Särkullbarns rätt till arv då förälder testamenterat sitt arv till sambon

2019-05-02 i Laglott
FRÅGA |Vår far(A) har efterlämnat sin sambo(B) samt oss tre särkullbarn(C-D-E). Inga gemensamma barn finns. (A) och (B) har skrivit inbördes testamente:1. Att den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt.2. Om A avlider först önskar A att hans särkullbarn inte skall kräva att få ut sin laglott.3. Att efter bådas vår död skall min, , kvarlåtenskap fördelas med hälften till min(B) systers tre barn samt hälften till (A:s) särkullbarn(E).4. Vad någon erhåller enligt detta testamente, eller eljest i arv efter oss, skall vara dennes enskilda egendom.(B) har begärt bodelning. (C)+(D) har i bouppteckningen framställt laglottsanspråk, (E) har avstått.Frågor:1 Vad har vi (C) och (D) rätt till för arv? Bara laglotten nu, eller kan vi också kräva resterande arvslott när (B) gått bort?2. Enligt punkt 3 ovan har kvarlåtenskapen testamenterats bort. Får man göra så när den efterlevande (B) bara fått fri förfoganderätt över den avlidnes egendom? Eller skall man tolka "min kvarlåtenskap" som bara sambons(B)?3. Vad får (E) ärva då hen avstår sin laglott nu, men är med i testamentet när (B) avlidit?4. Hur påverkar punkt 4 arvsfördelningen?(A+B), har ett större lån med fastigheten som säkerhet. Lånet har utökats vid flera tillfällen under en 10 års period. (B) har erhållit samtliga likvider och har kvar större delen på sitt egna bankkonto. Vi anser att det är ett förtäckt arv. Kan vi hävda det?
Lisa Gustafsson |Hej och tack ör att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Jag kommer besvara frågorna en efter en här nedan.Fråga 1 och 2Eftersom er far har testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till sin sambo, och därmed er laglott, är ni tvungna att jämka testamentet för att ta del av laglotten, det vill halva arvet för er tre barn tillsammans, 7 kap. 3 § ÄB. Detta förstår jag emellertid att enbart två av er har gjort varför endast 2/6 kommer utgå till er och således 1/6 vardera då E har stått över.Gällande den resterande delen av arvet så står det i testamentet att sambon erhåller er fars kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att sambon har rätt att disponera egendomen så länge hon är vid livet, men hon har inte rätt att testamentera bort den till någon annan. Jag uppfattar punkt 3 som sådan att den endast gäller sambons kvarlåtenskap eftersom det annars blir motsägelsefullt av er far att endast testamentera bort sin egendom med fri förfoganderätt. Syftet med detta är helt enkelt att barnen till den som har dött ska få rätt till efterarv när mottagaren, i detta fall sambon, har dött. B har alltså testamenterat bort hälften av sin egendom till E och den andra hälften till sin systers tre barn. Det som återstår av er fars arv vid sambons död ska ska E få ta del av. C och D nämns inte i arvet varför de inte kommer får något vid B:s död.Fråga 3E kommer få ärva hälften av det som B lämnar efter sig då detta står i testamentet.Fråga 4Med förtäckt arv förutsätter jag att ni menar om dessa likvider för de lån som A och B tillsammans har tagit ska anses utgöra en del i A:s kvarlåtenskap och därmed förändra summan på den laglott ni tar ut nu. För mig låter det som att dessa likvider, eller en del av dem, bör räknas som en del av er fars kvarlåtenskap. Dock är det svårt för mig att veta eftersom jag inte vet vad avsikten med lånen var som utgjorde dessa likvider. Var de i syfte att både er far och sambon skulle ta del av dem ihop ska de absolut räknas som en del av hans kvarlåtenskap, men var tanken att sambon ensam skulle ha dem till något så är det tvärt om. Det är med andra ord en bevisfråga som ni måste reda ut med B.AvslutningJag hoppas att ni fick svar på era frågor och skulle det vara så att ni har någon följdfråga är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.seså återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

