FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTLaglott16/11/2011

Det förstärkta laglottsskyddet

Hej! Följande situation: X och Y gifta sedan 25 år. X har två särkullbarn. X äger två större fastigheter och en skogsegendom som enskild egendom. X drabbas av allvarlig sjukdom och skänker hälften av alla sina tillgångar till Y ett halvår innan han avlider samtidigt som det tas ytterligare lån jämt fördelat på egendomarna. Lånen står enbart på X. Ett testamente är upprättat. Enligt testamentet ärver Y allt samt att barnen ärver skogsfastigheten efter denne. Då alla lån står på X: enskilda egendom samt att Y:s enskilda egendom är utan lån, finns ingen laglott att få ut? Kan man jämka testamentet samt kräva tillbaka gåvorna, och räknas då dessa återbördade gåvor som läget såg ut innan - alltså som X:s enskilda egendom.

Lawline svarar

Hej, Tack för din fråga. Bröstarvingar till en avliden har en legal rätt att ur kvarlåtenskapen efter denne utfå den s.k. laglotten. Finns det ett testamente som kränker bröstarvingars rätt till laglott äger bröstarvinge rätt att påkalla jämkning av testamentet. En arvlåtare har rätt att under sin livstid förfoga över sin egendom på det sätt som denne önskar, t.ex. genom att ge bort egendomen och därigenom minska arvet. En arvlåtare får alltså, utan att bröstarvingar kan göra något, skänka bort hela sin förmögenhet till vem som helst under sin livstid. Denna rättighet inskränks dock genom en regel i 7 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Regeln innebär att, om en arvlåtare under sin livstid skänkt bort egendomen under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, gåvan ska behandlas som om den var föremål för ett testamentsförordnande. Regeln om det förstärkta laglottsskyddet blir tillämpligt när givarens avsikt med gåvan har varit att ordna med successionen, dvs. att gåvan ges bort därför att givaren börjat tänka på sin död. Gåvogivarens avsikt behöver dock inte ha varit att försöka kringgå reglerna om laglott. De typer av gåvor som omfattas av regelns tillämpning är två till antalet. Dels omfattas gåvor som ges när givaren ligger för döden eller annars trodde att döden var nära förestående samt dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av bortgiven egendom. I detta fall säger du att X drabbas av en allvarlig sjukdom och sedan skänker hälften av alla dennes tillgångar till Y. Detta är en situation som skulle kunna omfattas av regeln om förstärkt laglottsskydd, då X genom gåvan antagligen börjat tänka på sin död. Kvarlåtenskapen efter den döde omfattar vad som återstår efter dennes skulder har betalats. Om regeln om det förstärkta laglottsskyddet anses tillämplig i detta fall innebär det följande. Om bröstarvinges rätt till laglott inte tillgodoses genom skogsfastigheten som de erhöll genom testamentet ska den av X bortskänkta egendomen räknas som om den alltjämt ingick i kvarlåtenskapen. Därvid kan gåvomottagaren, Y, bli återbäringsskyldighet beträffande vad som saknas när en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott ur kvarlåtenskapen. Finns inte egendomen kvar ska ersättning för egendomens värde istället utgå. För att återbäringsskyldighet för gåvomottagaren ska bli aktuellt krävs att talan om detta väcks inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Jag hoppas att detta besvarade dina funderingar. Med vänlig hälsning,
Rikard WahlströmRådgivare
Hittade du inte det du sökte?