Särkullbarn och laglotten
Hej.
Min pappa gick nyligen bort. Jag är mina föräldrars enda gemensamma barn, men min pappa har barn sedan tidigare förhållande (sk särkullsbarn).
Ett testamente finns, där det står att den maka som överlever den andra skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.
Om jag förstår det hela rätt så ska det först göras en bouppteckning, Därefter ska det göras en bodelning mellan mina föräldrar och därefter arvskifte? Stämmer det?
Det jag undrar är också vad mina syskon på pappas sida kan förvänta sig att få i arv, iom att testamentet är formulerat som det är, så inskränker ju det på deras arv. Om dom begär jämkning av testamentet, är det laglotten dom får ut då, eller hela sitt arv? Vad är skillnaden mellan jämkning och klander av testamente?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dina frågor regleras i ärvdabalken (här, nedan förkortad ÄB), och eftersom du har flera frågor så svarar jag på var för sig!
Makes arvsrätt:
Detta regleras i 3 kap. 1 ÄB → Där står att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken, med ett undantag, nämligen ifall den avlidne maken har särkullbarn. Dessa har rätt till sin del direkt. Testamentet vill alltså ge den efterlevande maken en större andel än vad lagen föreskriver. Detta är inte otillåtet, men särkullbarnet kan jämka testamentet. Detta kommer vi till.
Bouppteckning:
Enligt 20 kap. 4 § ÄB ska en bouppteckning göras där det ska framgå den dödes tillgångar och skulder sådana de var vid dödsfallet. Inga efterföljande intäkter eller skuldräntor ska alltså tas upp, förutom begravningskostnaderna. Paragrafens andra stycke säger att om den avlidne var gift så ska vardera makens tillgångar och skulder anges och värderas var för sig. Om makarna samäger egendom så ska äganderättsförhållandena antecknas. Anledningen till detta är att efterlevande make har rätt att såsom sin andel i bodelningen behålla sitt giftorättsgods.
Bodelning
Bodelningen sker enligt äktenskapsbalken (här, nedan ÄktB) regler. Denna kommer som du säger efter bouppteckningen, eftersom arvskiftet inte behöver följa äganderättsförhållandena vid dödsfallet, då bodelningen ofta ändrar på detta. På samma sätt som bouppteckningen så utgår bodelningen vid en makes dödsfall från äganderättsförhållandena så som de var när maken avled (9 kap. 2 § ÄktB). Till bodelningen lägger båda makar sitt giftorättsgods med avdrag för skulder, kläder och egendom för personligt bruk, och sedan delas dessa på mitten. Den del den efterlevande maken får plus hens enskilda egendom (som alltså inte ingått i bodelning på grund av ett äktenskapsförord) utgör arvet som ska fördelas på arvtagarna.
Din uppfattning är alltså korrekt hittills!
Vad kan särkullbarnen förvänta sig:
Dessa är din pappas bröstarvingar på samma sätt som du (2 kap. 1 § ÄB), eftersom de är särkullbarn har inte din mor rätt till deras andelar enligt 3 kap. 1 § ÄB på samma sätt som med din andel. Däremot har din far testamenterat dessa andelar till henne. Frågan är då vad särkullbarnen kan göra. Som du säger så kan de påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Då kan de få ut sin laglott, som är hälften av arvslotten, alltså ½ av vad de hade fått utan testamentet (7 kap. 1 § ÄB). Däremot har särkullbarnen bara sex månader på sig att påkalla jämkning, och alla måste göra det var för sig. Att klandra ett testamente är att hävda att testamentet är ogiltigt enligt 13 kap. ÄB (detta enligt 14 kap. 5 § ÄB). Som jag nämnde innan är inte det här testamentet ogiltigt, då det är tillåtet att testamentera bort en arvinges tillgångar. Om inte särkullbarnen jämkar testamentet så är det alltså fullt legitimt.
Hoppas detta besvarade din fråga!
MVH,
