Får testamentstagarens sambo vara vittne?

2020-05-07 i Testamente
FRÅGA |Min fråga lyder: Om en person som står i testamentet att den ska få ärva och sen dennes sambo/särbo vid tillfället då det skulle bevittnas med namnteckning skrev på.Är inte den personen jävig då?Mvh
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är inte tillåtet att vara vittne till ett testamente om man är testamentstagarens sambo(ÄB 10:4 2st). Att testamentet inte upprättats enligt lagen innebär att det är ogiltigt (ÄB 13:1). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Ändring av gemensamt testamente

2020-05-03 i Testamente
FRÅGA |Make o Maka utan barn. Maken dör och makan ärver sin make. Testamente är skrivet gemensamt före någon av dom dör. Frågan är om arv till efterlevande syskon till maken har rätt att ärva när skrivet tetstamente finns .Kan makan ändra testamentet som dom gemensamt har skrivit? har hon rätt att skriva ett eget testamente som ändrar det gemensamma testamentet? eller ett nytt eget ?
Aras Tofek |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den avlidnes maka ärver före dennes syskonEnligt 3 kap. 1 § ärvdabalken har en efterlevande maka rätt att ärva all den avlidnes makens egendom. Detta innebär att syskonen till den avlidne maken, som jag antar att du syftar på i din fråga, inte har någon rätt att ärva sitt avlidna syskon. Det efterlevande syskonet kan dock ha rätt till arv redan när dennes syskon avlider, om detta framgår av det gemensamma testamentet. Sammanfattningsvis ska dock sägas att ett efterlevande syskon enligt huvudregeln inte har rätt att ärva före den avlidnes maka.Ett gemensamt testamente kan inte ändras av endast en part Testamentet är ett uttryck för den avlidne makens yttersta vilja och dennes önskan om hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter makens bortgång. Testamentet kan ändras så länge maken fortfarande lever, men inte efter dennes bortgång. Gemensamma testamenten kan ses som två separata testamenten, vilket innebär att den efterlevande makan kan ändra sin egen del av testamentet, alltså den del som rör hennes kvarlåtenskap. Makan kan alltså inte ändra hur fördelningen av hennes avlidne makes kvarlåtenskap ska ske, däremot kan hon fritt bestämma över hennes egen kvarlåtenskap. Vänliga hälsningar,

Vilka formkrav uppställs vid upprättandet av testamente?

2020-05-03 i Testamente
FRÅGA |TestamenteHej. Räcker det med att ett testamente bevittnas med underskrift och adress.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om arv och testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB). Ett testamente måste uppfylla vissa formkrav för att testamentet ska vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB). Följande krav ska vara uppfyllda vid upprättande av testamente:1. Det krävs att testamentet är skriftligt och ger klart uttryck för testatorns yttersta vilja om hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas.2. Testamentet ska ha testatorns underskrift.3. För att testamentet ska vara giltigt måste det även finnas två vittnen som samtidigt närvarar när testatorn skriver under testamentet. Om det inte är möjligt så måste de bekräfta testatorns underskrift. I sådana fall krävs det utöver det att vittnena närvarar samtidigt.Testamentsvittnena bör även anteckna sina yrken, hemvist och tid för bevittnandet vid sina namnteckningar (10 kap. 2 § ÄB).Utöver ovannämnda krav så finns det inga andra krav rörande utformningen av testamente. En aspekt att ta i beaktande är att det är fördelaktigt att utforma testamentet så tydligt som möjligt för undvika eventuella oklarheter. Du är även varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för hjälp med att utforma ett testamente.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänlig hälsning,

Vad kostar det att upprätta ett testamente?

2020-05-01 i Testamente
FRÅGA |HejJag och min make är gifta.Mina föräldrar, som är till åren kommen, kommer att sälja sin sommarstuga i år. Jag vill skriva ett testamente att jag ska ärva min del i den. Att min man inte ska ha rätt till den. Vi är fyra syskon som ärver den.Skulle jag avlida vill jag att våra barn ska ärva den.Vad kostar det att få hjälp med denna "testamente handling"?Tack på förhand
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utifrån din fråga drar jag slutsatsen att du behöver upprätta ett testamente. Vi på Lawline kan hjälpa dig med att upprätta en testamentshandling. För att få ett kostnadsförslag från oss rekommenderar jag dig att skriva till oss och beskriva ditt ärende via denna länken här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Har allt gått rätt till med testamentet

