Hur går man tillväga vid en skilsmässa vad gäller hyresrätten?

2021-06-17 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag och min dåvarande man bor i en hyresrätt. Skilsmässan har gått igenom och vi bor fortfarande under samma tak. Jag står på kontraktet och han vill inte flytta ut. Hur går jag till väga? Tacksam för svar.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Äktenskapsbalken reglerar vem som får vad av tillgångarna i en skilsmässa, jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Det framkommer inte att ni varit överens om vem som får rätt till lägenheten, jag kommer därför att redogöra för vad som gäller enligt lagen. Därefter kommer jag redogöra för vad som gäller om din före detta man vägrar att flytta ut.För att din före detta man ska få rätt att överta hyresrätten krävs det att det anses skäligtFörutsatt att något äktenskapsförord inte finns vad gäller hyresrätten samt att den utgjorde er gemensamma bostad så ska den räknas som giftorättsgods vid er skilsmässa. Vid bedömning av vem av dig eller din före detta man som ska ha rätt till lägenheten tas hänsyn till vem av er som har bäst behov av att bo kvar (9 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 8 § äktenskapsbalken). För att din före detta man ska få rätt att överta hyresrätten krävs dock att det ska anses skäligt. Det kan tillexempel handla om att mannen har barn som inte ska bo hos dig efter skilsmässan (11 kap. 8 § äktenskapsbalken och RH 2002:12).Om du har rätt till bostaden har din före detta man en skyldighet att flytta därifrånOm din före detta man inte vill flytta ut trots att du fått rätt till bostaden så har han ingen rätt att uppehålla sig där längre utan han har en skyldighet att genast flytta därifrån (14 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken).Om mannen vägrar att flytta ut kan du vända dig till Kronofogden och ansöka om avhysning, det vill säga en förpliktelse för mannen att avlägsna sig från bostaden.SammanfattningVid en skilsmässa ska den av parterna som har bäst behov av hyresrätten få bo kvar. Eftersom du står på kontraktet krävs det att det anses skäligt för att din före detta man ska få rätt att överta hyresrätten.Om din före detta man vägrar att flytta ut kan du vända dig till Kronofogden för att ansöka om avhysning.Min rekommendationDet kan vara svårt att avgöra vem av er som har bäst rätt till hyresrätten i förhand och ni kan således vända er till tingsrätten för att be om en bodelningsförrättare som avgör frågan. I sådant fall tillkommer avgift till tingsrätten samt arvode till bodelningsförrättaren.Du kan även boka in ett möte med en av våra kunniga jurister så kan de hjälpa dig att driva ditt ärende vidare juridiskt.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Hur görs make/maka till samägare?

2021-02-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag äger en fastighet och har nu gift mig. Jag skulle vilja att vi båda stod som ägare till fastigheten. Hur ordnar jag det?
Jessica Sarhede |Hej, detta kan du ordna genom att ansöka om lagfart för din make/maka hos Lantmäteriet där de kommer be er skicka med vissa dokument gällande fastigheten. Har ni inte annars skrivit på något äktenskapsförord, eller att du fått fastigheten i gåva eller arv om att det ska vara din enskilda egendom, kommer fastigheten att bli giftorättsgods i och med giftermålet, dvs att alla tillgångar delas lika, 7:1-2 äktenskapsbalken.Med vänlig hälsning,

