Räknas borrhål som normalt slitage?

2021-08-31 i Skadestånd
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo flyttade ut från vår förra lägenhet den 7/8 -2021 och fick i slutet på augusti månad en faktura från förra hyresvärden. Hyresvärden har skrivit att "Vi fakturerar er för skador vid avflyttning från lägenhet. Hyresgästen har orsakat ovanligt stor mängd hål under den korta tid som hyresgästen nyttjat lägenheten. Lägenheten var nymålad innan hyresgästen flyttade in." När vi hade skickat in en skriftlig uppsägning av lägenheten så uppmanades vi att flytta ut och lämna in nycklar snarast möjligt för att en annan hyresgäst var redo att flytta in redan 13/8, trots att vi hade uppsägningstid till sista augusti. Hyresvärden meddelade oss att de gärna ville ha några dagar mellan vår utflyttning och nästa hyresgästs inflytt för att kunna spackla och måla, alltså antog vi att vi inte förväntades göra detta. Kan hyresvärden uppmana till tidigare utflytt för att kunna spackla och måla men sedan fakturera oss för spackling och målning? Utöver detta, anses borrhål som skador eller normalt slitage? Vad bör vi göra nu, ska vi betala fakturan trots orättvisan och om inte, hur går vi vidare med detta?Tack.
Jacob Westin |Hej!Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du och din sambo, efter att ha sagt upp hyresavtalet, av hyresvärden ombads att flytta ut något innan hyrestidens slut så att denne kunde ägna sig åt spackling och målning. Ni fakturerades för de utförda åtgärderna på grund av "ovanligt många borrhål" och undrar nu om inte hyresvärden borde stå för kostnaderna eftersom 1) ni anser att hyresvärden åtog sig att utföra och betala för åtgärderna eller alternativt 2) ni misstänker att borrhål är normalt slitage som ändå aldrig ska ersättas av hyresgästen. Din fråga är hyresrättslig och behandlas i 12 kap. Jordabalken (JB). Borrhål är vanligtvis normalt slitage men troligen inte i ditt fallDet är enklast att börja med frågan huruvida borrhål är normalt slitage eller inte. Hyresgästen har en allmän vårdnadsplikt, vilket innebär att lägenheten ska vårdas väl med vad därtill hör (12 kap. 24 § 1 st. JB). Endast skador på lägenheten som hyresgästen orsakar genom eget vållande, dvs. genom vårdslöshet, ska ersättas av hyresgästen (12 kap. 24 § 1 st. JB). Skador som inte har vållats av hyresgästen ersätts således av hyresgästen, inklusive s.k. "normalt slitage" som uppstår med jämna mellanrum. Det ska tilläggas att det för bostadslägenheter inte är tillåtet att genom avtal utöka hyresgästens ersättningsplikt att gälla för andra skador än sådana som hyresgästen har orsakat genom eget vållande (12 kap. 24 § 5 st. JB). Det innebär att normalt slitage alltid ska ersättas av hyresvärden om lägenhetens ändamål är bostad.Frågan är nu om borrhål anses vara normalt slitage eller om de istället klassas som sådana vållandeskador som hyresgästen själv ska ersätta. Högsta domstolen (HD) besvarade frågan i NJA 1987 s. 668 och uttalade att borrhål ska anses vara normalt slitage om de inte är ovanligt många, ovanligt stora eller ovanligt störande. Det innebär m.a.o. att "vanliga" borrhål som i antal, storlek eller placering inte är märkvärdiga, ska spacklas igen på hyresvärdens bekostnad. I ditt fall beskriver du att hyresvärden motiverade fakturan med att ni enligt denne orsakade en "ovanligt stor mängd hål under den korta tid som hyresgästen nyttjade lägenheten". För det första kan konstateras