Kopia av testamente

2020-01-16 i Testamente
FRÅGA |Hej.Vi har skrivit ett testamente, undertecknat och klart. Nu vill vi ta en kopia och lägga på ett annat ställe. Hur gör man och hur formulerar man detta på kopian och vem ska vidimera detta?
Linnéa Lind |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga har ni upprättat ett testamente med vittnen närvarande för att ert testamente ska uppfylla de formkrav ärvdabalken (1958:637) uppställer (10 kap 1 § ÄB). Nu vill ni lägga en kopia på ett annat ställe och undrar vilka krav som ställs för att kopian ska bli giltig.För upprättande av kopior av testamenten finns inga särskilda regler. Vid delgivning av testamente utges dock en vidimerad kopia av originalhandlingen (14 kap 4 § ÄB). I ert fall är det dock upprättande av en kopia och dess giltighet vid sidan av originalhandlingen som är aktualiseras. Avgörande blir då huruvida det går bevisa att originalet inte är återkallat (10 kap 5 § ÄB), och att kopian ger uttryck för testatorn yttersta vilja (11 kap 1 § ÄB). I domstolsavgöranden har en fotokopia av ett testamente ansetts utgöra en giltig handling då det ej fanns misstanke om att kopian inte överensstämde med originalet (NJA 1977 s 168, HovR T 2277-08, 2009-05-11). Således finns det inga krav på vittnen eller vidimering av kopia, så länge som det går att bevisa att handlingen överensstämmer med originalet och att det ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Kopians giltighet är på sätt en bevisfråga. Avseende testatorns yttersta vilja ska hänsyn tas till när testamentet upprättades, om originalhandlingen uppfyllde formkraven och omständigheter i övrigt.Sammanfattningsvis så grundas kraven på kopior av testamenten huvudsakligen på domstolsavgöranden. Med bakgrund av detta måste jag därför råda er till att förvara originalet på en tillgänglig plats så att bevissvårigheter inte uppkommer i onödan. Jag kan även rekommendera er till att överväga en kopias nödvändighet. Hoppas att ni fick svar på er fråga!

Vad krävs för ett giltigt testamente?

2020-01-15 i Testamente
FRÅGA |Jag har upprättat ett eget testamente. Det är bevittnat och påskrivet. Dock när jag kollade igenom ett par veckor senare ser jag att vid min egen signatur har jag glömt att ta med ort, dvs jag har bara med namnteckning, datum och signatur för egen del. Ort finns med under vittnenas påskrifter (här finns namnteckning, datum, ort, personnummer och signatur). Kan jag skriva till den ort jag befann mig på när jag skrev på testamentet framför mina vittnen? Behövs ort vid min signatur då det finns vid vittnenas signaturer? Eller behöver jag skriva om testamentet och lägga till ort i dokumentet, och få det bevittnat igen?
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaRegler kring testamenten och kraven som ställs på dessa regleras i ärvdabalken (ÄB).TerminologiFör att förstå lagen och svaret krävs det att man som läsare har koll på några termer som jag kommer att förklara:Testator: Det är denna person som skriver testamentetTestamentstagare: Den som ärver från testatornTestamentera: Att testamentera innebär att man skriver in i testamentet vad en testamentstagare ska ärva.Vad krävs för ett testamente ska bli giltigt?Det ställs vissa krav för att ett testamente ska bli giltigt, dessa kallas formkrav. Det första kravet som ställs är att testatorn som utgångspunkt är minst 18 år (9 kap. 1 § ÄB).Det krävs också att testamentet är skriftligt och signerat av testatorn. Dessutom krävs det att testamentet är bevittnat av två personer som inte är arvtagare till testatorn eller omnämns i testamentet (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena måste vara medvetna om att de bevittnar ett testamente men det krävs inte att de vet vad som står i det. Vittnena bör, men måste inte, även skriva sitt yrke och hemvist vid sin signatur (10 kap. 2 ÄB). Vittnena måste slutligen vara minst 15 år gamla samt ha psykisk förmåga att förstå vad det är de skriver under (10 kap. 4 §).Det finns således inget krav på att man som testator skriver vilket ort testamentet skrevs under på.Hoppas detta gav svar på din frågaMed vänliga hälsningar

