Kan man kringgå laglott genom kapitalförsäkring?

2019-05-11 i Laglott
FRÅGA |Jag undrar om man kan kringgå laglotten med en kapitalförsäkring? Om jag skaffar en kapitalförsäkring där 1 av mina 2 barn står som förmånstagare, kan det andra barnet då klandra detta (och få rätt)? Jag är ogift så det finns inga andra personer med i bilden. Bara mina två barn. Spelar det någon roll om det är en svensk eller utländsk kapitalförsäkring?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Med laglott avses hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Dina barn är bröstarvingar till dig och alltså först i arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det är barnen som ska ärva av dig i första hand. Det står dig dock fritt att testamentera bort din egendom och göra dig av med din egendom på vilket sätt du vill osv. Men det finns ett lagstadgat skydd som säger att bröstarvingarna aldrig kan gå helt arvlösa. I enlighet med 7 kap. 1 § ÄB har bröstarvingarna nämligen alltid rätt till sin "laglott". Detta innebär att din kvarlåtenskap ändå ska delas till hälften mellan dina barn oavsett kapitalförsäkring. Du kan genom testamente fördela dina tillgångar på det sätt du vill, så länge inget av dina barns laglott inskränks. Görs detta kan testamentet jämkas enligt 7 kap. 3 § ÄB. Kontentan är att laglotten inte får inskränkas. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen

När kan man åberopa kränkning av laglott?

2019-05-09 i Laglott
FRÅGA |I min fars bouppteckning finns inga tillgångar.Han har under sitt liv köpt och ägt flera fastigheter.Alla tillgångar har skrivits över på min fars två barn i hans nya äktenskap.Kan jag som särkullbarn åberopa laglottskränkning i detta fall.?
Elin Giding |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline. Inom svensk arvsrätt finns en utgångspunkt att en testators vilja ska respekteras så långt det går (11 kap 1§ Ärvdabalken (ÄB)). Skulle det vara så att din far har testamenterat bort alla sina tillgångar till sina andra två barn och du står lottlös har du en rätt att ansöka om jämkning. Detta eftersom du som särkullsbarn (och bröstarvinge) har en rätt att begära ut din laglott, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap 1§ ÄB). För att få del av din laglott ska du göra detta inom sex månader från att du blivit delgiven testamentshandlingen (7 kap 3§ ÄB).Däremot nämner du att det i sin fars bouppteckning inte finns några tillgångar. Jag tolkar det därmed som att det inte rör sig om en fråga om att han testamenterat bort sina tillgångar, utan att det istället rör sig om gåvor. Grundläggande är att en person under sin livstid fritt kan förbruka sina tillgångar samt ge dem till vem man vill. Däremot finns en presumtion att gåvor som ges till en bröstarvinge ska ses som ett förskott på arv (6 kap 1§ ÄB) Därmed, om dessa fastigheter du nämner har skrivits över på dina halvsyskon innan din fars bortgång, ska det ses som ett förskott på arv. Dessa tillgångar ska därmed avräknas från dina halvsyskons arvslotter i samband med att arvet fördelas efter din far. Dock, eftersom det inte finns några övriga tillgångar att avräkna från och gåvan lett till att du inte kunnat få din laglott är bestämmelsen i 7 kap 4§ ÄB tillämplig. Kravet för att denna regel ska bli aktuell är att din far givit gåvan till dina halvsyskon under sådana omständigheter att det kan likställas med ett testamente. En förutsättning är att gåvan är givits med hänsyn till framtida dödsfall. Här får man ta hänsyn till om gåvan givits en kort tid före givarens bortgång samt gåvans värde. Framstår det som att detta varit ett sätt för den avlidne att fördela tillgångarna eller att göra en bröstarvinge lottlös kan det därmed liknas med ett testamente. Är situationen att bedöma som sådan har du rätt att begära ut det du har en lagstadgad rätt till, alltså det som skulle vara din laglott. För att göra detta måste du väcka talan i tingsrätten inom ett år från att bouppteckningen efter din far avslutades (7 kap 4§ 2 st ÄB). Hoppas du är nöjd med ditt svar! Vill du ha vidare rådgivning eller hjälp av en av våra jurister är det bara att vända dig till oss igen.Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt att få ut sin laglott direkt efter sin förälders död