att det saknas stöd i rättspraxis för att hyrestidens längd skulle vara en faktor vid bedömningen av borrhål är normalt slitage eller inte. Istället ska bedömningen göras utifrån HD:s uttalande om att borrhål är normalt slitage om inte hålen är ovanligt många, stora eller störande. Eftersom jag saknar bild eller en mer detaljerad beskrivning av hur många hål det är frågan om, är det omöjligt för mig att avgöra om ni har gjort för många, för stora eller för störande hål för att vara normalt slitage. Jag rekommenderar att ni själva avgör om ni tycker att ni har borrat för många hål i förhållande till vad som kan anses vara normalt. Hyresvärden har inte åtagit sig att åtgärda andra borrhål än "normala" borrhålDu beskriver att ni av hyresvärden ombads att flytta ut något tidigare så att denne skulle kunna spackla och måla. På grund av detta antog ni att ni varken förväntades att utföra spacklandet/målandet själva eller betala för det. Du undrar nu om det verkligen är okej att hyresvärden säger att han/hon ska utföra åtgärderna men att ni ändå faktureras för det. Så som jag förstår det anser du/ni att ni förstod det hela som att det fanns ett slags överenskommelse mellan er och hyresvärden om att hyresvärden skulle stå för att åtgärda borrhålen, oavsett hur stora eller många de må vara. Som jag har beskrivit ovan är det inte möjligt för hyresgäst och hyresvärd att genom avtal utöka hyresgästens ersättningsplikt till att även omfatta normalt slitage. Däremot finns det i princip inget som hindrar ett avtal om att hyresvärden ska ersätta sådana skador som hyresgästen har orsakat som inte är normalt slitage. Att i en domstol lyckas bevisa att det mellan er fanns en överenskommelse om att hyresvärden skulle stå för spacklandet och målandet oavsett hur många eller hur stora borrhål ni efterlämnade, är högst osannolikt. Mer sannolikt är att en domstolen skulle anse att hyresvärden åtog sig att åtgärda borrhålen oavsett vad för att sedan fakturera er för arbetet på de borrhålen som går utöver normal mängd eller normal storlek.Sammanfattning och rekommendationSom hyresgäster är ni bara skyldiga att ersätta sådana skador ni själva har vållat till - normalt slitage ersätts alltid av hyresvärden. Eftersom det är svårt att tycka att hyresvärden ska ha lovat att stå för borrhålen oavsett dess mängd och storlek, är ni skyldiga att ersätta de borrhålen som i mängd går utöver vad som går att betrakta som normal mängd. Om hyresvärden har rätt i att ni har orsakat ovanligt många borrhål kan nog endast ni svara på. Jag rekommenderar, för det fall att ni inte tycker att ni inte har orsakat ovanligt många borrhål, genast underrättar hyresvärden om eran ståndpunkt och bestrider fakturan. Om ni är medlemmar i Hyresgästföreningen kan de bestrida fakturan hos hyresvärden åt er. Detta kan ni också göra om ni först nu väljer att bli medlemmar. När ni har bestridit fakturan kan hyresvärden antingen välja att släppa det hela eller låta fakturan fortsätta gälla. Då hamnar den hos Kronofogden när den väl förfaller. Om fakturan hamnar hos Kronofogden ska ni även där bestrida betalningskravet som skickas ut från Kronofogden. Bestridandet sker då direkt till Kronofogden. Hyresvärden får därefter besluta sig för om saken ska överlämnas till tingsrätten eller om kravet ska skrivas av.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,

Betalar hyresvärd eller hyresgäst för sprucken toalettsits efter vanlig användning?

2021-08-10 i Skadestånd
FRÅGA |Hej Lawline! Vi har hyrt ett fritidshus under en vecka.Trots normal och varsam användning av husets toalett uppstod plötsligt en ca 5 cm spricka på toalettsitsen. Toalettsitsen gick ändå att bruka som vanligt efter sprickan. Är det vi som hyr som ska betala för en ny toalettsits? Eller anses det som ett normalt slitage och som täcks av hyran vi erlagt för bostaden och något som ägaren av huset får stå för? Vi fick betala 500 kr för en ny toalettsits, är det verkligen rätt?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du och andra under en veckas tid hyrde ett fritidshus i vilket en toalettsits, under hyrestiden, fick en spricka. Du menar att toaletten av er används på ett normalt och varsamt sätt. Ni fick ersätta sprickan och undrar nu om det verkligen är ni som borde stå för kostnaden. Din fråga är hyresrättslig och regleras i 12 kap. Jordabalken (JB). Förutsättning för hyresgästens ersättningsskyldighet Oavsett om det är fråga om en bostadslägenhet eller ett fritidshus, har hyresgästen en generellt vårdnadsplikt som innebär att hyresobjektet ska vårdas väl med vad därtill hör (12 kap. 24 § 1 st. JB). Det innebär bl.a. att hyresgästen ska vara uppmärksam, försiktig och iaktta god hygien. Om en skada på ett hyresobjektet uppstår, är hyresgästen endast skyldig att ersätta den om skadan har uppstått till följd av hens egna vållande eller vårdslöshet samt till följd av någon som hör till hens hushåll eller gästar hen eller av annan som hen inrymt i lägenheten (12 kap. 24 § 1 st. JB). Vållande är inom juridiken ett annat ord för vårdslöshet och oaktsamhet. Lagregeln innebär motsatsvis att en hyresgäst inte är ersättningsskyldig för skador som inte har uppstått till följd av hens vållande eller vårdslöshet. Det betyder att normalt slitage ska ersättas av hyresvärden då dessa inte är en följd av vårdslöshet från hyresgästens sida. Hyresgästens ersättningsskyldighet kan sträckas ut genom avtal med hyresvärden För hyresobjekt som helt eller delvis används för annat ändamål än bostad, finns det en bestämmelse som gör det möjligt för hyresvärd och hyresgäst att i avtal kringgå hyresgästens ersättningsskyldighet, så som jag beskrev den ovan, för att sträcka ut hyresgästens ansvar så att det blir mer långtgående (12 kap. 24 § 5 st. JB). Ett mer långtgående ansvar skulle t.ex. kunna innebära att hyresgästen ska ersätta skador som inte nödvändigtvis är en följd av vårdslöshet. Även endast vissa, utpekade skador kan regleras på ett sådant sätt. Bedömning i ditt fall och rekommendation Jag rekommenderar att du till en början går igenom hyresavtalet och kollar om du hittar ett villkor som reglerar vem som ersätter skador på fritidshuset och under vilka omständigheter. Det kan nämligen vara så att det finns ett villkor som i enlighet med 12 kap. 24 § 5 st. JB utökar ditt ersättningsansvar utöver de skador som är en följd av vårdslöshet. Om du hittar ett sådant villkor kan du, beroende på villkorets utformning, vara skyldig att ersätta sprickan. Om du inte hittar ett avtalsvillkor som utökar ditt ersättningsansvar utöver skador som har uppstått till följd av vårdslöshet, beror din ersättningsskyldighet på om det kan göras sannolikt att du, eller någon annan som har vistats i fritidshuset, genom vårdslöshet har orsakat sprickan i toalettsitsen. Huvudregeln är att hyresvärden har bevisbördan för att hyresgästen har varit vårdslös, men i NJA 1975 s. 657 ansåg Högsta domstolen emellertid att hyresvärden inte alltid kan förväntas bära på hela bevisbördan. Skador som under hyrestiden har uppkommit på egendom som normalt inte är åtkomlig för annan än hyresgästen och som typiskt sett uppkommer genom vårdslöshet, presumeras därför ha orsakats av hyresgästen. Då är det upp till hyresgästen att bevisa motbevisa presumtionen. Hyresgästföreningen har kommenterat just sprickor i badkar, handfat och toalettstolar, och menar att sådana skador i de flesta fallen inte kan anses vara normal slitage, utan snarare skador som har uppstått genom vållande eller vårdslöshet. Min rekommendation är att, för det fallet att det i hyresavtalet saknas ett villkor som utökar ditt ersättningsansvar utöver vårdslöshetsskador (så som beskrivet ovan), du meddelar hyresvärden att du motsätter dig ersättningsskyldigheten och anser att hyresvärden själv ska stå för kostnaden. Du borde då säga att sprickan inte kan vara något annat än en förslitningsskada och att ni iakttog eran vårdnadsplikt och använde toaletten på ett normalt och aktsamhet sätt. Om hyresvärden motsätter sig detta, rekommenderar jag att du inte vidtar rättsliga medel för att få saken prövad. Eftersom en spricka i en toalettsits inte är en typisk förslitningsskada och snarare är en sådan skada som en domstol skulle presumera att vara en vårdslöshetsskada, är sannolikheten stor att du skulle förlora tvisten. Då kan du bli skyldig att ersätta hyresvärdens rättegångskostnader. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Kan en granne fälla ett träd utan tillåtelse på annans tomt?

