Kommer jag och min systerson behöva dela lika på arvet efter min pappa om fördelningen ser annorlunda ut i testamentet?

2020-05-26 i Testamente
FRÅGA |Hej,om det står i ett testamente,av min pappa,o min enda syster tyvärr gått bort,hon har en pojk,i testamentet står,att jag sonen ärver tex 200000 och min systerson tex 100000,blir det så om vi lever när pappa gå bort,så vi inte ska dela på de 200000 som är testamenterat till mig?efter skulder o husförsäljning.
Sanna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till ärvdabalk (1958:637), nedan kallad ÄB, som är den del av lagen som reglerar arv. Huvudregeln är att den avlidnes barn, om några sådana finns, ärver den avlidne. Om det finns flera barn ska dessa dela lika på arvet. Den del av arvet som varje barn får kallas arvslott (2 kapitlet 1 § ÄB). I detta fall innebär det att du som är son till din pappa ska få 50 % av arvet och din syster få 50 %. Eftersom din syster inte är i livet kommer hennes son (din systerson) att ärva de 50 % av det totala arvet som din syster skulle ha ärvt om hon varit i livet. I detta fall finns det ju dock ett testamente som säger annorlunda än huvudregeln och frågan blir om din pappa får testamentera på det sätt som han har gjort? Svaret är att det beror på. Barnen till den avlidne har alltid rätt till sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kapitlet 1 § ÄB). I detta fall innebär det att du alltid har rätt till 25 % av det din pappa lämnar efter sig och din systerson alltid har rätt till 25 %. Resten av arvet kan din pappa testamentera hur han vill. Din pappa får alltså testamentera på det sätt han gjort om de 100 000 kr som din systerson ska få motsvarar 25 % eller mer av det totala arvet. Om de 100 000 kr som din systerson ska ärva enligt testamentet inte motsvarar 25 % eller mer av det totala arvet kan han påkalla jämkning av testamentet (7 kapitlet 3 § första stycket ÄB). Jämkningen måste ske inom sex månader från den dag din systerson tagit del av testamentet (7 kapitlet 3 § tredje stycket ÄB). Påkallas inte jämkning av testamentet kommer arvet att fördelas på det sätt som står i testamentet. SammanfattningOm både du och din systerson lever när din pappa går bort kommer arvet att fördelas på det sätt som sin pappa skrivit i sitt testamente (200 000 kr till dig och 100 000 kr till din systerson). Är det dock så att de 100 000 kr som din systerson får ärva inte motsvarar 25 % eller mer av det totala arvet så har han möjlighet att jämka testamentet, detta eftersom han har rätt att få ut 25 % av arvet. Om arvet efter skulder och husförsäljning uppgår till 300 000 kr så kan din systerson alltså inte jämka testamentet eftersom 100 000 kr av 300 000 kr är mer än 25 %. Arvet kommer alltså i så fall att fördelas enligt testamentet. Hoppas du har fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss här på Lawline. Mvh

Har min bror rätt att testamentera allt han äger till mina tre döttrar?

