Hur kan man bestrida ett testamente?

2020-05-19 i Testamente
FRÅGA |Min far har skrivit två testamente att allt i Malaysia ska hans fru haÅ även ska hon ha 50% sin rätt i Sverige Kan vi barn bestrida hans ägodelarna i Malaysia ??
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår det så undrar du om ni som barn kan bestrida det ena testamentet, som ger din pappas fru allt i Malaysia. Jag kommer att anta att testamentet är giltigt när jag besvarar din fråga. Jag kommer att förkorta ärvdabalken till ÄB.Huvudregeln i Sverige är att testatorns, din pappas, vilja ska respekteras så långt det går (11 kap. 1 § ÄB). Genom ett testamente så kan en arvlåtare/testator, din pappa, ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan. Den legala arvsordningen är den som bestäms i ÄB. SärkullbarnJag antar att din pappas fru inte är din mamma vilket innebär att du är särkullbarn, vilket är arvlåtarens barn men inte maken. Du kan som särkullbarn ta ut ditt arv direkt när din pappa har avlidit vilket framgår indirekt av 3 kap. 1 § första stycket ÄB. Vad du alltid har rätt till är din laglott vilket är hälften av vad du hade fått om inte testamentet upprättats (7 kap. 1 § ÄB). Om du får din laglott går testamentet troligtvis inte att bestrida.OgiltighetsförklaringVill du ogiltigförklara testamentet måste du bevisa att det strider mot lag exempelvis att det är förfalskat (13 kap. 3 § ÄB). Det går även att ogiltigförklara ett testamente om din pappa inte var behörig att upprätta testamentet, ex på grund av psykisk störning, eller om det bevittningen inte skett enligt formkraven (10 kap. 4 § ÄB). Du måste då, när din pappa avlidit, föra en talan mot testamentstagaren inom sex månader (14 kap. 5 § ÄB). Att gå till domstol är däremot ofta kostsamt och tar väldigt mycket tid och jag avråder från detta. Hoppas att du fick svar på din fråga och sammanfattningsvis kan jag säga att om du får ut din laglott så är huvudregeln att testatorns vilja ska respekteras, vilket innebär att om det är giltigt så kan du inte göra någonting åt att din pappa har valt att skriva över det i Malaysia till hans fru. Vänligen,

Kan en efterlevande make testamentera bort egendom som ägts av den först avlidna?

2020-05-18 i Testamente
FRÅGA |Om en bostad står 100% på maken och han avlider (det finns ett testamente där det står att makan har förfogande till allt och därefter skall barnen ärva lika delar) Kan makan då testamentera bort huset till det ena barnet 2 månader innan hon bort. (Det har kommit fram ett tillägg som hållits hemligt och nu dyker upp vid bouppteckningen)Är det inte pappans testamente som gäller?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga enligt följande. En far har avlidit och att han skrivit ett testamente där det står att makan ärver hans egendom med fri förfoganderätt och att barnen ärver makan när hon avlider. Makan har efter maken avlidit gjort ett tillägg i testamentet som innebär att hon testamenterar bort huset till ett av barnen.Testamentera över egendom som innehas med fri förfoganderättDet är ärvdabalken (1958:637) som reglerar kraven på testamenten. En efterlevande make får inte genom testamente förordna över den egendom han efter makens död innehar med fri förfoganderätt (3 kap 2 §). I ert fall innebär detta att makan inte har rätt att förordna om den egendom som omfattas av den redan avlidnas testamente.Inskränkningar i testationsrättenDet finns dock några begränsningar i den först avlidnas rätt att testamentera. Även om den först avlidna maken skulle äga ett hus med 100% kan han i testamentet bara förfoga över halva värdet av makarnas giftorättsgods. Begränsningarna är en följd av att bodelning görs innan ett arvskifte. Det kan alltså vara så att den först avlidna maken bara kunnat förordna om halva huset i testamente. I ett sådant fall föreligger inte hinder mot att den senare avlidna förordnat om en del egendomen i eget testamente eftersom hon innehaft den med full äganderätt. Om makarna skrivit ett gemensamt testamente kan makan ändra i detta genom ett tillägg som uppfyller formkraven för ett nytt testamente (10 kap 6 § ÄB). Tillägget omfattar bara den efterlevandes vilja och den del som den efterlevande äger rätt att förfoga över i testamente.SammanfattningSammanfattningsvis innebär det ovanstående att makan inte får förordna över den egendom som hon innehar med fri förfoganderätt. Det kan dock vara så att den först avlidne, på grund av giftorätten, inte ägt förfoga över hela huset i testamentet. En sådan ordning medför att makan kan förordna om del av huset i testamente. Jag skulle därför råda dig till att se över makarnas ägandeförhållanden.Jag hoppas att mitt svar kan ge dig viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.Med vänlig hälsning

