Kan jag testamentera till barnbarnen istället för barnen?

2020-05-11 i Testamente
FRÅGA |kan jag genom testamente utesluta mina barn till förmån för barnbarnen?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Dina barn har rätt att få ut sin laglott 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är hälften av arvet som du lämnar efter dig, den halvan har barnen rätt att kräva ut en lika stor del var av 2 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om du i ditt testamente ger bort så mycket av din egendom till andra att barnen inte kan få ut sin laglott, så går deras rätt att kräva ut laglotten före dom som är arvtagare enligt testamentet. Det krävs dock att barnen invänder mot testamentet och kräver att få ut sin laglott, om barnen godtar att du testamenterar din egendom till någon annan blir testamentet giltigt. Dina barn kan inte godta detta i förväg, utan du får i så fall lita på att dom kommer att respektera din vilja. Resterande hälft av din egendom kan du testamentera till vem du vill, exempelvis dina barnbarn 10 kap. 1 § ÄB.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Kan särkullbarn begära jämkning av testamente?

2020-05-09 i Testamente
FRÅGA |Vår pappa har dött, han var gift med en kvinna som inte är vår mamma. Vi är två systrar som är särkullbarn. Nu har det kommit fram att de skrev ett testamente där vi bara ska få halva vårt arv nu och resten när frun dör. Har läst om jämkning och undrar om det är något som vi kan ha rätt till för vi vill ha vårt arv nu. Vi kommer inte överens med frun så vi känner att vi vill ha ett avslut nu och slippa ha med henne att göra. Vi är helt övertygade om att hon kommer göra slut på varenda öre så vi kommer aldrig få ut hela vår arvslott. Frun har en dotter sen innan.Vad kan vi göra?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hur storleken på arvet beräknasDin pappas bortgång innebär att äktenskapet mellan honom och hans fru upplöses och då ska deras egendom delas upp genom en bodelning (9 kap. 1 § 1 stycket ÄktB). Vid en bodelning räknas värdet av din pappas och hans frus egendom samman och sedan delas värdet lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Er pappas hälft av det värdet utgör arvet efter honom. För att göra det lite tydligare har jag gjort ett räkneexempel. Exempel med fiktiva siffror:Värdet av er pappas egendom: 120 000 kr.Värdet av er pappas frus egendom: 80 000 kr.Sammanräkning: 120 000 kr + 80 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Er pappas andel efter bodelning, d.v.s. arvslotten: 100 000 kr. Hur arvsfördelningen ser utDu och din syster är så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du och din syster har rätt till er laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, d.v.s. hälften av värdet av er pappas andel efter bodelningen (7 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvingar skulle ni kunnat begära jämkning av testamentet om det vore så att er pappa testamenterat bort laglotten. Det har ju er pappa dock inte gjort, och därför kan ni inte begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB) Exempel:Er pappas andel efter bodelning, d.v.s. arvslotten: 100 000 kr.Laglotten: 100 000 kr/2 = 50 000 kr.Du och din syster har därför rätt att ärva 25 000 kr var.Övriga tillgångar (i vårt exempel 50 000 kr) får din pappa testamentera bort fritt.Du och din syster kan därför inte kräva att få ut mer än er laglott (i vårt exempel 25 000 kr var).Din pappas fru har rätt till fyra prisbasbeloppEtt undantag från er rätt till er laglott är regeln om att den efterlevande maken har rätt till egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Det innebär att din pappas fru har rätt att behålla egendom till ett värde av 47 300 * 4 = 189 200 kr. Om hennes andel efter att bodelningen genomförts är mindre än 189 200 kr har hon rätt att få behålla så mycket av din pappas andel att hennes andel uppgår till 189 200 kr. Om vi fortsätter på vårt tidigare exempel blir det enligt följande:Värdet av er pappas egendom: 120 000 kr.Värdet av er pappas frus egendom: 80 000 kr.Sammanräkning: 120 000 kr + 80 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Er pappas andel efter bodelning/arvslotten: 100 000 kr.Fruns rätt till fyra prisbasbelopp innebär att hennes andel ökar med 89 200 kr och er pappas andel minskar med 89 200 kr.Er pappas slutgiltiga andel/arvslotten: 100 000 kr - 89 200 kr = 10 800 kr. SlutsatsDin pappas testamente strider inte mot laglottsregeln. Du och din syster har därför ingen möjlighet till jämkning av testamentet, utan kan enbart kräva er laglott. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar

Kan ena maken ändra ett inbördes testamente utan den andres vetskap?