2020-05-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!Får en jurist (tillsammans med en av dödsbodelägarna) och som företräder ett dödsbo med 3 dödsbo-delägare göra följande:Vara "behjälplig" att upprätta ett "nytt testamente" med vår gemensamma pappa (som är svårt cancersjuk m.m.) på hans dödsbädd. Detta sker 1 vecka innan han avlider.Testamentet är endast till stor ekonomisk fördel för dödsbodelägaren som närvarar tillsammans med juristen och vår pappa.Allt ovanstående sker helt utan de andra dödsbodelägarnas vetskap. Juristen ska ju vara neutral för oss alla tre? Testamentet erhöll vi ca 4 veckor efter det nedtecknats. Den dödsbodelägare som var närvarande hade daterat testamentet! Det är helt klarlagt att det är hennes handstil. Min pappas namnteckning var nästan oläslig. Varför daterade han inte testamentet - utan vår syster gjorde det? Det var ju ett helt nytt testamente - fanns det ett äldre som inte skulle få synas?Kan det vara så att vår "gemensamma jurist" upptäckt att ett av vittnena till ett ev. äldre testamente vid tidpunkten satt i en styrelse till den bostadsrättsförening som vårt syskon och hennes man hade sin bostadsrätt i? Eventuellt jäv då?Dödsbodelägarna debiteras ju av juristen för tid och konsultation m.m., där i det här fallet vår jurist/och syster gått bakom ryggen på oss andra 2. Av en händelse berättade juristen via mail för mig att hon hjälpt min pappa med testamentet!!!??? Detta var ung. 4 veckor efter det gjordes.Mvh/Stig
Franck Olofsson |Hej StigOm jag tolkar din fråga rätt undrar du om det är något som inte gått rätt till i samband med din pappas testamenten. Reglerna om testamente finns i Ärvdabalken (ÄB).Testamenten ska vara skriftliga och underskrivna av testator (din pappa i ditt fall) och av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB) annars är det ogiltigt (13 kap. 1§ ÄB). Det ska också vara upprättat av fri vilja och i fullt förstånd (13 kap 2§ och 3 § ÄB). Har det funnits ett tidigare testamente gäller inte det om det senare testamentet säger något annat eller att testatorn på annat sätt tydligt uttryckt att det tidigare testamente inte ska gälla (10 kap. 5 § ÄB). Jag kan inte se något problem med att din syster daterade testamentet. Inte heller det faktum att ett eventuellt tidigare testamente var bevittnat av någon som satt i styrelsen för din systers bostadsrättsförening bör innebära något problem. Om du däremot är orolig för att din pappa inte av fri vilja skrivit under testamentet eller att någon utnyttjat hans svåra situation så kan du klandra testamentet inom 6 månader från att du fick del av det (14 kap. 5 § ÄB).Att juristen både har hjälpt till att ta fram testamentet och sedan hjälper vissa av dödsbodelägarna kan jag inte se något problem med.Hoppas jag förstått din fråga rätt och att du är nöjd med svaret.

Villkor för arv enligt testamente m.m.

2020-05-03 i Testamente
FRÅGA |Testator äger som enskild egendom en tomt, värd 2 miljoner, och bankmedel 1 miljon, och har två barn, A och B. Dessa skall ärva all enskild egendom. Testator vill att barnen får lika i värde, men att A ska ha hela tomten själv. Kan testator i testamentet bestämma att A skall betala en halv miljon till B som ett villkor för att få tomten? Det får A låna upp, med tomten som pantsäkerhet, om A inte har de pengarna. Måste A visa att B fått den halva miljonen för att få lagfart på tomten?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Utredning Enligt 7 kap. 1 § ÄB har bröstarvingar en gemensam rätt att ärva hälften av kvarlåtenskapen, så kallad laglott. Av 7 kap. 3 § ÄB framgår att bröstarvingar kan begära jämkning av ett testamente som bryter mot deras rätt till laglott. I 9 kap. 1 § ÄB fastslås att den som fyllt 18 år får förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente. Utgångspunkten baserat på ovan nämnda bestämmelser är alltså att man kan förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente. Eftersom inget annat anges kan man i princip införa vilka villkor som helst i sitt testamente så länge detta inte bryter mot bestämmelsen om bröstarvingars laglott. I princip kan alltså testatorn i ditt nu aktuella fall skriva i sitt testamente att A ska ärva fastigheten och B bankmedlen men att detta bara ska ske om A går med på att utge 500 tkr till B först. Problemet med detta är att detta testamente enligt min uppfattning skulle stå i strid med B:s rätt till sin laglott eftersom kvarlåtenskapen skulle fördelas ojämnt, vare sig någon annan transaktion sker eller ej: A skulle ärva 2 Mkr, B 1 Mkr. B skulle således kunna begära jämkning av testamentet för att utfå hälften av kvarlåtenskapens värde. Detta skulle i och för sig leda till ett snarlikt resultat, men det belyser att B kan obstruera processen om vederbörande vill. Ett problem med denna lösning skulle också kunna vara att A knappast kan ställa fastigheten som säkerhet för ett lån innan vederbörande faktiskt ärvt fastigheten, vilket vederbörande inte kan göra utan att ha betalat B. Ett alternativ vore enligt min uppfattning att formulera testamentet som att B ska ärva bankmedlen och 25 % av fastigheten men att testatorns vilja är att A ensam ska ha rätt att nyttja fastigheten som bostad eller motsvarande ändamål. I denna situation blir dock A och B samägare till fastigheten, vilket kan medföra en mängd nya potentiella problem såsom att en samägare kan begära att egendomen ska säljas. Ett tredje alternativ vore att testatorn medan vederbörande är i livet avtalar med A om att A ska få fastigheten som gåva om vederbörande först skänker 500 tkr till B. Gåvan mellan testatorn och A måste förklaras ej vara avsedd som förskott på arv och kan även villkoras med att testatorn exempelvis ska ha rätt att bo kvar på fastigheten så länge vederbörande är i livet eller dylikt. Denna lösning torde vara säkrast för testatorn eftersom vederbörande kan kontrollera händelseförloppet och eventuellt själv belåna fastigheten för att hjälpa A att betala B, men den är exempelvis ur rättviseperspektiv känslig för värdeförändringar på fastigheten. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att möjligheten för testatorn att nå sina mål i hög grad beror på bröstarvingarnas samarbetsvillighet: är de pålitliga och villiga att acceptera testatorns vilja är den lösning du föreslog möjlig, förutsatt att A har förmåga att betala B den relevanta summan innan arvet skiftas. Om de, särskilt B, är mindre samarbetsvilliga kan istället den tredje lösningen vara att föredra eftersom testatorn då har kontroll över händelseförloppet och därmed kan få sin vilja igenom.HandlingsplanJag kan tyvärr inte ge någon närmare rekommendation till dig eftersom jag inte vet vilken roll du har i förloppet.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Hur gör jag en rättvis fördelning av fastighet vid arv?