2020-05-24 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min bror vill testamentera sin fastighet (vår föräldragård) och all hans kvarlåtenskap till mina tre döttrar som enskild egendom. Något särskilt att tänka på vad gäller utformning av detta testamente? Han är ungkarl, har inga barn, våra föräldrar är gamla. Vi har en syster till som har vuxna barn, men min bror önskar att enbart mina vuxna döttrar skall ärva allt. Är detta verkligen okej? Våra föräldrar har redan kompenserat min syster i samband jag och min bror delat upp gården, men har han rätt att ge bort allt han äger och har bara till mina barn?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar om din bror har rätt att testamentera all sin egendom till dina tre döttrar, samt om han behöver tänka på något särskilt när det gäller testamentets utformning.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Din bror har rätt att testamentera all sin egendom till dina döttrarDet korta svaret på din fråga är ja – din bror har rätt att testamentera all sin egendom till dina tre döttrar. När det gäller testamentets utformning är det viktigt att det uppfyller lagens formkrav och att det är tydligt formulerat.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Den legala arvsordningen gäller så länge din bror inte har något testamenteInledningsvis vill jag beskriva hur den legala arvsordningen efter din bror ser ut i nuläget. Den gäller så länge han inte har något testamente.I första hand har era föräldrar rätt att ärva honom om han dör (2 kap. 2 § första stycket ÄB).I andra hand ärver ni syskon honom. Ni ärver hälften av hans kvarlåtenskap om en av era föräldrar har dött, medan ni ärver allt han efterlämnar om båda era föräldrar har dött (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Ni syskon ska dela lika på det som ni ärver.Din bror kan testamentera allt till dina döttrar eftersom han saknar maka/make och barnVarför har då din bror rätt att testamentera allt till dina döttrar?Jo, det beror på att han inte har någon maka/make eller några barn. Ett testamente trumfas nämligen bara av de skyddsregler som gäller för de personerna.En maka/make har alltid rätt att få ut egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp efter bodelning och arvskifte, vilket därmed går före ett testamente som inskränker den rätten (3 kap. 1 § andra stycket ÄB).Barn kallas för bröstarvingar och deras rätt till sin laglott går också före ett testamente (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av barnets arvslott, som i sin tur är den del av kvarlåtenskapen som barnet har rätt att ärva enligt lag (7 kap. 1 § och 2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Däremot kan varken era föräldrar eller er syster kräva att arvet efter din bror ska fördelas annorlunda än vad han har skrivit i sitt testamente. Testamentet bryter helt enkelt deras arvsrätt för att din brors sista önskan ska respekteras.Era föräldrar och er syster kan väcka talan om att testamentet ska anses ogiltigtEn sak som är viktig att tänka på är att era föräldrar och/eller er syster fortfarande kan påstå att din brors testamente är ogiltigt och att det därför inte ska gälla (14 kap. 5 § första stycket ÄB). De har sex månader på sig att påtala ogiltigheten från tidpunkten då de har tagit del av testamentet (14 kap. 5 § första stycket ÄB). Den legala arvsordningen kommer att gälla istället för testamentet om det ogiltigförklaras av en domstol. Det finns tre stycken ogiltighetsgrunder i lagen:- Testamentet uppfyller inte lagens formkrav (13 kap. 1 § ÄB).- Din bror var påverkad av en psykisk störning när han skrev testamentet (13 kap. 2 § ÄB).- Din bror tvingades, lurades eller påverkades till att skriva testamentet (13 kap. 3 § ÄB). Dina döttrar kommer att anses ha bevisbördan för att testamentet uppfyller lagens formkrav. I övrigt har dock den som påtalar ogiltigheten bevisbördan för det. Din brors testamente måste uppfylla formkravenMot bakgrund av detta är det förstås väldigt viktigt att din brors testamente uppfyller formkraven som finns.Enligt lagen ska din brors testamente uppfylla följande (10 kap. 1 § ÄB):- Testamentet ska vara skriftligt.- Din bror ska skriva under det.- Två vittnen ska samtidigt vara närvarande när din bror skriver under det eller när han förklarar för dem att det är hans underskrift på testamentet.- De två vittnena ska också skriva under det. Vittnena behöver vara över 15 år och sakna sådana psykiska besvär som gör att de inte förstår vad bevittnandet innebär. Vittnena får inte heller vara närstående till din bror eller till dina döttrar (10 kap. 4 § första och andra stycket ÄB). Tydliga formuleringar minskar risken för tolkningsproblemFörutom formkraven är det viktigt att din brors testamente är tydligt formulerat, så att det inte uppstår tolkningsproblem efter hans död med risk för att hans önskningar missförstås.Det behöver tydligt framgå i testamentet att han vill att egendomen som dina döttrar ärver ska vara deras enskilda egendom.SammanfattningDin bror har rätt att testamentera all sin egendom till dina döttrar, eftersom han inte har någon maka/make eller några barn. Därmed finns det inga skyddsregler som kan trumfa hans testamente. Det är viktigt att din brors testamente uppfyller lagens formkrav, eftersom det annars kan ogiltigförklaras av en domstol om era föräldrar och/eller er syster väljer att väcka en ogiltighetstalan efter din brors död.Det är också viktigt att testamentet formuleras tydligt så att det inte uppstår tolkningsproblem i framtiden. Därför vill jag avslutningsvis rekommendera din bror att ta hjälp av en jurist för att skriva testamentet, så att det blir så formriktigt och tydligt skrivet som möjligt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vilka får vara med då ett testament öppnas?

