Kan vi som gifta skriva ett gemensamt testamente eller måste vi skriva varsitt?

2019-07-22 i Testamente
FRÅGA |Vi är ett gift par med 3 gemensamma barn. Vi önskar att arvet efter oss skall tillfalla dem som enskild egendom.Kan vi ordna detta genom ett gemensamt testamente eller måste vi skriva var sitt?Bästa hälsningar
Mimmi Johansson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.För att kort svara på er fråga skulle jag svara att ja, ni kan absolut skriva ett gemensamt testamente. Detta är vanligt att göra och kallas då för ett inbördes testamente. Ett inbördes testamente skulle innebära att ni som makar bestämmer hur ni ärver i förhållande till varandra, men också hur er kvarlåtenskap ska fördelas när den siste av er har gått bort.Om ni i testamentet skriver att arvet efter er ska vara era barns enskilda egendom är denna skyddad vid en eventuell skilsmässa. En annan sak som kan vara bra att tänka på är att om era barn gifter sig och istället dör innan sin make/maka och bara har gemensamma barn så ärver ert barns efterlevande make/maka allt. Även sådant som era barn har fått i enskild egendom. Om ni vill förhindra detta kan ni skriva ett testamente till förmån för era andra barn och/eller era barnbarn.Sammanfattningsvis och rådNi kan skriva ett gemensamt testamente där ni förklarar hur er kvarlåtenskapen ska fördelas. Vidare skulle jag rekommendera jag att ni bokar tid med någon av Lawlines jurister om ni behöver ytterligare hjälp med att upprätta ett testamente.Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga!Vänligen,

Påverkar ett testamente min rätt som särkullbarn?

2019-07-22 i Testamente
FRÅGA |Får vi allt?Vår far skrev ett tillägg till testamentet som vid bouppteckningen lästes upp, där det stod att vi - särkullsbarnen - skulle avstå från att ta ut vårt arv mot att vi istället skulle få ärva allt efter hans fru - inte vår mamma - eftersom hon inte har egna barn. Vad gäller egentligen kring detta? Har vi rätt till allt som det står i reversen? Upphör reversen att gälla efter 10 år? Den skrev troligen en bra tid innan 2000. Vad jag minns skrev vi inte under något, avsa oss heller inget.
Christoffer Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Som huvudregel gäller att barn (bröstarvingar) ärver först och ska dela lika på kvarlåtenskapen. Var den avlidne gift vid bortgången har den efterlevande maken dock en rätt att erhålla det med fri förfoganderätt. Som särkullbarn har du dock en möjlighet att begära ut hälften av din arvslott, ofta kallat laglott. Denna rätt som särkullbarn gäller alldeles oberoende om avlidne haft ett testamente som föreskrivit att hela kvarlåtenskapen skulle tillfalla den efterlevande maken. Testamentet bör istället betraktas som ett önskemål i detta avseende. För att få rätt till sin laglott krävs att du påkallar en jämkning av testamentet. Det måste ske inom sex månader från att du erhöll det. Ett annat perspektiv på frågan är din rätt till efterarv efter den efterlevande maken. En sådan rätt uppstår så länge inte testamentet säger att den efterlevande maken ska erhålla resterande kvarlåtenskap med full äganderätt. Eftersom det enligt din beskrivning står att ni särkullbarn ska ärva även efter den efterlevande maken verkar det inte vara fallet. Vid beräkning av efterarv upptas den kvotdel av kvarlåtenskapen som du inte tidigare erhållit vid det första arvsskiftet. Slutligen, det finns ingen preskriptionstid för testamenten. Däremot går det att klandra ett testamente om det inte tillkommit under laga form eller liknande. En sådan situation kan uppstå ifall testamentet inte upprättas i enlighet med formkraven, bl.a. bevittnats och signerats av två vittnen. Det jag ovan beskrivit återfinns i Ärvdabalken, särskilt 2 kap (om arvslott), 3 kap (om efterlevande makes rätt), 7 kap (om laglott), 10 kap (om upprättande av testamente) och 13-14 kap (om ogiltighet och klander av testamente).Hoppas du fått svar på dina funderingar. Önskar du mer hjälp är du välkommen att boka in ett möte en av våra erfarna jurister på området https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Går det att göra ett arvsavstående till förmån för yngsta sonen?