2020-05-03 i Testamente
FRÅGA |jag äger en sommarfastighet på Öland som varit i familjens ägo sedan femtiotalet,där våra fyra döttrar tillbringat alla somrar under sin uppväxt. Jag vill att fastigheten skall stanna inom familjen i fortsättningen och undrar hur man ska gå till väga för att göra en rättvis fördelning vid arv. Den äldsta dottern har byggt ett Attefalshus på en avskild del av tomten för 3 år sedan. Huset har hon själv bekostat. Två av döttrarna kommer med största sannolikhet att vilja bli utköpta eftersom de redan har annat sommarboende. Om det skulle bli fler än en ägare finns det då någon möjlighet att skriva något om att Attefalshusägaren kan bo i sitt hus även om det inte är hennes "veckor".
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga äger du en sommarfastighet på Öland och du har fyra döttrar. Äldsta dottern har byggt ett Attefallshus på en avskild del av tomten för tre år sedan. Huset har hon själv bekostat. Du undrar hur du gör en rättvis fördelning vid arv av fastigheten. Två av döttrarna kommer med största sannolikhet att vilja bli utköpta eftersom de redan har annat sommarboende. Du undrar även, för det fall att det skulle bli fler än en ägare, om det finns någon möjlighet att skriva in att Attefallshusägaren kan nyttja sitt hus även om det inte är hennes veckor.Du kan skriva testamenteI ditt fall kan du, för en rättvis fördelning, testamentera fastigheten till dina fyra barn. Testamenteras fastigheten till dem gemensamt kommer de att äga 1/4 var. Som jag förstår det är det eventuellt inte önskvärt att så ska ske (då åtminstone två av döttrarna sannolikt kommer att vilja bli utköpta). Om du har andra tillgångar är en möjlighet att du testamenterar fastigheten till två av döttrarna och att du låter de andra två döttrarna ärva andra tillgångar så det går "jämnt ut". Jag förstår att din önskan även är att fastigheten ska stanna i familjen. Om du väljer att testamentera fastigheten till alla fyra döttrarna är det möjligt att skriva in villkor för arvet. Det går att skriva in dels ett förbehåll om förköpsrätt, dels ett överlåtelseförbud. Förbehåll om förköpsrätt innebär att övriga delägare har förtur när någon av delägarna vill sälja sin andel av fastigheten. Vid sådant förbehåll är det viktigt att definiera i testamentet hur priset ska bestämmas (t.ex. om det ska baseras på rådande marknadsvärde). Om övriga delägare blir erbjudna att köpa andelen i fastigheten men tackar nej kan delägaren sälja sin andel fritt på den öppna marknaden. Ett överlåtelseförbud innebär att mottagaren (dina döttrar) inte har möjlighet att sälja eller ge bort sin andel av egendomen under sin livstid. Det är däremot inte möjligt att genom testamente kräva att de i sin tur ska testamentera det vidare inom familjen. Ett överlåtelseförbud kan vara fullständigt, innebärande att dina döttrar inte kan överlåta sina andelar till någon alls, eller med villkoret att överlåtelse får ske t.ex. inom släkten. Även i ett sådant fall är det bra att redogöra för hur priset ska beräknas. Överlåtelseförbud för fastighet är inte möjligt vid försäljning av fastighet, endast vid gåva och arv. Om överlåtelseförbudet är partiellt och tillåter överlåtelse inom släkten kan den släkting som medges att köpa en andel därför sedan sälja den på den öppna marknaden. Det är således svårt att garantera att en fastighet alltid stannar inom släkten.Det går att skriva ett nyttjanderättsavtal för AttefallshusetAttefallshuset din dotter byggt är en s.k. byggnad på ofri grund. Byggnad på ofri grund innebär att din dotter äger byggnaden men inte marken den står på. Det går att skriva ett nyttjanderättsavtal mellan dig och dottern som äger Attefallshuset. Ett nyttjanderättsavtal ger henne rätt att nyttja sitt hus, oavsett vilka veckor det handlar om. Ett nyttjanderättsavtal kan ingås för högst 50 år utanför detaljplanerat område, i annat fall högst 25 år (7 kap. 5 § jordabalken, JB). Det är dels möjligt för dig att i testamente göra förbehåll om att det finns en nyttjanderätt till byggnaden, dels kan nyttjanderätten skrivas in i i fastighetsregistret (7 kap. 10 § JB). Min rekommendation är att nyttjanderätten antecknas i fastighetsregistret då sådan anteckning innebär att din dotter har en nyttjanderätt även om fastigheten säljs (7 kap. 11 § JB). Det ska vara tillräckligt att det görs förbehåll vid överlåtelse av fastigheten att det finns en nyttjanderätt. Av bevisskäl är det däremot bättre att ha det antecknat i registret.Sammanfattningsvis kan du testamentera fastigheten till dina döttrar så de ärver 1/4 var. Om du inte vill det finns givetvis möjligheten att testamentera den till en eller två av dem och testamentera annat till de andra så det ändå blir rättvist. Det är även möjligt att i testamentet ha med villkor för förköpsförbehåll eller överlåtelseförbud. Avseende Attefallshuset den äldsta dottern äger går det att skriva ett nyttjanderättsavtal. Om nyttjanderättsavtalet skrivs in i fastighetsregistret gäller det även om fastigheten byter ägare.Våra jurister på Lawline juristbyrå kan hjälpa dig dels att upprätta testamente, dels att skriva nyttjanderättsavtal. Om så är intressant kan vi återkomma med en offert. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på tisdag, den 5 maj, klockan 10.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man klandra en tolkning av testamente?