Hur upprättar jag ett testamente på bästa sätt?

2020-05-17 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag ska upprätta ett testamente åt en kompis och har lite frågor kring det. Hon vill att hennes sambo ska få så mycket arv som möjligt men att det senare efter att han gått bort går tillbaks till hennes bröstarvingar. Sedan vill hon att en samling frimärken ska gå till hennes bror och 1/20 av arvet ska gå till stiftelsen "hundar utan hem". Sist av allt har hon även en son och det arv han får vill hon skydda mot sonens fru så att han inte får något. Hur skulle ett sådant testamente se ut och hur skulle arvet fördelas? Går det att få igenom alla önskningar?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bröstarvingarna har rätt till sin laglottReglerna om arv och testamente finns i Ärvdabalken. Din kompis närmaste arvingar är hennes barn, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har alltid rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga hälften av de tillgångar din kompis har när hon dör (7 kap. 1 § ÄB). Om din kompis har egendom till ett värde av exempelvis 100 000 kr när hon dör så kommer hon maximalt kunna testamentera bort 50 000 kr, och de övriga 50 000 kr har hennes bröstarvingar rätt att få ut i arv. Även om din kompis skulle testamentera bort alla sina tillgångar till sin sambo så har hennes bröstarvingar rätt att få ut sin laglott genom att påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). FrimärkssamlingenDin kompis kan utan problem testamentera bort frimärkssamlingen till sin bror, så länge värdet av frimärkssamlingen inte överstiger hälften av värdet på hennes samlade tillgångar. Detta på grund av laglottsregeln som jag skrev om ovan. 1/20 av arvet ska gå till stiftelsen Hundar utan hemHär ser jag inga problem överhuvudtaget eftersom det handlar om en så liten del av arvet. Återigen måste vi tänka på laglottsregeln, det är den som styr främst över vad din kompis kan testamentera bort och inte. Så länge hon håller sig inom laglottsregeln får hon testamentera bort sina tillgångar som hon vill.Skydda arvet mot sonens fruFör att på bästa sätt skyddet det arv din kompis son får bör hon skriva i testamentet att det arv sonen får ska vara hans enskilda egendom. Enskild egendom ingår inte i bodelningen om din son och hans fru skulle skilja sig (10 kap. 1 § ÄktB). Det som är viktigast att ta ställning till och skriva in i testamentet är följande:* Att den egendom din kompis son får i arv ska vara hans enskilda* Huruvida avkastningen av den enskilda egendom också ska vara enskild egendom (exempelvis ränta)* Om egendom som träder i den enskilda egendomens ställe också ska vara enskild egendom (exempelvis vinsten vid försäljningen av ett hus som är enskild egendom).Det är viktigt att förordnande om enskild egendom utformas på ett korrekt sätt för att få ett heltäckande skydd. Rådgör därför alltid med en jurist vid upprättande av testamente.Hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du vill ha mer hjälp med att utforma testamentet kan du kontakta vår juristbyrå.Vänliga hälsningar,