2021-06-21 i Skadestånd
FRÅGA |En granne ovan för oss frågade om han fick fälla ETT träd på vår tomt så de fick bättre utsikt och lovade att ta hand om det fällda trädet. De fällde inte bara ett träd utan två träd. Träden ligger på min tomt och en annan grannes tomt. Det är stora träd och de har inte sågat upp och forslat bort träden. Vad kan vi göra? Kan man bara fälla träd utan att ta hand om det.
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser som aktualiseras för denna fråga finns i jordabalken (JB).Huvudregeln är att varje fastighetsägare ansvarar för att vårda och bruka sin fastighet så att omgivningen inte störs (3 kap. 1 § JB). Som granne kan man i vissa fall ha rätt att kapa grenar och ta bort rötter som tränger över tomtgränsen. Om grenar eller rötter medför olägenhet får man ta bort detta under förutsättning att trädägaren fått tillfälle att åtgärda problemet, men det inkluderar inte stammar eller hela träd (3 kap. 2 § JB).Träd räknas som lös egendom, om någon förstör annans träd kan det utgöra brott som skadegörelse eller åverkan beroende på hur allvarligt skadan är (12 kap. 1-2 §§ brottsbalken). I ert fall har grannen fått godkännande att fälla ett träd på er tomt, men fällde två stycken. Lagen innehåller inga bestämmelser om kostnadsfördelning mellan grannar eller vem som ska göra vad. Men reglerna är utformade i syfte att fortskrida grannsämja och därför är det av stor vikt att man kommer överens om villkoren innan träden fälls. I ert fall verkar det som ni har en muntlig överenskommelse om dels att grannen får fälla ett träd och dels att grannen ska ordna bortforslandet av trädet. Eftersom grannen inte agerat i enlighet med överenskommelsen får ni ta upp diskussionen med grannen gällande eventuell ersättning för det ena trädet som grannen fällde utan tillåtelse samt bortforslandet av träden. Båda parter har en allmän skyldighet att ta skälig hänsyn till sina grannar och uppnå en samförståndslösning i frågor som båda har ett intresse i. Er granne som valt att fälla träden borde rimligtvis stå för kostnaderna att forsla bort träden. Dessutom ha ni rätt till veden/virket eftersom trädet stått på er tomt och ni äger trädet.Om ni inte kan enas eller komma fram till en lösning kan ni kräva skadestånd (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Ni har rätt till ersättning eftersom er granne vållat sakskada genom att förstöra er lösa egendom utan tillstånd.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Min granne har beskurit en inte helt obetydlig del av mitt äppelträd - Vad gäller?

2021-03-06 i Skadestånd
FRÅGA |Hej Lawline! Jag är ägare till en fastighet i Bohuslän där huset ligger på en höjd med havsutsikt. Vid ett besök så upptäcker jag att ett stort äppelträd har blivit beskuret till en så stor omfattning att jag nästan fått full insyn från huset som ligger ovanför. Det visar sig att ägaren till huset har anlitat hjälp för att beskära ner trädets krona för att förbättra sin egna utsikt mot havet. Detta har skett utan min vetskap och jag är väldigt frustrerad över vad som hänt och vet inte hur jag ska gå till väga?Att tillägga är att hon pratat med min mor som varit tidigare ägare om att beskära kronan men alltså inte med mig. Tack för svar!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din granne har bortom din vetskap beskurit ett större äppelträd som står på din tomt och detta i en inte helt obetydlig omfattning. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och hur du bör går tillväga för att kunna få någon sorts upprättelse. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Brottsbalken (BrB).Skadeståndslagen (SkL).Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.När det gäller den civilrättsliga aspekten kan följande anföras. I förekommande fall kan man som granne ha rätt att kapa grenar och rötter som hänger över tomtgränsen. I jordabalken uttalas nämligen att om rot eller gren tränger in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare får denne ta bort roten eller grenen. Områdets ägare ska dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom eller henne (3 kap. 2 § 1 st. JB). Men utifrån din ärendebeskrivning kommer grannen av förklarliga skäl inte att kunna åberopa det nyss nämnda lagrummet (lagparagrafen). Dennes agerande torde även strida mot den allmänna grannelagsrättsliga hänsynsregeln i vilken det sägs att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska visa skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB).Med anknytning till det ovan anförda och den civilrättsliga aspekten går det också att argumentera för att din granne bör åläggas en skadeståndsskyldighet. I skadeståndslagen stadgas att den som uppsåtligen (avsiktligen) eller av vårdslöshet (oaktsamhet) vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § SkL). I det här fallet rör det sig om en sakskada och ersättningsskyldigheten med anledning av en sådan skada omfattar sakens (trädets) värde eller reparationskostnad och värdeminskning samt annan kostnad till följd av den uppkomna skadan (5 kap. 7 § SkL). Högsta domstolen (HD) har uttalat att skadeståndet vid sakskada avseende träd ska fastställas utifrån en uppskattning av trädets värde eftersom ett skadat träd inte går att reparera i egentlig mening. Grannens olovliga agerande bör därför värderas baserat på återanskaffningsvärdet med beaktande av kostnaderna för att skaffa likvärdig egendom och med hänsyn till vilken typ av träd det är fråga om. Om det inte skulle vara möjligt att återanskaffa ett likvärdigt träd har HD anfört att skadeståndet istället ska bestämmas utifrån värdet på veden jämte en uppskattning av fastighetens minskade nuvärde (se NJA 2015 s. 199). Om samtliga ovan redovisade beräkningsprinciper verkligen kan göras gällande i just ditt fall låter jag vara osagt, men avsikten var att ge en fingervisning om vilka omständigheter som kan komma att beaktas vid en eventuell skadeståndsbedömning.Slutligen och beträffande den straffrättsliga aspekten kan följande uppmärksammas. Enligt min mening torde grannens gärningen motsvara ett skadegörelsebrott, antingen ett ringa sådant (förr om åren benämnt åverkan) eller ett brott av normalgraden. Av brottsbalken går det att utläsa att den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans (din) rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år (12 kap. 1 § BrB). Om brottet med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brott är att anse som ringa döms gärningsmannen för ringa skadegörelse till böter eller fängelse i högst sex månader (12 kap. 2 § BrB). Exakt vilken svårhetsgrad som kommer att aktualiseras i den förevarande situationen kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. Men enligt HD ska den gränsdragning som görs mellan stöld och ringa stöld (tidigare benämnt snatteri) även vara vägledande för gränsdragningen mellan brott av normalgraden och ringa brott i mål om skadegörelse (se NJA 1988 s. 351). Gränsen i stöldfallen går för övrigt vid 1000 kr om tillgreppet sker i butik och skulle gärningen ske utanför en butik sätts gränsen lägre med hänsyn till storleken på det integritetsintrång som gärningsmannen gör sig skyldig till (se bland annat rättsfallen NJA 2009 s. 586 och NJA 1995 s. 561). Vid skadegörelsebrott kommer dock 1000 kr att fungera som ungefärligt riktmärke vid gränsdragningen.Notis: HD styr rättspraxis på både straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis och som svar på din fråga gällande vilka tänkbara tillvägagångssätt som finns menar jag att det föreligger två alternativ, vilka likaledes kan kombineras och dessa är; 1. En polisanmälan och 2. Ett riktat ersättningsanspråk mot din granne. I samband med det sistnämnda alternativet kan vår byrå bistå dig och då initialt genom att upprätta ett kravbrev.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av kravbrevet riktat mot din granne och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på tisdag den 9/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur många hål i väggen kan man göra utan att bli ersättningsskyldig gentemot hyresvärden?