Överlåtelse av bostadsrätt till sambo

2020-12-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Min sambo och jag äger hälften vardera i en bostadsrätt. Han har särkullbarn. Vi har ett inbördes testamente där jag ärver honom med undantag för barnens laglott. Om han vill överlåta sin del av bostadsrätten till mig, vilka för- och nackdelar finns för parterna med försäljning resp gåvobrev? Är det någon fördel att gifta sig och skriva nytt testamente där bostadsrätten är enskild egendom?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna kring överlåtelser av bostadsrätter återfinns i Bostadsrättslagen (BRL). Formkraven för att antingen sälja eller ge bort bostadsrätten som gåva är desamma och framgår av 6 kap 4 § BRL. Enligt dessa formkrav skall överlåtelsen skriftligen framgå i en överlåtelsehandling. I överlåtelsehandlingen skall det framgå vilken lägenhet som överlåts samt en avtalad prisuppgift, eller vid gåva, en prisuppgift om 0 kr. Ytterligare formkrav är att bostadsrättsföreningen skall meddelas om överlåtelsen och få ta del av överlåtelsehandlingen, 9 kap. 10 § BRL. Det finns alltså ingen direkt fördel eller nackdel med att antingen sälja eller ge bort andelen av bostadsrätten som gåva. Formkraven är desamma. Att gifta sig för att sedan via äktenskapsförord skriva bostadsrätten som enskild egendom innebär att bostadsrätten inte längre kommer ingå i bodelningen mellan er makar vid eventuell skilsmässa eller dödsfall. Det är alltså av relevans för fördelningen av tillgångar mellan makarna. Är syftet att enbart överlåta bostadsrätten till dig ser jag, utifrån vad som framgår i din fråga, ingen anledning i att gifta er och sedan skriva över egendomen som enskild.Behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänliga hälsningar

Går det att ärva en hyresrätt?

2020-10-08 i Hyresrätt
FRÅGA |Vår pappa avled den 3/12 2001. Våra föräldrar separerade 1959 och pappa gifte senare om sig med NN. Han bodde då kvar i vår villa som han köpt 1947. 1991 övertog han också vår brors lägenhet, centralt i Stockholm, efter att vår bror omkommit i en flygolycka. Senare i livet övertalades pappa av NN att sälja sin villa och de bosatte sig båda i lägenheten i Stockholm. Pappa och NN hade upprättat ett testamente och ett äktenskapsförord där det tydligt framgår att vars och ens egendom (mer utförligt beskrivet i testamentet) skall vara enskild. Pappa sa till oss att NN skulle få bo kvar i lägenheten (som då var en hyresrätt) högst en månad , tills hon hunnit skaffa en annan bostad. Emellertid har NN kommit att bo kvar i lägenheten och det har nu kommit till vår kännedom att hon senaren köpte denna och nu testamenterat den till sina syskonbarn (hon har inga egna barn). När min syster för en tid sedan besökte NN sa hon "du ska inte tro att du kommer att få någon del i den här lägenheten, den har jag testamenterat till mina syskonbarn". Pappa hade ingen bra relation till hennes syskon eller syskonbarn (hennes syster lär en gång ha stulit pengar från pappa och NN hade en gång förfalskat pappas namnteckning för att få del i hans villa). Om pappa vetat att lägenheten skulle övertas av hennes syskonbarn skulle han blivit förtvivlad. Lägenheten är idag värderad till minst 8 miljoner kronor. Av intresse är också att det inte fanns något nämnvärt ekonomiskt arv kvar efter pappa.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder en del tolkningssvårigheter och härutöver saknas en eller flera uttryckliga frågor. Men såvitt jag förstår är din far sedan länge avliden. Denne hade vid tidpunkten för sitt frånfälle inte någon kvarlåtenskap av värde bortsett från en hyresrätt. Den ifrågavarande bostaden disponerades då både av honom själv och hans hustru, NN, som sedermera och efter din fars bortgång har bott kvar i lägenheten under de snart 19 år som nu har förflutit. Men varför så har skett förtäljer inte riktigt den information som du har lämnat till oss. Oaktat ovanstående verkar din egentliga frågeställning handla om just bostaden eftersom denna har förvärvats av NN, enligt uppgift är värderad till en inte helt obetydlig summa och dessutom numera har testamenterats till NN:s syskonbarn. Detta torde med andra ord betyda att den före detta hyresrätten vid något tillfälle ombildades för att sedan som bostadsrätt överlåtas till NN. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av den här frågan följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Ärvdabalken (ÄB).Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar. Min tanke är därför att övriga ganska löst nämnda spörsmål som exempelvis testamentets innehåll, den eventuella stölden och den förfalskade namnteckningen får gås igenom under vårt kommande telefonsamtal.Vad gäller egentligen beträffande överlåtelse av en hyresrätt i den här typen av situationer?Vem som tidigare formellt uppträdde som hyresgäst i förhållande till fastighetsägaren är för mig ovisst. Men jag utgår ifrån att det var din far som satt på det dåvarande hyresavtalet och inledningsvis kan därför följande konstateras. Grundregeln är att en hyresgäst inte får överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, vilket framgår av 12 kap. 32 § 1 st. JB, och det gäller även vid en övergång av nyttjanderätten till lägenheten genom arv och/eller testamente, vilket sägs i 12 kap. 33 § 1 st. JB. Men från den ovannämnda huvudregeln föreligger det emellertid ett undantag för just make eller sambo till den avlidne hyresgästen, vilket innebär att hyresvärdens samtycke inte behövs för att någon av de aktuella personkategorierna ska kunna överta hyresrätten. Det nu sagda förutsätter dock att hyresrätten tidigare har varit avsedd att uteslutande eller i vart fall huvudsakligen användas som gemensam bostad för hyresgästen och dennes make eller sambo, vilket stadgas i andra stycket i det senast angivna lagrummet (lagparagrafen) ovan. Vidare finns det ytterligare ett undantag i 12 kap. 34 § JB i vilket det går att utläsa att hyresnämnden kan lämna tillstånd till att hyresrätten övergår till närstående som varaktigt har bott tillsammans med hyresgästen, vanligtvis under minst tre år. Till gruppen närstående räknas bland annat barn, föräldrar, andra släktingar och personer som hyresgästen har bott med under äktenskapsliknande former (samboförhållanden).Mot bakgrund av ovanstående och utifrån din ärendebeskrivning kan följande anföras. Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt brukar kallas bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger rätt till lika stor del i den avlidnes kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § ÄB. Äkta makar ärver dock före gemensamma barn, vilket således innebär att om den avlidne var gift går dennes hela kvarlåtenskap till den efterlevande maken, vilket uttalas i 3 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar får sedan ärva efter det att båda föräldrarna har avlidit. I den förevarande situationen saknas dock gemensamma barn, du och din syster ärver (ärvde) därför hela kvarlåtenskapen efter din (er) far i egenskap bröstarvingar och särkullbarn. Men eftersom just hyresrätter är specialreglerade i 12 kap. JB faller dessa i princip utanför dödsboets tillgångsmassa om inte någon av de ovan redovisade undantagsreglerna kan åberopas. Om inte hyresvärden vid tidpunkten för din fars död uttryckligen samtyckte till att du (eller din syster) skulle få överta hyresrätten kan denna enligt min mening inte betraktas som din (er) i dagsläget. Det finns ingenting i din information som tyder på att så skulle ha skett i december 2001 och du har inte heller vad jag förstår begagnat lägenheten någon gång sedan dess. Istället verkar det helt enkelt vara så att din fars hustru övertog hyresrätten och därför trädde i hans ställe enligt 12 kap. 33 § 2 st. JB och att någon form av underrättelse till hyresvärden avseende hyresrättens övertagande sedan skedde i samband med detta. Med tanke på den ganska långa tid som har förflutit sedan din fars frånfälle och givet att hans hustru allt sedan dess och fram till hyresrättens ombildande har uppträtt som hyresgäst i formell mening kommer det enligt mitt förmenande att bli tämligen svårt att kunna göra anspråk på lägenheten idag.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 12/10 kl 16.15. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan jag ändra ägandeförhållandena mellan mig och min fru efter att vi köpt en bostadsrätt?

2021-04-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag har sålt min villa som jag ägt till 100%, och nu har jag köpt en bostadsrätt för en billigare penning än vad jag har sålt min villa för.Vid köp av bostadsrätten så äger min hustru och jag 50 % var.Vad jag i efterhand ser är att jag troligtvis har gjort en blunder vad gäller reavinstbeskattning för att vi nu äger 50 % var och vad jag har kollat så får jag en mycket högre beskattning nu.Kan man i efterhand ändra så att jag äger bostadsrätten till 100 %, försäljning av villan gjordes idag 29 april.Vad skall göras då?Mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår det som att din fråga är hur du kan ändra ägarförhållandet mellan dig och din fru, då du anser det bli mer skatteförmånligt om du äger hela bostadsrätten själv. Om jag har missförstått frågan så är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se.Tillämplig lag på frågeställningen:Inkomstskattelagen (IL).Bostadsrättslagen (BRL).Äktenskapsbalken (ÄktB).Hur kan ni som makar ändra ägandeförhållandet på bostadsrätten?Om din fru också vill att du ska äga bostadsrätten till 100% så är det enklaste sättet att hon ger sin andel i bostaden till dig genom gåva. Då vi inte har någon gåvoskatt i Sverige så blir då gåvan skattefri (8:2 IL). För att det ska bli skattefritt är det dock viktigt att din fru inte får någon ersättning för sin del av dig, annars kan hon komma att behöva skatta för en försäljning istället.Så länge ni inte har äktenskapsförord så förlorar hon inte på att du är ensam ägare till bostaden, då hon ändå har rätt till halva bostaden enligt huvudregeln i äktenskapsbalken, ifall ni mot all förmodan skulle gå skilda vägar. Om ni däremot har ett äktenskapsförord som reglerar bostaden bör ni fundera på hur detta eventuellt kan drabba din fru vid en eventuell skilsmässa och då kanske ändra äktenskapsförordet om ni känner att det behövs. Det viktiga är att ni båda är nöjd och känner er trygga med ert beslut.Hur kan din fru ge bort sin andel av bostadsrätten?För att din fru skall kunna ge bort sin halva av lägenheten så kan ni upprätta ett gåvobrev, för gåvobrevet finns det vissa formkrav i Bostadsrättslagen som måste uppfyllas för att gåvobrevet skall vara giltig.Formkraven är följande (6:4 BRL):-Avtalet skall upprättas skriftligen.-Både du och din fru skall skriva under.-Priset skall anges, vilket här då blir 0 kr. Bra att veta:-Det behövs inte vittnen för denna typ av gåvoavtal, då det inte är en fastighet utan en bostadsrätt.-Om formkraven inte är uppfyllda så är gåvobrevet ogiltigt.-Bostadsrättsföreningen måste föra i gåvobrevet i förteckningen, varav ni måste meddela föreningen om gåvan och dem kommer antagligen be om en kopia av gåvobrevet (9:10 BRL).-Eftersom ni är gifta ska ni registrera gåvobrevet hos skatteverket i äktenskapsregistret (8:1 med hänvisning till 16 kap. ÄktB).Om ni bestämmer er för att genomföra gåvan kan ni själva upprätta ett gåvoavtal, men om ni vill ha hjälp av en jurist så kan jag hjälpa er att komma i kontakt med en av våra duktiga jurister på juristbyrån, för den typen av avtal brukar fast pris kunna ges. Det är bara att mejla mig på elin.englund@lawline.se ifall du vill ha kontakt med en jurist, så hjälper jag dig att komma i kontakt med dem för att få en offert.Ifall ni följer formkraven för gåvobrevet och genomför det så kan lägenheten på det viset bli din till 100%, utan att det blir någon skatt eller kostar någonting, förutom om ni anlitar en jurist för avtalet för då kostar det pengar.Sammanfattat svar:Om du och din fru är överens och vill ändra ägandeförhållandena på bostadsrätten på ett så billigt sätt som möjligt så kan ni skriva ett gåvobrev där din fru ger bort sin andel till dig. Då Sverige inte har någon gåvoskatt så behöver ingen av er skatta för att hon ger dig sin andel, så länge du inte betalar någonting för hennes andel. Det viktiga är att ni följer formkraven i 6:4 BRL, att ni registrerar gåvobrevet hos skatteverket så det är skyddat mot din frus eventuella borgenärer och att ni meddelar bostadsrättsföreningen om ägarskiftet då de behöver registrera det. Således kan du ändra i efterhand så att du äger bostadsrätten till 100%.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några följdfrågor eller vill komma i kontakt med någon av våra jurister så är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se!Med vänlig hälsning,