2020-04-30 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min moster, född 1921, avled 15/2-20, träffade en dam, född 1966, på ett tåg ca 4 år sedan. Denna dam blev en kontakt som blev jobbig för moster ,ringde i stort sett varje dag, alla tider, moster svarade artigt ,men beklagade sig att hon inte får vara ifred , plågar henne i tid och otid. Vi hörde samtal. Men denna dam ville inte träffa oss. Vi frågade vad är hon ute efter, nej hon vill inte ha något sa hon i början, men efter en tid sa moster att hon vi köpa ny bil och starta ett eget bolag. Damen kommer och hämtar moster när vi inte är där skjutsar henne runt i bil bjuder ut henne m.m. Inte släkt inte jämnåriga bara ren sol-och -vårare. Plötsligt vid testamentet får hon allt !! De enda släktingar är två syskon barn.
Sanna Warnemyr |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kvarlåtenskapen kan testamenteras bortVid frågor om arv hittar vi svar i Ärvdabalken (ÄB). Det är endast bröstarvingar som har en lagstadgad arvsrätt, kallad laglott, som inte kan testamenteras bort (7 kap. 1 och 5 §§ ÄB). Testamentet går alltså före syskonbarns rätt till arv.Tolkning av testamentetOm arvingarna är missnöjda med tolkningen av testamentet kan de klandra det inom sex månader från det att de tagit del av det (14 kap. 5 § ÄB). Tolkning av testamente finns dessutom reglerat i 11 kap. ÄB. Fokus ligger på att testamentet ska tolkas i enlighet med testatorns yttersta vilja (11 kap. 1 § ÄB). Om arvingarna kan visa på att testamentet inte uttrycker din mosters vilja finns det en möjlighet att få det ogiltigförklarat. Det gäller dock i första hand om testamentet är svårtolkat och kan alltså bero på hur det är formulerat. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,