ska utföra åtgärden ifråga. Skadeståndstalan gentemot grannen kan väckas med hänvisning till den nyss nämnda bestämmelsen, fast då krävs det att det rör sig om skador av större betydelse, exempelvis att dagvatten rinner in till fastigheten. Skadan måste alltså vara ungefärlig med de skador som är ersättningsgilla i 32 kap. MB. Detta med hänvisning till tidigare domstolsavgöranden på området. Hur du kan gå vidare med din frågaVad du hade kunnat göra är att först och främst kontakta din granne och se ifall ni kan komma fram till en gemensam lösning på problemet. Annars är det upp till dig ifall du vill ta vidare ärendet till allmän domstol. Känner du dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att ta kontakt med en av våra jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Hyresgäst ansvar för utryckningskostnad vid onödigt larm

2019-11-13 i Skadestånd
FRÅGA |Hej. Vårat aktiebolag hyr en lokal, och vi är hyresgäster sedan 190901. Vi gjorde renoveringen av lokal själva i augusti, och innan vi påbörjade renoveringen så frågade vi hyresvärden om vi fick riva ner en vägg, och om det gick el i väggen. Vi fick svaret att det bara var att riva ner. Vi fick ingen information om eventuella aktiva brandsensorer eller info överhuvudtaget om lokalen. När vi sedan rev väggen (gipsvägg) så gick brandlarmet, detta trots att vi hade en industridammsugare som vi sög upp dammet med för att skona han som rev väggen. Hela byggnaden evakuerades och brandkåren kom. Sedan fick vi en faktura på utryckningskostnaden. Vi anser inte att den är våran att betala, då vi frågat om det bara är att riva ner väggen, och fått svaret OK. I efterhand har vi fått veta att vi ska ringa vaktmästaren för att stänga av våra brandsensorer innan vi utför liknande arbeten. Vi var inte hyresgäster när det här hände och med rätt information hade aldrig larmet gått. Vad är det som gäller här, rent juridiskt? Vill gärna ha svar i text.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ansvar för brandlarm Inledningsvis ska jag lite allmänt redogöra för vad som generellt sett gäller ifråga om ansvar för brandlarm i hyresgästförhållanden. Enligt 2 kap. 2 § lag om skydd mot olyckor (LSO) är ägare eller nyttjanderättshavare för en byggnad ansvarig för att byggnaden är skyddad mot brand och har därmed även ansvar för en fungerande brandlarmsanläggning, dess status, underhåll samt de larm anläggningen genererar. I många fall åläggs ägaren eller nyttjanderättshavaren med en avgift vid onödiga larm. Med onödiga larm menas att larmet inte har orsakats av brand eller annat nödläge, och därmed inte krävt en egentlig räddningsinsats enligt 1 kap. 2 § LSO. Brandlarm i hyresförhållanden När det kommer till hyresförhållanden kan det, precis som du beskriver i din fråga, finnas bestämmelser i hyresvillkoren som reglerar vilka åtgärder som skall vidtas antingen i förebyggande syfte för att brandlarmet inte ska utlösas eller för att förhindra spridning om en brandolycka inträffat. Genom att bli hyresgäst och godkänna dessa villkor finns möjlighet för hyresvärden, som ägare av fastigheten, att kräva hyresgästen på utryckningskostnaden för ett onödigt larm. Dessa villkor kan tolkas som en beskrivning på hur hyresgästen förväntas uppfylla vårdplikten denne är ålagd med enligt 12 kap. 24 § Jordabalken (JB). Eftersom det är fråga om en lokal och inte bostad är det fullt möjligt att reglera detta i hyresavtalet (jfr 12 kap. 25 § 5 st. JB). För att hyresvärden ska kunna grunda sin rätt att kräva er på utryckningskostnaden utifrån dessa angivna villkor om larmet, måste dessa ha kommunicerats mellan parterna. I detta hänseende framgår det inte av din fråga om hyresavtalet var påskrivet vid larmtillfället men att själva tillträdesdagen inträdde vid ett senare tillfälle. Om förhållandena är sådana torde hyresvärden kunna återkräva bolaget på utryckningskostnaden om bolaget måste anses ha brustit i sin vårdplikt. Vid denna bedömning är två tänkbara lösningar möjliga. Den första är beroende av om bolaget tagit