Vem ärver när en testamentstagare är avliden?

2019-12-16 i Testamente
FRÅGA |Hej!I testamente efter min farbror och hans maka finns min far angiven som mottagare av del av kvarlåtenskapen.Han är nu avliden - träder jag som hans i hans ställe?
Rahime Duman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar sorgen. I och med att din fråga berör om arv och testamente kommer Ärvdabalken att bli tillämplig för att svara på din fråga. Testators vilja ska respekteras I svensk rätt är en grundläggande regel att testators (din farbror och hans maka) vilja ska respekteras i möjligaste nivå (11 kap. 1 § Ärvdabalken). I och med att din farbror och hans makas vilja inte kommer att realiseras ska testamentet tolkas för att avgöra vem som ska få ärva. Dock, om din farbror och hans maka tidigare sagt att de vill att arvet ska i andra hand gå till någon annan är det som ska gälla. Representationsrätt - testamentstagarens barn inträderDet finns en specialregel som vi hittar i 11 kap. 6 § Ärvdabalken. Specialregeln i 11 kap. 6 § Ärvdabalken innebär att om en testamentstagare som din far i detta fall är avliden, inträder din fars avkomlingar (enligt den legala arvsordningen, 2 kap. 1 § Ärvdabalken), så kallad representationsrätt. Det hela innebär att eftersom du är din fars avkomling (barn) så träder du i din fars ställe, enligt bestämmelsen i 11 kap. 6 § Ärvdabalken. Man tolkar testamentet att man tänker sig att din farbror och hans maka hade velat att du ska överta hans arvsrätt, om det inte föreligger andra omständigheter som skulle tala mot det.SammanfattningsvisI och med att din far är avliden så träder du i hans ställe som testamentstagare.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga här på Lawline eller Lawlines kompetenta jurister.Vänlig hälsning,

Avliden testamentestagare

2019-12-16 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min farbror med maka har testamenterat 10 % av sin kvarlåtenskap till min far som nu är avliden.Träder jag i hans ställe?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om rätt till arv finner vi i Ärvdabalken. Ett testamente ska i första hand tolkas så att det överensstämmer med testatorns vilja (11 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Finns något utskrivet om vad som ska hända med din fars arv ifall han avlider så är det detta som gäller. Finns ingen uttryckt vilja om arvets fördelning får den som är arvsberättigad efter din far (du) träda i hans ställe (11 kapitlet 6 § Ärvdabalken) . En förutsättning för att denna regeln ska gälla är att även du är arvsberättigad efter testatorn, vilket du är eftersom syskonbarn innefattas i arvsordningen (2 kapitlet 2 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis så träder du i din fars ställe förutsatt att inget annan vilja finns uttryckt i testamentet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Till vem får man testamentera?

2019-12-14 i Testamente
FRÅGA |Får en nära släkting till en arvtagare skriva ett testamente som även är till dennes arvtagares fördel?
Jenny Viberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så undrar du om det finns något som begränsar till vem man får testamentera. För att svara på din fråga kommer jag att utgå från ärvdabalken (ÄB). Man får testamentera vad man vill till vem man villHuvudregeln när man skriver ett testamente är att man får testamentera vad man vill till vem man vill. Den enda begränsning som finns är att man inte kan testamentera bort bröstarvinges laglott. Det innebär att om den som skriver testamentet har barn är dessa bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB) och dennes rätt att ärva sin förälder går inte att kringgå genom att skriva ett testamente. Bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott om denne kräver det (7 kap. 3 § ÄB).Viktigt att testamentet upprättas så att det är giltigtDet är också viktigt att upprättandet av testamentet sker på rätt sätt så att det är giltigt när den som skrivit testamentet går bort. För att testamentet ska vara giltigt krävs att den som skriver testamentet har fyllt 18 år (9 kap. 1 § ÄB) och att underskriften på testamentet är bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB) som är över 15 år, inte är släkt med den som skriver testamentet och inte står med som förmånstagare i testamentet (10 kap. 4 § ÄB).SammanfattningMan får testamentera vad man vill till vem man vill. Bröstarvinges laglott går dock inte att testamentera bort. Viktigt att testamentet uppfyller kraven på ett giltigt testamente för att det ska gälla vid arvlåtarens bortgång.Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawlines duktiga jurister.