Testamente och arv gällande särkullbarn

2020-05-14 i Testamente
FRÅGA |Jag är osäker på skillnaden mellan arvs- och laglott samt hur ett inbördes testamente påverkar denna. Min mamma har 3 barn, varav 2 särkullbarn. Hon och hennes nuvarande man har skrivit testamente inbördes att de önskar att all kvarlåtenskap ska tillfalla den andra maken när någon av dem avlider, och att särkullbarnens utfående av laglotten skall avvaktas bådas dödsfall. Om mamma går bort och den totala kvarlåtenskapen är 1 000 000 kr, ärver då mammas man 750 000 kr och resterande 250 000 kr delas på 3 barn, och har då särkullbarnen har rätt att få ut arvet (dvs laglotten, var sin 1/3 av 250 000 kr) direkt medan det gemensamma barnet måste vänta tills pappan dör? Har sedan särkullbarnen efterarvsrätt på skillnaden mellan arvslotten och laglotten?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det är frågan om arv tillämpas ärvdabalken (ÄB).Laglotten är hälften av arvslottenLaglotten är ett skydd som tillfaller bröstarvingar (barn, barnbarn). Skyddet innebär att man som bröstarvinge alltid har rätt till hälften av sin arvsrätt. Laglotten är således hälften av arvet (7 kap. 1 § ÄB). Genom laglotten skyddas bröstarvingarnas arv från att helt sättas ur spel, t.ex. genom testamente.Testamentet resulterar i laglottEtt inbördes testamente är ett gemensamt testamente där två eller flera personer förordnar till förmån för varandra. I det här fallet har mamma och hennes man förordnat all kvarlåtenskap till förmån för varandra. Det här innebär att barnen endast kommer att få ut sina laglotter. Huruvida det i testamentet finns någon bestämmelse om det gemensamma barnets laglott får jag ingen information om. Om detta inte är fallet och testamentet alltså endast nämner särkullbarnens laglott måste det gemensamma barnet begära jämkning av testamentet vid mammans död för att kunna få ut sin laglott vid efterarvet (arvet efter den sist avlidne, alltså mammas man) (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning innebär helt enkelt att meddela testamentstagaren, vilket är pappan i det här fallet, om sin vilja att få ut sin laglott.Särkullbarnen har rätt att få ut sina respektive laglotter direktAngående särkullbarnen så har de rätt att få ut sina laglotter direkt vid mammans dödsfall om de så önskar. Detta oberoende av vad som testamenterats eftersom särkullbarn alltid har rätt att få ut sina laglotter direkt. Om de emellertid vill kan de avstå arvet till förmån för mammas man (3 kap. 9 § ÄB) och därmed få ut sina respektive arv vid efterarvet (3 kap. 1 § ÄB).Ingen efterarvsrätt för särkullbarn om detta inte framkommer av testamentetDet gemensamma barnet får ut sitt arv vid pappans död, det vill säga vid efterarvet. Eftersom särkullbarnen i det här fallet endast har rätt till sina laglotter finns det ingen efterarvsrätt på någon skillnad mellan arvslott och laglott. Särkullbarnen kan emellertid, som nämnt, få ut sina laglotter vid efterarvet om de avstår sina respektive arv vid mammans död. För en efterarvsrätt hade det krävts att detta framkommit av testamentet.Hur kvarlåtenskapen skulle ha fördelats utan testamenteOm inget skulle ha testamenterats och barnen således skulle ha rätt till hela sin arvslott skulle det förefalla på följande sätt: Av kvarlåtenskapen på 1 000 000 ärver mammas man 333 333,33 som det gemensamma barnet å sin tur skulle få ta del av vid efterarvet. Denna summa ärvs med fri förfoganderätt vilket i princip är det samma som full äganderätt, men med skillnaden att det inte får testamenteras bort. Resterande del fördelas mellan särkullbarnen. De har, som nämnt, rätt att få ut sina andelar direkt, nämligen 333 333,33 var. Om någon av särkullbarnen eller båda avstår arvet ärver mammas man dennes/bådas arvslott med fri förfoganderätt som särkullbarnen sedan tar del av vid efterarvet.Hur situationen ser ut för erNu verkar det emellertid vara så att varje barn endast ska få ut sina laglotter. Det här innebär att resterande del, utöver laglotterna, tillfaller mammas man med full äganderätt. Det här fungerar på samma sätt som i stycket ovan men med hälften av den nämnda summan (på grund av att laglotten är hälften av arvslotten). Mammas man ärver således det gemensamma barnets 166 666,66 med fri förfoganderätt medan särkullbarnen har rätt att få ut sina respektive laglotter om 166 666,66 direkt. Det här innebär att mammas man får 666 666,66 varav 166 666,66 med fri förfoganderätt och resterande andel på 500 000 med full äganderätt.Om särkullbarnen emellertid väljer att vänta till efterarvet tillfaller även deras andelar mammas man. Han får således hela kvarlåtenskapen på 1 000 000, varav 500 000 är med fri förfoganderätt och 500 000 med full äganderätt.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Hur kan arvtagare påverka ett testamente?

