Kan man välja mellan att arrendera ut och hyra ut ett hus?

2015-10-28 i Arrende
FRÅGA |hej jag funderar på att arrendera ut mitt hus, en gammal bondestuga, marken är redan utarrenderad till en storbonde, är eet någon skillnad på att arrendera ut eller hyra ut? vilket är bäst?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Som jag har förstått det har du arrenderat ut marken som huset står på, men inte själva huset. Ett hus kan inte arrenderas ut, det kan endast hyras ut då arrende avser uthyrning av mark enligt 8 kap 1 § jordabalken (nedan förkortat JB). Det går alltså inte att välja mellan att arrendera ut sitt hus eller att hyra ut sitt hus. Under vissa omständigheter är det möjligt att arrendera ut mark där det står ett hus, detta kallas bostadsarrende (10 kap JB) och syftar till att arrendatorn (den som arrenderar marken) skall ha möjlighet att bygga hus på marken som denne hyr. Då arrenderar denne både marken och huset. Det går dock inte att arrendera ut hus och mark separat. Om avtalet med storbonden är ett bostadsarrende har denne besittningsskydd även till huset som står på marken. Detta innebär att om du vill att arrendevillkoren skall ändras mellan er måste du meddela detta inför en ny arrendeperiod enligt 10 kap 3 § JB vilket kommer leda till att du behöver vänta en tid innan förändringen träder i kraft. Om du enbart arrenderat ut marken till storbonden bör du som jordägare kunna hyra ut huset utan problem i detta avseende. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Kvarstår nyttjanderätt vid överlåtelse av fastighet?

2015-08-28 i Arrende
FRÅGA |Jag har köpt en fastighet som belastas av en nyttjanderätt på del av fastigheten. nyttjanderätten har "överlåtits" från ursprunglig ägare till grannfastigheten, sommarstuga, till en ny ägare. Detta har skett innan jag har tillträtt. inget nytt avtal eller tillägg motsvarande finns vad jag vet. Kan detta vara riktigt och kan nyttjanderätten överlåtas till nästa sommarstugeägare utan mitt medgivande ?Vart kan man vända sig för att få en eventuell tvist avgjort ?
|Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag vet inte om du menar att tidigare fastighetsägare upplåtit nyttjanderätten före eller efter du blivit ägare av fastigheten (bara att du ännu inte har tillträtt) så jag besvarar frågan utifrån båda scenariona.Vid överlåtelse av fastighet som belastas av en nyttjanderätt regleras detta i jordabalken 7 kap 11 - 14 §§. Upplåtelse av nyttjanderätt sker genom avtal med fastighetens ägare. Huvudregeln är att nyttjanderätten försvinner när fastigheten överlåts till ny ägare. Om köparen däremot vet om att en nyttjanderätt till fastigheten föreligger är utgångspunkten istället att rättigheten ska bestå.Den som överlåter en fastighet som är belastad med en nyttjanderätt är skyldig att göra förbehåll om upplåtelsen om nyttjanderätten inte är inskriven i fastighetsregistret. Detta innebär att säljaren ska informera köparen om att en nyttjanderätt föreligger genom exempelvis köpekontraktet, se jordabalken 7 kap 11 § 1 st 1 mening.Om tidigare fastighetsägare i ditt fall upplåtit nyttjanderätten efter det att du tillträtt som fastighetsägare är denna inte längre fastighetsägare och kan således inte heller upplåta nyttjanderätt på fastigheten. I ett sådant fall föreligger det inte en giltigt nyttjanderätt. Om tidigare fastighetsägare däremot var ägare av fastigheten vid tidpunkten då upplåtelsen av nyttjanderätten skett är denna enbart gällande om du antingen visste om nyttjanderätten vid köpet eller om förbehåll om upplåtelse om nyttjanderätten förelåg. Enligt den information du gett i din fråga verkar det som att du varken visste om nyttjanderätten vid köpet eller att något förbehåll om nyttjanderätten förelåg. I ett sådant fall föreligger det således inte någon giltig nyttjanderätt.Slutligen kan du för att få en eventuell tvist avgjord vända dig till den tingsrätt dit fastigheten hör. Med vänliga hälsningar

