Kan jag testamentera bort arvet som jag fick genom testamente av min fru?

2019-07-30 i Testamente
FRÅGA |Min fru gick bort nyligen, vi har ett testamente där det står att jag ärver hela vår förmögenhet samt att våra barn skall dela lika när jag har gått bort. Nu skulle jag vilja inskränka arvet till ett av barnen. Är det möjligt?Lennart
Binh Tran |Hejsan! Aktuell lagstiftning: Ärvdabalken. Enligt 3kap 1§ så ska kvarlåtenskapen, om en person var gift, tillfalla maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att du får förfoga över det tills du går bort men du får inte testamentera bort det. Du kan inte testamentera bort hennes del av boet enligt 3kap 2§ eftersom hennes del ska tillfalla hennes bröstarvingar. Du kan emellertid testamentera bort din del av boet. Det finns dock ett viktigt undantag när du ska testamentera bort din del av boet, det är laglotten enligt 7 kap 1§. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, 7kap 3§. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga 50% av det som bröstarvingen egentligen hade rätt till. Räkneexempel: Du och din frus bo är värd sammanlagt 100 kr. När hon går bort så äger hon hälften av boet, det vill säga 50 kr och du äger 50 kr. Hennes del får du inte testamentera bort, det vill säga 50% av boet. När du går bort så har du 200 kr. Men 50% är fortfarande hennes del av boet och du kan därför inte testamentera bort 100 kr (det fungerar omvänt också om boet har minskat i värde). Hennes del ska tillfalla hennes barn och ska delas lika mellan dem. Angående din del av boet, det vill säga 100 kr, så kan du testamentera bort detta. Om du vill ge 100 kr till endast ett enda barn så kommer laglottsundantaget spela in. En bröstarvinge har alltid rätt till 50% av sitt arvslott. I detta fall är arvslotten 50kr (om du har två barn, 100/2), och hälften av denna är 25kr (50% av arvslotten). Om en bröstarvinge alltid har rätt till 25 kr så kan du endast testamentera bort 25 kr till den ena bröstarvingen. Jag hoppas jag har kunnat göra detta relativt förståeligt för dig. Allt gott!

Återkallelse av testamente

2019-07-28 i Testamente
FRÅGA |Skrev testament före vi gifte oss. Gifta i många år. Nu har vi skilt oss. Är testamentet " ogiltigt" nu?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man ordnar så att ett testamente inte längre ska gälla. För att besvara din fråga finns ärvdabalken (ÄB) som tillämplig lag. Generellt slutar inte erat testamente gälla sinsemellan bara för att ni skiljer er. Istället står det testamentsgivaren fritt att förstöra eller ersätta detta testamente. Om testamentsgivaren bestämmer sig för att ersätta testamentet eller ge ett uttryck för dess ogiltighet ska detta gå till på samma sätt som vid testamentets upprättande (10 kap. 5 § ÄB). Detta innebär att det finns formkrav. Testamentet ska vara skriftligen upprättat och bevittnat av två personer samtidigt närvarande (10 kap. 1 § ÄB). Då ni upprättade detta testamente när ni var makar antar jag att testamentet rörde det faktum att ni skulle ärva varandra. Som jag beskrivit ovan får ni ändra era testamenten hur ni vill, med förbehåll för att formkrav finns vid ersättande. Det som är speciellt med sådana testamenten som görs mellan makar enligt mitt antagande är att om den ena maken ändrar sitt testamente så förlorar även den andra makens testamente rättsverkan. Med andra ord, om ni har testamenterat så att ni skulle ärva varandra men att någon av er inte längre vill detta och därför upprättar ett nytt testamente, då kommer inte den som ändrar sitt testamente längre vara testamentstagare av den andra maken. Rubbas balansen testamentena emellan så ändras testamentets innebörd även utan en uttrycklig ändring från den andra av makarna (10 kap. 7 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan jag se till att min familj inte får något när jag avlider?

2019-07-25 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag bröt kontakten med min familj för många år sedan, och undrar om jag kan ordna så att de inte får tillgång till något som är mitt om jag skulle dö före mina föräldrar. Jag vill inte att de ska få mina grejer, jag vill inte att de ska kunna se vad jag har arbetat med, jag vill inte att myndigheter kontaktar dem för att berätta att jag har gått bort. Är det möjligt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att du avlidit eller vad du arbetat är inga uppgifter som är sekretessbelagda varför din familj kan få reda på vad du arbetat med och även att du avlidit när så sker. Däremot har du en frihet att fördela din kvarlåtenskap som du vill. Genom att skriva ett testamente kan du välja vem som ska ärva dig när du avlider. Du kan testamentera all din kvarlåtenskap till någon annan än inom familjen, så får din familj ingenting efter dig. Undantaget är om du har barn, barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av vad barnet skulle ärvt om inget testamente funnits (jfr 7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB).Om du skriver ett testamente finns det vissa formkrav för att det ska vara giltigt. Testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen. Vittnena behöver inte veta vad som står i testamentet, däremot krävs det att de vet att det är ett testamente de bevittnar (10 kap. 1 § ÄB). Den som är vittne får inte själv vara en av de som det testamenteras till, det får inte heller vara din make eller sambo, ett syskon till dig eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig (10 kap. 4 § andra stycket ÄB).Vänligen,

Har jag som bror rätt att ta del av arv trots testamente?

2019-07-25 i Testamente
FRÅGA |Om en bror har testamenterat allt till särkulledotter har jag som bror ej rätt till del av arv .
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inom svensk rätt finns det en förhållandevis stor frihet att fördela kvarlåtenskap vid ens bortgång. Fördelning av kvarlåtenskapen sker med testamente. Den enda som inte kan göras arvlös är bröstarvinge, dvs. testators barn, barnbarn osv. (jfr 2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Som bror till den avlidna har du en arvsrätt enligt den legala arvsordningen (om det inte finns andra efterlevande som ärver före dig, i högre arvsklass). Däremot kan din bror testamentera bort hela sin kvarlåtenskap och du har rent juridiskt ingen rätt att ta del av arvet i sådana fall.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man skriva ett testamente till förmån för sina barn?

2019-07-29 i Testamente
FRÅGA |Jag och min man (vi är gifta) har två gemensamma barn och min man har två barn från ett tidigare förhållande. Jag undrar om jag kan testamentera de tillgångar som jag har placerade i fonder (dvs inte hälften av våra gemensamma tillgångar utan en mindre del) till våra gemensamma barn så att den delen tillfaller dem om jag dör före min man?Om jag inte kan göra detta så förstår jag att min man ärver mig om jag dör först.Hur fördelas tillgångarna mellan de 4 barnen då han avlider?Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt vill du testamentera dina egna tillgångar till dina och din mans gemensamma barn för att dina barn ska ärva dem direkt då du dör och att din man inte ska ärva dem. Kan man skriva ett testamente till förmån för sina barn?Då du dör kommer en bodelning göras mellan din man och ditt dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är arvet efter dig. Så länge du lever är du fri att upprätta ett testamente för att avgöra vem som ska få denna egendom (9 kap. 1 § ÄB). Det stämmer som du skriver att din man skulle ärva efter dig om du inte har något testamente (3 kap. 1 § ÄB). Detta trots att ni har gemensamma barn vilka egentligen är dina bröstarvingar och ska få allt efter dig (2 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt för efterlevande make går inte före ett testamente, utan det är det som står i testamentet som gäller isåfall. Det finns tillfällen då ett testamente inte får full verkan. Ett är då en bröstarvinge klandrar testamentet då denne inte fått ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten innebär hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta har bröstarvingar alltid rätt till. Ett annat tillfälle som inskränker ett testamente är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Du kan alltså upprätta ett testamente för att bestämma vad som händer med dina tillgångar då du dör. Eftersom du vill att ditt testamente är till förmån för dina barn kommer det ju inte inskränka deras laglott och är därför inget problem. Så länge din man efter bodelningen har tillgångar värda minst fyra prisbasbelopp är det inte heller något problem.Hur fördelas tillgångarna mellan era barn då ni båda avlidit?Då jag tolkar din fråga som att du inte vill testamentera all din egendom utan enbart en del av den kan fördelningen mellan de fyra barnen då ni båda avlidit se lite olika ut beroende på hur mycket det är du vill testamentera till dina barn. Ett testamente ska alltid tolkas utifrån vad som var testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). Jag utgår ifrån att din avsikt med ett testamente är att du enbart vill tillförsäkra dina barn den egendom direkt då du dör, och att de sedan ska få resten av sina arvslotter kommer din då din man dör. Då kommer din man ärva den egendom du inte testamenterat om med fri förfoganderätt och dina barn kommer få s.k. efterarvsrätt när din man dör (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att så stor del av din makes totala tillgångar (det han fått i bodelningen + det han ärver efter dig) som arvet efter dig utgör ska dina barn sedan få ut då din make dör, innan arvet efter honom fördelas. Att din man ärver med fri förfoganderätt innebär att han får använda egendomen hur han vill, men han kan inte testamentera bort den. Ett exempel: Din man har fått ut 100kr i bodelningen och arvet efter dig är 100kr. Du har skrivit ett testamente som säger att dina barn ska ha 25kr var direkt när du dör. Då blir det 50kr över som din man kommer ärva med fri förfoganderätt. Dessa har dina barn efterarvsrätt till. 50kr av de totala 150kr din man har är 1/3. Alltså har dina barn rätt att när din man dör få ut 1/3 av det som finns kvar efter honom innan arvet fördelas. När sedan arvet efter din man ska fördelas är det hans bröstarvingar som ska dela lika på det (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din man har fyra barn ska dessa fyra få vars en lika stor del. Detta innebär att era gemensamma barn får ta del av både arvet efter dig och arvet efter din man, medan hans barn enbart får del av arvet efter honom. Hur ska du göra för att upprätta ett testamente?Regler om hur ett testamente ska upprättas och vad det finns för formkrav finns i 10 kap. ärvdabalken. Det ska bl.a. vara skriftligt och bevittnat. Det går bra att själv skriva ett testamente utan hjälp. Det är dock viktigt att det blir rätt för att det inte ska uppstå några oklarheter. Om du känner att du vill ha hjälp av en expert på området är du välkommen att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan du göra på Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Får den avlidnes makes släkt ärva?

2019-07-26 i Testamente
FRÅGA |Min syster har avlidit och testamenterat allt till mej (fosterbror).Hennes man avliden hade en halvsyster som också är död men hennes 4 barn lever hur stor del av arvet är deras.Min syster äger et halvt hus andra halvan äger jag, systern har ärvt sin del genom ett testamente i testamente står att det är hennes enskilda egendom. Ska halva huset vara med i arvet till halvsystern 4 barn.Jätte tacksam för svar
Mathilda Ekdahl |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är ärvdabalken (ÄB) som tar upp reglerna för arv och testamente inom svensk rätt. När någon avlider kommer dennes kvarlåtenskap att gå till de legala arvingarna. I 2 kap. 1 § ÄB står att bröstarvingarna ska ärva först. Detta innebär att barnen ska få arvet först och främst, och om barnen är avlidna ska deras barn få arvet. Om den avlidna inte har några bröstarvingar ska arvet enligt 2 § gå till föräldrarna eller, om föräldrarna är avlidna, till syskonen. Om det inte finns några föräldrar eller syskon i livet så går arvet enligt 3 § till mor- eller farföräldrarna, alternativt mostrar, fastrar, mor- eller farbröder. Kusiner kan dock inte ärva. Enligt 3 kap. 1 § ÄB får den avlidnes efterlevande make ärva, förutsatt att det inte finns några särkullbarn, det vill säga barn som endast var den avlidnas. Du beskriver i din fråga att maken är avliden, alltså aktualiseras inte 3 kap. 1 §. Makens halvsyster räknas inte som en legal arvinge och inte heller hennes barn, de ärver alltså inte din syster. Du skriver att du är hennes fosterbror, så jag utgår från att det inte har skett någon adoption. I sådana fall skulle du ha haft rätt till hennes arv per automatik. Att din syster har testamenterat allt till dig innebär dock att du får hela arvet, förutsatt att det inte finns någon legal arvinge (alltså barn, barnbarn, föräldrar etc.). Enligt 11 kap. 1 § ÄB ska man utgå från vad man tror att testamentsgivaren, det vill säga din syster, velat. Om din syster har testamenterat allt till dig så får man utgå ifrån att detta var vad hon ville. Med vänlig hälsning,

Kan jag skriva testamente så mina barn inte ärver något?

2019-07-25 i Testamente
FRÅGA |HejJag äger ett hus och om jag skulle avlida så vill jag att min fru ärver allt, mina barn sen tidigare ska inte kunna göra anspråk på huset. Är det möjligt att skriva ett avtal/testamente på det viset ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Du har en förhållandevis stor möjlighet att styra över fördelningen av din kvarlåtenskap vid din bortgång genom testamente. Dock har bröstarvingar, dvs dina barn, alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (jfr 7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). För att arvinge ska få ut sin laglott krävs det att de påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från delgivning av testamente (7 kap. 3 § ÄB). Påkallas inte jämkning inom sex månader förlorar de möjligheten att begära ut sin laglott.Som svar på din fråga innebär det att du kan testamentera allt till din fru. Om barnen påkallar jämkning av testamentet vid din bortgång, har de däremot rätt till hälften av vad de skulle fått om testamente inte funnits. Barnen har således alltid en viss arvsrätt.Vänligen,

Vad händer om delgivning av testamente inte bestyrks av mottagare av testamente?

2019-07-24 i Testamente
FRÅGA |HejVad händer om delgivning av testamente inte bestyrks av mottagare av testamente?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga kommer jag att kort använda mig av ärvdabalken (ÄB). Vanligtvis sker en delgivning av testamente genom att en bestyrkt kopia av testamentet skickas till var och en av arvingarna. Respektive arvinge ska därefter bestyrka kopian och intygar att hen har tagit del av testamentet (ÄB 14 kap. 4 §). Om den som delges testamentet inte bestyrker att denna har sett testamentet behöver denna personen delges på annat sätt. Det skulle till exempel kunna handla om att en stämningsman överlämnar testamentet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Allt gott!