2020-05-24 i Testamente
FRÅGA |Fråga: Vilka får vara med då ett testamente öppnas?En dam har skrivit testamente, det är allmänt känt, men det är inte känt vilka som står som mottagare i det. När ett testamente ska öppnas ska mottagarna kunna få vara med men frågan är hur vet man vilka som står i testamentet när det ännu inte är öppnat?Det känns som ett moment 22.Vad gäller?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vilka får öppna ett testamente? När en person avlider är det dödsbodelägarna som ska förvalta den avlidnes egendom (18 kap. 1 § ÄB). Vilka som är dödsbodelägare är vanligtvis efterlevande make/maka eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Det är alltså dessa som har rätt att öppna testamentet. Är det nödvändigt att samtliga dödsbodelägare är med vid öppnandet?Nej, för likt du skriver i din fråga som kan det bli en omöjlighet att samla alla om det inte är klart vilka "alla" är. När det finns det efterlevande som det står klart är arvingar får dessa lov att öppna testamentet. Efter öppnandet ska övriga dödsbodelägare underrättas så snart som möjligt (18 kap. 1a § ÄB). Särskilt när det gäller testamentstagare är det vanligt att de får veta först efter själva testamentet öppnats, det påverkar inte deras rätt till egendomen på något sätt. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Godkännande av ett testamente för att det ska vinna laga kraft?

2020-05-20 i Testamente
FRÅGA |Efter en avliden farbror finns som enda legala arvingar fyra syskonbarn. Farbrodern hade skrivit ett testamente, vilket ingen av arvingarna visste. Ett av syskonbarnen är genom testamentet uteslutet från arv. För att testamentet ska vinna laga kraft före utgången av klandertiden på 6 månader, måstedenna person ju godkänna testamentet. Frågan är nu: Om hen gör det, måste då även de återstående tre syskonbarnen formellt godkänna testamentet för att det ska vinna laga kraft innan 6 månader?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att en person med testamente har avlidit. Den avlidne har fyra syskonbarn som enda legala arvingar. Enligt testamentet är ett av syskonbarnen uteslutna från arv. Du skriver sedan att den uteslutne arvingen måste godkänna testamentet för att det ska vinna laga kraft innan de sex månaderna har passerat och undrar därefter om även de återstående tre syskonbarnen måste godkänna testamentet för att detta ska ske. Jag ska i det följande försöka reda ut situationen så noga det går.Regler på området finns i ärvdabalken (ÄB). Precis som du skriver är syskonbarnen de enda legala arvingarna så länge den avlidne inte har några andra levande släktingar före syskonbarnen i arvsordningen, så som exempelvis barn eller föräldrar. Jag utgår dock från att det du skriver stämmer och därmed finns det fyra legala arvingar till den avlidne. Det är därmed dessa fyra personer som har rätt att ärva den avlidne ifall det inte finns något testamente. I detta fall finns dock ett sådant där ett av syskonbarnen blivit uteslutna från arv. Detta i sig är inte olagligt då man som syskonbarn inte har en absolut rätt till arv. Det är endast den avlidnes barn, de så kallade bröstarvingarna, som har rätt till laglott, vilket innebär att det inte går att testamentera bort häften av barnens arvslott. Din fråga gäller dock främst reglerna om testamentets eventuella ogiltighet och klander. Angående detta finns regler i 13 och 14 kap ÄB. I 14:5 ÄB stadgas att om arvinge vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt enligt de grunder som finns i 13 kap ÄB, ska denne väcka klandertalan inom sex månader efter det att han erhöll del av testamentet. Om ingen klandertalan väcks inom sexmånadersfristen går rätten att väcka klandertalan förlorad och testamentet får laga kraft.Som nämnt ovan måste klandertalan väckas om en arvinge vill göra gällande att testamentet är ogiltigt enligt 13 kap ÄB. I 13 kap ÄB stadgas att ogiltighetsgrunderna är;Att testamentet inte uppfyller formkraven.Att testamentet upprättats under påverkan av en psykisk störning.Att testatorn tvingats eller lurats till att upprätta testamentet.Din fråga verkar dock främst vara vad som krävs för att testamentet ska vinna laga kraft före utgången av sexmånadersfristen. Att ett testamente vinner laga kraft innebär bland annat att det inte längre går att väcka talan om dess giltighet i domstol. För att testamentet ska vinna laga kraft före utgången av fristen krävs att respektive arvinge godkänner testamentet och därmed frånsäger sig sin rätt att väcka klandertalan. Detta eftersom ett godkännande av testamentet gör att det vinner laga kraft gentemot just den arvinge som godkänt det. Det innebär att alla fyra syskonbarnen måste godkänna testamentet för att det ska vinna "total" laga kraft i förväg. Om något av syskonbarnen inte godkänner testamentet kommer det istället vinna laga kraft mot just det syskonbarnet när sexmånadersfristen passerat. Har du några funderingar angående mitt svar kan du höra av dig på lovisa.lundgren@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv och testamentes ogiltighet med anledning av psykisk störning m.m.

2020-05-25 i Testamente
FRÅGA |Den 21/3 2018 i ett ömsesidigt testamente formulerat hos en jurist på Swedbank uttrycker min man bl a att en lantbruksfastighet (hans enskilda egendom) ska utgöra en del av barnens laglott.Den 22/2 2020 skrivs ett gåvobrev där fastigheten ska utgöra förskott på arv till 3 särkullbarn, enligt överenskommelse mellan 4 särkullbarn och 2 gemensamma barn.Den 13/3 2020 får särkullbarnen lagfart på fastigheten.Den 21/3 2020 skriver min man ett nytt dokument som han kallar för "Förtydligande av mitt testamente" (bevittnat) att fastigheten ska "ligga utanför min kvarlåtenskap". Där står det vidare att fastigheten ska "frånräknas" från hans kvarlåtenskap och att arvslott ska gälla hans övriga arv och inte laglott.Dokumentet skrevs under ett besök hos en särkulldotter som ska överta fastigheten och lösa ut sina bröder. Min man hade begynnande vaskulär demens (journal finns). Han avlider den 12/4. Först 3 veckor efter hans bortgång kommer det nya dokumentet fram. Vad ska vi göra? Vad skulle tingsrätten säga om detta? Tacksam för hjälp
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningSåsom jag tolkar din fråga skänkte din make innan sin död en fastighet till tre av hans särkullbarn med avsikten att detta skulle utgöra förskott på arv för att därefter upprätta ett tillägg till sitt testamente där han gav vidare anvisningar om hur fastigheten skulle hanteras vid hans frånfälle. Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Utredning Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska en gåva från arvlåtaren till en bröstarvinge anses utgöra förskott på arv om inte annat föreskrivits i exempelvis gåvobrevet eller ett testamente. I 10 kap. 1 § ÄB anges de formkrav som gäller vid upprättande av ett testamente. En ändring av ett tidigare upprättat testamente är giltig om den följer formkraven. Av 13 kap. 2 § ÄB framgår att ett testamente är ogiltigt om det upprättats under inverkan av en psykisk störning, något som enligt min uppfattning kan omfatta demens. Ett testamente kan även ogiltigförklaras enligt 13 kap. 3 § ÄB om genom tvång, missbruk av testatorns oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning fått testatorn att upprätta testamentet. Tvång avser främst våld eller hot medan utnyttjande av testators oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning inte nödvändigtvis kräver någon kraftigare påverkan. I båda fallen bör den som anser att testamentet bör ogiltigförklaras väcka klandertalan enligt 14 kap. 5 § ÄB. Vederbörande kommer även ha bevisbördan för att testamentet bör ogiltigförklaras. Enligt 11 kap. 1 § ÄB ska ett testamente tolkas utifrån vad testatorn kan antas ha velat.Utifrån ovan berörda bestämmelser kan vi konstatera att fastigheten som utgångspunkt skulle betraktats som förskott på arv eftersom detta i gåvobrevet angavs vara din makes vilja. Efter att gåvan genomförts och din makes barn blivit lagfarna ägare kunde inte längre din make förfoga över fastigheten, men enligt min uppfattning kunde han fortfarande genom testamente påverka hur gåvan skulle betraktas i arvsrättsligt hänseende. Såsom jag tolkar det du skrivit om tillägget till testamentet gjorde han också det, dels eftersom formuleringen att fastigheten ska "ligga utanför min kvarlåtenskap" tycks indikera detta och dels eftersom han saknat anledning att göra tillägget (åtminstone till denna del) om han inte velat ändra på det faktum att fastigheten vid hans bortgång skulle komma att behandlas som förskott på arv. Denna ändring, eller för den delen varje rättshandling du beskrivit, skulle kunna vara ogiltig på grund av din makes demens eller på grund av otillbörlig påverkan. Detta är dock helt beroende på de exakta omständigheterna i fallet och därmed något jag tyvärr inte kan uttala mig om i nuläget. Om du skulle vilja få testamentet ogiltigförklarat måste du dock bevisa att din make upprättat detsamma under påverkan av demensen eller andra personer.HandlingsplanJag har svårt att ge dig en konkret rekommendation utifrån den tillgängliga informationen. Jag kommer att ringa dig på onsdag den 27/5 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Vilka formkrav finns det vid upprättande av testamente?

2020-05-24 i Testamente
FRÅGA |Hej min bror dog 2013 och min svägerska har börjat prata om arv efter henne. De hade inga barn, svägerskan har ingen släkt kvar i livet. Vi är tre syskon kvar efter att min bror gått bort. Vid sin bortgång vill hon att jag och någon organisation ska ha kvarlåtenskapen. Hon vill inte ge något till mina övriga syskon, det är hon bestämd på. En av mina syskon har ingen kontakt med henne sedan min bror dog. Vad jag förstår måste hon upprätta ett testamente?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Hur ska din svägerska gå tillväga för att förvalta sitt arv?Eftersom din svägerska inte har några egna barn så är hon helt fri att själv bestämma hur hon önskar disponera sitt arv. Detta gör hon genom att upprätta ett testamente där hon anger hur hon efter hennes bortgång önskar att arvet efter henne ska disponeras. Vilka formkrav finns det vid upprättande av testamente?För att ett testamente ska bli giltigt så finns det vissa formkrav som behöver vara uppfyllda. Som utgångspunkt ska testamentet upprättas skriftligt och även bevittnas av två personer som också skriver under handlingen (10 kap. 1 § första stycket ÄB). De personerna som bevittnar detta ska vara över 15 år gamla och får inte heller stå med som testamentstagare i testamentet (10 kap. 4 § ÄB). Om din svägerska önskar få hjälp med att upprätta ett testamente är hon välkommen att vända sig till våra duktiga jurister på lawline för detta. Du finner ett formulär för tidsbokning här. Jag hoppas att detta gav dig lite mer information och svar på dina frågor samt att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Regler vid testamente

2020-05-23 i Testamente
FRÅGA |Hej har en fråga. Om en herre som inte har några egna barn eller fru och han vill testamentera till någon som inte är släkt. Måste denne då vara 18 år fyllda.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om testamenten finns i Ärvdabalken(ÄB). Ett testamente ska upprättas enligt formkraven som finns i lag. Testamentet ska vara skriftligt och det ska undertecknas av testatorn i närvaro av två vittnen. Vittnena ska med sina namn­teckningar bestyrka testatorns namnteckning samt att hand­ling­en utgör ett testamente (10 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att du kan testamentera vad du vill till vem du vill. Det undantaget som finns är att barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör halva arvslotten, alltså hälften av de arv som barnet skulle få om inget testamente fanns (7 kap 1 § ärvdabalken). Man kan alltså aldrig testamentera bort den del av arvet som ens barn enligt lag har rätt till. Svaret på din fråga är därmed att ja han kommer kunna testamentera bort sitt arv till någon som han inte är släkt med samt någon som är under 18 år.

Testamente utan exekutor

2020-05-20 i Testamente
FRÅGA |Vad händer om det finns en testamente men utan en exekutor?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En testamentsexekutors roll regleras i 19 kap. Ärvdabalken(ÄB). En testamentsexekutors roll är att se till att testamentet blir verkställt. Att egendomen i dödsboet fördelas enligt vad som står i testamentet. Exekutorn utses genom själva testamentet. Är man orolig att ens testamente inte kommer följas av arvingarna vid arvskiftet på grund av olika viljor kan man i sitt testamente utse en testamentsexekutor. Enligt Ärvdabalken är det dödsbodelägarna som bestämmer över dödsboet men om du har utsett en testamentsexekutor är det denna ensam som tar över förvaltningen av dödsboet och ser till att kvarlåtenskapen fördelas så som du bestämt i ditt testamente. Testamentsexekutorn tar alltså över dödsbodelägarnas (arvingar och testamentstagare), rätt att bestämma över boet. Om det inte finns någon exekutor till testamentet kommer alltså dödsbodelägarna bestämma över dödsboet. Dessa kan sedan ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska utses 19 kap. 1 § ÄB. Boutredningsmannen övertar då den behörighet att förvalta dödsboet som annars tillkommer dödsbodelägarna tillsammans enligt 18 kap. 1 § ÄB.