Underhållskostnader vid bostadsarrende

2015-07-26 i Arrende
FRÅGA |Hej! Vi har en sommarstuga som står på arrendemark, vilket vi betalar årlig avgift för. Vid stugan finns en slänt med en gammal stödmur som behöver förbättras så att inte stugan rasar ner i sluttningen. Min fråga om det är vi som arrenderar marken som sommarstugan står på ska beskosta detta eller jordägaren?
Anna Backman |Hej, och tack för din fråga! Det finns flera olika typer av arrende men eftersom du skriver att ni har en sommarstuga på den arrenderade marken tolkar jag din fråga som att det i ert fall är fråga om bostadsarrende.Reglerna om bostadsarrende återfinns främst i 10 kap Jordabalken (nedan förkortat JB), som du hittar här, men också de allmänna bestämmelserna om arrende i 8 kap JB och reglerna om nyttjanderätt i 7 kap JB blir tillämpliga. Till skillnad från vad gäller jordbruksarrende saknas lagstadgade regler för arrendeställets skick, vård och underhåll vad gäller bostadsarrende utan parterna får fritt avtala om detta. Om ni inte har reglerat underhållsskyldighet eller andra frågor avseende fastighetens skick i avtalet mellan er och jordägaren är utgångspunkten att arrendestället hyrs ut i befintligt skick och att det också är så arrendestället ska lämnas tillbaka när arrendetiden gått ut. Enligt allmänna rättsprinciper anses ni som arrendatorer dessutom skyldig att vårda arrendestället men frågor om vem som är skyldig att stå för underhållskostnader brukar normalt regleras i de enskilda arrendeavtalen. Om ni som arrendatorer vanvårdar arrendestället kan arrenderätten bli förverkad och jordägaren bli berättigad att säga upp avtalet (8 kap 23 § JB).Av ovanstående följer att du först och främst får leta upp arrendeavtalet för att se om det reglerar arrendeställets skick och kostnader som uppstår för underhåll under arrendetiden. Är frågan inte behandlad i avtalet anses ni som arrendatorer normalt skyldiga att vårda arrendestället och se till att det åtminstone vid arrendetidens slut lämnas tillbaka i samma skick som det var när arrendetiden påbörjades. Om ni är grovt försumliga avseende vården av arrendestället riskerar ni att få arrenderätten förverkad. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Arrendators rätt att förvärva arrendeställe

