Särkullbarns arvsrätt

2011-03-12 i Laglott
FRÅGA |min mor har efter sin sambo genom testamente fått all kvarlåtenskap..fastighet etc. Det finns en dotter på den avlidna sambons sida, vad och hur mkt av detta har hon i alla fall rätt att få ? och hur går de till ?
Mathias Gunnervald |Hej, För frågor gällande arv och testamente är ärvdabalken (ÄB) tillämplig. (https://lagen.nu/1958:637) Har arvlåtaren inskränkt bröstarvingars arvsrätt genom testamente har dessa alltid rätt till sin laglott, enligt 7 kap 1 § ÄB. Laglotten består av halva arvslotten. Finns det en bröstarvinge till arvlåtaren har denne med andra ord rätt till hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. För att få ut sin laglott måste man dock begära jämkning av testamente enligt 7 kap 3 § ÄB. Detta måste ske inom sex månader efter det att bröstarvingarna delgivits testamentet. Det är då tillräckligt att arvingen inom föreskriven tid ger testamentstagaren sitt anspråk till känna. Vänligen,

Jämkning eller klander av testamente

2011-01-08 i Laglott
FRÅGA |Om jag som bröstarvinge klandrar ett testamente för att få det ogiltigförklarat pga av att testamentet utelämnar laglotten, hur påverkar då beslutet att testamentet förklaras giltigt, det krav om jämkning som redan inskrivits i bouppteckningen. Gäller det fortfarande? Testamentet är till den efterlevande makens fördel
Angelica Hage |Hej För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott räcker det att begära en jämkning av testamentet, det krävs med andra ord ingen klandertalan enligt 14 kap. Ärvdabalken (klandertalan väcks för att ogiltigförklara ett testamente, för det måste en av klandergrunderna enl. Ärvdabalken 13 kap. se https://lagen.nu/1958:637). Jämkning sker genom att arvingen inom sex månader från att han erhöll testamentet påkallar en jämkning av testamentet genom att informera testamentstagaren om sitt jämkningsanspråk eller genom att väcka talan med testamentstagaren om jämkning av testamente, se 7 kap 3 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Som bröstarvinge har man däremot inte rätt att kräva ut sin laglott när testamentet är till förmån för den efterlevande maken (såvida man inte är särkullsbarn, vilka alltid har rätt att utfå sin laglott genast efter förälderns bortgång) enligt reglerna i 3 kapitlet Ärvdabalken. En bröstarvinge kan därmed inte utfår sitt arv förrän båda makarna avlidit. Med vänliga hälsningar

Rätt till laglott vid förälders död

2010-11-10 i Laglott
FRÅGA |Vi är fyra särkullbarn. När vår mor avled 2002, erhölla mina tre syskon ca 20 000 kr vardera. Maken sitter i orubbat bo. Bouppteckning, testamente, äktenskapsförord samt ett antal försäkringar finns upprättade. Vart vänder jag mig för att få ut min del i arvet efter min mor. Med vänliga hälsningar
Mathias Gunnervald |Hej, För frågor gällande arv och testamente är ärvdabalken, ÄB tillämplig. (https://lagen.nu/1958:637) Vid en makes död är huvudregeln att den efterlevande maken ärver den avlidne med fri förfoganderätt. Bröstarvingar får då del av sitt arv efter föräldern genom efterarv vid den efterlevande makens död. Om det, som i de här fallet, finns särkullbarn har dessa rätt att få ut sin del redan vid sin förälders död enligt 3 kap 1 § ÄB. Detta förutsatt att särkullbarnet inte avsått sin rätt till arv enligt 3 kap 9 § ÄB. Om så gjorts har även särkullbarnet rätt till efterarv då den efterlevande maken avlider. Har arvlåtaren inskränkt bröstarvingars arvsrätt genom testamente har dessa alltid rätt till sin laglott, enligt 7 kap 1 § ÄB. Laglotten består av halva arvslotten. Är ni fyra syskon har ni med andra ord rätt till en åttondel var av den avlidnes kvarlåtenskap. För att få ut sin laglott måste man dock begära jämkning av testamente enligt 7 kap 3 § ÄB. Detta måste ske inom sex månader efter det att bröstarvingarna delgivits testamentet. Det är då tillräckligt att arvingen inom föreskriven tid ger testamentstagaren sitt anspråk till känna. Då jag inte har någon preciserad information om situationen kan jag inte ge en närmare bedömning än att du troligtvis inte har någon möjlighet att få rätt till arv på grund av den preskriptionstid på sex månader. Vänligen,