2020-05-18 i Testamente
FRÅGA |HejDet är såhär att min farmor gått bort nu 2020 och min pappa gick bort för några år sedan vilket gör att jag har rätt att ärva det min pappa skulle ha ärvt. Jag godkände ett testamente där det stog att min faster ska få 150tusen + smycken och hennes son 50tusen. Och att resten av det hon äger ska delas 1/5. Men nu inefterhand berättar min farbror för mig att jag inte borde godkänt eftersom jag förlorar ca 200tusen som jag skulle ärvt från min farfar då de inte gjort arvskifte när han gick bort. Detta stog inte med i testamentet. Vilket gör att jag nu ångrar mitt godkännande. Har jag rätt att häva mitt godkännande då jag inte fått denna information av någon tidigare samt att det inte framgick i testamentet?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag har förstått det så är det en fråga om godkännande av testamente och under vilka förhållanden som du skulle kunna dra tillbaka ditt godkännande av testamentet.Arv regleras i ärvdabalken, som jag sen förkortar till ÄB. I Sverige utgår arvsfördelningen från den legala arvsordningen vilket innebär att man vid arvsfördelning utgår från ärvdabalkens regler som utgår från blodsband till den avlidne. Genom testamente kan man däremot själv fördela sitt arv i viss grad. Det framgår inte om din farmor och farfar var gifta men kommer att anta det när jag besvarar din fråga. Jag kommer även att anta att alla i uppgiften är bröstarvingar till sina föräldrar. Arv efter avliden makeVar din farmor och farfar gifta så ärvde din farmor allt från din farfar för att om en make avlider så ärver den som fortfarande lever allt från den avlidne maken (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Arvskifte är när man fördelar arvet från den avlidne och vad din farmor och farfar gifta så innebär det att allt skulle tillfalla din farmor. När din farmor avled ska ett arvskifte ske och man utgår från förutsättningarna när hon avled. Barn ärver istället Istadarätten innebär att när en person som skulle fått ärva har avlidit, som din pappa, så ärver dennes barn i den personens ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det betyder att det din pappa skulle fått ärva från din farmor, ärver nu du. Har du syskon så delar ni lika på arvet som din pappa skulle fått. Testamentets giltighetJag antar vidare att testamentet är giltigt enligt vilket bland annat innebär att när testamentet skrevs under så ska det ha bevittnats av två personer som inte är familj eller ska få ärva enligt testamentet, (9-10 kap. ÄB). I svensk rätt är en grundläggande regel att testatorns, i det här fallet din farmors, vilja ska respekteras så långt det går (11 kap. 1 § ÄB). Du har rätt till din laglott som troligtvis kommer vara uppfyllt genom att du ärver från din pappa, (7 kap. 1 § ÄB). Jag vet inte vilka pengar det rör sig om för er men laglotten är hälften av vad du hade fått om inte testamentet upprättats. Om det är så att du har fått din laglott av arvet, genom den 1/5 som din farmor bestämde, och testamentet är giltigt så finns det egentligen ingenting att godkänna enligt huvudregeln om att testatorns vilja ska respekteras, (11 kap. 1 § ÄB). Laglotten får du däremot inte automatiskt utan kräver att du begär jämkning av testamentet vilket du har rätt till (7 kap. 3 § ÄB). Men får du din laglott genom 1/5 i testamentet så finns det ingen anledning för dig att göra det. Måste du däremot göra det så måste det ske inom sex månader från att du fick ta del av testamentet. Skulle du av någon anledning inte få din laglott så kan du väcka talan mot testamentstagaren, din faster och hennes son, men jag avråder det för att det är kostsamt och tar tid och har du fått din laglott genom testamentet så har du inget fall i domstol. Testamentets utdelningDin faster och hennes son har vad som kallas för ett legat anspråk på dödsboet. Det innebär att testamentet ger dem konkreta föremål eller belopp, vilket i det här fallet är pengarna och smyckena. Enligt huvudregeln ska legat fördelas innan dödsbodelägarna, din släkt, får sina andelar (11 kap. 1 § ÄB). Man kan räkna bort från en arvtagares laglott vad den fått som räknas som förskott på arv eller vad man får från testamente (7 kap. 2 § ÄB). Men man avräknar inte om testamentet reglerat denna fråga. Genom testamentet har din farmor redan beslutat att arvet ska fördelas med 1/5 efter att legat har delats ut, vilket gör att det inte heller går att använda för att försöka ogiltigförklara testamentet, (7 kap. 2 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga och sammanfattningsvis kan jag säga att du inte kan ta tillbaka ditt godkännande av testamentet för att om det är ett testamente som uppfyller kraven för att vara giltigt så krävs det inte att du ger ditt godkännande. Testamentet är ändå giltigt och så länge alla som ska få arv får sin laglott, dvs hälften av vad arvet hade varit utan testamentet, så ska man respektera testamentet. Vad som kan vara bra för dig att kolla är om laglotten uppfylls genom testamentet. Vänligen,