2015-04-12 i Arrende
FRÅGA |Hej, min mor som har haft ett sommarhus på en arrendetomt sedan 1961 avled i februari. Min syster och jag är dödsbodelägare och intresserade att överta arrendet tillsammans. Arendet 1961 var på 49 år och hon skrev om det 2010 på fem år med samma villkor. Nu har vi fått ett nytt förslag av fastighetsägaren gällande från 1:a jan 16 där det finns en punkt 9 där det står att arrendet får ej inskrivas vilket ej varit reglerat i tidigare avtal. Det står också att det ersätter vår mors avtal som löper ut sista dec i år. Förstår genom andra frågor på er sida att detta innebär en intresseanmälan om att få köpa loss tomten vilket vi helst vill när nuvarande ägare säljer vilket troligen kommer att ske inom 5-10 år. Finns möjlighet för oss nu som dödsbodelägare att lägga in en sådan inskrivning eller finns annan väg att gå?
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom ett sommarhus typiskt sett används som bostad, även om det inte utgör den huvudsakliga bostaden, så anses arrendet som bostadsarrende, vilket framgår av Jordabalk (1970:994) 10:1 första stycket. Genom arv kan bostadsarrendet övergå till annan, så länge jordägaren kan nöjas. Detta krav innebär att den eller de som övertar arrenderätten genom arv objektivt sett ska kunna bedömas som kapabla att betala arrendeavgifterna i tid (Jordabalk 10:7 tredje stycket). Eftersom det rör sig om ett bostadsarrende så har du och din syster i egenskap av arrendatorer rätt att förvärva arrendestället, vilket framgår av Lag (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället 1 §. För att utnyttja denna rätt så måste ni göra en intresseanmälan. Sådan intresseanmälan kan göras om sommarstugan har åsatts ett taxeringsvärde. Det innebär att byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde måste uppgå till minst 50 000 kronor för att komma i fråga för en sådan anmälan, vilket framgår av Fastighetstaxeringslag (1979:1152) 7:16 punkt 1. Intresseanmälan görs till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Till denna ska bifogas arrendeavtalet i original eller bestyrkt kopia (Lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället 2 § första och andra styckena). En intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten innebär att jordägaren inte får överlåta arrendestället vare sig helt eller delvis genom köp eller byte utan att ni, i egenskap av arrendatorer som gjorde anmälan, har erbjudits att förvärva arrendestället, så kallat hembud (Lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället 5 § första stycket). Denna intresseanmälan gäller fram till den inskrivningsdag som inträffar som inträffar närmast efter 10 år från den inskrivningsdag anteckningen om er anmälan gjordes. Om hembud görs under denna tid gäller anmälan dock alltid fram till den inskrivningsdag som inträffar närmast 2 år från den dag hembudet gjordes (Lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället 4 § första stycket).Som utgångspunkt är förbehåll som förbjuder inskrivning utan verkan i fråga om nyttjanderätt. Detta gäller dock inte arrende (Jordabalk 7:10 första stycket). Eftersom det är vanligt att jordägare har en klausul i arrendeavtal om inskrivningsförbud, och jordägares ställning är stark inom svensk rätt, så är det mycket osannolikt utifrån omständigheterna att en sådan bestämmelse skulle kunna jämkas när ni förhandlar om det kommande arrendeavtal som ska gälla från och med 2016. Därvid kommer ni inte att kunna göra en intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten om att förvärva arrendestället när det nya avtalet träder i kraft. Eftersom du och din syster genom arv dock övertar arrenderätten så är samma avtal som er mor ingick gällande för er, inklusive frånvaron av förbehåll om inskrivningsförbud. Det innebär att ni torde kunna göra en gemensam intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten under 2015, innan ni accepterar det nya avtalet, varvid intresseanmälan blir fortsatt giltig för den angivna perioden även om det nya avtalet innehåller förbehåll om inskrivningsförbud. Notera dock att Lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället genom sin ordalydelse verkar förutsätta att ni alltjämt kvarstår som arrendatorer för att ni ska kunna göra jordägarens hembudsplikt gällande. Om ni gör en intresseanmälan under 2015, men avtalet inte förnyas och därmed löper ut vid årsskiftet, så torde ni inte kunna kräva jordägaren att infria sin hembudsplikt efter sista december 2015 eftersom ni då inte längre är arrendatorer.Jag rekommenderar dock att du för att få större säkerhet kontaktar inskrivningsmyndigheten för att höra dig för om de kan bekräfta dels om inskrivningsförbehåll omintetgör möjligheten att göra en intresseanmälan om förvärv till inskrivningsmyndigheten, dels om du och din syster måste kvarstå som arrendatorer i ett förnyat kontrakt från och med 2016 för att kunna göra gällande jordägarens hembudsplikt om ni gör en intresseanmälan under 2015. Du kan hitta inskrivningsmyndighetens kontor för sommarstugans kommun genom Lantmäteriet hemsida under rubriken ”Kontakta Fastighetsinskrivningen”.Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort situationen. Om något skulle vara fortsatt oklart så är du självklart välkommen att återkomma till mig. Med vänlig hälsning

Kan ett företag köpa ett bostadsarrende?