2019-07-21 i Testamente
FRÅGA |Hej, vi är tre syskonbarn . Som enligt testamente ärver vår nyligen bortgångna faster. Till lika delar. I testamentet är det skrivet att arvet ska vara vår enskilda egendom. Arvet består av en fastighet som funnits i släkten sen början på 30 talet. Vår fasters högsta önskan var att den skulle stanna inom släkten. Nu vill en av oss göra ett arvsavstående till fördel för sin yngsta son . Som vill överta fastigheten. Fungerar det fast testamentet angav att det skulle vara enskild egendom? Vi skickade in bouppteckningen för några dagar sedan. Där finns inget angivet om arvsavstående. Kan vi göra en komplettering av bouppteckningen i efterhand.
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Vad som händer om personen avstår sin del i testamentetOm någon avstår från en testamentslott så behandlar man det som om personen som avstod dog före fastern. Om fastern har pekat ut någon som ska ta delen i andra hand, så går arvet såklart till den person som fastern har pekat ut. Men har inte faster gjort utsett någon till att ärva i andra hand, så kan bara avståendet gälla till förmån för den som har rätt att ärva direkt efter din faster vilket kanske inte är personens yngste son. Beroende på hur testamentet är utformat finns det i och för sig en liten möjlighet att testamentet skulle kunna tolkas så att fastern hade velat att syskonbarnets yngsta son skulle ärvt i andra hand. Det är så eftersom att testamentet ska tolkas enligt fasterns vilja, vilket ger visst tolkningsutrymme (ÄB 11 kap. 1§ första stycket). I detta fall känns det dock inte givet att ni skulle kunna "tolka in" det i testamentet. Därför skulle jag avråda personen från att inte försöka göra något arvsavstående. Måste finnas skäl för en tilläggsbouppteckning Ett avstående från testamente ska skickas in tillsammans med bouppteckningen. Jag kan tyvärr inte se att du skulle kunna komplettera bouppteckningen genom att göra en så kallad "tilläggsbouppteckning". För att göra en sådan krävs att det är något fel med bouppteckningen (ÄB 20 kap. 10§). När ni skrivit under bouppteckningen så kan man säga att ni syskonbarn har ingått ett avtal, och ett sånt ska hållas (pacta sunt servanda). Man kan inte bara lämna ett avtal hur som helst. Du kan alltid höra av dig till Skatteverket och fråga hur du skulle kunna gå till väga, och hur stora de tycker dina chanser är att försöka få till en komplettering i bouppteckningen. Skatteverkets kontaktuppgifter finns på deras hemsida.Arvsskatten finns inte längre Det kan vara bra att känna till att arvsskatten är avskaffad. Den främsta anledningen att personer tidigare har avstått ett arv är för att avstå arvsskatt, men eftersom att den nu är upphävd så finns inte den anledningen att avstå kvar. Personen kan ge den som gåva till sin son Om din faster inte har skrivit in andra regler om vad ni får göra med fastigheten i testamentet, så finns det ingen regel som förbjuder syskonbarnet från att få sin del i gården för att sedan ge bort den som gåva till sitt barn. Eftersom att du inte skriver något om att din faster skrivit in ett "överlåtelseförbud" eller liknande i testamentet, så utgår jag för att hon inte skrivit något sådant. Det enklaste hade alltså varit att göra så, att få delen av fastigheten genom testamentet och sedan ge bort den till sonen. Enda problemet med det är förstås att gåvan kan komma att ses som ett förskott på arv, vilket kan innebära att sonen i sin tur kan få "lösa ut" sina syskon när arvet från deras förälder (din fasters syskonbarn) ska delas ut (ÄB 6 kap. 1§ första stycket). Men även det kan rättas till genom att antingen systerbarnet skriver att "detta inte ska ses som ett förskott på arv" på ett medföljande dokument eller att övriga barn kompenseras genom att få egendom av samma värde. Ingen stämpelskatt Personen behöver inte heller oroa dig för t.ex. stämpelskatt vid varken testamentslotten från fastern eller gåvan till barnet, eftersom att det är som utgångspunkt skattefritt vid sådana transaktioner (lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 4-5§§).Svårt att avstå arv för att komma undan Kronofogden Har personen valt att avstå delen får av testamentet för att undankomma eventuella skulder han/hon har hos Kronofogdemyndigheten (KFM), så kan jag tyvärr meddela att det inte är en så bra idé. Den skuldsatte har en skyldighet att hjälpa till att betala tillbaka sina skulder så gott han eller hon kan. KFM har rätt att utmäta all egendom (UB 4 kap. 2§), och "rätt till arv" är en sådan egendom som KFM kan utmäta. Undantag gäller bara om personen fått egendomen testamenterad till sig som enskild egendom med "överlåtelseförbud" eller liknande, då kan den inte utmätas av KFM (UB 5 kap. 5§ första stycket). Eftersom att du som sagt inte skriver något om att din faster skulle skrivit in något överlåtelseförbud eller annan liknande formulering i testamentet, så utgår jag ifrån att det inte finns en sådan. Eftersom att du inte heller skriver att personen valt att avstå just för att undvika utmätning, så skriver jag inte mer om det här, men jag tänkte att det kunde vara bra att känna till om så ändå är fallet. Sammanfattning och råd -Jag skulle inte råda personen att avstå arvet eller försöka komplettera bouppteckningen genom en tilläggsbouppteckning. Jag tycker det vore en väldigt komplicerad lösning på problemet, om det ens går. Om du vill göra ett försök kan du höra av dig till Skatteverket som kan hjälpa dig mer ingående hur du gör en komplettering av bouppteckningen. -En mycket enklare variant vore om personen tog emot delen från testamentet, och sedan gav den till sin yngste son i gåva. Det är då viktigt att personen skriver i ett gåvobrev att "gåvan inte är förskott på arv", om det är så de vill att det ska vara. -Behöver du mer kvalificerad juridisk rådgivning för att lösa den lite knepiga situationen, kan du alltid boka tid med en jurist här på Lawlines hemsida. Vi har även avtalsrobotar som kan skapa exempelvis ett gåvobrev till dig på hemsidan. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Är det juridiskt rätt att ett syskon får laglott och det andra får kvarlåtenskap?