Hus som finns på en fastighet som är enskild egendom - är huset enskild egendom?

2021-02-19 i Fastighet
FRÅGA |hustrun är lagfaren ägare av fastighet, den är enskild egendom äktenskapsförord finns. Fastigheten ägde hustrun innan äktenskapets början På fastigheten finns nu ett hus hur är ägandeförhållanden där. Är huset automatiskt hustruns enskilda egendom.Makarna vill ha det så behöver de skriva något dokument om detta för att undvika kommande arvstvist
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler som berör din fråga hittar du jordabalken (JB) Blir byggnaden enskild egendom?Vad som blir av betydelse för om även huset ska ses som enskild egendom är om den utgör ett fastighetstillbehör. Om huset är fastighetstillbehör blir det nämligen en del av fastigheten. Vilket betyder att även huset blir enskild egendom (2 kap 1 § JB). För att en byggnad på en fastighet ska räknas som fastighetstillbehör krävs att byggnaden kommit i "samme ägares hand" (2 kap 4 § JB). Detta betyder att huset måste ägas av samma person som äger fastigheten. Det vill säga hustrun måste äga även huset för att det ska räknas som fastighetstillbehör och därmed enskild egendom. Utifrån informationen i din fråga framgår inte riktigt vem det är som äger huset på fastigheten. Därför kan jag inte ge ett exakt svar utan jag besvarar din fråga utifrån både det fall att hustrun äger fastigheten och att både hustrun och maken äger fastigheten. SammanfattningHuset blir alltså enskild egendom om det ses som fastighetstillbehör. För att kunna bli fastighetstillbehör måste dock huset på fastigheten ägas av hustrun. Om huset blir enskild egendom sker alltså automatiskt i de fall hustrun är ensam ägare av huset. Om huset ägs av både hustrun och maken måste ett äktenskapsförord skrivas där huset görs till hustruns enskilda egendom. Hoppas du fått svar på din fråga! Du är alltid välkommen att höra av dig igen om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Hur går man till väga vid andelsägande av bostadsrätt som gift?

2020-10-31 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Om jag köper en bostad med min fru och vi båda står på bostadslånet, kan vi själva välja hur stor andel utav bostaden var och en ska äga? Jag kommer gå in med hela kontantinsatsen och kommer betala boendet själv, så jag vill stå som 100% ägare på bostaden. Vi har skrivit äktenskapsförord där alla tillgångar räknas som egen egendom.Är det möjligt att stå som ensam ägare, alternativt 90% jag/10% min fru, och hur går man i sådana fall tillväga? Är det något man kommer överens om med bostadsrättsföreningen?
Maya Hempel |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ni kan själva välja hur stor andel av bostaden var och en ska äga. Detta ska framgå av köpehandlingarna. Eftersom ni har ett äktenskapsförord där alla tillgångar räknas som egen egendom undviker du att värdet för bostaden räknas in i en eventuell framtida bodelning om du står som ensam ägare till bostaden. Det är den som står på kontraktet till bostaden som antas äga bostaden, om inget annat kan påvisas. Vill du äga hela bostaden själv bör du alltså se till att endast du undertecknar köpehandlingen. Om du vill låta din fru äga exempelvis 10% är det viktigt att det framgår i köpehandlingen eftersom man annars utgår från att bostaden ägs med lika andelar om både du och din fru skriver under köpehandlingen.Sammanfattningsvis krävs alltså att era ägarandelar framgår av köpehandlingarna och att ni kompletterar med äktenskapsförord avseende att bostaden inte ska ingå vid en eventuell bodelning. Bostadsrättsföreningen får genom köpehandlingarna ta del av era ägarandelar inför godkännande av dig/er som medlemmar i bostadsrättsföreningen.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vänligen,

Funderingar kring ett gåvobrev, relationen till enskild egendom samt inteckningsansökan

2019-05-09 i Fastighetspant
FRÅGA |År 2012 sålde min mamma sin fastighet. Jag fick vinsten som gåva och köpte en annan fastighet för pengarna.I lagfarten står det att jag är ensam ägare till 100 % alltså 1/1 del. Detta alltså för att bevisa att fastigheten är min enskilda egendom. Jag har ett gåvobrev som upprättades i samband med köpet där det bl.a. står att "allt som genom detta gåvobrev tillfaller gåvotagaren, skall i äktenskap utgöra dennes enskilda egendom, detsamma gäller avkastningen av egendomen. Egendomen och vad som trätt istället för den skall inte heller bli föremål för övertaganderätt som gåvotagarens make gör gällande vid bodelning" osv. Jag tycker det står tydligt vad som menas. Lantmäteriet som nyligen blivit inkopplad då jag har sökt om ett lån på fastigheten tycker däremot att gåvobrevet inte uttryckligen menar den fastighet som jag alltså har köpt just för att jag fått en gåva.Tacksam för ett svar!
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av jordabalken (1970:994) (JB) 19 kap. 2 § framgår det att inskrivningsärenden bl.a. är ärenden om inteckning. En sådan ansökan ska göras av fastighetsägaren, JB 22 kap. 2 §. I ansökan ska olika uppgifter vara med; bl.a. det belopp du vill att inteckningen ska vara på och vilken fastighet som avses. En ansökan kan antingen beviljas, förklaras vilande eller avslås ifall exempelvis ansökan inte innehåller de uppgifter som behövs, JB 22 kap. 3-5 §§.Jag tolkar det som att menar att huset är en gåva, för att pengarna du betalat för att köpa fastigheten är själva gåvan. Gällande Lantmäteriet tolkar jag det som att de menar att gåvobrevet inte säger vad fastigheten heter, eftersom det är ett krav enligt JB att ett gåvobrev ska säga det. Jag förstår det som att Lantmäteriet utgår ifrån att du i din ansökan sagt att du fick själva fastigheten i gåva. Då ställs nämligen olika sorters krav på ett sådant gåvobrev.Enligt JB 4 kap. 29 § gäller samma formkrav vid gåva som vid en försäljning av en fastighet. Dessa är att gåvobrevet måste vara skriftligt, innehålla upplysningen om att givaren överlåter den specifika fastigheten som en gåva till mottagaren, samt hur stor del av fastigheten som ges bort och slutligen parternas underskrifter.I och med detta tror jag att Lantmäteriet påstår att själva gåvobrevet ska säga att du fick fastigheten av din mamma, som ägde den förut. Därför säger de att det inte framgår av gåvobrevet, eftersom det ställs andra krav på själva gåvobrevet. Det ska istället ses som en försäljning i själva ansökan om inteckningen, där köpekontraktet är det du ska visa istället.Gällande att pengarna är enskild egendom framgår av äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) 7 kap. 2 §. Det är bl.a. om det står i ett gåvobrev att en gåva som man fått av någon annan än den man är gift med ska utgöra enskild egendom. I ditt gåvobrev förstår jag det som att gåvogivaren menar att oavsett vad pengarna "är", exempelvis pengar, en fastighet, en vinst osv., ska det alltid ses som en enskild egendom. ÄktB 7 kap. 2 § säger även att det blir samma effekt ifall det står att något är enskild egendom i ett äktenskapsförord. Hoppas att du fick svar på din fråga och att jag förstod dig rätt!Med vänlig hälsning,