Går testamente före halvsyskons rätt till arv?

2021-01-16 i Testamente
FRÅGA |HejJag är ogift och har inga barn samt bor själv.Jag har en halvsyster på min mors sida och en halvbror på min fars sida.Jag undrar nu ifall jag kan välja att min flickväns dotter ska ärva allt mitt, och att inget ska gå till mina halvsyskon. Om det är möjligt hur ska jag då tillväga för att så ska ske?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt arvsordningen i ärvdabalken ska arv i 2:a led gå till arvlåtarens föräldrar, alltså om arvlåtaren inte har bröstarvingar (barn). Ifall även föräldrarna till arvlåtaren är döda så ska arvet gå till syskon och halvsyskon (2 kap. 1 § & 2 kap. 2 § ärvdabalken).I ditt fall kan du dock välja att testamentera bort hela din kvarlåtenskap till din flickväns dotter i händelse av din bortgång. Då har ingen annan rätt till din kvarlåtenskap förutom din flickväns dotter. Halvsyskonen har inte heller rätt till laglott då den rätten endast hänför sig till bröstarvingar 7 kap 1 § ärvdabalken. Sammanfattning Du kan välja att testamentera bort all din kvarlåtenskap till din flickväns dotter, då får dina halvsyskon ingen rätt till ditt arv och din flickväns dotter ärver således allt i händelse av din bortgång. Ifall du behöver juridisk hjälp av mer specifik art om hur du skriver ett testamente rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00Hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arv till särkullbarn och eventuell förkovran

2021-01-14 i Testamente
FRÅGA |Undrar hur jag ska tolka ett testamente som kom fram nu vid min mors död. Mor gifte sig med en man som hade ett barn tidigare, mor hade mej innan, och mor o denne man fick ett gemensamt barn, min halvsyster.Mor o hennes man skrev ett testamente strax innan mannens död, 1986, som lyder följande:"Vi undertecknade äkta makar förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente följande om vår kvarlåtenskap.1. Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.2. Efter bådas vårt frånfälle skall all vår då efterlämnade kvarlåtenskap fördelas mellan våra arvingar enligt lag."Nu undrar jag hur stor del jag har rätt till? Har vi rätt till lika stor del alla tre?All kvarlåtenskap består av pengar.Vid mannens död 1986, fanns endast ca 10% av dagens summa, har det nån betydelse?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagar om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och tolkning av testamente finns främst i 11 kap. ÄB. Det är alltså hit jag främst kommer att hänvisa mina svar Till att börja med kan vi konstatera att utgångspunkten i all testamentstolkning är att tolkningen ska överensstämma med vad man kan anta var testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). Hur testamentet ska tolkas är svårt för mig att besvara med full säkerhet då jag inte har hela bilden, men som jag tolkar din fråga verkar det som att testatorerna vill följa lagen när det gäller arvet. Hur ärver man enligt lag? Bröstarvingar (barn) är de som har bäst arvsrätt. Man ärver genom blodsband, vilket innebär att du inte ärver mannen, mannens barn ärver inte din mor och din halvsyster ärver båda (2 kap. 1 § ÄB). Jag utgår i mitt svar från att allt är giftorättsgods och inget äktenskapsförord har skrivits som ändrar detta. Särkullbarnet från mannen kunde få ut sin laglott vid mannens bortgång 1986 (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet har dock som jag förstår det avstått från sin rätt och avvaktat att din mor avlidit, vilket är fullt möjligt (3 kap. 9 § ÄB). I det fallet ska hälften av kvarlåtenskapen från din mor tillfalla mannens arvingar, alltså mannens barn och din halvsyster som får dela på denna hälft (3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften tillfaller dig och din halvsyster som får dela på din mors arv. Ett räkneexempel där din mor efterlämnar 100 000 kr ger alltså: 100 000/2 = 50 000 som din halvsyster och mannens barn delar på. 100 000/2 = 50 000 som du och din halvsyster delar på. Halvsystern får då 50 000 kr, mannens barn får 25 000 kr och du får 25 000 kr. Spelar det någon roll att bara 10% fanns vid mannens bortgång? Ja, detta kan spela roll för hur stort ditt arv blir. Om ökningen beror på att din mor har arbetat till sig egendom genom "förvärvsarbete", ska detta tillgodoräknas till din mors arvingar. Om ökningen beror på andra faktorer än "förvärvsarbete" (exempelvis inflation) ska det dock tillgodoräknas bådas arvingar (3 kap. 4 § ÄB). Låt oss som ett exempel anta att din kvarlåtenskapen vid mannens bortgång motsvarade 10 000 kr och boets värde nu är 100 000 kr. Utav de 100 000 kr härrör 50 000 kr från din mors förvärvsarbete. De 10 000 kr som efterlämnades vid mannens död är således värda 50 000 kr idag. 50 000 (dagens värde på kvarlåtenskapen 1986)/2 = 25 000 som mannens barn och din halvsyster får dela på. 50 000 (dagens värde på kvarlåtenskapen)/2 + 50 000 (det som härrör från din mors förvärvsarbete) = 75 000 som du och din halvsyster får dela på. Halvsystern får då 50 000 kr, mannens barn får 12 500 kr och du får 37 500 kr. Hur mycket som faktiskt utgör förkovran är svårt för mig att avgöra utan mer information (om det är något överhuvudtaget), men jag hoppas ändå att du genom räkneexemplen ovan har fått en förståelse för hur reglerna fungerar. Sammanfattning Testamente ska alltid tolkas så som man kan anta att testatorn vill om den varit vid liv. Min tolkning är att kvarlåtenskapen ska fördelas enligt lag. Fördelningen enligt lag kan skilja sig åt beroende på hur mycket av arvet som utgör förvärvsarbete av din mor. Beroende på detta fördelas arvet enligt ovan räkneexempel. Jag beklagar er sorg och hoppas att er situation löser sig på ett bra sätt. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Kan vi ändra i vårt testamente?

