Rätt till laglott trots avstående av arv

2010-06-15 i Laglott
FRÅGA |X och Y är sambo. De har ett gemensamt barn och inga andra barn. X och Y har skrivit inbördes testamente där de ärver varandra och ingen laglott utgår till barnet. Barnet har skrivit på testamentet att det accepterar att avstå från laglotten. Barnet var myndigt när detta signades. Kan barnet i efterhand ångra sig och kräva sin laglott?
Emelie Gärde |Hej! En bröstarvinge kan med bindande verkan skriftligen avsäga sin rätt till framtida arv i enlighet med 17:2 Ärvdabalken. En bröstarvinge har dock ändå rätt att utfå sin laglott om han inte har fått skäligt vederlag eller egendom som motsvarar laglotten, till exempel genom att han/hon har fått förskott på arv eller får en gåva vid avsägelsen. Om arvingen avsagt sig arvet utan att ha fått skälig kompensation för laglotten, är avsägelsen inte bindande, vilket innebär att han/hon skall få sin laglott vid arvlåtarens död. Ett testamente kan inte ge den efterlevande sambon en lika god ställning som en efterlevande make har. Testamente kan inte ge den efterlevande sambon något skydd mot rätten till laglott för den avlidnes bröstarvingar, inte ens om bröstarvingen är sambornas gemensamma barn. En efterlevande makes arvsrätt har däremot försteg framför arvsrätten (och rätten till laglott) för makarnas gemensamma bröstarvingar. Om du testamenterar bort all egendom måste ditt barn kräva att få sin laglott genom att begära jämkning av testamentet inom sex månader se 7:3 Ärvdabalken. Gör han/hon inte det fördelas kvarlåtenskapen i enlighet med testementet. Se https://lagen.nu/1958:637 Med vänliga hälsningar

Prisbasbeloppsregeln

2010-04-27 i Laglott
FRÅGA |Hej. Efter bodelning är behållningen i svärfars dödsbo 150 000 kr. Hur fungerar prisbasbeloppsregeln? Ska svärmors bodelningsbelopp räknas in eller utgår man ifrån dödsboets belopp? I det senare fallet innebar det väl att inget finns för särkullbarnen att ärva?
Elias Himsel |Hej, Regeln framgår av 3 kapitlet 1 § 2 stycket ärvdabalken och innebär att svärmor, så långt kvarlåtenskapen räcker, *tillsammans *med det hon erhöll vid bodelningen eller har som enskild egendom alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen få ut egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp. Svaret på din fråga är således att svärmors bodelningsbelopp skall räknas med och att regeln går före särkullbarnens rätt att få ut sin laglott. Prisbasbeloppet för år 2010 är 42 400 kronor och det aktuella beloppet är därmed 169 600 kronor. Med vänliga hälsningar,

Vad kan en efterlevande make förfoga över i testamente?

2010-03-26 i Laglott
FRÅGA |Ena maken är död, den andre i livet, 2 gemensamma barn finns. Kan kvarvarande make testamentera all egendom till ett av barnen? Skillnad fast och lös egendom?Om ena barnet har fordringsägare och arvsavstående ej har gjorts i bouppteckningen efter förste förälderns död, vilken rätt har fordringsägarna till kvarlåtenskapen efter den andre maken vid dennes död?
Georg Dellborg |Hej. En förälder kan inte testamentera all egendom till ett av barnen. Utgångspunkten för reglerna om arv är att barnen skall ärva hela kvarlåtenskapen, och finns flera barn ärver de en lika stor del (2:1 Ärvdabalken). Detta kan delvis förändras genom testamente, men ett barn har alltid rätt till s.k. laglott (ÄB 7:1). Laglott är hälften av vad barnet skulle ha ärvt om inget testamente funnits. När det som här finns två barn har varje barn alltså rätt till ¼ av den totala kvarlåtenskapen. Om ett testamente hotar ett barns laglott, kan testamentet angripas genom s.k. laglottsjämkning (7:3 ÄB). Det saknar betydelse om egendomen som testamenterats är fast eller lös. Det finns också regler om efterarv som påverkar en efterlevande makes möjlighet att testamentera bort egendom. När en av två makar dör görs vanligen bodelning, vilket resulterar i att makarnas ägodelar delas lika. Den del som den avlidne maken skulle ha fått, utgör kvarlåtenskapen. Om det bara finns gemensamma barn, ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med försteg (3:1 ÄB). Den efterlevande maken får alltså en del av boet genom bodelningen, och den andra halvan genom arv. Den efterlevande maken äger all egendomen så länge han/hon är i livet, men den kvotdel som den efterlevande maken fått genom arv, får han/hon inte testamentera bort (3:2 1st. ÄB). Om kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken var lika stor som det den efterlevande maken fick genom bodelningen, kan den efterlevande maken alltså aldrig testamentera bort mer än 50% av det han/hon äger. Tanken med detta är att skydda de gemensamma barnen om den efterlevande maken skulle vilja testamentera all sin egendom till någon annan. Man kan säga att man ”reserverar” den först avlidne makens kvarlåtenskap åt de gemensamma barnen. Detta får även effekten att kvarlåtenskapen från den först avlidne inte kan testamenteras särskilt till något av barnen. Din fråga om fordringsägarna vet jag inte om jag förstår helt. När arvsskifte genomförts och arvet fördelats på barnen är ju arvet barnens egendom. Denna egendom kan sedan tas i anspråk för barnets skulder. Undantaget är om barnet fått en del av egendomen genom testamente, och det i testamentet föreskrivits att barnet inte får överlåta egendomen. Egendom som inte får överlåtas får inte heller utmätas, och är alltså skyddad mot alla krav från fordringsägarna (Utsökningsbalken 5:5). Återkom gärna om du undrar något mer. Ärvdabalken och Utsökningsbalken finns här: http://www.notisum.se/RNP/SLS/lag/19580637.htm http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/19810774.htm Vänligen,

Inskränkning av en bröstarvinges laglott

2010-01-27 i Laglott
FRÅGA |Min man och jag har inga gemensamma barn, men barn från tidigare äktenskap.När någon av oss dör, har då respektive barn laglig rätt att utkräva sin laglott(50%) av vårt samlade värde.Eller kan vi genom testamente villkåra att den efterlevande skall \\\"sitta i orubbat bo\\\"
Ulrika Lundgren |Hej, tack för din fråga! En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott. Detta framgår av 7 kap. 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1 . Rätten att få ut sin laglott gäller oavsett vad som är förordnat i ett eventuellt testamente. Ett villkor om att den efterlevande maken skall sitta i orubbat bo blir därmed verkningslöst. Inskränker ett testamente på en bröstarvinges laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin andel av arvet. Detta sker genom att en klandertalan förs. Väljer bröstarvingen att inte föra en klandertalan inom sex månader från det att denne delgivits testamentets innehåll förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott. Av 3 kap. 9 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1 , framgår att en bröstarvinge frivilligt kan avstå sitt arv till förmån för efterlevande make. Görs detta har bröstarvingen rätt att ta del av den efterlevande makens bo då denne sedan avlider. Vänliga hälsningar,

Utfående av laglott

2010-04-28 i Laglott
FRÅGA |Vid bouppteckning har jag blivit delgiven testamente i original. Boet står under boutredningsman. I bouppteckningen har tydligt antecknats att jag yrkat min laglott. Jag godkände INTE testamentet, utan sa på mötet att jag tänker klandra inom 6-månadersfristen. Frågas: vad sker om jag inte klandrat inom fristen? Får jag automatiskt ut min laglott, eller måste jag ha godkänt testamentet eller ha klandrat? Kort sagt, kan jag bara låta saken bero och allt sker med automatik, eller måste jag ge mig till känna på något sätt? Jag planerar åka utomlands.
Natalie |Hej, För att man ska kunna få ut sin laglott måste man påkalla jämkning i testamentet genom att tillkännage sitt laglottsanspråk för testamentstagaren eller genom att väcka talan. Detta ska ske inom sex månader från delgivning annars går rätten till laglott förlorad, se närmare 7 kap 3 § första och tredje stycket ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Att väcka talan om jämkning eller klander är dock inte nödvändigt, utan det räcker att testamentstagaren med säkerhet fått kännedom om ditt anspråk inom föreskriven tid. Det finns ingen särskild form för hur ett sådant tillkännagivande av ett laglottsanspråk ska ske. Det kan därför tänkas att anteckningen om att du yrkar få ut din laglott är tillräcklig och att du har gjort vad som krävs av dig i denna situation. Eftersom du nämnt att du avser att klandra kan det ändå vara klokt att, innan du reser utomlands, kontrollera att testamentstagaren verkligen har uppfattat och tagit del av din redan framställda laglottsbegäran för att undvika eventuella missförstånd.Det kan påpekas att om det i övrigt skulle förekomma någon omständighet som gör att testamentet kan betraktas som ogiltigt, gäller det däremot att väcka klandertalan. Även detta ska ske inom sex månader från delgivning, se 14 kap 5 § ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1. Med vänlig hälsning

Jämkning och klander av testamente

2010-04-18 i Laglott
FRÅGA |Min far avliden. Jag bröstarvinge. Boutredningsman förordnad på ansökan av icke-släkting somföretett testamente. Är kallad till bouppteckningsmöte. Står att jag "så snart som möjligt" ska skriva på delgivningskvittot o. returnera - ev. godkänna testamentet "med förbehåll för laglottsyrkandet". Behöver jag verkligen svara på delgivningen redan nu? Tänker gå på mötet - först där yrka laglotten. Korrekt? Nämligen rädd missa laglotten. Kan jag yrka laglotten först - gå hem och fundera - senare klandra? Kan jag vägra godkänna testamentet, men ändå begära laglotten? (Jag är nämligen urförb-d och vill markera!) Ville
Jens Lidén |Hej! Regler om arv och testamente finner du i ärvdabalken (ÄB). För att svara på din fråga måste jag skilja på begreppen klander av testamente och jämkning av testamente. Delgivningen har betydelse för dina möjligheter till både klander och jämkning. Klandertalan väcks för att ogiltigförklara ett testamente. För att en klandertalan ska bifallas fordras att det föreligger en klandergrund enligt ÄB 13 kap. Grund för klander föreligger vid formfel, psykisk störning samt obehörig påverkan och motivvillfarelse, 13 kap. 1-3 §§ ÄB. Klandertalan ska väckas av en arvinge inom 6 månader från det att arvingen har blivit delgiven testamentet, ÄB 14:5. Om talan inte väcks inom föreskriven tid är testamentet giltigt även om det föreligger en grund för ogiltighet. Ogiltigförklaring av testamentet innebär att testamentstagaren inte kan göra testamentet gällande. Undantagsvis ogiltigförklaras dock bara en del av testamentet. Talan väcks mot testamentstagare. Vissa omständigheter av särskild natur, t.ex. förfalskning, föranleder ett testamentes ogiltighet utan att klandertalan behöver väckas. Eftersom du är bröstarvinge till testatorn är du berättigad till laglott. Hälften av den arvslott som skulle ha tillfallit dig om testamentet inte upprättats utgör din laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Märk väl att laglotten inte utfaller automatiskt. För att du ska få ut din laglott förutsätts att du begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Begäran av jämkning ska framföras inom sex månader från det att du blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att du riktar ditt anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att du väcker talan mot denna, 7 kap. 3 § 3 st ÄB. Om du inte begär jämkning inom jämkningsfristen förlorar du din rätt att få ut laglotten. Sammanfattningsvis har delgivningen betydelse på så sätt att den utgör den tidpunkt från vilken både klanderfristen och jämkningsfristen börjar löpa. Du kan när som helst under sexmånadersfristen väcka klandertalan respektive begära jämkning. Du behöver inte väcka klandertalan och begära jämkning samtidigt. Du kan välja att godkänna testamentet (dvs. att inte väcka klandertalan) och fortfarande begära ut din laglott. På samma sätt kan du både väcka klandertalan och begära jämkning av testamentet. Om domstolen finner att det finns en klandergrund, och följaktligen ogiltigförklarar testamentet, kan testamentstagaren inte göra testamentet gällande. Om domstolen beslutar att godkänna testamentet har du rätt att få ut din laglott, förutsatt att du har begärt jämkning av testamentet under jämkningsfristen. ÄB Finner du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänligen,

Vad blir rättsverkningarna av ett arvsavtal i fråga om laglott?

