Kan flera bröstarvingar föra gemensam klandertalan eller måste varje arvinge väcka egen klandertalan av testamente?

2020-05-14 i Testamente
FRÅGA |Måste de som vill klandra ett testamente lämna in varsina klander till tingsrätten eller kan man föra en gruppklander där flera bröstarvingar klandrar ett testamente?
Isabelle Sewelén |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om testamentet och bland annat klander finns reglerat i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du är bröstarvinge och att det finns flera bröstarvingar som vill klandra testamentet och om det är möjligt att föra ett grupptalan eller om man måste göra varsin.Klander av testamenteDen som anser att ett testamente är ogiltigt och är bröstarvinge/legal arvinge kan klandra testamentet. En klandertalan ska inkomma till en domstol: tingsrätt - inom sex månader. Räknat från dagen för delgivningen av testamentet (14 kap. 5 § första stycket ÄB). Endast en arvinge kan klandra ett testamente (13 kap. 1 § ÄB). Den arvinge som har godkänt ett testamente har däremot förlorat rätten till att föra klandertalan (14 kap. 4 § första stycket ÄB).Kan man föra en gemensam klandertalan eller måste man göra en egen klandertalan?Givet att tidsfristen (sex månader) inte löpt ut är det alltså möjligt att klandra testamentet i domstol. Däremot har en klandertalan bara rättslig verkan i förhållande till den bröstarvinge som väckt talan och den testamentstagare som man har stämt i och med klandertalan. Det innebär att när exempelvis en bröstarvinge klandrar ett testamente, gäller det endast den del av testamentet som avser dennes egen del. Om det finns fler bröstarvingar som vill klandra ett testamente, krävs det att de för en egen klandertalan som då endast avser deras egen del av testamentet. Om ingen sådan talan görs inom sex månader kommer alltså - oberoende av att en annan arvinge har fört klandertalan och fått bifall i domstolen, testamentet få laga kraft i förhållande till deras respektive egen del av testamentet. Av bestämmelserna i lagen framgår om det finns fler arvingar, ska samtliga få varsin delgivning, bestämmelsen ger också uttryck för att om flera arvingar skulle vara missnöjda med ett testamente, måste de själva föra sin egen talan (14 kap. 4 § tredje stycket och 14 kap. 5 § första stycket ÄB)Sammanfattningsvis kräver en klandertalan dels att man väckt talan inom sex månader från att delgivningen gavs, dels att varje arvinge för en egen klandertalan och väcker en klandertalan i domstol. Det är alltså inte möjligt att gå ihop och göra en gemensam klandertalan, utan varje arvinge måste väcka en egen talan eftersom det domstolen tittar på när en klandertalan väcks, den som väckt talan och dennes egen del av testamentet. Det har även i praxis fastställts - att en klandertalan har rättsverkan mot den arvinge som väckt talan och den testamentstagare man stämt (NJA 2015 s. 290).Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Kan jag testamentera till barnbarnen istället för barnen?

2020-05-11 i Testamente
FRÅGA |kan jag genom testamente utesluta mina barn till förmån för barnbarnen?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Dina barn har rätt att få ut sin laglott 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är hälften av arvet som du lämnar efter dig, den halvan har barnen rätt att kräva ut en lika stor del var av 2 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om du i ditt testamente ger bort så mycket av din egendom till andra att barnen inte kan få ut sin laglott, så går deras rätt att kräva ut laglotten före dom som är arvtagare enligt testamentet. Det krävs dock att barnen invänder mot testamentet och kräver att få ut sin laglott, om barnen godtar att du testamenterar din egendom till någon annan blir testamentet giltigt. Dina barn kan inte godta detta i förväg, utan du får i så fall lita på att dom kommer att respektera din vilja. Resterande hälft av din egendom kan du testamentera till vem du vill, exempelvis dina barnbarn 10 kap. 1 § ÄB.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Kan särkullbarn begära jämkning av testamente?

