Testamente - arv

2019-12-31 i Testamente
FRÅGA |HejMin farbror och faster har skrivit testamente var för sig på mig. Min farbror är avliden men min faster lever. Vad händer när hon avlider ? Hon har inga syskon eller föräldrar i livit, men min farbrors syster lever och hon har 2 barn.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vem ärver egentligen vem den dagen man går bort?Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig hur det fungerar.Rätten att taga arvDen som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.ArvsklassernaHur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen vem Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Om exempelvis du har barn och dessa har barn, hade dessa också ärvt dig (om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt. Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om dessa inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, de har även dem så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt). Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner). Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart. Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder att om man fortfarande är gift ärver den efterlevande maken. TestamenteEtt testamente ändrar arvsrätten. Den enda part som man inte kan testamentera bort är en barn, de har alltid rätt till sin laglott, som utgör halva arvslotten. Laglott och arvslottDet står i 7 kap 1 § ärvdabalken att hälften av arvslotten utgör laglotten. Laglotten har alltid dina barn rätt till, den kan man inte avtala bort exempelvis genom testamente. Barn har alltid rätt till denna laglott oavsett vad man gör. SammanfattningDin faster och farbror har skrivit ett testamente, av vad jag förstår det som, att du ska ärva dem den dagen de går bort. De har inga barn i livet, vilket gör att de fritt kan testamentera hur det vill, eftersom det bara är barn som har rätt till laglotten. Om din farbror var gift ärver denna part först din farbror och du sen när denna personen går bort. Om din faster är gift och din faster går bort före denna part blir det samma som med din farbror. Det betyder att farbrors syster kommer inte att ärva honom eftersom han skrivit i testamente att du ska ärva honom. Därmed har din farbror och faster ändrat arvsordningen. Vänligen,

Hur vidimeras testamenten?

2019-12-29 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag ska justera mitt testamente och undrar över vidimeringen. Måste testamentet först skrivas under av mig och samtidigt bevittnas av två personer, och de kopior jag sedan tar av handlingen också vidimeras av två personer? Räcker det möjligtvis att kopiorna skrivs under av mig och bevittnas av två? Gäller stämpel i stället för handskriven underskrift för bevittningen?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).Testamenten ska vara skriftliga med två vittnen som är närvarande samtidigt som testator skriver under handlingen eller vidkänner sin underskrift. Vittnena ska även de skriva under handlingen med sina namn och vara underförstådda med att det är ett testamente de skriver under på. Däremot behöver inte testatorn låta dem veta innehållet av handlingen (10 kap. 1§ ÄB). En kopia av ett testamente kan vara giltigt om originalhandlingen har uppfyllt formkraven. Därför behöver inte dessa kopierade handlingar vidimeras ytterligare. Gällande om stämpel går istället för underskrift, finns inte något rättsfall om det. Däremot har det räckt med bomärke eller att testatorn vidkänner sin underskrift. Jag skulle dock råda dig att handskriva underskriften.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man ändra i ett testamente?

2019-12-26 i Testamente
FRÅGA |En kort fråga:I vårat testament som skrevs för cirka 10 år sedan benämns husvagn, efter detta har vi bytt till husbil.Hur gör vi, räcker det med ett tilläggsblad med rätt text i just den meningen och utbytt husvagn till husbil? Samt datum, underskrift av oss och två vittnen?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).Det går bra att göra ändringar i ett testamente (10 kap. 6 § ÄB). En sådan ändring måste dock uppfylla formkraven för att upprätta ett testamente. Det ska alltså göras skriftligen och bevittnas av två vittnen, samt ska både testatorn och vittnena underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB).Det går bra att ändra i själva testamentet, eller att lägga till en handling. Det väljer man själv hur man vill göra. Det viktiga är bara att det tydligt framgår vad som gäller för att tolkningen av testamentet ska bli rätt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Påverkar ett avlidet vittne giltigheten av ett testamente?

2019-12-20 i Testamente
FRÅGA |Om ett av de vittnen som bevittnat min namnteckning på mitt testamente dör, måste jag då skriva ett nytt testamente och skaffa nya vittnen?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevanta lagar:Testamente regleras i ärvdabalken (ÄB), så det är där vi hittar reglerna.Påverkar ett avlidet vittne giltigheten av ett testamente?För att ett testamente ska bli giltigt så finns det vissa formkrav, bland annat att det ska bevittnas av två personer vilket framgår av ÄB 10 kap. 1 §. Vittnena är till för testamentets giltighet vi upprättandet snarare än för bevisningen. Enligt ÄB 10 kap. 2 § st 1 så bör vittnena anteckna vittnesintyg genom en vittnesmening, som innehåller vittnenas yrke och hemvist samt övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet. Detta är inget formkrav, utan finns endast till för att underlätta vid en eventuell senare tvist. Bevisbörda vid tvist om testamentets giltighet:ÄB 10 kap 2 § st 2 innehåller en regel om bevisbörda vid tvist om ogiltighet av ett testamente. Regeln säger att den som hävdar att formkravet i 1 § inte var uppfyllt, trots att vittnena intygat det, har bevisbördan för sitt påstående.Sammanfattning:Sammanfattningsvis så innebär det att även om ett eller båda vittnena skulle avlida så gäller fortfarande testamentet. Vid eventuell framtida tvist kan det vara fördelaktigt om det finns en vittnesmening, men det är även möjligt att föra annan bevisning i frågan i sådana fall.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad gäller för ett inbördes testamente?

2019-12-31 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min far och styvmor ha upprättat ett inbördes testamente med texten:Undertecknade äkta makarförordnar härmed som vår yttersta vilja och testamente att den som överlever den andra skall med full äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.Ifall FM skulle avlida före MM skall all kvarlåtenskap efter MM s död tillfalla Makens FM egna barn.Namngivna.Nu har vår styvmor avlidit och skrivit ett helt nytt testamente där vi endast får vår laglott.Cancerfonden och namngivna personer får resten.Hade vår styvmor rätt att testamentera bort allt mot fars o hennes vilja? Far dog för 26 år sedan.Vi vet att detta var viktigt för vår far, att säkra vårt arv.
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid ett sådant villkor i ett inbördestestamente till förmån för en efterlevande make som har upprättat ett nytt testamente. Jag tolkar det även som att alla av testatorns egna barn har avsagt sig sin laglott till förmån för den efterlevande, och därför har rätt att ta arv efter den efterlevande maken (3 kap. 9 § Ärvdabalken). De relevanta bestämmelserna finns i 3, 10, 11 och 12 kap. Ärvdabalken (ÄB).Vad gäller för inbördes testamenten i vanliga fall?Ett inbördes testamente görs normalt mellan makar och sambor för att den efterlevande ska få den andres egendom. Syftet är ofta att bevara hemmet, bostaden och möbler, så att den efterlevande inte ska tvingas flytta när exempelvis ett särkullsbarn ska få ut sitt arv. Även om testamentet skrivs ömsesidigt, alltså att båda skriver att den andre ska få ärva vid den förstes död, så finns det inget som hindrar att den efterlevande ändrar eller återkallar sin del av testamentet (10 kap. 5 § ÄB). Det finns dock en skyddsregel som säger att om en sådan ändring "väsentligt rubbat förutsättningarna för det ömsesidiga förordnandet" ska den efterlevande maken förlora sin rätt genom testamentet (10 kap. 7 § ÄB). Detta tar sikte på ändringar eller återkallelser av något som var en förutsättning för att den andre maken gick med på att testamentera.Vid inbördes testamenten, när testatorn skriver att någon annan ska ärva efter maken, säger man att den efterlevande maken får egendomen med fri förfoganderätt (12 kap. 1 § och 3 kap. 1–2 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken har rätt att använda egendomen, sälja och köpa nya sker m.m. men att den inte kan testamentera bort den. Det skiljer sig från full äganderätt där personen har rätt att testamentera bort egendomen. Vad säger testamentet?I det här fallet framgår det i testamentet att den efterlevande ska ärva egendomen med full äganderätt. Det skulle i så fall betyda att det står den efterlevande fritt att testamentera hur den vill. Samtidigt står det att testatorns egna barn ska ärva efter den efterlevande maken, vilket snarare pekar på fri förfoganderätt. Frågan är då hur man ska tolka testamentet. Det som är avgörande för hur ett testamente ska tolkas är testatorns vilja (11 kap. 1 § första stycket ÄB). Om det skulle röra sig om en felskrivning som ger testamentet ett annat innehåll än vad testatorn ville, kan testamentet gälla på så sätt som testatorn menade (11 kap. 1 § andra stycket ÄB). För att bedöma testatorns vilja kollar man först på vad som kan ha varit testatorns faktiska vilja. Med detta menas testatorns personliga vilja och man bortser då från vad eventuella arvingar påstår. Här kollar man bland annat på var som testatorn menar med olika språkliga uttryck. Intressant i detta fall är vad som tänktes med uttrycket "full äganderätt", om det var i lagens mening eller mer allmänt uttryckt. I andra hand försöker man lista ut vad testatorn på goda grunder kan antas ha velat. Detta är relevant om förutsättningarna för testamentet har ändrats, exempelvis då det har gått lång tid från att testamentet skrevs och det ska användas.Hur ska jag göra om testamentet inte stämmer?Synpunkter på testamentet tas lämpligen upp vid ett sammanträde med alla dödsbodelägare. Annars finns inga särskilda regler och man får vända sig till en allmän domstol om det uppstår en tvist kring testamentets innehåll.Avslutande kommentarUtifrån det jag har tagit upp ovan är nog det avgörande vad er far menade med "full äganderätt". En sådan tolkning av hans vilja är svår att göra med endast en begränsad information. För egen del tycker jag att det är nära till hands att säga att er far nog inte menade "full äganderätt" som i lagens mening eftersom han senare skrev att hans egna barn skulle ärva i efterhand och att han snarare menade något likt fri förfoganderätt. Detta skulle i så fall betyda att er svärmor inte hade rätt att testamentera bort allt från er far, och att ni har rätt till efterarv antingen enligt testamentet eller 3 kap. ÄB (12 kap. 1 § ÄB).Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Vad krävs vid upprättande av testamente?

2019-12-27 i Testamente
FRÅGA |Vad skall jag tänka på vid upprättandet av ett testamente?
Kathleen Ramos |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När man funderar på att upprätta testamente är det av vikt att dessförinnan informera sig om vilka lagregler som gäller i den familjesituation man befinner sig. Detta särskilt som det i dag är mycket vanligt med samboförhållanden eller äktenskap där barn från tidigare förhållanden ingår – s.k. särkullbarn. Man måste ställa sig frågan om behov av testamente finns, och hur detta skall utformas på bästa sätt mot bakgrund av vad lagen säger och den situation man befinner sig i. Dessa frågor kan du få hjälp av oss via Telefon: 08-533 300 04 där öppettider är: måndag–fredag kl. 10.00–16.00 eller via avtalet@lawline.se. Utöver det kan jag ge dig några övergripande tips om vad bör tänka på: När det gäller upprättande av testamente är själva testamentshandlingen strikt formbunden. Det innebär att en testamentshandling måste upprättas på visst sätt för att den ska kunna göras gällande.De formella kraven på en testamentshandling är följande: 1) Testamentet ska vara skriftligt och egenhändigt undertecknat av testator.2) Testamentshandlingen ska vara bevittnad av två vittnen. 3) Vittnena måste vara samtidigt närvarande. 4) Vittnena ska känna till att de bevittnar ett testamente, men behöver inte veta vad som står i handlingen. Om vittnena inte ser att testator skrivit under handlingen räcker det att testator talar om för vittnena att det är han/hon som har skrivit sitt namn.När det gäller testamentsvittnena måste de vara fyllda 15 år. Nära släktingar (föräldrar, barn, barns makar, testators make och syskon kan inte vara testamentsvittnen. Inte heller kan någon som nämns i testamentet vara vittne.Den som upprättar testamente – testator – måste vara fyllda 18 år. Det krävs att testator förstår innebörden i det han gör. Det finns dock undantag från regeln om 18-årsgräns och det är följande. 1) Den som fyllt 16 år får testamentera över den arbetsinkomst han haft. 2) Den som är eller har varit gift får också upprätta testamente.Om man senare vill ändra något i ett testamente bör man upprätta ett nytt testamente och för att undvika framtida tvister även förstöra det gamla testamentet. Vill man göra ett tillägg till ett redan befintligt testamente är det viktigt att känna till att samma formella krav på tilläggshandlingen krävs – dvs ny underskrift och ny bevittning enligt vad som står ovan.När testamentet ska åberopas, vid testators bortgång, är det viktigt att originalet kan uppvisas. Detta bör därför förvaras på ett säkert ställe.Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätten att i testamente fritt förordna om sin kvarlåtenskap.

2019-12-25 i Testamente
FRÅGA |Kan min morbror testamentera bort sina tillgångar (bankmedel mm) till sambos (ej gemensamma) barn istället för att min mamma ärver honom? Testamente finns skrivet för hus och marken där huset står, det går till sambons barn.
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Enligt 9 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) får den som fyllt 18 år genom testamente fritt förordna om sin kvarlåtenskap. Testamentesrätten är helt personlig och kan inte överlåtas till någon annan. Ett testamente kan endast klandras av bröstarvingar som önskar utfå sin laglott, 7 kap 3 § ÄB. Man är alltså fri att testamentera bort hela eller delar av sin kvarlåtenskap till vem man vill men om en bröstarvinges laglott kränkts till följd av testamentet kan bröstarvingen påkalla jämkning enligt nyss nämnt lagrum för att få ut sin laglott. För din morbrors del innebär det att han kan testamentera sin egendom precis som han vill och om din morbror inte har några bröstarvingar som kan ärva honom kommer det heller inte finnas någon som kan klandra testamentet. Vänligen,

Kan man göra tillägg till ett testamente?

2019-12-20 i Testamente
FRÅGA |En barnlös änkling har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till medicinsk forskning i ett befintligt testamente.Han vill nu lägga till ett personligt legat till en vän.Måste legatet skrivas på ett särskilt dokument, eller kan det läggas till på testamentet?Någon speciell rubrik ; eller räcker det med "Legat" eller "Legat som tillägg till testamenteav av den........"?Legatet skall väl dateras o bevittnas på samma sätt som testamentet?PS Tack för hjälp med mitt eget testamente för några år sedan!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Det går bra att göra ändringar i eller tillägg till testamentet (10 kap. 6 § ÄB). Ett sådant tillägg måste dock uppfylla formkraven för att upprätta ett testamente. Det ska alltså göras skriftligen och bevittnas av två vittnen, samt ska både testatorn och vittnena underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB). I övrigt finns det inget krav för hur man formulerar ett testamente. Det är ju dock självklart alltid att föredra att det är så tydligt som möjligt. Detta för att det inte ska uppstå problem vid tolkningen, då testatorn inte längre är i livet och kan förklara sin vilja. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,