2019-05-07 i Laglott
FRÅGA |Hej Min far dog . Jag är ett särkullbarn. Han uteslöt mig samt två syskon i sitt testamente (fru och två halvsystrar ärver allt ) men min laglott har jag rätt till?. Lägenheten en bostadsrätt är värderad till 5.2-5.8 miljoner kr i dagsläget. Fars fru bor kvar . Har jag rätt att ta ut min laglott på lägenheten redan nu . Ska skriva en handling där jag kräver min laglott på bouppteckningen . Vad ska jag skriva ? Dom har redan hållt en bouppteckning som ej godkändes . Samt skrev att min fars tillgångar gick till hans begravning kostnader . Tacksam för svar mvh en ledsen dotter
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 3 kap 1 § ärvdabalken har make till den avlidne rätt att ärva sin avlidne makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn till makarna har sedan rätt att få ut sitt arv från båda föräldrarna som efterarv när den efterlevande föräldern gått bort. Särkullbarn har dock enligt samma paragraf rätt att få ut sitt arv direkt om de inte avsagt sig rätt till arv enligt 3 kap 9 § ärvdabalken. Du som bröstarvinge har en lagstadgad rätt till din laglott. Detta betyder att din pappa inte kan testamentera bort egendom så att du som bröstarvinge får ut mindre i arv än vad din laglott är värd. Laglotten är hälften av den arvslott du skulle haft rätt till utan testamentet enligt 7 kap 1 § ärvdabalken. För att få ut din laglott måste du dock påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ärvdabalken. Detta krävs att du gör inom sex månader efter det att du fått det arv du haft rätt till enligt testamentet. Annars förlorar du din rätt till laglotten. Hoppas mitt svar hjälpt dig!

Formkrav för testamente och bröstarvinges laglott

2019-05-07 i Laglott
FRÅGA |Om min far vill ge Mig hela arvet för att min bror har lånat pengar som han inte betalat tillbaka gäller då ett testamente som min far gjort o fått underskrifter på
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att din far har två bröstarvingar (barn), dvs dig och din bror. Formkrav testamente För att få testamentera och för att testamentet ska bli giltigt krävs det att vissa krav är uppfyllda. För det första ska den som vill testamentera bort hela eller delar av sin egendom fyllt 18 år, 9 kap 1 § ÄB. Den som testamentet är förordnat till ska vara vid liv vid testators död eller avlad vid tillfället och född vid liv, 9 kap 2 § ÄB. Huvudregeln är att ett testamente ska upprättas skriftligen under två vittnens samtida närvaro, 10 kap 1 § ÄB. Vittnena ska skriva under testamentet för att det ska bli giltigt och de ska även känna till att det är just ett testamente de skriver under. Vem som inte kan vara vittnen till ett testamente stadgas i 10 kap 4 § ÄB. Bland dessa finns bl.a. den som är under 15 år, den som lider av psykisk störning, testatorns make eller sambo och de som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap med testatorn (barn, barnbarn, föräldrar, mor/farföräldrar osv). Inte heller svågrar/svägerskor kan vara vittnen. För att er far ska kunna testamentera bort sin egendom krävs alltså att han följer ovan nämnda krav på ålder, att testamentestagaren är vid liv, skriftform och oberoende vittnen. Rätten att skriva ett testamente är strikt personlig och testamente kan inte upprättas genom ombud, inte heller genom förmyndare. Det finns en undantagsregel från skriftlighetskravet för testator som är så allvarligt sjuk eller i ett så allvarligt nödläge att denne inte kan upprätta ett formenligt testamente. Dessa regler återfinns i 10 kap 3 § ÄB.LaglottDin far kan testamentera hela sin kvarlåtenskap till dig men din bror kommer alltid ha en lagstadgad rätt till att få ut sin laglott, 7 kap 1 § ÄB. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten. Under förutsättning att ni enbart är två bröstarvingar är er arvslott hälften vardera av er fars kvarlåtenskap, 2 kap 1 § ÄB. För att illustrera detta ger jag här ett enkelt exempel: Er fars kvarlåtenskap är 100 kr. Din och din brors arvslott är 50 kr vardera och laglotten blir alltså då 25 kr vardera. Om er far testamenterar hela kvarlåtenskapen till dig har din bror rätt att påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB och kommer på så sätt få rätt till sin laglott ur kvarlåtenskapen. En bröstarvinge är dock alltid skyldig att räkna av eventuella förskott på arv från laglotten, 7 kap 2 § ÄB. Gåvor från arvlåtaren (i ert fall eran far) till bröstarvinge är enligt svensk arvsrätt förskott på arv om inte något annat har angetts i gåvohandlingarna, 6 kap 1 § ÄB. För att en gåva inte ska utgöra förskott på arv måste detta uttryckligen ha förordnats i gåvohandlingen. Vänligen,

Två av tre bröder har fått kontanter av den sist avlidne föräldern innan hens död. Nu finns inga tillgångar alls i dödsboet. Kan detta utgöra en kränkning av den tredje broderns laglott?

2019-05-10 i Laglott
FRÅGA |Laglottskränkning?I arvet efter vår sist avlidne förälder, så finns det inga tillgångar i dödsboet enl. bouppteckningen (reg. datum 18-08-23).Däremot har mina två andra bröder, i Gåvobrev, erhållit kontanter om 70,000kr resp 32,000kr (inget antecknat på gåvobreven om att det inte ska vara förskott på arv).Min fråga: Kan jag åberopa Laglottskränkning? Eller annan formulering för att få min laglott? Om det nu inte är för sent.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar ärvdabalken (ÄB) och då särskilt dess regler om laglotten i kap 6 och 7.Av 6:1 ÄB framgår att gåvor som arvlåtaren givit till sina bröstarvingar ska presumeras utgöra förskott på arv. Detta innebär att de kontanter som dina bröder erhållit ska anses utgöra förskott på arv såvida inte motsatsen bevisas. Det hade kunnat göras genom att det i gåvobreven föreskrivits att gåvorna inte skulle utgöra förskott på arv. I detta fall verkar det däremot, vid avsaknad av en sådan föreskrift, röra sig om förskott på arv.Detta innebär att dina bröder vid fördelningen av arvet ska avräkna det dom fått i förskott. I detta fall övergår dock den ena broderns förskott (på 70.000) det arv som han annars skulle erhållit, eftersom dödsboet i övrigt är tomt. Dock gäller enligt 6:4 ÄB att även om en bröstarvinge fått så mycket förskott att det överstiger vad hen skulle fått i arv, behöver bröstarvingen inte återbetala överskottet. Detta innebär alltså att den broder som fått 70.000 som utgångspunkt inte behöver betala tillbaka något.Det finns dock ytterligare en regel, som är till för att skydda just laglotten. Regeln återfinns i 7:4 ÄB och stadgar att sådana gåvor som arvlåtaren bortgivit under sådana omständigheter eller på sådana villkor att det är att likställa med testamente, ska återbäras i den del de kränker en bröstarvinges laglott. Vad detta närmare innebär är att om er förälder som gav gåvan gjorde det under sådana omständigheter att det är att likna med testamente, exempelvis "på ålderns höst" kort innan hens död eller på dödsbädden, och det är tydligt att det var i syfte att ordna sitt arv, kan du kräva att dina bröder återbetalar så mycket som kränker din laglott. När det handlar om gåva av kontanter borde det krävas att gåvan gavs förhållandevis kort innan er förälder gick bort för att man ska anse att det är att likställa med testamente, så att bestämmelsen blir tillämplig.Det du då måste göra, för att utkräva rätten enligt denna bestämmelse, är att väcka talan mot dina bröder inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (se 7:4 andra stycket ÄB). Du väcker då talan på den grunden att båda bröderna mottagit gåvor som är att likställa med testamente, och att detta kränkt din laglott. Om din talan går igenom, eller om dina bröder rent av medger dina anspråk, ska din laglott beräknas på grundval av summan av de gåvor de erhållit. Din laglott blir då 1/6 av 102.000, alltså 17.000 (se 7:1 ÄB).Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor kan du maila dessa till mig på Joel.Herrault@Lawline.se. Eftersom du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig kl 16:00 på måndag den 13:e maj. Om denna tid inte passar kan du höra av dig till min nyss nämnda mail.Med vänlig hälsning,

Barnbarns laglott

2019-05-08 i Laglott
FRÅGA |Har en dotter, som är allvarligt sjuk, som har två barn. Dottern har inte haft vårdnaden av barnen. De har heller inte haft någon kontakt med varandra på många år. Om dottern går bort före mig, vill jag inte att barnbarnen ska ärva mig. Eller måste dom det?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om ditt arv måste gå till dina barnbarn om din dotter skulle gå bort innan dig. När jag svarar på din fråga förutsätter jag att du endast har ett barn. Regler om arv hittas i ärvdabalken.Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. I första hand är bröstarvingar den avlidnes barn. Om den avlidnes barn inte längre är i livet ärver istället detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe.Detta innebär att om din dotter skulle gå bort innan dig så kommer dina barnbarn att ärva i hennes ställe. Barnbarnen har alltså en arvsrätt. Om du väljer att inte skriva ett testamente så kommer hela arvet att gå till barnbarnen (2 kap 1 § ärvdabalken) då de får 50 % var (arvslotten). Väljer du att skriva ett testamente så kan du undanta en del av arvet från barnbarnen. Barnbarnen kommer alltid att ha rätt till sin laglott och den kan du inte testamentera bort (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten. I barnbarnens fall blir det 25 % var och resterande 50 % av arvet kan du testamentera bort hur du vill. Du kan alltså testamentera på så sätt att barnbarnen endast har rätt till laglotten och inget mer.Svaret på din fråga är alltså att barnbarnen måste ärva dig om din dotter går bort först. Du kan inte göra barnbarnen helt arvslösa men du kan skriva ett testamente som till viss del kan begränsa hur stor del av arvet barnbarnen har rätt till.Hoppas du fått svar på din fråga!

Vad händer om en bröstarvinge inte blir meddelad om förälders dödsfall?

2019-05-07 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag har inte kontakt med min far sedan barndomen och inte heller med några släktingar på hans sida. Han är inte längre gift med min mor och såvitt jag vet inte heller med mina halvsyskons mor. Vad händer om de skulle råka "glömma bort" att underrätta mig om hans död och jag sedan inte får reda på det förrän 1 år senare? Förlorar jag då rätten att begära ut min laglott? Det är ju inte mitt fel om ingen besvärar sig att underrätta mig om att han har avlidit. Jag bor utomlands och finns inte med i en svensk telefonnummertjänst men de bör kunna få reda på min utlandsadress via svenska Skatteverket.
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du som bröstarvinge har rätt att underrättas om din fars död. Dödsbo När en person dör bildas ett dödsbo som tar över alla personens tillgångar, avtal och skulder. Dödsbodelägare kan exempelvis vara en efterlevande make eller arvingar. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt vad som ska göras, exempelvis sälja värdepapper eller en fastighet. Vilka som är dödsbodelägare fastställs först vid bouppteckningen.Bouppteckning En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till skatteverket senast en månad därefter. Bouppteckningen är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen och ska göras av två personer, så kallade bouppteckningsförrättare. Förrättaren får inte vara dödsbodelägare eller arvinge. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen men man har ingen skyldighet att delta. LaglottFör att du ska få ut din laglott måste du begära en jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Detta sker genom att du antingen meddelar ditt anspråk till testamentstegarna eller att du väcker talan mot dem. Här finns inget formkrav men det är att rekommendera att ett sådant anspråk meddelas i skriftlig form. Hur länge kan man begära sin laglott?Begäran om jämkning kan framställas inom sex månader från att du fått ta del av delgivning av testamentet (7 kap. 3 § 3 st. ÄB). Testamentet ska delges arvingar genom överlämnande av testamentshandlingen. Om du inte begär jämkning inom dessa 6 månader har din rätt gått förlorad. I ditt fallDu är att betrakta som bröstarvinge i relation till din far och har alltså en omedelbar rätt till arv eller bodelning i dödsboet. Som bröstarvinge är man per automatik dödsbodelägare och har rätt att begära ut sin laglott. Som dödsbodelägare har du rätt att bli kallad till bouppteckningsförrättningen, vilket i förlängningen innebär att du har rätt att bli meddelat om dödsfallet. Tidsfristen för när du kan begära ut din laglott börjar gälla då du blivit delgiven om eventuellt testament. Det spelar alltså ingen roll att 1 år passerat sedan dödsfallet då det är tiden för delgivningen av testamentet som är relevant. Det faktum att du bor utomlands förändrar inte att du har rätt att bli delgiven. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Kan barn gå arvlösa?

2019-05-07 i Laglott
FRÅGA |Hej!Tacksam om jag kan få hjälp att reda ut några juridiska frågor. Min farmor och farfar har tillsammans ägt ett hus och en sommarstuga. När min farmor dog ärvde deras tre gemensamma söner varsin tredjedel av hennes 50% av sommarstugan och farfar fortsatte äga resterande del.Det har nu kommit till min pappas kännedom att en av bröderna har fått hela farfars del (han är 90 år idag). Farfar och denne broder, d.v.s. min farbror säger att de varit hos en jurist och fått hjälp med detta. Således äger nu en av bröderna ca 50 % + en tredjedel, medan de andra bröderna äger varsin tredjedel av farmors 50%. Min pappa inte fått se något skriftligt dokument, gåvobrev, testamente eller likande. Min pappa har nu även fått kännedom om att samma broder kommer att få hela farfars ekonomiska del efter försäljning av farmor och farfars gemensamma bostad, för att möjliggöra att min farbror sedan kan köpa ut de andra bröderna från sommarstugan (sommarstugan är högre värderad än bostadshuset). Pappa och den andra brodern fick varsin tredjedel av farmors del efter försäljningen av den permanenta bostaden. Vill tillägga att min pappa av olika skäl har en mycket begränsad kunskap om eventuella rättigheter, så även jag, därav att jag skriver till er. Min fråga är alltså, är det tillåtet att göra två av sina tre barn arvlösa på detta sätt som nu sker.Pappa och ena brodern har visserligen fått ärva sin mamma men kommer inte att få ärva något av sin pappas egendom. MVH
Ebba Alkehag |Hej! Vad roligt att du vänt dig till Lawline med din fråga. För enkelhetens skull väljer jag att svara på din fråga på ett mer generellt sätt, utifrån de regler som finns om vem som har rätt att ärva. Man hittar dessa regler i Ärvdabalken (ÄB). Utifrån din beskrivning i frågan kommer jag att utgå ifrån att din pappa och hans två bröder är "helsyskon" – alltså har samma mamma och pappa.Man får lov att göra vad man vill med sin egendom så länge man lever.Eftersom din farfar fortfarande lever vill jag börja med att säga att all hans egendom fortfarande är hans. I Sverige har vi en stark utgångspunkt gällande detta och den lyder att ingen får säga åt någon vad den ska göra med sin egendom under sin livstid. Din farfar får alltså sälja alla sina saker, ge bort de eller leva upp alla sina pengar.Barn kan aldrig gå arvlösa. Mot den utgångspunkt som jag beskrev ovan, finns det en annan väldigt stark utgångspunkt, som också är inskriven i lagen. Den lyder att bröstarvingar, alltså barn till den som går bort (och som har samma föräldrar med sina möjliga syskon), alltid kommer ha rätt till i alla fall en del av sitt arv. Enkelt svarat på den fråga du ställer är alltså nej – två av tre barn kan inte göras arvslösa. Jag ska nedan enkelt försöka förklara varför. - Efter din farmor dock har din pappa och hans bröder så kallad efterarvsrätt.Detta innebär att när din farmor dog hade din farfar egentligen rätt att ärva allting från henne, 100 % av hennes tillgångar, till dess att han själv avlider. Din farfar hade alltså företrädare framför de tre barnen till detta arv (ÄB 3 kapitel 1 §) De tre bröderna ska sedan, när farfar dör, ta ut 50 % av hans tillgångar och dela dessa på en tredjedel var som således blir varje barns arv efter deras moder. Dock framgår det av din fråga att barnen redan fått 1/3 av hälften av deras moderns ägandeskap i sommarstugan. Detta innebär att farfar nu äger 50 % (sina egna) + 25 % (från farmor). Dessa 25 % som tillföll din farfar ska vid hans död delas på en tredjedel och delas ut i var sin del till varje barn som efterarv från deras mamma. Alla andra tillgångar som din farfar ärvde med företrädesrätt, som alltså tillhörde din farmor och som barnen fick avstå från eftersom din farfar fortfarande levde vid hennes bortgång, ska alltså "plockas ut" ifrån din farfars tillgångar och delas på en tredjedel och ges till varje barn. (ÄB 3 kapitel 2 §)Vad som är viktigt att veta är dock att efterarvsrätten inte är kopplad till en viss egendom eller till ett visst belopp. Efterarvsrätten utgör en andel av de tillgångar som i ditt fall din farfar har när han avlider. Att räkna ut detta kan vara krångligt, eftersom man ska ta den andel som utgör din farmors tillgångar och jämföra med din farfars egna tillgångar för att fåt ut ett bråktal. Detta tal ska sedan delas på 1/3 var till varje barn (när man är tre barn) (ÄB 2 kapitel 1 §) Jag råder dig att ta hjälp av en kunnig jurist, exempelvis här ifrån Lawline, för att få hjälp med detta. - Att ge gåvor av stort värde till sina barn anses oftast vara ett förskott på arv. Barn har, som tidigare beskrivet, alltid första rätt till arv efter att en förälder dör. Om man har fler än ett barn som ska dela lika på arvet, är det viktigt att veta att man inte kan göra vad som helst med sin egendom, utan det kommer få betydelse. Du beskriver att det inte finns några dokument på att din farfar skulle ha gett så mycket av sina tillgångar till din ena farbror i form av gåva eller testamente. Eftersom detta inte finns ska det ses som att din farbror har fått ett förskott på sitt arv (ÄB 6 kapitel 1 §). Vad det innebär att det som din farbror får av din farfar ska räknas bort från din farbror arv när din farfar sedan dör (ÄB 6 kapitel 3 §). Eftersom det rör sig om så mycket som allt av din farfars egendomar, så hade jag frågat om din farbror och din farfar inte har upprättat någon form av testamentliknande avtal med varandra. Din farfar har rätt att testamentera bort egendom, även om det är till ett av sina barn. - Ett barn har ALLTID rätt till halva sin arvslott, alltså laglotten. Det viktigaste i allt detta är att komma ihåg att helt oavsett om din farfar testamenterat bort, gett bort i gåva eller vad som – så har din pappa och din andra farbror ALLTID rätt att få ut hälften av vad de skulle ärva – den så kallade laglotten. Detta innebär att om alla tre barnen egentligen har 100 % av faderns tillgångar att dela på tre, så är det värde man får av detta delat på två det som man alltid har rätt till (ÄB 7 kapitel 1 §)Låt mig visa med ett exempel: Låt säga att din farfar (bortsett från vad som redan räknats bort från farmorn) har 350 000 kr i egendom och värde av egendom. Detta ska delas på 3.350 000 / 3 = cirka 116 670 kr. Detta är vad varje av de tre barnen egentligen ska ärva av sin far, om han inte ger/testamenterar bort någonting. Av dessa 116 670 kr utgör hälften laglott, alltså det som barnen alltid kommer ha rätt till. 116 670 / 2 = 58 335 kr.I mitt exempel skulle alltså din far alltid ha rätt att få ut 58 335 kr efter sin far. Om det inte finns kvar någon egendom, eftersom din ena farbror har fått allting, så kommer han bli skyldig att återbetala laglotten till vardera brodern. Likväl så är han skyldig att ge ut det värde av din farfars egendom som utgjordes av efterarv från din farmor. Sammanfattningsvis:Nej, barn går aldrig helt arvlösa. Din pappa har rätt till sin laglott från sin far samt den del av tillgångarna som utgjorde hans tredjedel av efterarv från sin mamma. Din farbror som alltså har fått allting av din farfar kommer bli skyldig att ge tillbaka dessa summor till både din pappa och den andra brodern. Hoppas mitt svar gav lite förståelse, trots att det blev långt och lite luddigt! Om du undrar något mer, ställ mer än gärna en till fråga till hos här. Annars önskar jag dig en fortsatt bra dag!Mvh