Undvika efterarv genom testamente
Hej! En man och en kvinna är gifta. Kvinnan dör, hennes närmaste släkting är en brorsdotter. Mannen ärver henne. Han har en dotter. Undrar hur det blir när han dör. Har för mig att arvstrappan slutar efter maka/make och barn / särkullebarn. Detta förutsatt att testamente finns till dotterns fördel, dvs att hon ska ärva allt efter sin far. Min undran är när måste detta testamente vara upprättat?? Måste det ha skrivits innan kvinnan dog??
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Svar på dem hittas i ärvdabalken (1958:637), härefter förkortad ÄB.
Vem ärver enligt ärvdabalken?
Jag tolkar situationen så som att du undrar vad som händer om en man och en kvinna är gifta och dottern är särkullbarn till mannen. Kvinnan dör först, och sedan mannen. Det finns ett testamente upprättat till dotterns fördel som säger att hon ska ärva allt efter sin far.
Jag börjar med vem som ärver efter kvinnans död. Enligt 3 kap. 1 § ÄB gäller att om arvlåtaren – den som arvet utgår efter – var gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den andra maken. Vid den ena makens död får alltså den andre maken allt, om det inte är så att den avlidne maken har särkullbarn som har rätt att få ut sin lott direkt. Jag förstår situationen du beskriver som att dottern är särkullbarn till mannen. Kvinnans kvarlåtenskap kommer därför i sin helhet att tillfalla mannen hon var gift med.
När mannen dör kommer dock inte hela hans kvarlåtenskap att fördelas till dottern. Enligt 3 kap. 2 § ÄB gäller att om vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, ska den andel av den efterlevande makens bo som motsvarar det maken erhöll efter den först avlidne maken tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Detta innebär att om arvet efter kvinnan utgjorde hälften av all mannens egendom efter dödsfallet, så ska hälften av mannens egendom vid hans egen död gå i efterarv till de som har efterarvsrätt. Du nämner att kvinnans närmsta släkting är en brorsdotter, och eftersom syskons avkomling har efterarvsrätt enligt 3 kap. 2 § ÄB innebär det att hälften av mannens bo ska gå i efterarv till brorsdottern.
Resterande arv efter mannen kommer enligt 2 kap. 1 § ÄB att gå till hans bröstarvinge, det vill säga dottern.
Vad händer om det finns testamente?
För att ett testamente ska vara giltigt ska det som huvudregel enligt 10 kap. 1 § ÄB ha upprättats skriftligen med två vittnen. Att någon är vid liv när den skriver testamente är också en självklar förutsättning.
Som redan nämnt kommer dottern enligt ärvdabalkens regler redan att ärva den del av pappans kvarlåtenskap som inte utgår i efterarv till kvinnans brorsdotter. I den delen förändrar ett testamente inte nödvändigtvis någonting, om det inte är så att mannen exempelvis skulle gifta om sig. Därför kan det självklart vara nyttigt att skriva ett testamente ändå.
Din situation kan dock tolkas som att du önskar att mannens dotter ska ärva allt efter sin far, det vill säga även den del som annars skulle utgått som efterarv efter kvinnan. För att åstadkomma det behöver kvinnan skriva ett testamente till mannen där hon skriver att hennes egendom ska gå till mannen med full äganderätt. Huvudregeln enligt 3 kap. 1 § ÄB är annars att man ärver egendom med fri förfoganderätt, vilket t.ex innebär att man inte får skriva testamente över den del som ska utgå i efterarv. Om man däremot ärver egendom med full äganderätt finns ingen efterarvsrätt och i den situationen utgår all egendom, även det som mannen ärvt från kvinnan, i arv efter honom till dottern. För att åstadkomma detta kan alltså kvinnan innan sin död skriva ett giltigt testamente till fördel till mannen där hon testamenterar sin egendom med full äganderätt.
Hoppas det gav svar på din fråga! Du är varmt välkommen att vända dig till Lawline igen om du har fler frågor, eller om det var så att jag tolkade den beskrivna situationen felaktigt.
Bästa hälsningar,