2020-05-09 i Testamente
FRÅGA |Vår pappa har dött, han var gift med en kvinna som inte är vår mamma. Vi är två systrar som är särkullbarn. Nu har det kommit fram att de skrev ett testamente där vi bara ska få halva vårt arv nu och resten när frun dör. Har läst om jämkning och undrar om det är något som vi kan ha rätt till för vi vill ha vårt arv nu. Vi kommer inte överens med frun så vi känner att vi vill ha ett avslut nu och slippa ha med henne att göra. Vi är helt övertygade om att hon kommer göra slut på varenda öre så vi kommer aldrig få ut hela vår arvslott. Frun har en dotter sen innan.Vad kan vi göra?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hur storleken på arvet beräknasDin pappas bortgång innebär att äktenskapet mellan honom och hans fru upplöses och då ska deras egendom delas upp genom en bodelning (9 kap. 1 § 1 stycket ÄktB). Vid en bodelning räknas värdet av din pappas och hans frus egendom samman och sedan delas värdet lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Er pappas hälft av det värdet utgör arvet efter honom. För att göra det lite tydligare har jag gjort ett räkneexempel. Exempel med fiktiva siffror:Värdet av er pappas egendom: 120 000 kr.Värdet av er pappas frus egendom: 80 000 kr.Sammanräkning: 120 000 kr + 80 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Er pappas andel efter bodelning, d.v.s. arvslotten: 100 000 kr. Hur arvsfördelningen ser utDu och din syster är så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du och din syster har rätt till er laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, d.v.s. hälften av värdet av er pappas andel efter bodelningen (7 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvingar skulle ni kunnat begära jämkning av testamentet om det vore så att er pappa testamenterat bort laglotten. Det har ju er pappa dock inte gjort, och därför kan ni inte begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB) Exempel:Er pappas andel efter bodelning, d.v.s. arvslotten: 100 000 kr.Laglotten: 100 000 kr/2 = 50 000 kr.Du och din syster har därför rätt att ärva 25 000 kr var.Övriga tillgångar (i vårt exempel 50 000 kr) får din pappa testamentera bort fritt.Du och din syster kan därför inte kräva att få ut mer än er laglott (i vårt exempel 25 000 kr var).Din pappas fru har rätt till fyra prisbasbeloppEtt undantag från er rätt till er laglott är regeln om att den efterlevande maken har rätt till egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Det innebär att din pappas fru har rätt att behålla egendom till ett värde av 47 300 * 4 = 189 200 kr. Om hennes andel efter att bodelningen genomförts är mindre än 189 200 kr har hon rätt att få behålla så mycket av din pappas andel att hennes andel uppgår till 189 200 kr. Om vi fortsätter på vårt tidigare exempel blir det enligt följande:Värdet av er pappas egendom: 120 000 kr.Värdet av er pappas frus egendom: 80 000 kr.Sammanräkning: 120 000 kr + 80 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Er pappas andel efter bodelning/arvslotten: 100 000 kr.Fruns rätt till fyra prisbasbelopp innebär att hennes andel ökar med 89 200 kr och er pappas andel minskar med 89 200 kr.Er pappas slutgiltiga andel/arvslotten: 100 000 kr - 89 200 kr = 10 800 kr. SlutsatsDin pappas testamente strider inte mot laglottsregeln. Du och din syster har därför ingen möjlighet till jämkning av testamentet, utan kan enbart kräva er laglott. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar

Kan ena maken ändra ett inbördes testamente utan den andres vetskap?

2020-05-08 i Testamente
FRÅGA |Om makar har gemensamt testamentet, kan en part ändra testamentet utan att den andre får veta det?
Isabelle Sewelén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om testamenten mellan makar regleras i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag förklara vad som gäller vid gemensamt upprättade testamenten mellan makar och under vilka omständigheter ett sådant testamente ensidigt kan ändras av ena maken, samt behandla de bestämmelser som är relevanta i ditt fall.Gemensamma testamenten - inbördes testamenten Gemensamma testamenten, även kallat inbördes testamenten, upprättas vanligen för att makarna vill säkerställa att makar ärver den andre vid dennes bortgång. Inbördes testamenten kan ses som två separata testamenten - vardera make kan ändra sin egen del av testamentet. Det vill säga den del som rör dennes kvarlåtenskap. Gemensamma testamenten upprättas främst i syfte för att skydda den efterlevande maken vid den andres bortgång genom att den får den avlidnes egendom. Kan jag ändra ett gemensamt testamente utan den andres vetskap?Det finns inga hinder för en make att återkalla eller ändra sin del av testamentet (10 kap. 5 § ÄB). En make kan däremot inte ändra fördelningen av den andre makens kvarlåtenskap. Ändring av testamente kan alltså endast ske till den del som avser dennes egen del av testamentet. Sedan krävs samma krav vid ändring av testamentet som vid upprättande av ett testamente, dvs. formkraven måste vara uppfyllda (10 kap. 6 § ÄB).Värt att tillägga är att det finns en skyddsregel som stadgar att om en ändring "väsentligen rubbat förutsättningarna", så ska den efterlevande maken förlora rätten till arv av den avlidne (10 kap. 7 § ÄB). Detta på grund om ändringen eller återkallelsen var något som vid upprättande av det gemensamma testamentet - var en förutsättning för att den andre maken upprättade ett testamente med efterlevande make. Sammanfattningsvis kan inte gemensamma testamenten ändras av enbart en part. Däremot kan den ändra sin egen del av testamenten som berör dennes kvarlåtenskap. Vid ett gemensamt testamente får alltså ändring endast ske till den del som avser makens egen del av testamentet - aldrig den andre makens del av testamentet. Således kan du som make fritt ändra din del av ett gemensamt upprättat testamente. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen åter!Vänligen,

Är ett testamente en offentlig handling?