Är en "bilaga" till testamente juridiskt bindande?

2020-05-17 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min syster har avlidit. Hon har inte skrivit något "vanligt" testamente men däremot en bilaga till testamente (min syster trodde att det gällde) som är bevittnat av två personer.I bilagan står det tydligt att jag hennes bror ska ärva allt. Är bilaga till testamente juridiskt bindande?Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att det inte föreligger något testamente alls och att din syster upprättat någon form av handling som hon förväntade sig kunde fungera som ett testamente. Med tanke på din fråga kommer jag redogöra både för hur man upprättar ett giltigt testamente och redogöra för hur man gör ett tillägg till ett giltigt testamente, exempelvis genom en bilaga. Avslutningsvis redogör jag mycket kortfattat för den legala arvsordningen. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Vad är formkraven för ett testamente?När man talar om formkrav inom juridiken handlar det om vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att en handling ska få rättsverkan, dvs få relevans i juridiska sammanhang (som till exempel ett arvskifte) För testamenten gäller att handling är skriftlig och bevittnad av två personer samt undertecknad av samtliga vittnen och den som avser att testamentera bort egendom (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena får inte heller själva vara testamentstagare eller vara make, sambo eller stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testator eller är dennes syskon (10 kap. 4 § första stycket ÄB). Det är alltså en relativt bred personkrets som inte kan vara vittnen. Det finns inget krav på hur handlingen ska se ut eller att det ska finnas specifika formuleringar. Är den skriftlig, bevittnad och undertecknad samt att man kan utröna en vilja så får handlingen alltså verkan av ett testamente. Det finns även en möjlighet till så kallat nödtestamente enligt 10 kap. 3 § ÄB. Det kan tolkas som ett undantag till det vi gått igenom ovan. Ett nödtestamente kan vara muntligt inför två vittnen eller egenhändigt skrivet och undertecknat. För att ett sådant testamente ska vara giltigt krävs att det upprättats under en livshotande sjukdom eller annat nödfall (ex inför en stundande livshotande händelse). Ett sådant testamente är endast giltigt i 3 månader efter att händelsen inträffade. Om den livshotande händelsen eller tillståndet upphört ska en vanlig testamentshandling upprättas. Om ett testamente inte iakttar formkraven är det ogiltigt i sin helhet (13 kap. 1 § ÄB). Hur gör man ett tillägg i ett befintligt testamente?Ett tillägg kräver att man iakttar samma formkrav som ovan. Vad händer om ett testamente är ogiltigt - den legala arvsordningen?Således tillämpas den legala arvsordningen som framkommer av 2 kap. ÄB. Kortfattat kan man säga att det är makar, bröstarvingar och mor- och farföräldrar samt syskon som i första hand ärver och delar lika på arvet (2 kap. 1 och 2 § ÄB). Det finns en hierarkis ordning inom den legala arvsordningen på det viset att makar ärver före bröstarvingar, och bröstarvingar före mor- och farföräldrar osv. Det följer av den s.k parentelprincipen. Ni som syskon ärver alltså först om det saknas efterlevande make, bröstarvingar eller mor- och farföräldrar. Den personkrets som ärver delar lika på arvet enligt likadelningsprincipen. SlutsatsSammanfattningsvis kan det konstateras att om inte den handling som avses att tjäna som testamente följer formkraven är det ogiltigt och således ska istället arvet fördelas enligt den legala arvsordningen. För att svara på din fråga så är en "bilaga" till testamente inte juridisk bindande, förutsatt att den inte följer formkraven för testamente. Om det är så att handlingen fyller de formkraven som jag tagit upp ovan kan det tjäna som ett testamenteI och med att jag är osäker på de exakta omständigheterna i din fråga rekommenderar jag att du kontaktar någon av våra verksamma jurister för en grundligare bedömning. Det gör du genom att klicka på länken här: https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga, MVH