2019-07-19 i Testamente
FRÅGA |Är det juridiskt rätt att 2 syskon i ett testamente, en får laglotten och den andra får kvarlåtenskapen?
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kvarlåtenskap kallas den egendom som den avlidne lämnar efter sig. Det är all egendom, som alltså blir föremål för arvet. Hur kvarlåtenskapen fördelas regleras genom Ärvdabalkens regler, men den avlidne kan också fördela detta genom ett testamente. Laglotten innebär egendom som den avlidne inte kan testamentera bort från sina bröstarvingar. Bröstarvingar, vilket är den första arvsklassen så som barn eller barnbarn, har som minimum alltid rätt till sin laglott varför detta kan inte testamenteras bort. Laglottens storlek utgör hälften utav vad bröstarvingen skulle fått om testamente inte utfärdats, det vill säga hälften utav vad denne skulle fått genom arvsordningen, enligt Ärvdabalken 7 kap 1 §. Ett exempel på hur laglotten beräknas är om den avlidne skulle efterlämnat totalt 200 000 kr, vilket enligt den legala arvsordningen (förutsatt att det enbart är frågans två syskon som är bröstarvingar) skulle innebära att bröstarvingarna ärver 100 000 kr/person. Laglotten i exemplet då 50 000, alltså hälften av detta. Sammanfattningsvis är det därför juridiskt korrekt att ett syskon kan få sin laglott och den andre kan få resterande kvarlåtenskap genom ett testamente. Hoppas att du fick svar på din fråga. Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss. Vänliga hälsningar,

Testamente - hur blir det giltigt och hur formulerar man sig?

2019-07-22 i Testamente
FRÅGA |Jag och min fru har inga barn. Hur formulerar vi oss i vårt testamente om vi vill att tillgångar såsom lägenhet vid behov ska säljas så att en bestämd andel av värdet kan doneras till utpekat välgörande ändamål, innan resterande tillgångar fördelas mellan efterlevande släktingar?
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att upprätta ett giltigt testamente uppställs följande krav (https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1): - Testamentet måste vara skriftligt och undertecknat av er båda personligen.- Ni måste förstå innebörden av tecknandet av testamente och får inte vara satt under tvång eller påverkan.- Era namnteckningar ska bevittnas och undertecknas av två vittnen som båda ska ha fyllt 15 år.- Vittnena behöver inte veta något om innehållet i testamentet, men de måste veta att det är ett testamente de bevittnar. - Vittnena får inte vara nära släkt till er (till exempel förälder, barn, svärföräldrar, svärdotter, svärson, make, syskon).- Vittnena ska inte vara jäviga och får inte omnämnas i testamentet (förutom själva bevittningen) Är samtliga av dessa krav uppfyllda har ni upprättat ett giltigt testamente. Här är ett exempel på hur ni skulle kunna formulera er i testamentet:" Namn och personnummer_______ och Namn och personnummer______ bestämmer härmed som vår yttersta vilja och testamente att vår gemensamma kvarlåtenskap, då vi båda har avlidit, ska fördelas enligt följande: X procent av försäljningsvärdet på lägenheten ska doneras till organisation Y, organisationsnummer: XXXX-XX.Resterande kvarlåtenskap ska fördelas mellan efterlevande släktingar enligt den legala arvsordningen. " Kom ihåg att tydligt skriva vilken välgörenhetsorganisation och/eller projekt det gäller, samt att skriva organisationsnummer. Om ni vill specificera att viss kvarlåtenskap ska gå till en viss släkting ska ni även skriva detta tydligt, med dennes namn och personnummer samt exakt vad som ska gå till denne.

Syskon och syskonbarns rätt att ärva

2019-07-21 i Testamente
FRÅGA |Om maken i ett barnlöst äktenskap testamenterat allt till den efterlevande makan, kan hon då fritt testamentera sina tillgångar? Har makens syskon och syskonbarn ingen rätt som efterlevande arvingar?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en testators syskon och syskonbarn skulle ha någon rätt till dennes kvarlåtenskap om allt testamenterats till den avlidna personens make. Vad säger lagen? Regler om arv och testamente finner man i ärvdabalken (ÄB). Enligt 9:1 ÄB kan den som fyllt 18 år Själv bestämma vad som ska hända med dennes kvarlåtenskap genom testamente. Huvudregeln är att kvarlåtenskapen kan testamenteras bort precis hur testatorn själv önskar, från detta finns dock vissa undantag genom reglerna om laglott. I 7:1 ÄB kan man utläsa att hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge utgör hans laglott. Denna har bröstarvingen en i princip ovillkorlig rätt till och kan alltså inte testamenteras bort. Rätt till laglott är det endast bröstarvingar som har. Vilka som är bröstarvingar framgår av 2:1 ÄB. Det är arvlåtarens barn, eller om dessa är döda, barnbarnen. Utöver denna grupp finns inga bröstarvingar och alltså inga andra som har någon ovillkorlig rätt att ärva något. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att i det fall det saknas bröstarvingar och arvlåtaren testamenterat hela sin kvarlåtenskap till den efterlevande makan, kan denna fritt förfoga över det som ärvts. Detta innebär att det ärvda till fullo är hennes att spendera, ge bort, testamentera eller göra vad hon vill med. Arvlåtarens syskon och syskonbarn har i det fallet ingen rätt till kvarlåtenskapen om testamentet är giltigt. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Vår dotter led av flera psykiska sjukdomar och tog tunga mediciner vid tillfället då hon upprättade ett testamente. Kan testamentets giltighet därmed angripas?

2019-07-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vad tror ni gäller ett testamente som görs under påverkan av Concerta 54+18 mg=72 mg, som är narkotikaklassad medicin? Vår dotter upprättade ett testamente till sin väninna bara ett år efter vi betalat huset. Vi visste inget, men väninnans föräldrar visste. Vi hade påtalat att huset ska bli endast hennes. Hon hade ADHD, EIPS, medicinerades ff. för bipolär sjukdom med Lamotrigin, fast diagnosen av någon anledning försvunnit, misstankar om autism, men utredning börjades aldrig. Hon avled senare av överdos. Hon höll hemliga för oss sina andra sjukdomar förutom ADHD. Hon hade mycket andra mediciner också, en del borde inte tas tillsammans: Lamotrigin 325 mg, Escitalopram, Atarax… Hon hade smal uppbyggnad.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och då särskilt dess regel om att ett testamente inte ska gälla, om det är upprättat under påverkan av en psykisk störning (se 13:2 ÄB).Jag förstår det alltså som att ni vill göra gällande att testamentet upprättats under påverkan av en psykisk störning och att det därför inte ska gälla. På så sätt skulle istället den vanliga arvsordningen gälla.För att ni med framgång ska kunna göra gällande att denna regel ska tillämpas krävs alltså att er dotter upprättade testamentet under påverkan av en psykisk störning. Mitt svar kommer därför i det följande att redogöra för vad detta närmare innebär och vad som närmare krävs för att denna regel ska vara tillämplig, samt lite om hur man praktiskt måste gå tillväga för att göra detta gällande.Jag ska först och främst gå igenom de olika förutsättningarna som måste föreligga för att regeln 13:2 ÄB ska kunna tillämpas.1. För det första krävs att det ens föreligger ett giltigt testamente. Om testamentet inte är giltigt på grund av något formfel finns det ingen anledning att kika på denna bestämmelse. Ni bör alltså först och främst förvissa er om att testamentet uppfyller formkraven på exempelvis två vittnen samt underskrift (se 10:1-2 ÄB). Ni bör även se uppräkningen i 10:4 ÄB om vilka som inte får vara testamentsvittnen. Dessa är, förutom nära familj, exempelvis personer som själv får del av kvarlåtenskap enligt testamentet, och alltså är "jäviga".2. För det andra krävs att er dotter vid tillfället för upprättandet av testamentet led av en psykisk störning.3. För det tredje krävs att denna psykiska störning påverkade, och alltså var anledningen till att hon tillät att testamentet upprättades, alltså på så sätt att den psykiska störningen gjorde att hon inte förstod innebörden av att hon upprättade testamentet ifråga.Det är punkten två och tre som är lite kluriga och kräver tolkning för att man ska kunna ta reda på om regeln är tillämplig i denna situation. Därför ska jag nu kommentera dessa mer ingående. Det krävs alltså att er dotter var under påverkan av en psykisk störning och att detta inverkade på testamentets upprättande. Med detta menas att er dotter vid det specifika tillfället måste ha varit under påverkan av en psykisk störning som orsakat att hon inte förstått den verkliga innebörden av sitt handlande. Med det sagt räcker det inte att hon under samma tid tog en viss medicin som kunde påverka hennes omdöme. Det krävs något konkret som tyder på att hon inte hade insikt om sitt handlande på grund av en psykisk störning. Det är detta som kan vara svårt att bevisa.Det är dock självklart inte omöjligt att bevisa. Det man kan göra är att peka på olika omständigheter som gör det sannolikt att hon faktiskt led av en psykisk störning och att detta påverkade upprättandet av testamentet. Ett exempel på sådana omständigheter är att testamentet kanske har ett orimligt innehåll, och kanske till och med går emot eller är oförenligt med vad hon sagt i andra sammanhang. Ett annat exempel är att de två vittnena som ska ha funnits vid upprättandet av