2015-10-08 i Arrende
FRÅGA |Kan ett företag köpa ett bostadsarrende?
Joakim Wahlgren |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Vid arrende av mark där bostadshus finns på marken rör det sig om ett bostadsarrende. Regler om denna arrendeform finns i 8 och 10 kapitlet i jordabalken som du hittar HÄR. Enligt huvudregeln i 10:7 1 stycket JB får inte arrendatorn upplåta nyttjanderätten till en annan utan jordägarens samtycke. I 10:7 2 stycket JB finns ett undantag från denna regel som ger arrendatorn rätt att efter den tidsbestämda avtalstidens slut överlåta arrenderätten till annan med vilken jordägaren kan nöjas. Arrendatorn ska dock först erbjuda jordägaren att återtaga arrendestället mot erläggande av skälig ersättning för arrenderättens värde innan arrenderätten överlåts. Jordägaren ska om han vill återtaga arrendestället lämna besked om detta inom en månad. Ett företag är om det är ett aktiebolag, handelsbolag, stiftelse eller föreningen en juridisk person och kan då sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder och vara part i rättegång. Om det är en enskild firma är det personen som driver firman som ingår rättshandlingar. Det innebär att ett företag kan överta nyttjanderätten till ett bostadsarrende enligt ovan. Det förutsätter dock enligt ovan, jordägarens samtycke eller att denne erbjudits att själv återtaga arrendestället. Vidare kan företaget förvärva marken av jordägaren när förutsättningar för detta är uppfyllda. Hör gärna av er om jag kan hjälpa er med något annat eller om jag ska förtydliga mitt svar.Ha en fortsatt trevlig dag. Mail: Joakim.Wahlgren@lawline.seTelefon: 0735368144

Fastighetsskatt vid arrende

2015-08-20 i Arrende
FRÅGA |Hej. Jag arrenderar en sommarstugetomt och arrendet skrevs om för fem år sedan, detta genom en förhandling i arrendenämnden eftersom höjningen av arrendet var relativt hög. Vi blev i alla fall ense om avgiften.Sedan för stvå år sedan kom fakturan med avgiften + indexuppräkningen som det skulle vara, till hadde man lagt till en Fastighetsskatt.Vi är två som har klagat och väntar på tid hos arrendenämnden för förlikning.Min fråga är om jag som arrendator skall betala denna fastighetsskatt som är på markvärdet, jag betalar ju fastighetsskatt på huset som är mitt?Borde inte denna skatt varit med i grunden när avgiften fastslogs förra gången?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,Bostadsarrende, som det rör sig om i ditt fall, regleras i jordabalkens (1970:994) 10 kapitel. Utgångspunkten för dessa typer av avtal, och arrendeavgiften, är att avtalsfrihet gäller (se 8:1 jordabalken). I och med att ni de facto har kommit överens (med arrendenämndes hjälp) om en arrendeavgift är det den som gäller. För att ett avtal om bostadsarrende som gäller för viss tid ska upphöra krävs det att man säger upp det vid arrendetidens utgång (se 10:3 jordabalken). En uppsägning av avtalet krävs för att man ska få till stånd en ändring av villkoren – och om avtalet inte sägs upp minst ett år innan det går ut löper det på med oförändrade villkor under en femårsperiod i taget. Till detta kommer att den som är skyldig att betala fastighetsskatt är fastighetens ägare (se 2 § lag om statlig fastighetsskatt). Sammanfattningsvis innebär det jag har skrivit ovan att det är den arrendeavgift som arrendenämnden fastslog att ni skulle betala, som ni är skyldiga att betala och att fastighetsskatten ska betalas av fastighetsägaren. Vanligtvis så är fastighetsskatten ”inbakad” i arrendeavgiften. Då den inte är det, och ni har en avtalad arrendeavgift, är ni inte betalningsskyldiga för fastighetsskatten. Har du några frågor kring mitt svar kan du kontakta mig på: fredrik.holst@lawline.se alternativt 0708 26 67 12. Med vänliga hälsningar,

Fråga om fiskearrende

2015-04-28 i Arrende
FRÅGA |Vår fiskareförening driver en fiskehamn som bysamfälligheten har upplåtit marken till för "all framtid". Hamnen byggdes 1944 enligt kungliga mark och vattenbyggnadsstyrelsens förslag. 1950 beslöt Byn att ta ut arrende för fiskebodarna, fiskareföreningen skrev då till Mark vattenbyggnadsstyrelsen och dom svarade att "ingen annan än fiskareföreningen hade rätt att ta ut avgifter". Dom skrev också att "marken snarast bör avstyckas och lagföras för föreningen. Varvid styrelsen emotser avskrifter av avstycknings och lagfartshandlingar". Detta har dock aldrig blivit gjort. Nu anser bysamfälligheten att avtalet förfallit då all framtid är 49år och att vi måste skriva ett nytt avtal där dom vill införa avgifter för föreningen samt diverse bestämmelser som skulle gynna bysamfälligheten.Frågan är: Är all framtid 49år och förfaller ett sådant avtal med automatik? Vad menade Kungliga mark och vattenbyggnadsstyrelsen med att vi skulle avstycka och lagföra området?Med vänlig hälsning nils
|Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din huvudsakliga fråga är “Är all framtid 49 år och förfaller ett sådant avtal med automatik?”. Som jag förstår det är det ett arrendeavtal mellan er fiskareförening som arrendatorer och bysamfälligheten som markägare. Det finns olika typer av arrende, som alla har olika rättsverknignar. För att kunna göra en utredning krävs först och främst att vi avgör vilken typ av arrende det rör sig om. De arrendetyper som existerar är; jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och jakt och fiskearrende. Detta är något som borde vara specificerat i ert avtal. De arrendetyper som ligger närmast till hands är dels ett fiskearrende enligt lag (1957:390) om fiskearrenden alternativt ett anläggningsarrende. Om anläggningsarrende kan du läsa i jordabalken 11 kapitlet. För att ett fiskearrende ska föreligga krävs enligt 1 § lagen om fiskearrende att: I fråga om avtal, varigenom någon mot vederlag upplåter fiskerätt åt annan (…) om upplåtelsens ändamål är yrkesfiske eller annat fiske som är av väsentlig betydelse för arrendatorns försörjning” Om ert avtal uppfyller ovan stipluerade krav föreligger ett fiskearrende. För tolkningen av “annat fiske som är av väsentlig betydelse för arrendatorns försörjning” kan sägas följande: Avgörande är huruvida inkomsten av fisket mera varkaktigt faktiskt är av väsentlig betydelse för försörjningen eller inte. Detta krav gäller inte om det är yrkesfiske som ni bedriver – något som verkar vara fallet eftersom ni driver en fiskehamn. I 2 § lagen om fiskearrende förekskrivs att “avtalet ska upprättas skriftligen. I handlingen skola samtliga villkor upptagas. Ändring eller tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan”. Innebörden av denna paragraf är att det föreligger ett strikt krav på skriftlighet. Längden på upplåtelse av fiske kan antingen ske på minst fem år, eller på arrendatorns livstid (3 §). Frågan är hur “för all framtid” ska tolkas mot bakgrund av detta krav. I 3 § 2 st framkommer att: “ om fiskearrende upplåttits på längre tid än den i 7:5 1 st jordabalken föreskrivna längsta tiden för nyttjanderättens bestånd, äger fjärde stycket nämnda paragraf motsvarande tillämpning”. Den längsta föreskriva tiden i 7:5 1 st jordabalken är femtio år från det avtalet slöts. Skrivelsen i paragrafen är: “ Avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är inte bindande längre än femtio år från det avtalet slöts”. Rättsverkningen av att avtalet har föreskrivits på längre tid än femtio år är att fastighetesägaren har möjlighet att frånträda avtalet sedan denn tid gått ut, detta efter att en uppsägning har skett (4 st). Det verkar vara ifrån nämnda paragraf som jordägaren har hämtat att “49 år är att se som livstid”. Givetvis har ni en möjlighet att sluta ett nytt avtal, men då krävs förhandlingar mellan partnerna för att få fram ett avtalsinnehåll som alla partnerna är överens om. Det är tingsrätten, och arrendenämnden, som handhar frågor av dessa slag. Om du behöver närmare hjälp med kontakten med jordägaren kan vi erbjuda det via vår egna juristbyrå; Lawline consulting.Vänligen,