Laglott och förskott på arv

2019-04-30 i Laglott
FRÅGA |Hej.Har en fundering.I ett testamente står att föräldrar önskar att särkullsbarn väntar med sin laglott till båda är borta.Nu tar särkullsbarnet ut sin laglott, vilket han har rätt till.Frågan : måste det i testamentet stå att i det fall laglott betalts ut , detta ska utgöra förskott på arv eller blir det automatiskt avräknat som förskott när resten senare skall fördelas.Tacksam för svar
Hanna Mustafa |Hej, Tack för din fråga!Bestämmelser om förskott på arv finns i ärvdabalken (ÄB) Som du mycket korrekt poängterar har särkullbarnet rätt till att ta ut det som kallas för laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten utgör hälften av arvslotten. Som huvudregel ska gåvor och motsvarande bidrag som en arvlåtare gett en bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 §). Denna presumtion kan brytas om det framgår eller situationen tyder på att gåvorna och bidragen inte var tänkta att utgöra förskott på arv, exempelvis genom att man skrivit "ej förskott på arv" i ett gåvobrev. Laglotten som särkullbarnet tar ut avräknas alltså automatiskt. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterliga frågor. Vänligen,

Hur kan jag göra mina barn arvlösa, om det är möjligt?

2019-04-26 i Laglott
FRÅGA |Mina barn har brutit med mig för flera år sedan och jag vill inte att de ärver mig p.g.a. deras elakhet. Jag är gift med en ny man som jag bor tillsammans med men som är skriven på annan adress. Kan jag skänka min bostad och mina tillgångar till min man och min mans barn och skriva ett äktenskapsförord om att vid eventuell skilsmässa så går detta tillbaka till mig?Vad finns det för lösning så att mina barn inte ärver något från mig? Kan jag avsäga föräldraskapet nu när de är vuxna?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga handlar om arv, blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig för att besvara din fråga.Varför du inte kan göra dina barn arvlösa:Du kan inte testamentera bort ditt barns laglott. Laglotten utgör halva arvslotten, det vill säga hälften av de arv som barnet skulle få om inget testamente finns, enligt 7 kap 1 § ÄB. Om du skulle skriva ett testamente och där testamentera bort dina barns arvsrätt, kan barnen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott och den del som de har rätt till, enligt 7 kap 3 § ÄB.Vidare finns ett laglottskydd, för dina bröstarvingar (barn), för att du som förälder inte ska kunna ge bort dina tillgångar i gåva och kringgå laglotten från dina barn. Denna regel hittas i 7 kap 4 § ÄB. För att denna bestämmelse ska bli tillämplig måste gåvan kunna likställas med ett testamente och där två typer av gåvor avses, dels dödsbäddsgåvor och gåvor som inte är betungande för givaren. Med dödsbosgåvor förstås egendom som skänkts när givaren ligger för döden eller då man trott att döden varit nära. Icke betungande gåvor är sådana som ges som gåva, men som inte medför någon förändring av dispositionen förrän efter givarens död. Om du skulle ge bort alla dina tillgångar, som avses i 7 kap 4 § ÄB, till din man, kan dina barn sedan kräva tillbaka de gåvor från din man när du sedan dör. Den viktigaste förutsättningen för detta är att gåvan ska ha kränkt dina barns rätt till laglott. Och för att ta reda på detta ska man undersöka hur kvarlåtenskapen hade beräknats om dina tillgångar inte hade givits bort och se till det värde som gåvan har vid tiden för dödsfallet (och inte vid gåvotillfället). För att dina barn sedan ska kunna göra sin rätt mot din man och begära tillbaka gåvorna, ska det göras inom ett år från det att bouppteckning efter dig avslutades. Om dina tillgångar som du ger din man inte skulle räknas in under ordalydelsen i 7 kap 4 § ÄB, kan dina barn inte göra något åt detta. Därmed kan du ge bort dina tillgångar till vem du önskar utan begränsningar. Vidare innebär dessa gåvor ett förskott av arv till din man. Dock kan detta förskott tas bort genom att det i gåvobrev anges att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv. Sammanfattande svarI fall du skulle upprätta ett testamente och därmed testamentera bort dina barns laglotter, kan dina barn efter din bortgång jämka testamentet och därefter få rätt till sina laglotter, vilket i ditt fall leder till att ett testamente inte är så gynnande för ditt önskemål. Du kan dock under din livstid fritt förbruka dina tillgångar eller ge bort dem till vem du vill, om de berörda tillgångarna inte faller in under det förstärkta laglottskyddet. Jag önskar dig lycka till och om du skulle ha några vidare funderingar råder jag dig till att kontakta någon av våra jurister här på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Påverkas mitt arv om min syster fått förskott på sitt arv?

