När kan en bröstarvinge begära sin laglott vid ett testamentsförordnande?

2021-01-18 i Laglott
FRÅGA
HejAngående testamente och särkullbarn.Kan bröstarvinge begära laglott senare (när andra maken avlider) om det står skrivet i testamentet att bägge barnen ska dela på kvarlåtenskapen när båda makarna avlidit, inga invändningar är gjorda vid bouppteckning och underskrift från alla barn och kvarlevande maka är gjort på bouppteckning efter att läst och godkänt testamentet?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår det som att du undrar när bröstarvingarna kan begära sin laglott när det finns ett testamente som föreskriver att barnen ska dela på kvarlåtenskapen när båda makarna har avlidit. Det framgår däremot inte om någon av bröstarvingarna är ett s.k. särkullbarn eller ett gemensamt barn. I mitt svar kommer jag därför att utgå från båda.

Gemensamma barn ärver efter den sist avlidne maken, det gör däremot inte särkullbarn

En utav äktenskapets rättsverkningar är att makar ärver varandra (3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Arvsrätten omfattar hela kvarlåtenskapen från den först avlidne som skulle ha tillfallit de gemensamma barnen, förutsatt att testamentet inte föreskriver något annat. Trots makes arvsrätt har den avlidne makens särkullbarn, alltså ett utomäktenskapligt barn rätt att få ut sin arvslott på en gång, om denne inte väljer att avstå från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken. Om särkullbarnet väljer att avstå kommer den rättsligt sätt att behandlas som de gemensamma barnen, dvs när den andre maken avlider kommer särkullbarnet och de gemensamma barnen få ta del av kvarlåtenskapen i ett s.k efterarv från den först avlidne föräldern innan den sist avlidne förälderns kvarlåtenskap fördelas. (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB)

Testamentet kan "rubba" den legala arvsordningen

Genom ett testamente kan man "rubba" den legala arvsordningen och således fördela sin kvarlåtenskap "lite som man vill". Barnen till den avlidne har dock alltid rätt att få ut sin laglott om deras rätt till arv har inskränkts genom testamentet. Laglotten motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten kan därför inte testamenteras bort. För att få ut laglotten måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då denne fick ta del av testamentet för att inte förlora sin rätt att få ut sitt arv. (7 kap. 3 § ÄB). Begäran om jämkning måste framställas vid den först avlidne makens död.

Av det du skriver från testamentet verkar testatorns vilja vara i princip samma som vad lagen föreskriver, dvs att när den sist avlidne maken dör ska bägge barnen dela på kvarlåtenskapen och att de alltså har rätt till hela arvslotten. Om det däremot rör ett särkullbarn kan det indirekt tolkas som att testatorn inte vill att särkullbarnet ska ta del av sin arvslott på en gång utan avstå tills vidare till förmån för den efterlevande maken, vilket kan sägas inskränka särkullbarnets rätt till sin laglott. Särkullbarnet har därför trots testamentet rätt att få ut sin laglott på en gång om den skulle vilja genom att påkalla jämkning av testamentet. Särkullbarnet kan som nämnt också välja att avstå från laglotten till förmån för den efterlevande maken och kommer då behandlas som om den vore ett gemensamt barn. Avståendet kan likställas med att man skjuter upp arvsrätten tills den andre maken avlider. Det finns alltså en viss valfrihet gällande att få ut sitt arv.

Viktig att komma ihåg är att begäran om laglott måste framställas vid den först avlidne makens död (alltså särkullbarnets förälder) och inom sex månader från då denne fick ta del av testamentet.

Hoppas det var svar på din fråga!

Vänligen,

Malin Hedlund
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Laglott (836)
2021-06-11 Går det att göra ett barnbarn arvslös?
2021-06-10 Förstärkt laglottsskydd gåva
2021-06-09 Kan man testamentera två olika tomter till vardera barn?
2021-06-09 När används det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ärvdabalken?

Alla besvarade frågor (93078)