Arrendeavtal

2015-02-22 i Arrende
FRÅGA |Har arrenderat en tomt i 20 år där jag har uppfört en sommarstuga.För 4 år sedan sade jordägaren upp avtalet skriftligt för att göra avgiftshöjning.Ärendet gick till arrendenämnden som bestämde avgiften och sa att övriga punkter är oförändrade (de tog inte ställning till dem).Jag har sedan dess vid upprepade tillfällen pratat med jordägaren och begärt nytt avtal.Jordägaren och hans advokat hävdar att vi har ett avtal.Hur kan vi ha ett avtal när den är skriftligen uppsagd och jag inte har skrivit på något nytt ?Hälsningar Pentti Bexar
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis skall sägas att det finns diverse nyttjanderätter som ej faller in under jordabalkens(JB) regler. Dock gäller i ditt fall att den upplåtelse det är fråga om är att betrakta som en sådan nyttjanderätt som faller in i JB. Jag kommer nedan att redogöra för vad som är stadgat i lag avseende denna typ av nyttjanderätt och avslutningsvis ge dig ett konkret svar på din fråga.Arrendet Du beskriver är ett bostadsarrende enligt 10 kap 1 § JB, se https://lagen.nu/1970:994. Uttrycket bostadshus i detta lagrum, innebär inte att det behöver vara fråga om arrendatorns huvudsakliga bostad eller ett vinterbonat hus. Det får emellertid inte vara fråga om hur enkla hus som helst. En sommarstuga torde dock i regel falla in under 10 kap. 1 § JB! Du, som bostadsarrendator har ett långtgående besittningsskydd, vilket rent konkret innebär att Du i normalfallet har rätt till en förlängning av avtalet även om markägaren säger upp det vid avtalstidens slut. Detta brukar kallas att arrendatorn har ett "direkt besittningsskydd"! Denna kan dock avtalas bort av parterna! Om så har skett i ert fall framgår inte av uppgiften, därför utgår jag ifrån att så inte är fallet!I regel förlängs ett arrendeavtal på fem år, men då även denna bestämmelse är dispositiv, så står det parterna fritt att avtala om annat. Avtalet mellan er skall alltså utgöra kärnan för hur ert förhållande skall se ut, och om något ej finns med i det personliga avtalet, så skall jordabalkens bestämmelser avseende arrende tillämpas. Om ni ej reglerat något gällande en avgift för arrendet, så skall denna avgift i normalfallet bestämmas utifrån avtalets utformning samt objektiva kriterier, såsom bland annat arrendeställets läge. Er tvist avsåg primärt avigiftens storlek, vilket ni sedan fick fastställt av Arrendenämnden. Det råder såldes ej längre någon tvist avseende detta! Min bedömning är, utifrån de uppgifter Du angett, att Arrendenämnden tolkat det som att den uppsägning av avtalet som jordägaren gjorde, ej var korrekt. För att en sådan uppsägning skall kunna accepteras innan ett avtal löpt ut krävs att arrendet förverkas, se 8 kap. 23 § JB https://lagen.nu/1970:994. I detta lagrum uppställs en rad olika förutsättningar som kan göra att det är berättigat med en uppsägning innan avtalstidens slut. Se gärna den uppställning som finns i det ovannämnda lagrummet! Alternativt kan det vara så att Du som arrendator sagt upp ditt besittningsskydd i ert avtal. Då Du inte nämnt något om detta, så utgår jag ifrån att så inte är fallet och att uppsägningen därför inte var "giltig".Med tanke på att Arrendenämnden tog ställning till ett villkor i ert ursprungliga avtal, nämligen den avseende priset, så måste Arrendenämnden ha utgått ifrån att det förelåg ett giltigt avtal mellan er annars är det i praktiken meningslöst att ta ställning till denna typ av avgift. Med det sagt, så gör jag den bedömningen att det fortfarande föreligger ett giltigt avtal mellan er. Om Du inte är nöjd med innehållet i avtalet står det dig fritt att förhandla med din motpart om innehållet. Hoppas Du fått svar på din fråga! Om Du har några frågor i övrigt är Du välkommen att höra av dig till mig. Jag nås bäst via email: Anes.Sabic@lawline.se.Med vänlig hälsning,