2019-04-23 i Laglott
FRÅGA |Hej. Jag har en mor som skrivit över 800.000 kr av 900.000 kr som gåva till min ena syster. I tillägg har hon skrivit över alla saker som finns i huset på samma syster. Det är gåvobrev där det står att det inte är föruttagning av arvet. Detta har hänt utan at vi två andra döttrar fått veta något. Det blev gjort en demensutredning på min mor i samma år. Gården i sig är utköpt av samma syster av oss två andra och är helt okey. Men det betyr att det bara är 100,000 kr kvar av arvet. Kan man göra så här?Personligen vet jag att vår mor är lätt att manipulera om man får henne på ilsket humör, som jag tror är gjort i detta fallet.
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB)LaglottHuvudregeln är att bröstarvingar (barn i rakt nerstigande ledd) alltid har rätt till sin laglott, 7:1 § ÄB. Laglotten bestäms genom att man delar kvarlåtenskapen i två lika stora delar. Ena delen får testamenteras till vem som helst och den andra delen (laglotten) ska delas lika mellan bröstarvingarna i lika stora delar. Om det skulle vara så att hela kvarlåtenskapen testamenteras bort och laglotten åsidosätts måste bröstarvingen kräva sin rätt genom att jämka testamentet, 7:3§ ÄB.Förskott på arvI kapitel 6 ÄB och 7:2 ÄB finns bestämmelserna gällande förskott på arv. Det bröstarvingar erhållit som gåva (t.ex. handpenning till bostad) av föräldrar presumeras utgöra förskott på arv. Förskott på arv ska i huvudregel dras av från arvingens laglott, dock finns det undantag. Din situation I ditt fall har bestämmelsen i 7:4 ÄB en särskild central betydelse. I min mening utgör din mors gåva till din syster ett förskott på arv trots villkoret, då laglottskyddet gäller. Om gåvan utgör ett förskott på arvet så ska beräkningen av laglotten utgå ifrån 900.000 kr. Laglotten är då 900.000/2 = 450.000 kr som ska fördelas mellan alla syskonen, d.v.s. 150.00 kr vardera.Du och din syster har rätt att dela på de resterande 100.000 kr. Genom laglottsskyddet i 7:4 ÄB har ni rätt till ytterligare 200.000 kr från er syster som ni ska dela på. Ni måste väcka talan i domstol inom ett år från att bouppteckningens avslutades för att ni inte ska förlora rätten till talan. Observera att ni båda måste väcka talan om ni båda vill ha ut arvet. Jag hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Förstärkta laglottsskyddet

2019-04-30 i Laglott
FRÅGA |Jag bor på nåder i ett hus min 89 åriga mamma äger. Hon sa bo där eller bo på gatan. Jag tar inte hänsyn till din hälsa o ekonomi. Jag är sjukpensionär, har skuldsanering. Än sa hon, när jag dör, ärver du huset, det står i mitt testamente. Kort efter det sa hon, när jag dör tas huset ifrån dig. Sen sa hon, när jag dör är ditt arv, att du förlorar allt. Därför försöker hon med utpressning tvinga mig att skriva på ett gåvobrev på detta hus jag inte har råd att bo i. Det visste hon om innan hon köpte huset. Hon sa jag struntar i att du behöver bo nära sjukhus. Jag tar inte hänsyn till din hälsa o ekonomi. Bo där eller bli hemlös. Något hon fortfarande hotar med o att skriver inte jag under gåvobrevet så sätter hon det på någon annan. Till saken hör till, att hon först lovade mig ett förskott på arvet ett hus för max 1 miljon kr, det jag väljer, köper hon. Hon sa sen, att hon aldrig tänkt köpa ett hus till mig. Hon tänkte socialen ger mig en lägenhet. Det gjorde de inte. Då sa hon, nu är jag tvungen att köpa ett hus till dig. Det ska vara så billigt som möjligt, så långt bort som möjligt. För huset jag o din syster ska ha kostar så mycket. Deras hus är värt 3 miljoner, 700,000 kr. Huset jag bor i är värt 550, 000 kr. Hon skapar en stor otrygghet med det hon gör. Min son har 2 gånger försökt att ta sitt liv pågrund av sin mormor. Han dör hellre än blir hemlös. Kan hon verkligen göra mig arvslös?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar din situation och hoppas att det löser sig, jag ska i alla fall försöka besvara din fråga. Din mammas pengar är alltid din mammas och därmed kan hon under sin livstid spendera dessa hur hon vill. Hon kan alltså förbruka alla sina tillgångar under sin livstid utan några begränsningar alls. Därmed kan det vara så att den dagen din mamma går bort kan det finnas noll kronor att ärva. I Sverige har vi laglottsskyddet vilket är en väldigt stark och rotad rätt i svensk rätt. Den säger att laglotten, alltså hälften av arvslotten, kan inte testamenteras bort, den kan inte kringgås på något sätt. Det finns även regler som skyddar arvtagare om arvlåtaren (din mamma) ger bort gåvor exempelvis på sin dödsbädd eller egendom som hon kan tänkas ha nytta av fram till sin död. Detta framgår av 7 kap 4 § ärvdabalken. Om gåvan är att likställa som testamente går gåvan åter. Om gåvan kränker din laglott kan du kräva tillbaka den. Men om gåvan inte går in under denna paragraf som jag förklarat ovan kan man som barn inte göra någonting åt denna gåva.Sammanfattningsvis kan därmed ens föräldrar under sin livstid spendera sina tillgångar nästan hur dem vill, så länge den inte kränker det förstärkta laglottsskyddet. Vänligen,

Laglott kan anses utbetald som förskott på arv

2019-04-27 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min farmor är änka som aldrig gift om sig. Hon har ett barn (min pappa), och ett barnbarn (jag, 28 år). Nu har det hänt väldigt mycket saker som resulterat i att hon vill göra pappa arvslös. Men så vitt jag förstått så har han väl alltid rätt till sin laglott? Hur räknar man laglotten isåfall? Eller kan hon göra honom helt arvslös?Vidare så har hon under många år hjälpt honom ekonomiskt varje månad med större och mindre summor. Kan det räknas som ett förskott på hans arv? Eller måste det finnas bevis för att det är ett förskott på arvet?Och vad händer då om hon väljer att testamentera allt till mig, och att pappa bara får sin laglott? Om summan (om man slår ihop allting han fått under åren till en summa) han har fått räknas som förskott på arvet, men den summan i slutändan överstiger hans laglott?Sen så har även pappa haft tillgång till hennes konto utifall att det skulle hända något. Men det har nu visat sig att han vid flera tillfällen tagit pengar från hennes konto och fört över till sitt egna konto utan att säga något till henne först. Är det lagligt? (allting mellan typ 2500-3500. Utom nyligen då de åkte utomlands tillsammans och han tog 10 000 från hennes konto utan att fråga eller säga något.)Ursäkta om det blev trassligt nu med frågorna, men tack på förhand.
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga innehåller så många delmoment kommer jag reda ut dessa del för del under egna rubriker. I första hand aktualiseras ärvdabalken (ÄB) i denna bedömning, men vi kommer även behöva titta på brottsbalken (BrB).Det går inte att göra någon arvlösSom du mycket riktigt poängterar har alla bröstarvingar (barn och barnbarn till arvlåtaren) rätt till det som kallas för laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten utgör hälften av arvslotten. Frågan är då alltså hur denna arvslott räknas ut.Eftersom din farmor uppenbarligen har egna barn i livet, kommer hennes arvingar utgöras av det som kallas den första arvsklassen: hennes barn (och i förlängningen även barnbarn). Huvudregeln är att samtliga tillgångar en person har vid sin bortgång, den s.k. kvarlåtenskapen, ska fördelas lika mellan arvingarna i den gällande arvsklassen. I ert fall ska – så länge som ingenting annat testamenterats – all din farmors egendom fördelas i lika lotter mellan din far och alla hans eventuella syskon. Det är deras arvslott. Har din far ett enda syskon är deras arvslott alltså ½ av din farmors tillgångar var (ÄB 2 kap. 1 §). I ett sådant fall blir alltså din fars laglott ¼ , eftersom laglotten är hälften av arvslotten.Att arvingarna endast har rätt till sin laglott innebär alltså att arvlåtaren – din farmor – har rätt att fritt testamentera resterande hälften (1/2) av sina tillgångar, till vem helst hon vill. Men din far kommer alltid vara berättigad ett visst arv, även om dess storlek beror på hur många syskon han har.Ekonomisk hjälp kan utgöra förskott på arvMen som du också nämner kan arvet redan anses vara utbetalt i förskott, genom ekonomiska bidrag och gåvor. Som huvudregel ska gåvor och motsvarande bidrag som en arvlåtare gett en bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 §). Denna presumtion kan brytas om det framgår eller situationen tyder på att gåvorna och bidragen inte var tänkta att utgöra förskott på arv, exempelvis genom att man skrivit "ej förskott på arv" i ett gåvobrev. Det blir alltså en bedömning i fallet. Om det av omständigheterna verkade som att din farmor räknade med att bli återbetald av din far, kan presumtionen om att bidragen utgjort förskott på arv brytas.Viktigt att notera är att en förälders bidrag för sitt barns uppehälle och utbildning, aldrig ska räknas som förskott på arv, om det framstår som att föräldern endast uppfyllt sin normala underhållsskyldighet för barnet. Denna bedömning är svår att göra utan djupare insikt i era ekonomiska och sociala förhållanden.Skulle det vara så att arvsförskottet överstiger det som arvingen har rätt till enligt sin laglott, kan arvlåtaren som utgångspunkt ändå inte kräva överskottet tillbaka (ÄB 6 kap. 4 §). Din far borde inte därför inte löpa någon risk för att behöva återbetala beloppen, så länge som gåvorna inte getts väldigt nyligen och han har syskon att dela arvet med. I så fall kan han bli återbetalningsskyldig som en del i syskonens förstärkta laglottsskydd (ÄB 7 kap. 4 §).Kan vara stöld att olovligen ta pengar från annans kontoAtt olovligen ta pengar ur någon annans konto kan vara brottsligt som stöld (BrB 8 kap. 1 §). I fallet du beskriver finns dock ett antal frågetecken som komplicerar situationen. För att dömas till stöld krävs att du;1. Tagit (egendom),2. olovligen,3. som tillhör annan,4. med tillägnelseuppsåt (alltså en vilja att själv bruka/behålla det man tagit),5. och detta innebär ekonomisk skada för den drabbade.Punkterna 3,4 och 5 anser jag vara uppfyllda. Dock är punkt 1 och 2 svårare att bedöma, just därför att din far alltså medgivits nån form av tillgång över din farmors konto. Om vi börjar med punkt 2, olovligen, så säger du att han haft tillgång till hennes konto för "utifall att det skulle hända något". Det kan tolkas som att hon gett honom lov att ta pengar endast under förutsättning att "något hänt", alltså ett villkorat lov. Skulle detta villkor inte uppfyllts, dvs. "något" inte hänt, måste det betraktas som att din far därför inte haft lov att ta pengar ur hennes konto. På det viset kan alltså även punkt 2 checkas av.Sist men inte minst måste bedömas om pengaöverföringarna utgjort ett "tagande". Bakom denna bedömning ligger tekniskt avancerad rättsfilosofi som vore onödig att förklara, så sammanfattningsvis kan sägas att de pengar din pappa tagit ut (ur bankomat) kan anses stulna, medans eventuella kontotransaktioner (pengaförflyttningar mellan digitala bankkonton) i första hand borde bedömas som bedrägeribrott (BrB 9:1). Med detta sagt har jag alldeles för lite information för att avgöra om det som skett faktiskt är brottsligt, utan se detta som en slutsats om att det möjligtvis kan vara det.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Måste arvingar delges testamente? Och hur ska jag göra för att begära ut min laglott?

2019-04-25 i Laglott
FRÅGA |Min förälder har nyligen dött. Hen var omgift och jag och mitt syskon är sk särkullsbarn. De hade inga gemensamma barn. Jag vet att ett testamente är skrivet, ej hur det är formulerat, men troligtvis är det skrivet för att den efterlevande ska kunna bo kvar i bostaden. Måste jag och mitt syskon enligt lag delges testamentet? Blir vi ombedda att skriva under det? Om jag bestämmer mig för att begära min laglott, hur går jag tillväga? Pengarna finns alltså i bostaden, hur fungerar det med deras banklån osv? Om den efterlevande vill köpa ut mig, hur räknas summan ut?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först vill jag börja med att beklaga sorgen och jag hoppas att jag kan vara till hjälp. Jag kommer börja med att förklara vad som gäller angående testamentet, sedan hur du kan gå tillväga för att begära ut din laglott. För att kunna svara på dina frågor kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Angående testamentetAlla arvingar ska delges testamentet och för att kunna bevisa att ni har tagit del av testamentet behövs till exempel en underskrift (ÄB 14 kap. 4 §).Hur går du tillväga för att begära ut din laglott? För att du ska kunna begära ut din laglott behöver du göra det inom sex månader från det att du tagit del av testamentet. Detta gör du helt enkelt genom att meddela testamentstagaren (din förälders efterlevande make/maka) om att du vill få ut din laglott (ÄB 7 kap. 3 §). Rent praktiskt brukar denna begäran meddelas i samband med bouppteckningen.Angående husetNär er förälder dör så kommer en bodelning göras för att dela upp den gemensamma egendomen mellan er förälder och hens make/maka (ÄktB 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 §). Om huset är gemensam egendom ska även värdet av detta delas upp. Exakt hur värdet av huset ska beräknas vet jag inte men rimligtvis borde husets marknadsvärde vara en utgångspunkt för detta. Vid en bodelning ska även skulderna räknas av innan den resterande egendom delas upp (ÄktB 9 kap. 7 §). Därför tror jag att till exempel ett banklån betalas av innan fördelningen görs. Oavsett vad huset värderas till, behöver den efterlevande maken/makan köpa ut er till ett värde som motsvarar er laglott. SammanfattningsvisSom arvinge ska du delges testamentet och du ska även skriva under för att styrka att du har fått ta del av det. När du delgetts testamentet har du sex månader på dig att begära ut din laglott. För att göra detta kan du vända dig till din förälders efterlevande som är testamentstagare. Hur huset ska värderas är jag inte säker på men det jag vet är att oavsett, ska du kompenseras till ett värde som motsvarar din laglott om hen inte vill köpa ut din del av huset. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Kan man göra sitt barn arvlöst?

2019-04-23 i Laglott
FRÅGA |HejEtt barn har rätt till laglotten. Men vad händer om föräldern, med avsikten att göra ett barn arvslös, ger bort sitt hus till övriga barn, och skriver att det inte ska betraktas som förskott på arv? Finns det sätt att verkligen göra sitt barn arvslöst? Hur? Finns det sätt för barnet att hävda sin rätt? Hur? Finns det i så fall tidsaspekter att ta hänsyn till och vad händer ifall syskonen redan sålt och köpt nya fastigheter?
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv och laglott hittar du i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att gåvor från en förälder till sitt barn ska betraktas som förskott på arv om inget annat föreskrivits, se 6 kap. 1 § ÄB. I vissa fall kan dock en gåva, oavsett av vad föräldern föreskrivit, ändå vara att betrakta som ett förskott på arv. Enligt regler om laglott i 7 kap. ÄB, har en bröstarvinge alltid rätt till en del i kvarlåtenskap. Barn är att betrakta som bröstarvingar och skyddas därför av laglottsinstitutet. Vad laglottsinstituet garanterar är bröstarvingens absoluta rätt till arv. Enligt 7 kap. 1 § har ett barn alltid rätt till åtminstone hälften av den arvslott som denne normalt skulle ha rätt till. Utöver det skydd som föreskrivs genom laglotten finns det även ett s.k. förstärkt laglottsskydd i 7 kap. 4 § ÄB. Det förstärkta laglottsskyddet finns till för att hindra eventuellt kringgående av laglotten. Den förstärkta laglotten tar sikte på situationen då en arvlåtare, under sin livstid, ger bort egendom i gåva. Laglottsskyddet träder i kraft då gåvan getts under sådana förhållanden att den kan jämställa med ett testamente då man kan utläsa att gåvans egentliga syfte är att uppordna succession. Av praxis framgår det att det i huvudsak är två typfall som den förstärkta laglotten tar sikte på. Det handlar dels om gåvor som arvlåtaren ger då han eller hon "ligger för döden", dels handlar det om gåvor där givaren även efter gåvotillfället fortsätter att nyttja egendomen som om han eller hon fortfarande ägde denna. I och med denna konstruktion ska det i princip inte gå att göra ett barn arvslöst. Det innebär att om gåvan av fastigheten kan jämställas med ett testamente, alltså att något av typfallen ovan är aktuellt, ska gåvan räknas som förskott på arv. Med andra ord spelar det då ingen roll att föräldern i gåvobrevet har angett att det inte är fråga om ett förskott - laglotten gäller oberoende vad som stadgas i ett testamente eller i detta fall i ett gåvobrev. Ifall gåvan kränker laglotten kommer syskonen att bli återbetalningsskyldiga för ett motsvarande belopp som om fastigheten fortfarande ingått i kvarlåtenskapen. För att göra sin rätt gällande behöver bröstarvingen väcka talan i domstol inom ett år från det att den avlidnes bouppteckning har slutförts, innan rätten till laglotten förfaller (se 4 § 2 st). Observera att detta innebär att det förstärkta laglottsskyddet inte utfaller automatiskt utan det krävs att barnet väcker en talan. Vänligen,