testamentet märkte att hon uppenbarligen inte var vid sitt sinnes fulla bruk vid upprättandet. Dessa borde på ett i princip avgörande sätt kunna ha en uppfattning om huruvida er dotter var under påverkan av en psykisk störning eller inte vid upprättandet av testamentet.Vad som exakt utgör en "psykisk störning" går dock inte att säga. Det är många olika typer av tillstånd som kan omfattas av begreppet. Det viktiga är dock att det handlar om att personen på något sätt saknade insikt och kapacitet till att förstå innebörden av handlingen. Det kan handla om såväl kortvariga som långvariga psykiska störningar. Det viktiga är att den psykiska störningen just hade en påverkan på själva handlingen att upprätta testamentet ifråga. Att er dotter verkade lida av flera psykiska sjukdomar och även verkade vara tungt medicinerad är dock självklart omständigheter som starkt talar för att hon skulle kunna ha varit under påverkan av en psykisk störning. De två testamentsvittnenas vittnesmål, samt andra omständigheter som rör hennes beteende vid tillfället och testamentets eventuella orimlighet bör dock också tala till er fördel för att ni ska vinna framgång med tillämpandet av denna regel.Med detta sagt, och utifrån vad du beskrivit i din fråga, kan det mycket väl vara så att hon upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning. Ni kan absolut ha en chans att vinna framgång med ett sådant påstående. Kom dock ihåg att det är ni som har bevisbördan, för det som jag redogjort, eftersom det är ni som kommer med påståendet om ogiltighet.Hur går ni till väga?Slutligen bör kommenteras hur man går till väga för att göra gällande tillämpningen av denna regel i 13:2 ÄB. För det första gäller att ni måste väcka en klandertalan inom sex månader från det att ni erhöll testamentet genom delgivning (se 14:4-5 ÄB). Om ni inte gör det inom dessa sex månader förlorar ni rätten att klandra testamentet på den grunden att det skulle vara upprättat under påverkan av en psykisk störning.Klandertalan ska ni enligt 10:9 rättegångsbalken väcka i tingsrätten i den ort där er dotter hade sin hemvist. Med hemvist menas i princip där hon var folkbokförd den första november året innan hon avled (se 10:1 rättegångsbalken).Om ni funderar på att inleda en klandertalan i domstol rekommenderar jag att ni tar hjälp av en professionell jurist på Lawlines juristbyrå, eftersom det kan vara till hjälp för att ni till fullo ska kunna ta till vara er rätt i rättsprocessen. Om ni skulle vara intresserade av det kan ni höra av er på min mail precis nedan.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga. Om ni har några följdfrågor angående mitt svar kan ni maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Måste det skrivas in kontonummer i testamente?

2019-07-18 i Testamente
FRÅGA |Krävs uppgift om KONTONUMMER för att skriva in en person i ett testamente på Cypern?Det gäller en person som avflyttar till Cypern och sannolikt har för avsikt att mantalsskriva sig på Cypern. Det verkar så underligt att kontonummer ska skrivas in i själva testamentet - räcker det inte med namn?De som ska skrivas in i testamentet är personens egna biologiska barn.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om upprättande av testamente framkommer i Ärvdabalkens 10 kapitel. Ingen av reglerna stadgar att det krävs att det skrivs in kontonummer i testamente. Ett testamente är en handling som beskriver testators vilja vid dennes bortgång. Ett testamente kan skrivas långt innan testator avlider och det är inte säkert att arvingen har samma kontonummer den dag testator går bort.Som svar på din fråga innebär det att det inte krävs att kontonummer skrivs in i testamentet. Det räcker att det står vem som ska ärva och vad vederbörande ska ärva samt att Ärvdabalkens regler om testamente är uppfyllda (att testamentet ska vara bevittnat m.m.).Vänligen,