2021-08-30 i Skadestånd
FRÅGA |Hur många hål får man göra i en vägg på en hyresrätt som inte anses som normalt slitage utan att man då varit vårdslös med lägenheten och därmed kan bli betalningsskyldig? Finns något antal?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du om det finns ett visst antal hål i väggen som en hyresgäst får göra utan att bli ersättningsskyldig. Eftersom det rör sig om en hyresrätt är 12 kap. JB (hyreslagen) tillämplig.Hyresgästens vårdpliktHyresgästen ska väl vårda lägenheten under hyrestiden (24 § första stycket hyreslagen). Att "väl vårda" innebär att visa den aktsamhet som rimligtvis kan förväntas av en ordentlig person som använder lägenheten. Däremot innebär denna s.k. vårdplikt inte att hyresgästen ska underhålla lägenheten så att den är i samma skick som vid tillträdesdagen. Försämringar som beror på normal förslitning eller olyckshändelser är något som hyresvärden får räkna med. VårdslöshetHyresgästen är ersättningsskyldig för all skada som denne (eller besökare) orsakar genom vårdslöshet eller försummelse (24 § första stycket hyreslagen). Gränsen mellan vårdslöshet och normalt slitage kan vara svår att dra och en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Enligt praxis räknas hål efter att ha satt upp hyllor, tavlor och liknande som normalt slitage. Däremot kan ovanligt många eller stora hål i väggarna leda till ersättningsskyldighet.Kort svar på din frågaVarken i lagtext eller praxis stadgas någon generell bestämmelse över hur många hål en hyresgäst får göra i väggarna, utan bedömningen får göras från fall till fall. Så länge du inte gör ovanligt många eller stora hål i väggarna så bör det endast räknas som normalt slitage, något som du inte är ersättningsskyldig för. Tilläggas kan att det är hyresvärden som måste bevisa att hålen har uppkommit efter att du flyttade in.Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Vad gäller om grannen byggt en brunn in på min mark?

2021-07-20 i Skadestånd
FRÅGA |Hej,1. Två tomter såldes till två personer som uppförde ett hus på vardera tomt och de anlitade en auktoriserad brunnsborrare till att borra efter vatten, brunnsborraren lade borrhålen i en sådan vinkel så att borrhålet skär långt in på vår mark/fastighet.2. När huset var färdigbyggt så sålde en mäklare fastigheten igen utan att ha klart med någon tillåtelse eller servitut från vår sida då borrhålens botten ligger c:a 20-25 meter in på vår mark.Min fråga är vad som gäller i detta fall?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att din granne har borrat en brunn in på din mark. Nu har fastigheten blivit såld och du undrar om den nya ägaren måste vidta några åtgärder med anledning av att denne saknar servitut som tillåter dem att använda brunnen. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för om det krävs servitut för att grannfastigheten ska få nyttja brunnen samt om du kan vidta några åtgärder för att erhålla några rättigheter i den uppkomna situationen. Din fråga regleras i jordabalk (JB). Får man bygga en brunn på detta sätt utan tillåtelse från fastighetsägaren? Din granne har inte rätt att gräva en brunn på din mark utan ditt samtycke. Vid händelse av att en anläggning har uppförts så den skjuter in på angränsande mark kan du begära att din granne tar bort anläggning, förutsatt att det inte medför betydande kostand eller olägenhet för denne (3 kap. 12 § JB). Om inte anläggningen kan tas bort med hänvisning till skada och olägenhet ska grannen betala ersättning för intrånget (3 kap. 12 § 2 st JB). Om däremot intrånget skett genom uppsåt eller grov vårdslöshet ska anläggningen genast tas bort från din mark. Detsamma gäller för den som förvärvat fastigheten med vetskap om ett sådant förhållande. SlutsatsOm anläggningen har uppsåtligen uppförts på din tomt eller genom grov vårdslöshet ska den tas bort. Om den nye ägaren inte känt till förhållandet eller inte rimligen kunnat känna till det kan du rikta ditt anspråk gentemot före detta ägare. Om du önskar komma i kontakt med en av våra erfarna jurister och få personlig rådgivning för just ditt ärende kan du boka en tid via denna länken här: Hoppas du fick svar på din fråga. MVH

Ska reparationskostnader för kattkiss ersättas?