Testatorns vilja följs inte

2019-12-08 i Testamente
FRÅGA |Vad händer om ett testamente, som uppfyller alla krav och är giltigt, inte upprätthålls efter det att testator avlidit? Finns det några påföljder?-Lisa
Adam Novak |Hej!Tack för att du har valt att vända till Lawline med din frågaIfall ett testamente inte följs, och det inte är pga. laga jämkningar t.ex. jämkning pga laglott, kan man väcka talan om det i domstol mot de som fått för mycket. Man har enligt testamentet rätt till det som står i det att man ska få, så länge alla lagar följs.Jag hoppas att informationen har varit till hjälp,Med vänlig hälsning

Kan en förälder bestämma att endast två av tre barn ska ärva en fastighet?

2019-12-16 i Testamente
FRÅGA |Vi är 3 syskon som efter att våran mor avlidit skall dela på hennes fastighet på gotland. men vår mamma vill inte att ett av barnen skall vara med på i hennes testamente och inte ärva sin tredjedel av fastigheten, men att detta syskon får vara med på resten av tillgångar och lösöre
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar om din mor har möjlighet att skriva ett testamente för att endast två av hennes tre barn ska ärva hennes fastighet. Din mor har möjlighet att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I detta kan hon skriva att de två barn hon vill ska ärva fastigheten. Detta är tillåtet och ska respekteras. Det enda undantaget är om det skulle inskränka det tredje barnets laglott. Ett testamente ska uppfylla flera formkrav. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Vad innebär laglott?Om en person avlider är huvudregeln att bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn, ska ärva, och att de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller bröstarvinge utgör dennes arvslott. I ditt fall innebär detta att de tre barnens arvslott är en tredjedel av det er mor lämnar efter sig. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan denne jämka testamentet och på så sätt få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I din situation innebär detta att laglotten för vardera bröstarvinge är en sjättedel av det er mor lämnar efter sig. Denna laglott har ni alltid rätt till. SlutsatsDet är alltså möjligt för din mor att upprätta ett testamente där hon skriver att endast två av hennes barn ska ärva fastigheten. Detta ska respekteras så länge det tredje barnets laglott inte inskränks. Det tredje barnet har rätt till en sjättedel av arvet efter sin mor. Så länge hen får detta, till exempel genom andra tillgångar eller lösöre, har hen inte rätt till fastigheten om er mor skriver ett sådant testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

två brorsöner har dykt upp efter styvfars bortgång men testamente finns att styvbarnen ska ärva allt, hur går man vidare?