del av eller borde tagit del av de särskilda villkoren angående larmutrustningen (exempelvis genom att de fanns som bilaga till hyresavtalet eller genom hänvisning från hyresvärdens sida). Om detta är fallet har bolaget, genom att inte följa dessa åtgärder, brustit i sin vårdplikt och kan därmed även krävas på utryckningskostnaden. Den andra lösningen utgår istället från att det inte fanns några som helst villkor eller hänvisningar om dessa åtgärder i varken hyresavtal eller någon annan källa hyresgästen tagit del av eller borde tagit del av. Hyresvärden har helt enkelt muntligen upplyst om detta i efterhand. Bedömningen om huruvida hyresgästen brustit i sin vårdplikt får i detta fall göras utifrån huruvida bolaget borde tagit reda på vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och i så fall vilka säkerhetsåtgärder som skulle vidtagits innan en renovering påbörjades. Om bolaget borde tagit reda på denna information men inte gjort det kan de anses ha brustit i sin vårdplikt och kan därför krävas på utryckningskostnaden. Att hyresvärden inte lämnat uppgifter om detta innan kan ha viss betydelse, men är dock inte avgörande. Om hyresförhållande inte föreligger Det ovan anförda resonemanget utgår som sagt från att bolaget redan skrivit på ett hyresavtal och därmed måste anses vara bunden av vårdplikten, trots att tillträdet ännu ej skett. Men om situationen istället skulle vara den, att parterna kommit överens om att bolaget skulle renovera lokalen och sedan skriva på ett kontrakt närmare inflytt torde möjligheten att kräva bolaget på utryckningskostnaden grundas på de "vanliga" skadeståndsrättsliga reglerna. Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen ska den som av uppsåt eller oaktsamhet orsakar annan skada ersätta skadan. Oaktsamhetsbedömningen blir i detta fall lite detsamma som det tidigare presenterade resonemanget; d.v.s. huruvida bolaget vetat eller borde vetat vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och vidtagit säkerhetsåtgärder därefter. Här kan även poängteras att ni installerat en industridammsugare för att minimera spridningen av damm. Huruvida denna åtgärd är tillräcklig för att ni inte ska anses vållande till brandlarmet är dock ingen bedömning jag kan göra. Sammanfattning och slutsats Huvudregeln är att ägaren av byggnaden ansvarar för brandlarmet och de eventuella kostnader som uppstår i samband med larmet. Samtidigt är hyresgästen ålagd med en vårdplikt och ska iaktta den aktsamhet som utmärker en ordentlig person, och är även skyldig att ersätta de skador som uppkommer i hyresrätten om hyresgästen brustit i sin tillsyn och omsorg. Vid hyra av lokal har hyresvärden även möjlighet att utvidga hyresgästens vårdplikt och kan ställa ytterligare krav på hyresgästens vårdande av hyresrätten. Om hyresgästen brister i sin vårdplikt, antingen genom att inte följa de särskilda villkor hyresvärden ålagt hyresgästen med, eller är oaktsam vid nyttjandet av hyresrätten kan denne krävas på skadestånd för den skada som uppstått på grund av dessa förhållanden. Om den bristande vårdplikten eller oaktsamheten lett till ett onödigt larm kan hyresvärden alltså kräva hyresgästen på de kostnader som orsakats. Om det inte är fråga om ett hyresförhållande kan eventuella utryckningskostnader krävas tillbaka baserat på skadeståndsrättsliga regler. Om den som orsakat det onödiga larmet varit oaktsam och kanske borde iakttagit mer försiktighet eller vidtagit ytterligare åtgärder för att undvika skada, kan skadestånd även i detta fall krävas. Sammantaget är alltså möjligheten att kräva er på utryckningskostnaden beroende av vad ni vetat eller borde vetat samt vad ni gjort eller borde gjort. Det går i detta sammanhang inte att enbart förlita sig på uppgifter lämnade av hyresvärden, utan krav ställs även på er som hyresgäst/renoverande part i lokalen att ni ska ha vidtagit erforderliga åtgärder för att upprätthålla säkerhet och minimera risk för skada. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning.Med vänliga hälsningar,