2021-01-12 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min fråga är följande: Vi, min hustru och jag har ett testamente där vi vill stryka och ta bort tre namn i arvslängden. Hur gör jag.Kan jag bara stryka dessa namn under två vittnen närvarande. Tack för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Ändring av testamenteDet går bra att göra tillägg eller ändringar till ett testamente, dock måste ändringen eller tillägget uppfylla samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB). Det måste alltså ske skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet.Ni kan välja själva om ni vill ändra i det befintliga testamentet, eller återkalla det och upprätta ett helt nytt. Det viktiga är att formkraven uppfylls samt att er vilja framgår tydligt, för att tolkningen av testamentet ska bli rätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Särkullbarns arvsrätt

2021-01-09 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min mammas man har avlidit. De gifte sig 1995. Han har fem barn från tidigare äktenskap varav en är adopterad tror mamma iaf. Min mamma och hennes make har väldigt lite pengar, knappt några besparingar. De har skrivit ett testamente som lyder: "Undertecknade äkta makar förordar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss som överlever den andre, skall med full äganderätt erhålla den först avlidnes kvarlåtenskap". Testamente från 1996. Bevittnat av två personer med underskrift men utan namnförtydligande och inget telefonnummer men vittnenas adress finns med. Syftet med testamentet var att kunna bo kvar i huset utan att behöva sälja för att ha råd att betala ut arv till särkullbarn.Min fråga är om min mamma kommer bli tvungen att sälja bostadsrätten hon bor i för att kunna ge särkullbarnen sin del? Hur stor del ärver de? Är testamentet till någon fördel till mamma eller har det ingen betydelse då dessa särkullbarn ändå har rätt till sin laglott? Hur delas arvet upp nu när hennes man avlidit och sedan när min mamma avlider hur fungerar det? Kan särkullbarnen vänta med att ta ut sin del eller kan de kräva att få ut det på en gång? Mamma vill bo kvar i bostadsrätten om hon har råd om hon får bostadstillägg. Värdet sitter i bostadsrätten värd ca 2.000.000 kr. De har lån på 350.000 kr. Pengarna på den avlidnes konto kommer inte täcka begravningskostnaden. Kan jag fortsätta köra den avlidnes bil då jag hjälper till med handling etc? Mvh
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Utredning Enligt 3 kap. 1 § ÄB har en efterlevande make rätt att ärva en sin avlidne makes kvarlåtenskap, dock med undantag för särkullbarns rätt att omedelbart efter sin förälders död utfå arv efter vederbörande. I 3 kap. 2 § ÄB framgår att den efterlevande maken, i fall då den avlidne maken har arvingar av första eller andra arvsklassen kvar i livet, endast ärver sin make med så kallad fri förfoganderätt, som till skillnad från full äganderätt innebär att egendomen inte kan förordnas om genom testamente. Detta innebär att eventuella föräldrar, syskon och syskons avkomlingar får en efterarvsrätt gentemot den efterlevande maken. Som utgångspunkt får efterarvingarna efter den efterlevande makens död rätt till hälften av den kvarlåtenskap som vederbörande lämnar efter sig, vilket gäller i fall då total giftorättsgemenskap förelegat mellan makarna.I 7 kap. 1 § ÄB konstateras att bröstarvingar har rätt till en så kallad laglott som utgör hälften av deras arvslott, det vill säga det de skulle ärvt enligt den legala arvsordningen. Om ett testamente av innebörd att mer än hälften av kvarlåtenskapen ska gå till någon som inte är en bröstarvinge kan bröstarvingar enligt 7 kap. 3 § ÄB påkalla jämkning av testamentet för att utfå sin laglott. I ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera att det lagstadgade förfarandet hade inneburit att din mors makes barn kunnat utkräva sitt arv vid sin fars frånfälle. Då hade en bodelning gjorts varefter makens barn fått rätt till sin fars hälft (förutsatt att ingen enskild egendom förekommit). Eftersom det såvitt jag förstår din fråga inte finns några gemensamma barn i äktenskapet aktualiseras inte frågor om efterarvsrätt. Denna reglering aktualiseras dock enligt min uppfattning inte i ditt fall eftersom ett testamente av innebörd att din mor nu ska ärva hela din mors makes kvarlåtenskap med full äganderätt finns. Detta innebär att din mor enligt testamentet ska ärva all sin makes kvarlåtenskap inte i med stöd av makes arvsrätt, som din mors makes barn kunnat undanröja, utan med stöd av testamentet. På så vis kränks dock din mors makes barns rätt till laglott, vilket innebär att de kan begära jämkning av testamentet. Eftersom rätten till laglott uppgår till hälften av den totala kvarlåtenskapen kommer alltså din mor i sådana fall ärva hälften av sin makes kvarlåtenskap med stöd av testamentet och makens barn kommer utfå den andra hälften som laglott. Förutsatt att din mors makes barn väljer att begära jämkning av testamentet, vilket får sägas framstå som sannolikt, och att ingen enskild egendom finns så kommer alltså din mor efter bodelningen tilldelas hälften av makarnas gemensamma tillgångar och därefter ärva ytterligare en fjärdel av dessa. Den sista fjärdedelen kommer tillfalla makens barn. Denna konstruktion får sägas gynna din mor och i förlängningen dig eftersom den legala arvsordningen skulle tilldelat makens barn hela makens hälft av de gemensamma tillgångarna. Eftersom ingen efterarvsrätt förekommer kommer du ärva hela din mors kvarlåtenskap vid hennes bortgång. I vilken mån din mor har möjlighet att behålla bostaden efter fördelningen av kvarlåtenskapen har jag svårt att uttala mig om eftersom det bland annat beror på hennes möjlighet att belåna bostaden för att betala makens arvingar deras laglott. Med tanke på de många inblandade personerna och motstående intressena kan det vara aktuellt för er att ansöka om att en boutredningsman ska utses för att hantera processen.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att förklara innebörden av mitt svar för din mor så att hon kan bevaka sina intressen i den kommande bodelningen och arvskiftet. Jag har svårt att uttala mig om något närmare än så utan tillgång till mer information om fallet, men preliminärt bedömer jag att det kan vara av intresse för din mor att ansöka om boutredningsman.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Med vänlig hälsning

Hur gör man ändringar i testamente?

2021-01-15 i Testamente
FRÅGA |Hur gör man ändring i testamentet
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du vill göra en ändring i ditt testamente genom att återkalla eller tillägga något krävs att ändringen följer samma krav som för testamentets upprättande. Det krävs alltså att ändringen är skriftlig och den ska undertecknas av testatorn samt av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 6 § och 10 kap. 1 § ÄB). Det är således inte tillräckligt att endast på egen hand skriva till något i testamentet, utan tillägget måste vara bevittnat för att vara giltigt. Det är också möjligt att återkalla det förra testamentet och upprätta ett nytt testamente med de nya förutsättningarna. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor går det bra att ställa en till. Med vänliga hälsningar

Kan man testamentera egendom med fri förfoganderätt?

2021-01-13 i Testamente
FRÅGA |Hej!Har ett inbördes testamente som säger: " Kvarlåtenskapen skall tillfalla våra bröstarvingar med fri förfoganderätt innebärande att den arvfallna egendomen vid deras bortgång skall tillfalla deras barn."Har läst att med "fri förfogande rätt" kan man göra mycket, dock inte testamentera bort egendomen.Hur gör då våra barn? Kan dom inte skriva ett eget inbördes testamente med sina bröstarvingar som mottagare?
Victor Nilsson |Hej! Tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga.Vid förordnanden om vem som ska ta emot egendom efter att den ursprungliga mottagaren har avlidit (sekundosuccession) gäller samma regler om efterarv som för makars arvsrätt i 3 kap. ärvdabalken (ÄB). Precis som du säger kan den som har egendom med fri förfoganderätt inte förordna om den i sitt testamente (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär dock inte att dina barn inte kommer kunna skriva något testamente med sina bröstarvingar som mottagare. Alla vuxna har rätt att förordna över sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det innebär att dina barn kommer kunna förordna om sin egen egendom, som de har med full äganderätt. Att de inte kan testamentera egendomen de har med fri förfoganderätt påverkar inte rätten att testamentera sin egen egendom.Vad gäller egendomen de har med fri förfoganderätt finns inte heller något behov av att testamentera det till sina barn, då barnen har rätt till den egendomen i och med sekundoförordnandet i ditt testamente.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur tolkas testamente?

2021-01-10 i Testamente
FRÅGA |Mormor och hennes sambo skrev ett testamente som lyder " vid mitt, H.S(sambon) frånfälle skall mitt kvarlåtenskap i första hand tilfalla min sambo I-M.K(mormor). Om hon skulle vara avliden eller vilja avstå helt eller delvis till förmån för hennes dotter C.J skall kvarlåtenskapen istället tillfalla henne"Nu har mormor dött efter tid på äldreboende, och sambon flyttade till ny lägenhet då upphörde deras samboskap, upphör även testamentet då det uttrycks att det gäller just för sambo?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler och lagar om testamente finns främst i ärvdabalken (ÄB). 11 kap. handlar om testamentets tolkning. Här föreskrivs det att testamentet alltid ska tolkas så som man kan anta att testatorn hade önskat. Det är utgångspunkten i all tolkning när det gäller testamente (11 kap. 1 § ÄB). I det här fallet är min bedömning att det är tydligt att testatorns vilja är att trots att de inte är sambos så ska testamentet vara giltigt. Om sambon önskar, vilket kanske vore att föredra, kan han alltid skriva ett nytt testamente som förtydligar sin vilja. Testator kan fritt återkalla testamente så länge detta görs tydligt. Han kan sedan upprätta ett nytt testamente skriftligt inför två vittnen och därmed göra det gällande (10 kap. 1 & 4 §§ ÄB). På detta sätt kan man undvika eventuella diskussioner när sambon sedermera avlider. Jag hoppas detta var svar på din fråga och att din situation löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Kan man stryka del av sitt testamente? Testamentens originalitet

2021-01-06 i Testamente
FRÅGA |Om jag stryker bort en del av texten i mitt testamente, måste det göras om? Ska detta bevitnas?Vidare, är det bara originalet som gäller?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att du kan stryka över en del av ditt testamente utan att det måste göras om. Det beror dock på om det rör sig om en återkallelse eller en ändring av testamentet. Är det en återkallelse behöver det inte bevittnas, är det däremot en ändring så gäller samma krav som vid upprättandet av testamentet. I det följande redogör jag mer djupgående för vad som gäller vid respektive tillvägagångssätt och jag förklarar även slutligen vad som gäller om testamentets originalitet. Reglerna om testamenten finner du i ärvdabalken (hädanefter ÄB). Återkallelse av testamente En återkallelse av ett testamente kan ske på flera olika sätt, även om det säkraste är att man förstör det genom att exempelvis riva sönder det. Man kan emellertid även välja att enbart återkalla en del av testamentet. Detta kan du göra genom att exempelvis stryka över den delen av testamentet som du inte längre vill ska gälla. Det viktiga är att du på ett tydligt sätt har tillkännagett att testamentet, eller delar av det, inte längre ska gälla (10 kap. 5 § ÄB).Vid återkallelse finns det inga formkrav, oavsett om det rör sig om återkallelse av testamentet i sin helhet eller bara en del utav det. Det behöver därför varken göras om eller bevittnas på nytt. Ändring i testamentet Om det däremot är så att du vill göra en ändring i ditt testamente som inte enbart är att anse som en återkallelse blir situationen dock en annan. För det fallet att du exempelvis stryker över en testamentstagares namn och skriver dit ett nytt namn istället, så rör det sig inte längre enbart om en återkallelse utan även om ett tillägg. För att dylika ändringar i ett testamente ska vara giltiga krävs detsamma som gäller vid upprättande av testamente (10 kap. 6 § ÄB). Formkraven för att upprätta ett testamente (och således även för att ändra ett sådant) är att det ska göras skriftligen samt undertecknas av testatorn och två stycken vittnen (10 kap. 1 § ÄB).Är det bara originalhandlingen som är giltig? För att ett testamente ska vara giltigt är utgångspunkten att det måste röra sig om originalet. En annan tillämpning skulle nämligen innebära att man bortsåg från kravet på att testamenten ska upprättas skriftligen enligt vad som redogjordes för precis ovan.En kopia av ett testamente kan dock vara giltig förutsatt att den överensstämmer med originalhandlingen och att denna originalhandling uppfyller formkraven för ett giltigt testamente. Det kan emellertid vara svårt att bevisa kopians enlighet med originaltestamentet om inte även originalet kan uppvisas. Jag hoppas att du fick hjälp med dina frågor!Med vänliga hälsningar,