2021-04-11 i Skadestånd
FRÅGA |Hej. Jag har nyligen flyttat från ett hyreshus där jag bott i ca 9 år. Efter ca 1 vecka kontaktar hyresvärden mig och säger att jag kommer att bli betalningsskyldig för renovering av kattkiss skador. Detta är för mig en nyhet. När en förbesiktningen gjordes så fick jag protokoll på vad som skulle åtgärdas. Jag åtgärdade dessa saker. På slutbesiktningen som varken jag eller min man kunde medverka på så en god vän till oss var med fick hon till sig att Listerna i ena rummet inte var godkända för dom inte var blankt vita, att tapeten som vi tapetserat över den gamla tapeten med kunde skymtas på väggarna i ett rum samt på en vägg till i ett annat rum. Sen hade vi glömt att rengöra fläktfiltret. Hyresvärden skulle sammanställa dokumentet och sedan ge det till min vän som var med. Vi har ff inte fått något protokoll. Detta skedde den 31/3 kl 14.00. Den 6/4 på kvällen får jag ett sms från hyresvärden där det står att hon försökt nå oss den 1/4 på ett visst nr. min mans gamla. hyresvärden har hans nya nr. där står det att det var så stora brister i städningen ( gjord av städbolag)så dom fick börja undersöka genom att riva ut lister osv i hallen. det var då kattkisset uppdagades. Tydligen fanns det på flertalet ställen i hallen under plastmattan. Samt i köket under trä golvet. Detta har varken jag eller någon annan luktat och påtalas inte i något protokoll. ska jag betala ?nya hyresgästen har oxå katter.
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om du ska betala hyresvärden för skadorna som uppkommit av kattkisset. Detta kommer jag utgå ifrån i mitt svar. Eftersom detta rör sig om en hyreslägenhet är 12 kap jordabalken (JB) tillämplig (JB 12 kap. 1 §). Hyresgästen ska betala ersättning för skador av kattHyresgästen ska under hyrestiden väl vårda lägenheten (JB 12 kap. 24 § stycke 1). Detta innebär att du som hyresgäst ska vårda lägenheten så inte skada uppkommer. Om hyresgästen genom eget vållande, oaktsamhet eller av försummelse orsakat skada ska du ersätta den (JB 12 kap. 24 §). Detta inkluderar skada som ett husdjur orsakar, som kattkiss under plastmatta. Skador som kattkiss ingår alltså inte inom normalt slitage av en lägenhet. Därmed är du som hyresgäst skyldig att ersätta skadorna av kattkisset, så det är rimligt att hyresvärden vill ha ersättning för reparationskostnaden. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

köparens dröjsmål

2020-12-23 i Skadestånd
FRÅGA |Hej,Vi har just köpt en lägenhet av ett dödsbo via mäklare. Nu närmar sig inflyttningsdagen och då säger min långivare att jag inte kan få lån förrän bouppteckningen är registrerad. När jag påpekar detta för mäklaren får jag veta att det är jag som riskerar att begå kontraktsbrott eftersom jag inte kan betala på tillträdesdagen (bouppteckningen är fortfarande inte registrerad). Stämmer detta? Innebär det att jag inte har möjlighet att få ersättning för merkostnader trots att jag inte gjort något fel (tex när jag står utan bostad)? Hur skulle jag gjort för att undvika denna situation?
Atefa Jafary |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag att utgå ifrån 4 kap. Jordabalken (JB).Riskerar du att begå kontraktsbrott?Säljaren har rätt till ränta enligt räntelagen om köparen inte betalar köpeskillingen i rätt tid. Köparens skadeståndsansvar är i princip strikt vilket innebär att du bär ansvaret trots att du inte har gjort något fel eller i övrigt varit oaktsam. Innebörden av detta är vidare att du inte har rätt till ersättning för kostnader till följd av dröjsmålet (4 kap. 25 § JB).Vad borde du ha gjort för att undvika denna situationFör att undvika att hamna i denna situation kunde du ha haft vissa villkor i avtalet, t.ex. att erläggandet av köpeskillingen är beroende av när lån kan erhållas. Detta är möjligt att göra både skriftligt och muntligt. Vissa förbehåll, s.k. svävarklausuler, måste dock skriftligt tas in i köpehandlingen för att vara giltigt. Ett exempel på en sådan svävarklausul är att köparen har möjlighet att frånträda avtalet om en viss omständighet inte inträffar. Sådana villkor får dock bara gälla i två år (4 kap. 3-4 § JB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/bokaVänligen,