2019-12-15 i Testamente
FRÅGA |Ett gift par skriver ett INBÖRDES TESTAMENTE år 1993. Kvinnan har två tidigare barn som inte adopteras av hennes nye make. Hela familjen tar mannens namn. Kvinnan går bort 2012. Mannen går bort i november 2019. Mannen har GOD MAN och bor på ett DEMENSBOENDE. Han har inga egna barn. Den gode mannen vägrar göra adressändring. Fortfarande en månad efter dödsfallet tar hon inte bort sin C/ O, men hon skickar många räkningar till styvsonen, genom att sätta hans adress, skriven med penna, på kuvertet. Styvsonen som hanterar dödsboet får inga dokument av Gode mannen som istället skickar allt till Överförmyndaren. För något år sedan sålde den Gode mannen sin huvudmans bostadsrättslägenhet, mot styvbarnens vilja.Juristen som har uppdraget att skriva bouppteckningen efter den sist avlidne maken uppger de ungefärliga tillgångarna i dödsboet som hälften av vad bostadsrättslägenheten inbringade vid försäljningen för något år sedan. Det finns inget original av testamentet!Nu har 2 brorsbarn till den sist avlidne dykt upp. Dessa personer har tidigare varit okända. Testamentettalar om att hustruns två barn skall, efter den andre makens död, ärva allt. Hur går man vidare?
Binh Tran |Hejsan!Vem ärver?Det första som gäller är testamentet. Utgångspunkten är därför att testamentet ska gälla, det vill säga att styvbarnen ska ärva allt efter makarna. Det finns emellertid vissa problem eftersom originaltestamente inte finns. Det betyder att det avgörande i detta fall är om det kan bevisas att detta testamente har funnits eller inte. Detta kan göras genom vittnesmål. Enligt lag så ska två vittnen vara närvarande när testamentet skrivs på (10 kap ärvdabalk). Det behövs inte att originaltestamentet finns utan kopior av detta funkar bra för bevismaterial. De två brorsbarnen har ingen rätt till arv om det kan bevisas att det stod i testamentet att styvbarnen skulle bevisa allt.Om testamentet inte kan bevisas så kommer brorsbarnen att ärva mannens del och styvbarnen ärva kvinnans del. Har styvbarnen inte ärvt direkt när kvinnan dog så ska kvinnans andel av arvet räknas ut omedelbart så man kan fördela dödsboet (3 kap 2§ ärvdabalk). Har mannen minskat styvbarnens arv genom gåva på något viss så ska detta tillbaks till boet eller så ska styvbarnen få en större del av dödsboet (3 kap 3§ ärvdabalk).Angående räkningarna, adressändringarna och försäljning av bostadsrättFaktumet att den goda mannen sålde bostadsrätten mot styvbarnens vilja spelar ingen större roll i detta sammanhang. Om mannen ville att den den skulle säljas för att han flyttade till ett demensboende så finns det inga problem med att bostadsrätten såldes. Jag förutsätter i uppgifterna att gode mannen har, efter mannen har gått bort, skickat räkningar till överförmyndaren istället för styvsonen som har hand om dödsboet. Räkningar kan behövas skicka till överförmyndaren begär in dessa handlingar (föräldrabalk 12 kap 9§ 2st). Räkningarna ska betalas av dödsboet och räkningarna ska därmed skickas till den som har hand om dödsboet eftersom det är där räkningar ska betalas från. Uppdragen som god man avslutades nämligen när huvudmannen gick bort, men den goda mannen har som uppdrag att förvalta tillgångarna tills dödsboet kan ta över. Sammanfattning Se till att kunna bevisa att testamentet finns och är giltigt. Angående goda mannen så bör denne och dödsboet träffas för att reda ut tillgångarna och andra förhållanden som kan vara viktiga (t.ex räkningar som ska betalas) så att uppdraget som god man kan avslutas. Läs mer om vad goda mannen ska göra vid huvudmannens dödsfall genom att klicka här. Jag hoppas jag har kunnat vara vägledande i din situation, har du förtydligande som du vill göra så är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se Med vänliga hälsningar.

Kvarlåtenskap?

2019-12-09 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag undrar om kvarlåtenskap (i ett testamente) är det som är kvar efter skulder etc är betalda?Vill vara säker på att bankmedel (pengar på bankkonton), samt fonder och aktier är medräknade i kvarlåtenskap? I mitt testamente står nämligen "att all kvarlåtenskap tillfaller xxx xxx". Orolig att det "bara" gäller saker.Med vänlig hälsning
Jakob Westling |Hej och tack att du väljer Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över vad kvarlåtenskapet innehåller.Kvarlåtenskap är en persons alla tillgångar vid dödsfallet, (tillgångar - skulder), exakt som du säger. Även de exemplen du gav ingår i begreppet, allt som har något värde anses vara i kvarlåtenskapen.Om det endast skulle gälla arv av "saker" måste testamentet uttryckligen utfärda det.Hoppas det svarade på din fråga.

Sambors möjligheter vid testamente om gemensamma barn finns

2019-12-08 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det är möjligt att skriva testamente som gäller på exakt samma sätt som om man gifter sig?Är just nu sambo, men vill inte ha vigsel förrän i vår, därav frågan. OM det skulle hända ngt innan vigseln, så vill vi att det ska gälla som om vi vore gifta. Vi har två gemensamma barn och det finns inga särkullbarn.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken (ÄB). Du och din sambo kan skriva ett testamente om att ni ärver varandra, men det går inte att testamentera bort era gemensamma barn/bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av deras arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Med andra ord kan ni inte testamentera mer än hälften av er egendom till varandra. För att era barn ska kunna få ut sin laglott, krävs det dock att de meddelar sitt anspråk inom sex månader (påkallar jämkning) (7 kap. 3 § ÄB). Om en bröstarvinge inte framställer sådant krav, blir testamentet giltig även om det inskränker rätten till laglott. Sammanfattningsvis kan man därför säga att huvudregeln är att en bröstarvingen alltid har rätt till sin laglott, oavsett testementet, men om denne inte framställer sitt krav inom sex månader blir testamentet giltigt. Hoppas att du känner att det besvarar din fråga! Återkom gärna vid eventuella funderingar!Vänligen,