Utfående av laglott

2010-10-13 i Laglott
FRÅGA |Hej. Min far har avlidit, jag är särkullbarn. Testamente finns. Min fars önskemål är att jag inte gör mitt arv gällande, och om jag ändå gör det gällande ska jag erhålla endast min laglott som min fars maka ska bestämma. Är det korrekt att man får skriva så? Hur ska jag göra? Jag vill ha mitt arv eller min laglott enligt lagen!
Samuel Lundberg |Hej, Det finns i svensk rätt en testationsfrihet som ger testatorn rätt att efter eget tycke fördela sina kvarlåtenskaper. Testationsfriheten är dock inte oinskränkt. En bröstarvinge, d.v.s. avkomnling till den avlidne, har enligt huvudregeln rätt att få ut sin laglott vid arvsfördelningen av kvarlåtenskapen trots att testatorn uttryckt en annan önskan. Laglotten utgör hälften av det arv som bröstarvingen har rätt till enligt lag, se ÄB 7 kap 1§, https://lagen.nu/1958:637#K11. Vad denna rätt utgör i detta enskilda fall beror på hur många andra bröstarvingar det finns efter din far. Barnen till den avlidne tilldelas lika mycket var av kvarlåtenskapen, se ÄB 2 kap 1§ 2 st. Hälften av denna egendom utgör laglotten och kan ej testamenteras bort. Det är således ej din fars maka som avgör hur mkt din laglott uppgår till. Att du är särkullebarn innebär att du genast har rätt att utfå din laglott, utan att invänta den efterlande makans bortgång, se ÄB 3 kap 1§ 1 st. Detta förutsatt att den efterlavande makans egendom efter bodelningen ej understiger 4 prisbasbelopp, se ÄB 3 kap 1§ 2 st. Sist men inte minst ska nämnas att du måste påkalla jämkning av testamentet för att utfå din laglott. Detta måste göras inom 6 månader från det att du delgavs testemantet, 7 kap 3§. Med Vänlig Hälsning

Klander av testamente

2011-01-10 i Laglott
FRÅGA |Om jag som bröstarvinge klandrar ett testamente för att få det ogiltigförklarat pga av att testamentet utelämnar laglotten, hur påverkar då beslutet att testamentet förklaras giltigt Vi har försökt med hjälp av delgivning framföra vårt krav, men ej lyckats. Hur klandra testamente om inte efterlevande make vill acceptera delgivning.
Angelica Hage |Hej För att göra gällande att testamentet är ogiltigt kan du som arvinge klandra det inom sex månader från att du har blivit delgiven det i bestyrkt avskrift av testamentstagaren 14:4-5 Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Med delgivning räknas som huvudregel när du har mottagit handlingen 19 § delgivningslagen (https://lagen.nu/1970:428) och klandertalan anses väckt när din stämningsansökan har inkommit till tingsrätten 13:4 st. 3 RB. Du väcker alltså talan om klander hos tingsrätten. Talan väcks mot testamentstagare. För att en klandertalan ska bifallas och testamentet därmed förklaras ogiltigt krävs att det föreligger en klandergrund enligt ÄB 13 kap. Grund för klander föreligger vid formfel, psykisk störning samt obehörig påverkan och motivvillfarelse, 13 kap. 1-3 §§ ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K13P3S1). Om talan inte väcks inom föreskriven tid (dvs. sex månader från delgivningen) är testamentet giltigt även om det föreligger en grund för ogiltighet. Ogiltigförklaring av testamentet innebär att testamentstagaren inte kan göra testamentet gällande. Undantagsvis ogiltigförklaras dock bara en del av testamentet. Om domstolen beslutar att godkänna testamentet har du rätt att få ut din laglott, förutsatt att du har begärt jämkning av testamentet under jämkningsfristen. Du kan när som helst under sexmånadersfristen väcka klandertalan respektive begära jämkning. Du kan även godkänna testamentet (dvs. att inte väcka klandertalan) och fortfarande begära ut din laglott. För att du ska få ut din laglott förutsätts att du begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. (Du kan också välja att både väcka klandertalan och begära jämkning av testamentet.) Begäran av jämkning ska framföras inom sex månader från det att du blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att du riktar ditt anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att du väcker talan mot denna, 7 kap. 3 § 3 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K13P3S1). Om du inte begär jämkning inom jämkningsfristen (dvs inom sex månader från delgivningen) förlorar du din rätt att få ut laglotten. Jag hoppas detta ska hjälpa. MVH

Jämkning av testamente för att utfå laglott kräver ingen klandertalan

2010-12-30 i Laglott
FRÅGA |Vid arv efter vår mor fanns testamente där mor och far ärver allt efter varandra med full äganderätt. Räcker det att vi i bodelningen efter mors död antecknat att vi vill ha jämkning av testamente eller måste vi klandra testamentet vid tingsrätt,för att få ut vår laglott efter vår fars död. Tacksam för svar
Anna Eriksson |Hej, För att bröstarvinge ska utfå sin laglott räcker det att begära en jämkning av testamentet, det krävs med andra ord ingen klandertalan enligt 14 kapitlet ärvdabalken. Jämkning sker genom att arvingen inom sex månader från att han erhöll testamentet påkallar en jämkning av testamentet genom att informera testamentstagaren om sitt jämkningsanspråk eller genom att väcka talan med testamentstagaren om jämkning av testamente, se 7 kapitlet 3 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Som bröstarvinge blir har man dock inte rätt att kräva ut sin laglott när testamentet är till förmån för den efterlevande maken. Det faller tillbaka på reglerna i 3 kapitlet ärvdabalken där det framgår att en bröstarvinge inte utfår sitt arv förrän båda makarna avlidit. Men det krävs alltså ingen klandertalan av testamentet utan det räcker med att påtala att man som arvinge vill jämka testamentet. Med vänliga hälsningar

Om laglott

2010-10-20 i Laglott
FRÅGA |Min far har skrivit ett testamente där hans sambo ska få sitta i orubbat bo. Måste jag vänta till hon avlider innan jag får ut min laglott?
Angelica Hage |Bröstarvingar (den avlidnes barn) har alltid rätt att få sin laglott, dvs. hälften av den arvslott de skulle fått om det inte hade funnits ett testamente. Har en förälder testamenterat bort sina tillgångar till någon annan än sina barn, kan barnen begära jämkning av testamentet för att skydda sin laglott, enligt Ärvdabalken 7 kap. 3 § (https://lagen.nu/1958:637). Då din fars sambo inte är din mor så gäller för dig som särkullbarn att du har rätt att få din laglott genast (gemensamma barn har rätt till efterarv). Både särkullbarn och gemensamma barn kan begära jämkning av testamentet för att skydda sin laglott. Laglottsjämkningen ska enligt Ärvdabalken 7 kap. 3 § och 14 kap. 5 § (https://lagen.nu/1958:637) begäras inom sex månader efter det att barnet har fått delgivet testamentet. Med vänliga hälsningar

Förstärkt laglottsskydd vid gåva

2010-09-21 i Laglott
FRÅGA |hej min far var omgift när han dog. År 1983 finns ett köpeavtal där hans fru köpt halva huset. År 2007 skriver han ett gåvobrev och ger henne den andra hälften av huset. Hon står nu då som ensam ägare av huset. Är inte detta kränkning av min laglott?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Det som främst aktualiseras i detta fall är Ärvdabalkens (ÄB) regler om laglott, se ÄB 7 kap https://lagen.nu/1958:637#K7. Enligt 7 kap 1§ utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Även om det finns ett testamente, går barnets rätt att utfå sin laglott före detta. I ärvdabalken (ÄB) finns ett förstärkt skydd för bröstarvinges laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. 7 kap 4 § ÄB stadgar att om den avlidne under sin livstid skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, kan bröstarvinge enligt 7 kap 3 § påkalla jämkning. Vid nedsättning av gåvan ska denna återgivas eller och om detta ej kan ske, ersättning utges för dess värde. Vill bröstarvinge göra denna rätt gällande mot gåvotagaren, ska han väcka talan inom ett år från bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Vid bedömningen av om gåvan är att likställa med testamente tar man hänsyn till omständigheterna i det konkreta fallet. En omständighet som talar för att så är fallet är att gåvan givits på arvlåtarens dödsbädd eller att denne trots gåvan, behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen, d.v.s. att din far i detta fall fortsatt att bo kvar på fastigheten. Om bestämmelsen i ÄB 7:4 är tillämplig skall vid laglottens beräkning värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen, varefter laglotten beräknas på vanligt sätt. Det krävs inte att arvlåtaren avsett att genom gåvan kränka laglotten för att lagrummet ska kunna tillämpas. Om din laglott kränkts p.g.a. gåvan beror även på hur din fars egendomsförhållanden såg ut i övrigt. Om gåvans värde understiger hälften av din fars totala kvarlåtenskap, kan du som bröstarvinge fortfarande få ut din laglott. Ofta torde dock en fastighet vara den egendom som är mest värdefull för en privatperson. Vid kränkning av bröstarvinges rätt till laglott finns då möjligheten att försöka återvinna gåvan med hjälp av det förstärkta laglottsskyddet. Hoppas svaret varit till hjälp, Med vänlig hälsning