Hur ett testamente skrivs

2020-01-11 i Testamente
FRÅGA |Hur skriver man en testament vilken blankett behövs?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring testamente finns i 10 kap ärvdabalken (ÄB). Ingen särskilt blankett behövsDet krävs ingen särskild blankett för att skriva ett testamente. Så länge vissa formkrav är uppfyllda kan du utforma det som du vill. Formkraven beskrivs nedan:Formkrav för ett giltigt testamenteFör att ett testamente ska vara giltigt krävs att (10 kap 1 § ÄB):- Testamentet är skriftligt och ger uttryck för hur kvarlåtenskapen ska fördelas- Testamentet skrivs i närvaro av två vittnen som båda är över 15 år och inte står som arvtagare eller är släkt med den som skriver testamentet- Det finns en underskrift av den som skriver testamentet- Vittnena skriver under testamentet och vet också om att det är ett testamente de skriver under (de behöver däremot inte veta vad som står i testamentet)Du kan få hjälp av LawlineOm du ändå vill ha hjälp med att skriva testamentet rekomenderar jag dit att boka tid med någon av våra jurister, klicka HÄR för att göra detta. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

ogiltigförklara ett testamente.

2020-01-09 i Testamente
FRÅGA |Hej.Min morbror dog barnlös nu vid 92 års ålder. Enligt testamentet ska jag och mina kusiner dela på 50% av arvet. Resten av arvet ska gå till för alla ett okänt barn som han skrev på faderskapet för när han var 21. Jag vägrar godta detta då det senare i hans liv, efter 21 års ålder, visade sig att han var steril. Hur bär jag mig åt för att överklaga detta? Var vänder jag mig? Jag har läst mig till så mycket som att det ska gå.Tack på förhand Andreas
Jakob Westling |Hej och tack för du kommer till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill göra en klandertalan över testamentet då du anser att det finns en grund för ogiltighet.Allmänt sagt så är det ni som ska ta del av testamentet som är dödsbodelägare. Det innebär att ni kusiner samt den okände sonen som du ska rikta din talan mot.Frågan är dock om det finns någon klandergrund. Det är nämligen endast ett fåtal omständigheter som kan ogiltigförklara ett testamente.Det är endast reglerna i kap 13 i ärvdabalken som kan ogiltigförklara ett testamente. Reglerna därom föreskriver att testamentet blir ogiltigt om det ej upprättats på korrekt sätt, vilket jag ej känner till, om det upprättats under psykiskt störning samt om det upprättats genom missbruk av testators villfarelse eller oförstånd.Den potentiella möjligheten vore ifall den okände sonen lurade din morbror att sätta honom i testamentet då de har ett blodsband och det visade sig inte stämma, Då gäller 13:3 2st ÄB, men det blir rena bevisfrågan som inte jag kan svara på.I övriga fall ska testators ord så långt det går hållas, då det slutgiltligen handlar om hur han har valt att förvalta sina pengar.Hoppas det besvarade din fråga!

Kan min särbos barn träda i hennes ställe i mitt testamente?

2020-01-16 i Testamente
FRÅGA |Hej.. jag har skrivit ett testamente där jag ger bort allt till min särbo, Jag har inga egna barn men det har däremot hon. Och min fråga är om hon skulle gå bort före mig, ärver då hennes barn från mig..? Min önskan är att dom skulle få ärva mig , men måste jag på nåt sätt skriva in det i testamentet redan nu eller sker det automatiskt ?Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Något som kan inskränka ett testamente är om den avlidne har egna barn som därmed har rätt till sin laglott (2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄB). Eftersom du skriver att du inte har några barn kommer detta alltså inte ställa till några problem för dig. I övrigt måste ett testamente vara upprättat i laga form för att vara giltigt. Det ska bland annat vara undertecknat och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Jag kommer utgå ifrån att ditt testamente kommit till på rätt sätt och därmed är giltigt. Kommer din särbos barn ärva om hon avlider före dig?Om en testamentstagare har avlidit före testatorn ska testamentstagarens arvingar träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Detta gäller dock endast om arvingarna till testamentstagaren även självständigt är arvingar till testatorn. Detta innebär att din särbos barn inte kan träda i hennes ställe i ditt testamente. Detta eftersom de inte är arvsberättigade efter dig. De är ju inte dina barn, eller på annat sätt arvsberättigade släktingar till dig. Du behöver alltså ange i ditt testamente att du önskar att din särbos barn ska ärva om din särbo inte är vid liv då du avlider. I annat fall kommer dina arvingar ärva, alltså dina föräldrar, syskon eller syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver när testamentstagaren avlider innan testatorn?

2020-01-14 i Testamente
FRÅGA |Hej.. jag har skrivit ett testamente där jag ger bort allt till min särbo, Jag har inga egna barn men det har däremot hon. Och min fråga är om hon skulle gå bort före mig, ärver då hennes barn från mig..? Min önskan är att dom skulle få ärva mig isf, men måste jag på nåt sätt skriva in det i testamentet redan nu ?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur tolkas testamente?Genom ett testamente kan man förordna och fördela sin kvarlåtenskap på annat sätt än vad den legala arvsordningen skulle gjort. Har man inga barn kan man fritt testamentera till vem eller vad man vill förutsatt att testamentet är giltigt. Om det inte är helt tydligt hur testamentet ska tolkas ska testamentet ges den tolkning som måste antagas stämma överens med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). Detta kan gälla vid oklara eller tvetydiga formuleringar eller om exempelvis testamentstagaren avlidit. Ärver hennes barn från mig?I första hand ska testatorns vilja försöka utredas. Om det inte leder till ett helt klart resultat finns några hjälpregler i ärvdabalken. De stadgar bland annat att testamentstagarens arvingar träder i dennes ställe om de i sig är berättigade till arv från testatorn (11 kap. 6 § ÄB). Din särbos barn har ingen arvsrätt efter dig utan ett testamente och därför torde hjälpregeln inte aktualiseras. Vad ska jag göra?Om din särbo avlider innan dig kan hennes barn träda i hennes ställe och ta arv efter dig genom testamentet om det kan utredas att det är din vilja. För att säkerställa att din särbos barn ärver dig i det fall din särbo avlider innan dig krävs att du lägger till det i ditt testamente. Du bör alltså göra ett tillägg till testamentet där du föreskriver att du vill att din särbos barn ärver dig förutsatt att din särbo avlider innan dig. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Avsaknaden av underteckning vid upprättande av testamente

2020-01-10 i Testamente
FRÅGA |Hej En anhörig har skrivit ett testamente i skriftlig form .... Jag, NN (namnteckning) vill att mina tillgångar... osv. Ort, datum. Men ingen ytterligare namnteckning. Och harBevittnats med underskrift av två personer. Är det giltigt? Och vad händer om en person nämnd i testamentet avlidit flera år efter testamentets upprättande?Hur länge gäller ett testamente?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline! Reglerna som behövs för att kunna svara på din fråga finns i Ärvdabalken (ÄB). Det finns vissa formkrav som måste uppfyllas för att ett testamente anses vara giltigt och kunna gälla. Framförallt ska testatorn, det vill säga den som upprättar testamentet, underteckna testamentet inför två vittnen. Har testator skrivit sitt namn på testamentet i förväg ska hen inför vittnena intyga att det är hans underskrift som finns på testamentet (10 kap. 1 § ÄB). Jag har förstått din fråga som att det saknas ett personligt undertecknande från testatorn i testamentet. I sådant fall kan inte formkravet anses vara uppfyllt och testamentet är således inte giltigt. Ett giltigt upprättat testamente har ingen tidsgräns och gäller tills det återkallas skriftligen eller förstörs av testatorn (10 kap. 5 § ÄB). Det spelar således ingen roll om testatorn av testamentet avlidit flera år efter testamentets upprättande, testamentet kommer fortsätta att gälla. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Återkom gärna om du har vidare funderingar!Med vänliga hälsningar,

Hur stor rätt har min pappa att fördela arvet jämnt mellan tre helsyskon och vår halvsyster?

2020-01-08 i Testamente
FRÅGA |Hej.jag skriver för att det uppstått meningsskiljaktigheter i min familj angående framtida fördelning av arvslotter.Min pappa och mamma har tre söner tillsammans varav jag är en av dom.Dessutom har min pappa en dotter tillsammans med en annan kvinna.Min mamma gick bort för snart fem år sedan.Nu önskar min pappa att vi bröder ska acceptera att den dagen han går bort ska arvet efter honom och mamma fördelas lika på oss bröder och vår halvsyster.Jag har motsatt mig det eftersom min halvsyster ju faktiskt ärver sin mamma också den dagen hon går bort.Pappa säger då att han får "ordna det" på annat sätt så att det blir som han vill.Jag förstår det som att han har för avsikt att skänka tillgångar till min halvsyster innan han själv går bort så att han därigenom tvingar fram arvsfördelningen så som han vill se den.Nu undrar jag om han får göra på det sättet.Måste inte alla gåvor tas upp i den framtida bouppteckningen?Jag vill att rätt ska vara rätt och jag känner att detta kommer orsaka svåra slitningar i familjen.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär din mamma gick bort ärvde din pappa hennes del i boet med fri förfoganderätt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Den fria förfoganderätten innebär att din pappa får disponera egendomen under tiden han lever; han får förbruka den, sälja den och skänka bort den. Däremot får han inte testamentera bort den. Den dag din pappa avlider har du och sina syskon rätt att ärva er mamma genom efterarv. Hälften av boet efter din pappa ska då fördelas mellan dig och dina bröder (jfr 3 kap. 2 § ÄB). Den andre hälften som är hänförlig till din pappa ska fördelas mellan hans barn, dvs. dig, dina bröder och din halvsyster. Förenklat innebär det att om vi antar att det finns en miljon kronor i tillgångar när din pappa avlider, ska hälften fördelas mellan er bröder (167.000 kronor var) och den andra hälften mellan er bröder och din syster (125.000 kronor var). I en sådan situation skulle ni bröder erhålla 292.000 kronor var, medan din halvsyster skulle erhålla 125.000 kronor. Enligt ovan kan din pappa inte testamentera bort den delen han ärvt med fri förfoganderätt, däremot står det honom fritt att testamentera av den hälft som är hänförlig till honom själv. Det går inte att göra sina barn, s.k. bröstarvingar, arvlösa. Däremot går det att påverka så bröstarvingar ärver mindre än vad de skulle gjort än om testamente inte funnits. En bröstarvinge har rätt till sin laglott vilket är hälften av arvslotten, det arvingen skulle ärvt annars (7 kap. 1 § ÄB). För att bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs att vederbörande påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 2 § ÄB). I ert fall; om vi för enkelhetens skull utgår från att det finns en miljon kronor i boet när din pappa avlider går det att genom testamente, juridiskt riktigt, fördela så ni fyra barn får lika mycket. Antag att din pappa testamenterar bort all sin egendom till din halvsyster (dvs. den hälft som är hänförlig till honom). Efter begäran om jämkning skulle ni tre bröder i sådana fall ha rätt till hälften av vad ni annars skulle ärvt, dvs. 62.500 kronor var (125.000/2). Ni har givetvis även rätt till arvet efter er mamma. Enligt en sådan fördelning skulle ni bröder ärva 167.000 kronor + 62.500 kronor (229.500 kronor var). Din halvsyster skulle då ärva allt efter er pappa, utöver er laglott, 312.500 kronor. Det är således fullt möjligt för din far att testamentera av sin andel i boet, innebärande att det i praktiken gör att ni tre bröder och er halvsyster får en lika stor summa (i denna utredning får din halvsyster till och med mer, men det går att justera genom testamente så ni får lika stor del ekonomiskt).När det gäller givande av gåvor är utgångspunkten att allt det en arvlåtare under sin livstid gett bort till en bröstarvinge ska räknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om din pappa skänker något till din halvsyster finns en presumtion att det utgör förskott på arv. Om han däremot skriver ett gåvobrev att det inte ska utgöra förskott på arv ska det inte heller göra det. I 7 kap. 4 § ÄB finns bestämmelser om det förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras om en arvlåtare under sin livstid gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente. I regel blir bestämmelsen aktuell för gåvor som givaren gjort på sin dödsbädd för att ordna med successionen eller gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. när en fastighet bortskänkes som givaren fortsätter att nyttja). Bestämmelsen är dock bara aktuell om givandet har inkräktat på laglotten en bröstarvinge har rätt till (se ovan, hälften av det som bröstarvingen skulle haft rätt till om testamente inte funnits).Sammanfattningsvis har din pappa förhållandevis stora möjligheter att styra så du, dina bröder och din halvsyster får lika stor del ekonomiskt när han avlider. Din pappa får inte testamentera bort den del av boet han ärvt med fri förfoganderätt. Däremot kan han genom testamente styra över den hälft som är hans. Ni tre bröder har alltid rätt till er laglott, vilket är hälften av vad ni skulle ärvt om inget testamente funnits. Därför är det fullt möjligt att genom ett testamente se till att ni tre ärver mindre från er pappa, och att din halvsyster ärver mer, samtidigt som ni bröder ärver er mamma. Rent ekonomiskt skulle det således vara möjligt att ni får lika mycket pengar den dagen han avlider.Om din pappa skänker bort av sin egendom till din halvsyster finns det en presumtion att det utgör förskott på arv. Däremot går det att skriva att så inte ska ske. Om det skulle gå att argumentera för att gåvorna skett för att ordna med successionen kan det hävdas att det ska likställas med testamente. I ett sådant skede kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras, men även då är det endast upp till utfående av din laglott.Tyvärr kan du oavsett inte göra något i nuläget. Under tiden din pappa lever står det honom fritt att göra vad han vill med sin egendom och han kan disponera egendomen efter er mamma fritt. Eventuell tvist om gåvor och påkallande av jämkning vid testamente blir aktuell först den dag din pappa avlider. Om ni då behöver hjälp av en jurist är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,