Hur länge är ett testamente giltigt?

2020-05-16 i Testamente
FRÅGA |Hej! Ifall jag och min sambo skrivit ett testamente mellan oss för 20 års sen gäller det fortfarande? Det är ett förenklat testamente. I testamentet står det att vi ärver varandra och ifall båda gick bort ska våra barn ärver oss. Är testamentet giltigt eller måste vi skriva ett nytt trots att inget har förändrats?
Sheba Shaly |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation. Jag kommer inledningsvis att kort redogöra för reglerna kring testamenten som regleras i ärvdabalken, för att därefter besvara din fråga om testamentens giltighet i tiden. I ärvdabalken regleras reglerna om arv och testamente. Här regleras den legala arvsrätten och reglerna kring testamenten. Reglerna om hur man upprättar ett testamente återfinns i 10 kapitlet 1 § ärvdabalken. Paragrafen anger formkravet för att testamentet ska vara giltigt. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att två vittnen bevittnar när testatorn undertecknar handlingen. Därefter ska även vittnena underteckna handlingen. Ett testamente som ändras antingen genom att man lägger till eller tar bort saker från testamentet, ska genomgå samma processen som återfinns 10 kap. 1 § ärvdabalken. Det krävs alltså samma formkrav vid ändringar som vid upprättandet av ett nytt testamente.Vill man istället återkalla ett testamente kan man antingen förstöra testamentdokumentet, eller så kan man göra ett nytt testamente som då återkallar det första eller så gör man det tydligt att det inte längre är testatorns yttersta vilja.I ärvdabalken regleras även de tillfällen då ett testamente är ogiltigt. Det finns tre fall som resulterar i ogiltighet. Antingen om testatorn inte var behörig att testamentera bort egendomen, om testatorn var påverkad av en psykisk störning eller om någon tvingat testatorn att upprätta ett testamente.Slutsats och rekommendationReglerna om testamenten reglerar dels hur ett testamente upprättas, återkallas och ändras. Har ett nytt testamente upprättats så blir det tidigare testamentet ogiltigt. Detsamma gäller om testatorn tydligt visar att testamentet inte är testatorns yttersta vilja.Andra ogiltighetsgrunder är om testator inte hade behörighet, var under psykisk påverkan eller om någon tvingat testatorn att upprätta ett testamente. Några andra ogiltighetsgrunder finns inte.Detta innebär att ett testamente gäller tills testamentet återkallas, ändras eller används. Ett testamente är giltigt i en livstid om ingenting förändras.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Hur stor andel kan jag räkna med att få ärva när testamente finns?

