Kan tillägg under testatorns undertecknande ogiltigförklaras trots att det var testatorns vilja?

2019-07-13 i Testamente
FRÅGA |Hej ett testamente var gjorts korrekt enlist formkraven. Ett tillagg skrevs mer an 10 ar senare som inte at signerat men det ar bevittnat av 2 slaktningar. Kan en klandertalan gora tillaget ogltigt aven om tillagget var den dodas vilja men hon signerade det inte?
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet? Frågan gäller om ett tillägg till testamente kan ogiltigförklaras genom klandertalan om det var bevittnat men inte undertecknat av testatorn. UtredningVad som gäller för testamente och arv regleras i ärvdabalken, ÄB.FormkravFör att testamente ska vara giltigt uppställs krav på att det ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av sk. solennitetsvittnen (10 kap. 1 § och 10 kap. 4 § ÄB). Samma formkrav gäller för tillägg till testamente (10 kap. 6 § och 1 § ÄB). Formkravet innebär som huvudregel skriftighet, att testamentet eller tillägget är undertecknat och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). De sk. solennitetsvittnena ska se och underteckna och därigenom bekräfta att det är testatorns namnteckning på testamentet eller tillägget. Därutöver ställs krav på att solennitetsvittnena måste vara samtidigt närvarande vid testatorns undertecknande av testamente eller tillägget. Vittnena måste känna till att det rör sig om ett testamente som de bevittnar men måste dock inte känna till innehållet. Vem som får vara vittne framgår av 10 kap. 4 § ÄB.Undantag från ovanstående formkrav avser nödtestamente. Nödtestemente gäller i enbart 3 månader samt är ogiltigt om testatorn under 3 månader varit tillräckligt frisk för att upprätts ett ordinarie testamente (det vill säga uppfylla de ovanstående formkraven, 10 kap. 3 § 2 st ÄB). Är någon av sjukdom eller annat nödfall (observera nödfall) förhindrad att upprätta skriftligt testamente får hen förordna om sin kvarlåtenskap genom sk. nödtestamente (10 kap. 3 § ÄB). Det kan göras muntligen inför två vittnen eller ock utan vittnen genom egenhändigt skriven och undertecknad handling. Skulle testamentsgivaren inför vittnen bekräfta att en text utgör hans/hennes testamente men om testatorn aldrig skriver under testamentet föreligger ett muntligt testamente. Kravet på underskrift bör anses uppfyllt om exempelvis testatorn på grund av sjukdom inte själv kan skriva sitt namn men då någon annan hjälpt honom/henne med hand på penna. Av formen NJA 1937 s. 221 (ett tidigare domstolsavgörande från Högsta Domstolen som är vägledande och i princip bör följas av domstolar) godtogs att ett av vittnena hade skrivit testatorns namn. Testatorn var tillfälligt oförmögen att skriva på grund av att han skakade för mycket. Av domen RH 1995:145 angav Svea hovrätt att testatorn kan på ett giltigt sätt vinna sin underskrift av ett testamente genom konkludent handlande. KlanderEtt testamente eller tillägg till testamente som upprättats utan att formkraven är uppfyllda är ogitligt (13 kap. 1 § och 14 kap. 5 § ÄB). För att ett testamente eller tillägg ska ogiltighetförklaras krävs klander inom 6 månader från det att testamentet delges (14 kap. 4 och 5 § ÄB). Klander kan bara avse den del av testamentet som rör en själv. Klandertalan kan föras mot ett testamente i dess helhet eller mot testamentstagare. Om klander blir aktuella med anledning av att formkraven inte är uppfyllda bär testamentstagaren bevisbördan för att formkravet är uppfyllt. Om vittnen har undertecknat osv är det en presumtion för att det har gått formenligt till, det vill säga antas formkravet vara uppfyllt om annat inte kan visas (10 kap. 1 och 2 §, 13 kap. 1 § ÄB).SlutsatsAtt upprätta ett testamente är formbundet. Det ställs alltså formkrav som måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt. Samma formkrav gäller för tillägg till testamente. Om formkraven för testamentet inte är uppfyllt är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § och 14 kap. 5 § ÄB). Tillägget är dock bara ogiltigt om det drabbas av klander, det vill säga att någon väcker en klandertalan gentemot tillägget.Hoppas mitt svar har varit till vägledning. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Upprätta ett testamente