2020-05-08 i Testamente
FRÅGA |Om makar har gemensamt testamentet, kan en part ändra testamentet utan att den andre får veta det?
Isabelle Sewelén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om testamenten mellan makar regleras i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag förklara vad som gäller vid gemensamt upprättade testamenten mellan makar och under vilka omständigheter ett sådant testamente ensidigt kan ändras av ena maken, samt behandla de bestämmelser som är relevanta i ditt fall.Gemensamma testamenten - inbördes testamenten Gemensamma testamenten, även kallat inbördes testamenten, upprättas vanligen för att makarna vill säkerställa att makar ärver den andre vid dennes bortgång. Inbördes testamenten kan ses som två separata testamenten - vardera make kan ändra sin egen del av testamentet. Det vill säga den del som rör dennes kvarlåtenskap. Gemensamma testamenten upprättas främst i syfte för att skydda den efterlevande maken vid den andres bortgång genom att den får den avlidnes egendom. Kan jag ändra ett gemensamt testamente utan den andres vetskap?Det finns inga hinder för en make att återkalla eller ändra sin del av testamentet (10 kap. 5 § ÄB). En make kan däremot inte ändra fördelningen av den andre makens kvarlåtenskap. Ändring av testamente kan alltså endast ske till den del som avser dennes egen del av testamentet. Sedan krävs samma krav vid ändring av testamentet som vid upprättande av ett testamente, dvs. formkraven måste vara uppfyllda (10 kap. 6 § ÄB).Värt att tillägga är att det finns en skyddsregel som stadgar att om en ändring "väsentligen rubbat förutsättningarna", så ska den efterlevande maken förlora rätten till arv av den avlidne (10 kap. 7 § ÄB). Detta på grund om ändringen eller återkallelsen var något som vid upprättande av det gemensamma testamentet - var en förutsättning för att den andre maken upprättade ett testamente med efterlevande make. Sammanfattningsvis kan inte gemensamma testamenten ändras av enbart en part. Däremot kan den ändra sin egen del av testamenten som berör dennes kvarlåtenskap. Vid ett gemensamt testamente får alltså ändring endast ske till den del som avser makens egen del av testamentet - aldrig den andre makens del av testamentet. Således kan du som make fritt ändra din del av ett gemensamt upprättat testamente. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen åter!Vänligen,

klargörande kring testamente och arvsordning

2020-05-07 i Testamente
FRÅGA |Hej,Både min fru och jag tillhör riskgrupperna, 73 och 75 år, och ganska skröpliga.Vi avser att sätta samman ett infodokument till våra två arvsberättigade barn.Vi förstår nog inte fullt ut termerna arvslott och laglott.Har vi uppfattat fakta rätt när vi skriver följande:1. Laglotten är hälften av arvslotten.2. Exempel: Om jag dör och vi har har 500 000 på banken ska då 250 000 tillfalla min fru Marianne i arvslott och de två barnen 125 000 vardera i laglott?3. I vilket skede kan barnen begära uttag av laglotten, direkt efter min död även om det drabbar min frus möjlighet att stanna kvar i s k orört bo eller försörja sig rimligt?Vad skulle det kosta om ni går igenom vårt skrivna dokument, cirka tre A4-sidor, med målet att kolla sakuppgifter?Med vänlig hälsning
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag ska presentera ett svar på era frågor och utgår från följande i mina svar. Att barnen i fråga är födda inom äktenskap och inte anses vara särkullsbarn, samt att du och din fru är gifta med varandra. Skulle det råda andra förhållanden kan omständigheterna förändra det slutgiltiga resultatet. (När du skriver infodokument hoppas jag att detta menas som ett testamente, annars kommer detta inte bli juridiskt bindande för era barn när ni väl har dött, 9 kap 1 § ärvdabalken!)Svar på fråga nr 1: Ja laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken.Svar på fråga nr 2: Svaret på denna fråga blir faktiskt, om vi endast utgår från vad lagen säger, nej. Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken råder det förhållandet att om den döda var gift, ska all kvarlåtenskap (allt som går att ärva) tillfalla den kvarlevande maken. Endast särkullsbarn har rätt att kräva sin del av arvet före gift kvarlevande make. Din fru kommer därför att få ärva allt vid din död, varav barnen först har rätt att ärva det som var ditt vid din frus död. Detta innebär att om du har 500 000 kr kvar i kvarlåtenskap, kommer allt att tillfalla din fru. (Om du vill ge dina barn 125 000 kr vardera direkt vid din död är detta fullt möjligt att göra, men detta ska då skrivas ned i ett testamente). Svar på fråga nr 3: I och med reglerna i 3 kap 1 § Ärvdabalken kommer barnen först att ärva dig efter att även din fru har dött. Endast särkullsbarn har rätt att kräva sin del av arvet direkt vid din bortgång, det kan aldrig barn inom äktenskap göra. Laglott är något som i praktiken endast blir aktuellt vid testamente eller om det finns särkullsbarn. Om ett testamente eller inga barn inte finns kommer inte laglott att bli aktuellt. Om det däremot finns ett testamente där hur ditt arv ska fördelas även efter din frus död kan detta jämkas enligt 7 kap 3 § Ärvdabalken om laglotten på något sätt kränks av testamentet (om dina barn för mindre än hälften av sin berättigade arvslott). Generellt för samtal med jurist gällande granskning av avtal debiterar vi en avgift på 2000 kr i timmen, kontakta gärna vår telefonlinje eller våra jurister direkt för mer information. Hoppas detta var svar på din fråga!

Att uppställa villkor om att arv ska förbli enskild egendom

2020-05-10 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag är en ensamstående kvinna på 62 år. Har 1 dotter som idag är 24 år. Inga andra barn eller partner finns eller har funnits. Finns inga släktingar i livet i övrigt.Jag vill att när jag dör så ska min dotter ärva allt, vilket jag vet att hon gör, men jag vill också att om hon träffar någon partner senare i livet, så ska denne inte ha rätt till något av mitt arv till min dotter.Hur gör jag för att säkerställa att mitt arv enbart går till min dotter? Ak
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enskild egendom ingår inte i en eventuell bodelningOm din dotter skulle gifta sig och eventuellt skilja sig i framtiden så kommer en bodelning ske, vilket innebär att makarna kommer att dela lika på tillgångarna, 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. I bodelningen ingår dock bara giftorättsgods, inte enskild egendom. För att din dotters arv ska hållas utanför en eventuell bodelning krävs det alltså att arvet blir enskild egendom. Uppställ villkor i testamente om att arvet ska vara enskild egendom Om du inte skriver ett testamente så kommer dina tillgångar att ärvas enligt den allmänna arvsordningen, vilket innebär att din dotter kommer ärva allt eftersom att hon tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Men om du vill göra så att arvet förblir enskild egendom så måste du upprätta ett testamente (10 kap. ärvdabalken) och uppställa ett villkor om att det ska förbli hennes enskilda egendom. På så sätt kommer hennes partner inte tilldelas någon del av arvet vid en eventuell bodelning.Boka en tid med en av våra juristerOm du behöver hjälp med att upprätta ett testamente är du välkommen att boka en tid med någon av Lawlines erfarna jurister hjälpa dig. Med vänlig hälsning,

Kan man ändra ett befintligt testamente?

2020-05-09 i Testamente
FRÅGA |Hej! Är ett maskinskrivet testamente giltigt när man ser att någon har gjort en manuell justering av datum för testamentets upprättande? Man har alltså ändrat årtalet manuellt?Gäller inte 10:1 ÄB och 10:6 ÄB vid ett dådant förfarande?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är möjligt att göra ändringar i ett befintligt testamente, men även ändringar förutsätter att samma formkrav som gäller vid testamentets upprättande uppfylls. Det innebär att ändringarna måste vara skriftliga, undertecknade av testatorn och två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § och 10 kap. 6 § ÄB). Om testamentet inte uppfyller de givna formkraven är det ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Många gånger är det lättare att skriva ett nytt testamente om man vill göra ändringar för att undvika tvistiga situationer för arvingarna. För att sammanfatta stämmer det du skriver. Ändringar i testamente förutsätter samma formkrav som vid upprättande av testamente, och följs ej detta är testamentet att betrakta som ogiltigt. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan den avlidnes syskon göras arvlösa genom testamente?

2020-05-08 i Testamente
FRÅGA |Min fru och hennes 2 bröder är halvsyskon till en nyss avliden halvsyster. Hennes man gick bort för ett antal år sedan och har inte efterlämnat något testamente vad vi vet.Halvsystern har nu genom ett testamente testamenterat all sin kvarlåtenskap till sin avlidna makes släkt och andra vänner.Är detta ok att i detta fall kringgå lagen om laglott?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att din fru har en halvsyster som i ett testamente har testamenterat all sin kvarlåtenskap till hennes avlidna makes familj – och att du undrar om hon verkligen kan göra efterlevande syskon arvlösa. Det framgår inte av din fråga huruvida halvsystern har några barn, så jag kommer även kort redogöra för det fall att hon har det i mitt svar. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).ArvsordningenEnligt den legala arvsordningen så finns det tre olika arvsklasser. I den första finns den avlidnes barn och barnbarn, också kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar och, i det fall de inte är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den sista arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn – dvs. mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ÄB). Andra och tredje arvsklassen aktualiseras endast i de fall att det inte finns någon arvtagare i första respektive andra arvsklassen. Arvsordningen kan dock åsidosättas genom ett testamenteLaglottRätten till laglotten, som utgör ½ av en arvinges arvslott, tillkommer endast bröstarvingar – dvs. den avlidnes barn och barnbarn (7 kap. 1 § ÄB). Det är alltså endast den avlidnes barn som är skyddade, vilket innebär att övriga arvsklasser (andra och tredje) kan göras helt arvlösa genom ett testamente. Om halvsystern hade ett barn vid hennes död, så kan denne begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 1 § första stycket ÄB). Viktigt att notera är att en sådan begäran måste framföras inom sex månader från det att barnet tog del av testamentet – annars förlorar man sin rätt att få ut laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Sammanfattningsvis så kan din fru och hennes två bröder göras helt arvlösa genom testamente – det är endast i det fall att halvsystern har ett barn som reglerna om laglott aktualiseras.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar,

Ogiltigförklara eller jämka testamente

2020-05-07 i Testamente
FRÅGA |Min mamma var ogift och hennes man dog för ett par år sedan ...dom har inga gemensamma barn ...dom skrev ett inbördes testamente där vid bådas frånfälle ska min syster ärva ett fritidshus och bil men idag så äger min syster bil redan kan man göra så och vad händer med laglotten
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som sådant att du vill veta om testamentet är giltigt även när din syster redan äger en bil och om detta testamente kränker din rätt till laglott. Jag kommer endast att utgå från den information jag har blivit given av dig, skulle det finnas andra omständigheter i ditt fall som inte har nämnts kan resultatet bli ett annat. Vi kommer att förhålla oss till Ärvdabalken för att klargöra denna fråga. Krav för att ett testamente ska vara ogiltigt – Det finns en del omständigheter som kan innebära att testamentet blir ogiltigt, och kan då ogiltigförklaras. Detta innebär att testamentet inte har någon verkan och man följer arvsordningen som statueras i 2 kap ÄB. 1. Om din släkting var under 18 år när denne upprättade testamentet, om det inte rör sig om någon som har fyllt 16 år och det rör egendom som denne själv får råda över (ÄB 9 kap. 1 §). 2. Om det inte upprättats skriftligen med två vittnen som närvarat samtidigt som din släkting skrivit under testamentet. Dessa vittnen behöver även ha skrivit under sina namn på testamentet och vetat om att det varit ett testamente (ÄB 10 kap. 1 §).3. Vittnena får inte vara under 15 år eller har en psykisk störning som gör att något av vittnena inte förstått betydelsen av att skriva under ett testamente. Vittnena får heller inte vara make till den som skrivit testamentet, inte heller sambo, någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerskap, eller är syskon till din släkting (ÄB 10 kap. 4 § första stycket).4. Har din släkting upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning är det inte gällande (ÄB 13 kap. 2 §). 5. Slutligen gäller inte heller testamentet om någon tvingat din släkting att upprätta det eller fått din släkting till att upprätta testamentet genom missbruk av dennes oförstånd, viljesvaghet beroendeställning, eller att din släkting blivit svikligt förledd att upprätta testamentet (ÄB 13 kap. 3 §). 6. Enbart en av dessa punkter ovan behöver uppfyllas för att bli ogiltigt. Viktigt att tänka på är att testamente blir inte automatiskt ogiltigt bara för att någon av de 5 punkterna ovan uppfylls. Det krävs att någon som har rätt att ärva klandrar/bestrider det inom 6 månader från det att dessa fått ta del av testamentet. Klandras inte testamentet inom denna tid gäller testamentet (ÄB 14 kap. 5 § första stycket).Jämka testamente - Om det skulle vara så att testamentet är giltigt och att det inte går att ogiltigförklara, då försöker man jämka det. Om det finns ett testamente som testamenterar bort all egendomen så har man som arvinge rätt att jämka testamentet för att kunna få ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Detta innebär att man inte får ut allt man skulle få om testamentet inte fanns, men man får rätt till hälften av allt man skulle haft ( 7 kap 1 § ÄB). Detta innebär alltså att om din släkting har 100 000 kr, men sedan testamenterar bort allt, så har du rätt att jämka testamentet och få 50 000 kr. Jämkningen måste ske inom 6 månader från att du får testamentet (7 kap 3 § ÄB).Vad innebär detta för dig - I och med att kraven endast berör utformningen av själva testamentet är det huvudsakligen inte möjligt att ändra testamentet enbart på grund av att din syster redan äger en bil. Om inget av kraven ovan är uppfyllda är testamentet därför att anse som giltigt. Det som skulle kunna komma att bli aktuellt är att du jämkar testamentet för att du anser att det är oskäligt att din syster får en bil, exempel av anledningen att bilen utgör en mycket stor del av det totala arvet och att detta kränker din laglott. Detta är dock endast möjligt att göra om din laglott begränsas. Om du ändå får ut 25 % av den totala arvsmassan om testamentet är oförändrat, kränks inte din laglott. Då kan man inte göra en jämkning.