2020-05-14 i Testamente
FRÅGA |Hej.Fråga 1. Jag och min bror skulle få ärva min farmors hus och tillhörigheter när hon gick bort. Hon dog dock innan vi blev myndiga och vi fick inte ut någonting, vi hade heller inga papper eller bevis på att huset var vårt. Min far är inte någon enkel person att prata med och han skäller bara ut mig när jag närmat mig frågan angående arvet. Han har själv ärvt allting och står nu som ägare på huset. Han hyr ut det och tar själv alla pengarna, trots att han mycket väl vet om vad min farmor hade bestämt. Då jag inte har något testamente så antar jag att det är kört för min del? Eller finns det något annat sätt att "officiellt" ta reda på vad som var skrivet, om det nu finns något skrivet?Fråga 2. Min far har testamenterat bort sina förmögenheter på sin nya kvinna och hennes barn. Det vet jag säkert eftersom de hängde upp testamentet på kylskåpet en gång för många år sedan. Jag vet att det finns en laglott som gör att han inte kan testamentera bort alla sina förmögenheter, men kan han verkligen göra så att hennes barn kommer få ärva lika mycket som jag och min bror? Dessutom fick jag nyligen reda på att min far är gift med denna kvinna.Hur stor andel kan jag då räkna med att ärva?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Fråga 1 - Arvet efter din farmorDet finns inget registreringskrav på testamenten och det går därför tyvärr inte att ta reda på om din farmor har skrivit något testamente eller inte. Om inget testamente finns så ärver din farmors barn, det vill säga din pappa, hela kvarlåtenskapen eftersom han är hennes bröstarvinge (2 kap. 1 § ÄB). Jag ser tyvärr inga möjligheter för dig och din bror att få ärva er farmors hus och tillhörigheter.Fråga 2 - Arvet efter din pappaDet som sker först vid din pappas eller hans frus bortgång är en bodelning där deras egendom fördelas (9 kap. 1 § ÄktB). Det som fördelas i bodelningen är giftorättsgodset (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som din pappa och hans fru äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom är enskild om din pappa och hans maka har avtalat det i ett äktenskapsförord eller om någon av dem fått egendom genom arv, testamente eller gåva med villkoret att egendomen ska vara deras enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). Kort sagt: allt giftorättsgods räknas ihop och delas sedan lika mellan din pappa och hans fru. Din pappas andel efter bodelningen utgör arvslotten.Du och din bror är din pappas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att ni har rätt till er laglott, vilket är hälften av arvslotten, det vill säga hälften av er pappas tillgångar vid hans bortgång (7 kap. 1 § ÄB). Resterande tillgångar kan din pappa testamentera bort fritt. För att du och din bror ska få ut er laglott krävs att ni påkallar jämkning i testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Det finns dock ett undantag från er rätt till er laglott och det är den så kallade basbeloppsregeln. Den innebär den efterlevande maken har rätt till egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Det innebär att din pappas fru har rätt att behålla egendom till ett värde av 47 300 * 4 = 189 200 kr. Om hennes andel efter att bodelningen genomförts är mindre än 189 200 kr har hon rätt att få behålla så mycket av din pappas andel att hennes andel uppgår till 189 200 kr.Om vi tar ett exempel med påhittade siffror blir det enligt följande:Värdet av din pappas egendom: 130 000 kr.Värdet av din pappas frus egendom: 70 000 kr.Sammanräkning: 130 000 kr + 70 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Din pappas andel efter bodelning/arvslotten: 100 000 kr.Din pappas frus rätt till fyra prisbasbelopp innebär att hennes andel ökar med 89 200 kr och din andel minskar med 89 200 kr.Din slutgiltiga andel/arvslotten: 100 000 kr - 89 200 kr = 10 800 kr.Hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,