2019-07-10 i Testamente
FRÅGA |Hej, min mamma har köpt en bostadsrätt med hjälp av mig och min man då hon inte hade råd att bekosta hela bostadsrätten själv. Mamma har betalat 50% av bostadsrätten kontant och min man och jag har tagit lån på 50%. Hur blir det den dagen mamma avlider och med tanke på min bror som vi inte har någon kontakt med och som mamma vill ska ärva så lite som möjligt?Min mamma har sagt att hon antingen vill att jag som dotter ärver hennes andel på 50% av bostadsrätten eller att hennes ena barnbarn (vår son) tar över bostadsrätten när hon avlider. Går det att skriva något avtal så att det blir så? Tack på förhand för svar!
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! En bra och enkel lösning är att din mamma upprättar ett testamente. Dessa frågor regleras i ärvdabalken (ÄB) som du hittar HÄR. För att et testamente ska upprättas i enlighet med ÄB krävs att vissa formkrav är uppfyllda. Testamente upprättas skriftligt enligt 10 kap. 1 § ÄB, och testator ska underteckna i närvaro av två vittnen. Den som anges som testamentstagare får inte vittna enligt 10 kap. 4 § 2 st. ÄB. Inte heller den som i rätt upp- eller nedstigande led är släkt med testator 10 kap. 4 § 1 st. ÄB. Genom testamente kan alltså en arvlåtare sätta den legala arvsordningen åt sidan. Detta betyder att den arvslott som en bröstarvinge i normala fall har rätt till inte kan utkrävas, eftersom testatorns vilja ska efterföljas så långt som det går enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § ÄB. Testatorns rätt att förordna över sin kvarlåtenskap begränsas dock av bröstarvingarnas rätt till laglott. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som hade tillfallit bröstarvingen om testamente inte hade upprättats, se 7 kap 1 § ÄB.Huvudregeln när egendom testamenteras är att testamentstagare övertar egendomen med full äganderätt. Testamentstagaren kan då använda och omsätta egendomen som den behagar. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Testamentera att särkullbarn ärver efter makes bortgång

2019-07-10 i Testamente
FRÅGA |Vi har båda särkullbarn. Min fråga: Hur säkerställs att mina särkullbarn får ärva min del av tillgångarna? (De är betydligt större än min makas). Vi skriver just nu ett testamente. Anledningen är att min fru ska kunna bo kvar vid mitt frånfälle. Hur kan jag försäkra mig om att mina barn ärver mina tillgångar när min maka dör?
Eric Leijonhufvud |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Då din fråga rör arv är det ärvdabalken (ÄB) som blir aktuell. Huvudregeln är att om den först avlidna maken efterlämnar särkullbarn, så har de rätt att få ut sitt arv vid arvlåtarens död. Då du upprättat testamente till förmån för din maka, har dina särkullbarn inte rätt att få ut arvet efter dig vid din bortgång, då din maka ska få det. Däremot har de rätt att få ut sin laglott vid din bortgång, vilket är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Det är en garanti för att bröstarvingar i alla fall ska få något, även om allt testamenteras till någon annan. Laglotten utfaller inte automatiskt utan förutsätter att dina särkullbarn jämkar testamentet, ÄB 7 kap 3 §. Då du upprättat ett testamente till förmån för att din maka ska kunna bo kvar, så måste dina särkullbarn jämka testamentet om de vill få ut något alls. Detta på grund av att om du testamenterar till din maka så kommer hon ärva allt med full äganderätt. Dina särkullbarn har alltså ingen rätt till efterarv vid din makas bortgång i och med testamentet till henne. Som jag förstår dig vill du inte att dina särkullbarn jämkar testamentet och utfår sina laglotter, till förmån för din maka. Du vill även att att dina särkullbarn ska ha rätt till efterarv efter din makas bortgång. För att uppnå detta, behöver du förordna om att dina särkullbarn har rätt till efterarv efter dig vid din makas bortgång. Om ditt testamente innehåller ett förordnande om efterarv till dina särkullbarn kommer reglerna om efterarv i ÄB:s 3 kapitel att tillämpas. Detta innebär att dina barn kommer ärva tillgångarna efter dig, vid din makas bortgång. Du kan även förordna att om dina särkullbarn skulle jämka testamentet, trots att du ville att de istället skulle vänta på efterarv, så försvinner deras rätt till efterarv. Detta kan göra att de väljer att vänta på efterarvet från dig vid din makas bortgång istället för att jämka testamentet. Hoppas jag svarade på din fråga!

Inbördes testamnente, gratismall?

2019-07-02 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska snart få barn. Vi skulle vilja skriva ett inbördes testamente där vi ärver varandra (förutom barnets laglott förstås). Kan vi använda en gratismall från internet eller bör vi boka tid med en jurist?Mvh
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det är okej att använda en gratismall på ett testamente istället för att låta en jurist upprätta detta. Vad säger lagen? Regler som rör arv och testamente finner man i ärvdabalken (ÄB). I 9:1 ÄB kan man utläsa att den som är 18 år eller äldre har rätt att skriva ett testamente för att bestämma över sin kvarlåtenskap (jag bortser i svaret från den del man inte helt själv får bestämma över, nämligen eventuella bröstarvingars laglott). I 10:1 ÄB framgår vad ett testamente ska innehålla för att vara giltigt. Ett testamente ska upprättas skriftligen under närvaro av två vittnen. Testatorn ska skriva under testamentet och det ska vittnena också. Vittnen behöver dock inte få veta vad testamentet innehåller. Enligt 10:2 ÄB bör testamentsvittnena vid sina underskrifter intyga namn yrke och hemvist samt tiden för när testamentet upprättades. De bör även ange eventuella andra omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet. Det ska förtydligas att det som står i 10:2 ÄB till skillnad från 10:1 ÄB inte är några absoluta krav utan mer råd för att underlätta vid en eventuell tvist om testamentets giltighet. Bedömningen i ditt fall De formkrav som krävs för att ett testamente ska vara giltigt har jag redogjort för ovan, om dessa uppfylls av gratismallen du hittat på internet och man inte går längre än vad som är tillåtet att göra i ett testamente (till exempel försöker testamentera bort en bröstarvinges laglott) bör det testamente man skriver vara giltigt, det finns alltså inga krav på att anlita en jurist. Av din fråga framgår att det verkar vara ett förhållandevis enkelt testamente utan komplicerade moment vilket betyder att det kanske inte finns någon anledning att anlita en jurist. Arvsrätt är dock inte sällan komplicerat och om det uppstår tveksamheter är det alltid bra att vända sig till en jurist med dessa för att undvika problem i framtiden. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Vill att syskonbarn ska ärva

2019-07-13 i Testamente
FRÅGA |HejJag undrar om men kan skriva att syskonbarn ärver. För vi har inga barn själva.Ena har 3barn och den andra har 2 barn.Ska man väl en femtedel igår eller ska färga sida få dela på 50%,Då blir arvet inte lika för alla.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline! Självfallet kan ni testamentera era tillgångar till era syskonbarn! Hur ni själva vill fördela arvet är helt upp till er, vill ni att samtliga syskonbarn ska ärva lika mycket så är det såklart enklast att föreskriva att alla arvingar ärver en femtedel av er kvarlåtenskap. Det ni behöver göra är att upprätta ett testamente som har formkrav enligt ärvdabalken (ÄB) 10 kap. 1-2 §§. Testamentet ska innehålla hur ni vill att kvarlåtenskapen ska fördelas och din (eller era) underskrifter ska bevittnas av två vittnen med namn, yrke och hemvist. Vittnena får inte enligt ÄB 10 kap. 4 § vara släkt eller närstående till testatorn, alltså den som skriver testamentet. Till de som är uteslutna hör t ex närstående i rätt upp- och nedstigande led, alltså föräldrar, syskon, barn, make/maka, sambo eller svåger till testatorn. Av denna anledning är det många som anlitar en jurist för att formkraven för testamentets giltighet inte ska kunna ifrågasättas i efterhand. Vittnena ska vara medvetna om att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte ha kännedom om vad testamentet innehåller. Om ni behöver hjälp att upprätta ett testamente eller har fler frågor så kan ni boka en tid för rådgivning hos oss på www.Lawline.se/boka. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Är det möjligt för andra släktingar att ärva ett hus efter att efterlevande make dött?

2019-07-10 i Testamente
FRÅGA |Jag äger ett hus som min make vill köpa in sig i. I dagsläget har vi äktenskapsförord. Vi har inga barnJag önskar att huset ska gå vidare till mina syskonbarn när jag och min make inte finns längre. Om han köper huset och jag dör före honom, vad händer då? Kan jag ändå ordna så att mina syskonbarn ärver huset när han dör?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) respektive eventuellt testamente.Vem ärver enligt lagen?Om personen som avlider är gift ärver maken med fri förfoganderätt och eventuella efterarvingar (barn, barnbarn, syskon, syskonbarn, föräldrar etc) får efterarvsrätt (3 kap. 1 och 2 § ÄB). Detta innebär att maken kan förfoga i princip hur denne vill över egendomen, dock får inte egendomen testamenteras bort eller ges bort som gåva på liknande sätt. Om din make köper in sig i huset kommer han att ärva din del när du dör med fri förfoganderätt. Detta hade han fått göra även om han inte köpt in sig i huset eftersom lagen föreskriver att maken ärver om inga barn finns. Utforma ett testamenteDina syskonbarn kommer ha efterarvsrätt efter dig (3 kap. 2 § ÄB). Detta betyder att de kommer få ut arv efter dig när din make dör. Lever dock dina syskon eller föräldrar kommer dessa ärva framför dina syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Dessutom kommer de inte ärva hela huset utan bara en del av det eftersom din make står som ägare till andra delen av huset och dina syskonbarn inte ingår i arvsordningen efter din make. Skriver man ett testamente gäller detta dock framför den legala arvsordningen. I ett testamente kan man exempelvis förordna att din make ska ärva huset efter dig med fri förfoganderätt och att huset sedan ska gå vidare till dina syskonbarn. Eftersom tanken är att ni ska äga huset gemensamt kan en bra idé vara att skriva ett så kallat inbördes testamente som är ett slags gemensamt testamente mellan er makar. Där kan man exempelvis skriva att ni ärver huset av varandra om den andre skulle avlida samt att dina syskonbarn ska få huset när båda är avlidna. Hoppas detta var till hjälp för dig!Har du fler funderingar kan du kontakta vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

Finns det något annat än testamente som kan sätta den legala arvsordningen ur spel?

2019-07-05 i Testamente
FRÅGA |Min pappa gick nyligen bort efter en kort tids sjukdom. När han fick sin dödsdom så gifte han sig med sin sambo sen två år tillbaka. Detta gjorde han för att hon skulle kunna bo kvar i deras gemensamma lägenhet. Han har flera gånger under tjugo års tid berättat för oss barn att vi ska få ärva företaget, så sa han även flera gånger, och till flera av oss under tiden han var sjuk. Han var noga med att säga att vi barn skulle ärva företaget, inte hans sambo. Under bouppteckningen framkom det att det saknas ett testamente, detta fann vi barn väldigt märkligt. Nu undrar jag om det finns någon som helst chans för oss att kunna bevisa vad pappa ville, utan att det finns ett testamente?Tacksam för svar.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) och i eventuellt testamente om sådant finns. I mitt svar kommer jag utgå från att inget testamente finns eftersom det framgår av frågan. Även äktenskapsbalken (ÄktB) blir aktuell i frågan.Legal arvsordningOm den döde var gift och maken fortfarande är i livet och de har gemensamma barn ärver efterlevande make med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte var gift eller om maken redan avlidit ärver bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Om något av barnen är avlidna ärver dennes barn (alltså den avlidnes barnbarn) barnets lott (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att om din far och hans fru inte hade några gemensamma barn så ärver inte hon honom utan i sådana fall ärver du och dina syskon honom i första hand. Innan arvsskiftet ska dock en bodelning göras (23 kap. 1 § ÄB). I bodelningen kommer allt giftorättsgods fördelas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet (10 kap. 1 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Den efterlevande maken har rätt att efter bodelning få ut minst fyra prisbasbelopp (186 000 kr) annars ska resterande belopp erhållas ur kvarlåtenskapen efter den döde (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Testamente och nödtestamenteDet enda sättet att sätta den legala arvsordningen ur spel är att skriva ett testamente. Det spelar alltså ingen roll att man muntligen sagt någonting. För att något ska klassas som ett testamente måste vissa formkrav vara uppfyllda (10 kap. 1 § ÄB), dessa är bland annat följande:Skriftlighet.Bevittnas av två stycken samtidigt närvarande vittnen.Underskrift.Det finns även vissa krav på vilka som får vara testamentsvittnen. Exempelvis får inte den som testamentet är till fördel för vara vittne, inte heller den under 15 år eller som lider av psykisk störning (10 kap. 4 § ÄB). Även så kallade nödtestamenten godtas om den avlidne precis före döden varit så sjuk att något testamente inte kunnat upprättas. För att något ska räknas som ett nödtestamente krävs antingen att den avlidne inför två vittnen uttryckt sin vilja eller att den avlidne nedtecknat sin vilja på ett egenhändigt skriven och undertecknad handling (10 kap. 3 § ÄB). Har den avlidne varit tillräckligt frisk för att upprätta ett ordinärt testamente i tre månader efter att nödtestamentet upprättats är nödtestamentet ogiltigt (10 kap. 3 § andra stycket ÄB). För att ett nödtestamente ska fungera i detta fallet krävs alltså att din far inför två samtidigt närvarande personer uttrycker sin vilja att ni ska få företaget och att han är så sjuk att han inte kan upprätta ett vanligt testamente. SammanfattningOm din far och hans fru inte har gemensamma barn är det ni bröstarvingar som ärver i första hand, först ska dock en bodelning göras. Om de har gemensamma barn ärver frun med fri förfoganderätt. Det enda sättet att sätta den legala arvsordningen ur spel är genom testamente eller genom nödtestamente. Hoppas detta var till hjälp för dig.

Kan villkor i testamente om särskild förvaltning innebära en kränkning av laglotten?

2019-06-30 i Testamente
FRÅGA |Hej! Ett barn som har två skilda föräldrar, barnet är 17 år. Pappan till barnet dör och i pappans testamente står det en annan person än mamman som särskild förvaltare för pengarna. Det står även att denne förvaltaren ska förvalta barnets pengar till det att barnet fyller 21 år. Jag undrar om det är lagligt möjligt för pappan att göra så? Eller om barnet borde få automatiskt tillgång till sitt arv när han fyller 18 år? Tack på förhand!
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB), reglerna om förmyndarskap och förvaltarskap regleras i föräldrabalken (FB). Jag kommer i svaret nedan förutsätta att den avlidne pappans testamente uppfyller de formkrav som anges i 10 kap. 1 § ÄB. Kort om särskild förvaltning och regleringen i FBEtt barn under 18 år får inte själv förvalta sin egendom enligt 9 kap. 1 § FB. Huvudregeln är då att det omyndiga barnets egendom förvaltas av dennes förmyndare (här troligtvis mamman i egenskap av vårdnadshavare) 10 kap. 2 § FB. När en av föräldrarna till ett barn som står under gemensam vårdnad dör är det normalt den kvarlevande föräldern som ensam fortsätter som barnets förmyndare 6 kap. 9 § FB. Ytterligare en huvudregel i 12 kap. 1 § 1st. FB anger sedan att en förmyndare ska förvalta omyndigas tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna. Emellertid utgör 12 kap. 1 § 2st. FB ett undantag från denna huvudregel. 12 kap. 1 § 2st. FB säger att en förmyndare inte ska förvalta en omyndigs tillgångar om dessa förvärvats genom bl.a. arv och arvlåtarens testamente innehåller villkor om särskild förvaltning. Utgör villkor i testamente om krav på särskild förvaltning en kränkning av laglotten?Barn kallas för bröstarvingar i lagens mening och tillhör den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har rätt till sin laglott. Hälften av arvslotten utgör bröstarvinges laglott 7 kap. 1 § ÄB. Utgångspunkten enligt 7 kap. 5 § ÄB är att ett förordnande om särskilt förvaltarskap kränker bröstarvinges rätt till sin laglott. När det gäller en underårig bröstarvinge som ärver egendom kan emellertid saken förhålla sig annorlunda. 7 kap. 5 § ÄB stadgar att laglotten ska tillfalla mottagaren (här 17-åringen) fri från föreskrifter rörande laglottens förvaltning. För en omyndig innebär emellertid särskild förvaltning inte någon inskränkning i den egna förvaltningsrätten då det är förmyndaren som har förvaltningsbehörigheten i barnets ställe enligt 10 kap. 2 § FB. Ett villkor i ett testamente om särskild förvaltning kan dock i stället innebära en inskränkning i förhållande till förmyndares förvaltning och därmed strida mot 7 kap. 5 § ÄB. En bedömning huruvida en sådan inskränkning föreligger måste göras i varje enskilt fall och det är ytterst svårt för mig att göra en träffsäker bedömning här utan tillgång till alla omständigheter. Mitt råd till dig är därför att ta kontakt med en verksam jurist. Du kan boka en tid med Lawline:s egna jurister via denna länk.Hoppas att du fått lite klarhet i din frågeställning!Med vänliga hälsningar,