2010-02-20 i Laglott
FRÅGA |Min son är en missbrukare samt har skulder till kronofogden. Jag vill inte att han ärver så mycket som en krona av mig. Hur skriver jag? Kan han själv avsäga sin sin del samt laglott?
Lina Radovic |Du kan testamentera hela din egendom i ett testamente. Enligt 10 kap. 1§ ÄB skall testamente upprättas skriftligen med två vittnen. I vittnenas närvaro skall testator underskriva testamenteshandlingen eller vidkännas sin underskrift. Vittnena skall bestyrka handlingen med sina namn. Vittnena skall känna till att handlingen är ett testamente men behöver inte veta närmare vad det innehåller. Se https://lagen.nu/1958:637 Efter din bortgång måste din son påkalla jämkning ur testamentet för att få ut sin laglott enligt 7 kap. 3§ ÄB. Arvinge kan avsäga sig arv i ett arvsavtal enligt 17 kap ÄB. Enligt 17 kap 2§ gäller att om arvinge avsäger sig arv genom godkännande av testamente eller skriftligen i arvsavtal, är det gällande. Bröstarvinge, alltså din son, har dock rätt att få ut sin laglott om han inte avstått från denna mot skäligt vederlag eller egendom innan din bortgång. Om din son, dennes maka eller hans avkomlingar inte utfått någon skälig kompensation innan din bortgång, blir följden att arvsavsägelsen saknar giltighet i fråga om laglotten, och din son har alltså då rätt att få ut sin laglott men inte eventuellt resterande arvslott. Se https://lagen.nu/1958:637 Om din son är gift, eller har barn kan du utge skälig ersättning till dem motsvarande din sons laglott, om du inte vill att han skall få något arv efter dig och därmed blir arvsavsägelsen giltig.

Arv och gåva

2010-01-26 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag har en far som är väldigt sjuk och som nu vill skänka bort en del av sina pengar innan han dör, bl.a. till mina barn. Hur mycket har han rätt att skänka bort som \"gåva\".
Hanna Rehn |Hej, I princip finns det inte någon begränsning av hur stor en gåva får vara. Gåvor till arvingar kan dock på olika sätt påverka arvsrätten. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 6:1 § ÄB skall gåvor som arvlåtare givit sina bröstarvingar (dvs sina barn eller om barnet ej är vid liv, sina barnbarn osv.) ses som förskott på arv om inte annat har föreskrivits eller framgår. Detta gäller dock inte ”mindre”, sedvanliga gåvor vars värde inte står i uppenbart missförhållande till givarens ekonomi. Dina barn är i detta fall dock inte bröstarvingar till din far och regeln är då omvänd; om gåvan ges till en annan arvinge än bröstarvinge skall gåvan inte ses som förskott på arv om det inte föreskrivits eller framgår. Hälften av den arvslott som tillkommer bröstarvingar enligt lag utgör dennes laglott. Laglotten har en bröstarvinge alltid rätt till även om egendomen testamenterats bort (men måste då begära jämkning av testamentet). I 7:4 § ÄB finns det s.k förstärkta laglottsskyddet. Här regleras de situationer då arvlåtaren gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att jämställa med testamente. Dvs då gåvan i praktiken har samma funktion som om arvlåtaren istället testamenterat bort egendomen. Två olika typer av gåvor omfattas av 7:4 § ÄB, dels gåvor som ges kort tid innan givaren dör och dels gåvor där givaren behåller den huvudsakliga nyttan av egendomen. Typiskt är att givaren inte gör någon egentlig ekonomisk uppoffring medan denne fortfarande lever. Om regeln i 7:4 § ÄB blir tillämplig på gåvan, dvs om gåvan är att jämställa med testamente, kan gåvomottagaren, om inte särskilda skäl talar mot det, bli återbäringsskyldig till ett belopp motsvarande bröstarvingarnas laglott då laglotten då ska beräknas som att gåvan aldrig givits. Man bör då alltså inte ge bort så mycket att det inte finns kvar egendom som täcker bröstarvingarna som laglott eftersom gåvomottagarna då kan bli återbäringsskyldiga. Hoppas att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning