Kränkning av laglott mm

Question

Hej,
Min fråga gäller arvsrätt och vilka rättigheter/skyldigheter man har som bröstarvinge.Min farmor gick bort för ett tag sedan och vi har nu haft bouppteckningssammanträde.
Med kallelse till sammanträdet kom också ett testamente där farmor testamenterade 75% till vår faster och 25% till övriga bröstarvingar.
Farmor hade för ett tag sedan givit fasters son en fastighet i gåva för att kompensera vår faster som ansåg sig förfördelad efter farfars bortgång(detta stod i gåvobrevet till vår kusin).
Vid bouppteckningssammanträdet framkom att farmor enligt köpeavtal sålt allt sitt lösöre och privata tillhörigheter till en summa av 5000 till vår kusin. Detta gjordes tydligen i samband med att farmor flyttade till nytt mindre boende. Resten av familjen fick aldrig veta när hon skulle flytta. Vid flytten tömdes farmors bostad på allt lösöre och kördes via vår kusins bostad till farmors nya bostad, detta för att kunna hävda besittningsrätt. Lösöre för flera hundratusen såldes för 5000 kronor. Farmor skulle ha nyttjanderätt på allt lösöre fram till sin död och vår kusin "lånade" ut de saker hon behövde i sitt nya boende. Farmor flyttade från en stor gård till en tvårumslägenhet.
Det framkom också i bouppteckningen att farmor dagen före sin död skrivit under en skuldrevers till vår faster och hennes make. Summa av allt är att farmors bo tömdes under tiden hon levde och det finns ingen laglott kvar, kanske 1000 kronor. Min fråga är kan man göra något eller får man acceptera?

Answer 1

Hej

Tack för din fråga.

Som bröstarvinge har man alltid rätt till er så kallade laglott. Laglotten är hälften av det ni skulle ärvt om det inte fanns något testamente (Ärvdablken 7:1). Det du skriver om att 75 % testamenteras till er faster är därför svårt att avgöra om det är tillåtet eller ej. Finns det endast två bröstarvingar (din far och din faster) så är testamentet i och för sig inte regelvidrigt - din far skulle ju om inget testamente fanns fått 50 % och laglotten är hälften av detta - 25%. Är det fler delägare innebär det dock att testamentet inkräktat på deras laglott. Bröstarvingarna kan i sådana fall begära jämkning av testamente, detta skall göras senast inom 6 månader från tidpunkten då bröstarvingen fick del av testamentet (Ärvdabalken 7:3).

I ärvdabalkens sjätte kapitel finns regler om förskott på arv. Om en bröstarvinge fått en gåva skall det anses utgöra förskott på arvet, och vid bodelningen behandlar man det som om gåvan "lagts tillbaka". Om en annan än bröstarvinge fått en gåva kan reglerna om jämkning av testamente tillämpas. Gåvan går åter till dödsboet om det är en gåva som jämställs med testamente. För detta krävs att avsikten har varit att "ordna successionen" snarare än att förändra förhållanden under livstiden. Båda reglerna skulle kunna tillämpas i detta fall. Om det framgår att gåvan i själva verket är en gåva till din faster skall den avräknas från hennes arv, och i annat fall kan gåvan betraktas som ett testamente. Det faktum att någon verklig övergång av sakerna inte skedde kan förstås tala för att det skall jämställas med ett testamente: er farmor använde ju sakerna under sin livstid.

Det ser ut som om det kan finnas möjligheter att påverka övriga bröstarvingars arv ganska mycket, men det innehåller också en del bedömningsfrågor som inte är helt självklara. Jag tror absolut det kan vara idé att kontakta en jurist, gärna en specialist på sk ekonomisk familjerätt, för att biträda er i hur situationen skall angripas praktiskt. Tänk på att det finns en del tidsfrister som kan vara viktiga att beakta, exempelvis sexmånadersregeln jag hänvisade till ovan.