2020-05-11 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag undrar om testamente av en avliden person är offentliga handlingar ?
Maya Hempel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett testamente är inte en offentlig handling i sig. Men ett testamente kan bli offentligt då det bifogas i en bouppteckning. En bouppteckning är nämligen en offentlig handling.(2 kap 4 § tryckfrihetsförordningen)En bouppteckning ska i regel göras senast tre månader efter dödsfallet. Den ska sedan lämnas in till Skatteverket inom en månad.(20 kap 1 § och 8 § ärvdabalken)I det fall det finns ett testamente ska det bifogas till bouppteckningen. Så snart en bouppteckning blivit registrerad hos Skatteverket är det möjligt att begära ut denna eftersom den då anses vara en offentlig handling.(20 kap 5 § ärvdabalken)Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,

Att uppställa villkor om att arv ska förbli enskild egendom

2020-05-10 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag är en ensamstående kvinna på 62 år. Har 1 dotter som idag är 24 år. Inga andra barn eller partner finns eller har funnits. Finns inga släktingar i livet i övrigt.Jag vill att när jag dör så ska min dotter ärva allt, vilket jag vet att hon gör, men jag vill också att om hon träffar någon partner senare i livet, så ska denne inte ha rätt till något av mitt arv till min dotter.Hur gör jag för att säkerställa att mitt arv enbart går till min dotter? Ak
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enskild egendom ingår inte i en eventuell bodelningOm din dotter skulle gifta sig och eventuellt skilja sig i framtiden så kommer en bodelning ske, vilket innebär att makarna kommer att dela lika på tillgångarna, 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. I bodelningen ingår dock bara giftorättsgods, inte enskild egendom. För att din dotters arv ska hållas utanför en eventuell bodelning krävs det alltså att arvet blir enskild egendom. Uppställ villkor i testamente om att arvet ska vara enskild egendom Om du inte skriver ett testamente så kommer dina tillgångar att ärvas enligt den allmänna arvsordningen, vilket innebär att din dotter kommer ärva allt eftersom att hon tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Men om du vill göra så att arvet förblir enskild egendom så måste du upprätta ett testamente (10 kap. ärvdabalken) och uppställa ett villkor om att det ska förbli hennes enskilda egendom. På så sätt kommer hennes partner inte tilldelas någon del av arvet vid en eventuell bodelning.Boka en tid med en av våra juristerOm du behöver hjälp med att upprätta ett testamente är du välkommen att boka en tid med någon av Lawlines erfarna jurister hjälpa dig. Med vänlig hälsning,

Kan man ändra ett befintligt testamente?

2020-05-09 i Testamente
FRÅGA |Hej! Är ett maskinskrivet testamente giltigt när man ser att någon har gjort en manuell justering av datum för testamentets upprättande? Man har alltså ändrat årtalet manuellt?Gäller inte 10:1 ÄB och 10:6 ÄB vid ett dådant förfarande?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är möjligt att göra ändringar i ett befintligt testamente, men även ändringar förutsätter att samma formkrav som gäller vid testamentets upprättande uppfylls. Det innebär att ändringarna måste vara skriftliga, undertecknade av testatorn och två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § och 10 kap. 6 § ÄB). Om testamentet inte uppfyller de givna formkraven är det ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Många gånger är det lättare att skriva ett nytt testamente om man vill göra ändringar för att undvika tvistiga situationer för arvingarna. För att sammanfatta stämmer det du skriver. Ändringar i testamente förutsätter samma formkrav som vid upprättande av testamente, och följs ej detta är testamentet att betrakta som ogiltigt. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan den avlidnes syskon göras arvlösa genom testamente?

2020-05-08 i Testamente
FRÅGA |Min fru och hennes 2 bröder är halvsyskon till en nyss avliden halvsyster. Hennes man gick bort för ett antal år sedan och har inte efterlämnat något testamente vad vi vet.Halvsystern har nu genom ett testamente testamenterat all sin kvarlåtenskap till sin avlidna makes släkt och andra vänner.Är detta ok att i detta fall kringgå lagen om laglott?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att din fru har en halvsyster som i ett testamente har testamenterat all sin kvarlåtenskap till hennes avlidna makes familj – och att du undrar om hon verkligen kan göra efterlevande syskon arvlösa. Det framgår inte av din fråga huruvida halvsystern har några barn, så jag kommer även kort redogöra för det fall att hon har det i mitt svar. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).ArvsordningenEnligt den legala arvsordningen så finns det tre olika arvsklasser. I den första finns den avlidnes barn och barnbarn, också kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar och, i det fall de inte är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den sista arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn – dvs. mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ÄB). Andra och tredje arvsklassen aktualiseras endast i de fall att det inte finns någon arvtagare i första respektive andra arvsklassen. Arvsordningen kan dock åsidosättas genom ett testamenteLaglottRätten till laglotten, som utgör ½ av en arvinges arvslott, tillkommer endast bröstarvingar – dvs. den avlidnes barn och barnbarn (7 kap. 1 § ÄB). Det är alltså endast den avlidnes barn som är skyddade, vilket innebär att övriga arvsklasser (andra och tredje) kan göras helt arvlösa genom ett testamente. Om halvsystern hade ett barn vid hennes död, så kan denne begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 1 § första stycket ÄB). Viktigt att notera är att en sådan begäran måste framföras inom sex månader från det att barnet tog del av testamentet – annars förlorar man sin rätt att få ut laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Sammanfattningsvis så kan din fru och hennes två bröder göras helt arvlösa genom testamente – det är endast i det fall att halvsystern har ett barn som reglerna om laglott aktualiseras.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar,