Att sälja sitt hus för ett underpris till sitt ena barn kan räknas som gåva och därmed presumeras vara förskott på arv

2020-03-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Är frånskild man med två vuxna barn.Äger ett sommarställe som jag köpte efter skilsmässan. Kan jag nu sälja det till ett av barnen?Priset hamnar under marknadspriset.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du ensam äger ett sommarställe som du nu vill sälja till ditt ena barn för ett underpris, och undrar om du kan göra det. SvarDet finns ingen lag som säger att du, om du är ensam ägare till ett hus inte får sälja det till ett pris under marknadsvärdet till ditt barn. Däremot så kommer det enligt svensk arvsrätt att räknas som en gåva om du säljer huset billigare än vad marknadsvärdet är och därav kommer det att presumeras att det är ett förskott på arvet efter dig (6 kap. 1§ ÄB). Om du inte vill att det ska vara ett förskott på arvet efter dig så kan du skriva ett gåvobrev till ditt barn, där det uttryckligen står att gåvan inte ska räknas som förskott på arv, då bryts presumtionen. Jag rekommenderar dig varmt att anlita en jurist för att skriva ett gåvobrev, så att det formuleras just efter dina förutsättningar. RättsutredningRätt att sälja sin fastighet till underpris Det finns ingen lag som hindrar dig från att sälja din fastighet till under marknadsvärdet, så länge du är ensam ägare till sommarhuset. Då är det helt upp till dig att bestämma vem du vill sälja huset till och till vilket pris. Däremot kan det i ditt fall komma att påverka dina barns framtida arv, vilket jag ska förklara närmare i rubriken under. Att sälja en fastighet till underpris till ditt barn kan räknas som förskott på arvOm en förälder ger sitt barn en gåva så presumeras det vara ett förskott på arv (6 kap. 1§ ÄB). Att sälja ett hus till ett pris som ligger under marknadsvärdet räknas in som en gåva och därmed kommer denna försäljning till ditt ena barn att räknas som förskott på dennes arv ifrån dig. Det innebär att när du går bort så kommer den delen som anses vara gåva av denna försäljning att räknas av ifrån det barnets arvslott, vilket gör att det barnet kommer att få mindre pengar än det andra barnet vid din bortgång. Det blir så i och med att den svenska arvsrätten utgår ifrån att barn ska ärva lika mycket om inget testamente finns (2 kap. 1§ 2 st ÄB). Värdet på gåvan kommer att räknas enligt vad värdet var när du gav bort den, inte vad värdet skulle ha varit när du går bort. Om du inte vill att detta ska räknas som förskott på arv så kan du bryta presumtionen genom ett gåvobrev där du uttryckligen skriver att gåvan inte är ett förskott på arv. På det sättet så kommer denna försäljning inte att räknas av på ditt barns arv efter dig. Barnens laglott är skyddadEn till viktig sak att veta är att dina barns laglott är skyddad, vilket innebär att barnen har en laglig rätt att minst få ut minst halva sin arvslott vid deras förälders bortgång (7 kap. 1§ ÄB). Det innebär att om du har två barn som enda arvingar när du går bort så är deras arvslott 50% av dina tillgångar och deras laglott är därmed 25% av dina tillgångar. Om inget gåvobrev finns för den gåva du skulle ge genom att sälja sommarhuset till underpris så måste det barnet som fick gåvan avräkna gåvan på sin laglott (6 kap. 2§ ÄB).Mina tips till dig:-Om du inte vill att detta ska räknas som förskott på framtid arv för det barn som du ska sälja sommarhuset till. Så måste du skriva ett gåvobrev där det uttryckligen står att det inte ska räknas som förskott på arv. -Jag råder dig att ta hjälp av en jurist för att formulera ett korrekt gåvobrev om du önskar skriva ett sådant. Du kan få hjälp av våra jurister med det om du önskar, det är dock inte gratis. Om du kan önskar boka en tid så kan du göra det här. Om du hellre önskar använda dig av våra avtalsmallar så hittar du en mall för gåvobrev här, till priset av 795 kr.-Ett annat alternativ är att sälja huset till marknadspris om du vill undkomma att det ska uppstå frågetecken kring arvet när du går bort. -Om du väljer att sälja huset till underpris, utan ett gåvobrev så kan jag rekommendera dig att prata med ditt barn om att det kommer att räknas som förskott på arvet efter dig så att det inte kommer som en överraskning för barnet när du går bort. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Förskott på arv från efterlevande förälder

2020-02-29 i Förskott på arv
FRÅGA |kan man få förskott på arv ifrån en levande förälder innan boupptäckningen på den avlidna föräldern är färdig?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att en levande förälder – efter att dennes maka/make avlidit men innan bouppteckning förrättats – skänkt bort egendom till en av parets gemensamma bröstarvingar. Jag utgår ifrån att föräldrarna är gifta eftersom den relevanta regeln tar sikte på denna situation, men jag kommer även beskriva vad som gäller om så inte är fallet. Relevanta bestämmelser hittar du i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Gåvor från arvlåtarens make kan vara förskott på arvHela regelverket om "förskott på arv" bygger på tanken att föräldern som lämnar arv efter sig (dvs. arvlåtaren) vill att barnen ska ärva lika stora delar av arvet. Av detta skäl utgår lagen ifrån att större gåvor från arvlåtaren till endast ett eller några av arvlåtarens barn, i själva verket utgör förskott på detta eller dessa barns arv (6 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren – när denne fortfarande lever – skänker en bil till ett av sina två barn är utgångspunkten att det andra barnet ska kompenseras genom att erhålla en större del av det kvarvarande arvet när föräldern väl dör.Samma princip gäller även i vissa fall när arvlåtarens make lämnar en gåva till ett gemensamt barn (6 kap. 1 § stycke 2 ÄB). Om arvlåtarens make (dvs. "den levande föräldern") gett en gåva till ett av de gemensamma barnen ur sitt giftorättsgods (dvs. den delen av makarnas egendom som ska likafördelas vid bodelning), så ska denna gåvas värde avräknas från arvet efter den först avlidne maken. Det som inte kan avräknas från den först avlidne, ska sedermera avräknas den efterlevande maken när denne väl avlider. Man kan ske det som att den överlevande maken "skjuter" över gåvans värde till den avlidne maken i bodelningen, och att man "låtsas" som att gåvan kom ifrån den först avlidne. Regeln innebär i grund och botten att förskottet på arvet avräknas tidigare och att arvsfördelningen mellan barnen således blir jämnare redan vid den första förälderns död – de missgynnade barnen kompenserar annars inte förrän den andre föräldern också avlidit. Bodelning och arvskifte sker på grundval av bouppteckningen. Det är dock viktigt att konstatera att den kritiska dagen vid bodelning på grund av makes död är dödsdagen (9 kap. 2 § ÄktB). Det är egendomsförhållandena på den dagen som ligger till grund för bodelningen. Detta innebär att eventuella gåvor av det gemensamma giftorättsgodset som den efterlevande maken gjort efter dödsdagen inte ska räknas in i bodelningen. Uppdelningen av makarnas egendom anses "låst" så att säga. På så vis borde en sådan gåva från den efterlevande maken anses vara gjord med dennes egen egendom, och bör inte avräknas från den först avlidne makens arv. Det torde innebära att regeln om förskott på arv när arvlåtarens make är gåvogivaren, inte är tillämplig på gåvor som givits efter arvlåtarens död. Har gåvan getts när båda makar är i livet är regeln däremot förstås tillämplig.Är de båda föräldrarna inte gifta, finns ingen sådan regel överhuvudtaget. I så fall kommer förskott på arv ifrån den efterlevande föräldern avräknas först på dennes arv, och utjämningen mellan barnen ske först då.SammanfattningFörskott på arv innebär att en arvinge fått en betydande gåva av en arvlåtare som ännu är i livet. Tanken bakom de särskilda reglerna om förskott på arv är att den arvinge som redan fått en del av "sitt arv" genom gåvan, ska få mindre av det kvarvarande arvet när arvlåtaren väl dör. Då kommer de andra arvingarna inte att få mindre arv totalt sätt. Om den efterlevande maken i ett gift par skänkt en gåva till ett av de gemensamma barnen, kan denna "arvsutjämning" ske redan vid den först avlidna makens arvskifte – de arvingar som fått mindre arv kompenseras då på ett tidigare stadie. Detta bör emellertid inte vara möjligt om gåvan har skänkts först efter den först avlidne makens död. Jag hoppas du fick svar på din fråga,Mvh,

Förskott på arv

2020-02-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Vår far vill att vi tre barn ska dela lika på en större summa pengar(ca 870 000 SEK) som han har sparat, dvs nu medans han lever. Han har inte skrivit något testamente, eftersom allt ska delas lika mellan oss tre barn. Hur ska han då gå till väga?Detta är väl förskott på arv? Är det skattefritt?Mvh/Marianne Babra (dotter)
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser som ger svar på denna fråga hittar vi i dels i Ärvdabalken (ÄB) och dels i Inkomstskattelagen (IL). Vill du följa med i lagrummen medans du läser svaret får du gärna klicka på länkarna eller söka upp lagrummen via internet.Är detta ett förskott på arv?Med förskott på arv menas det att en eller flera arvingar mottagit egendom innan arvlåtaren avlidit. Konsekvensen av att en summa pengar räknas som förskott på arv istället för en vanlig gåva är att mottagarna får sitt framtida arv minskat med värdet de mottagit. I ert fall där ni alla tre är barn till arvlåtaren är presumtionen att pengarna utgör förskott på arv om inte det framgår av omständigheterna att det måste varit avsett att utgöra en gåva (6 kap. 1 § ÄB). Det betyder att i det fall ni vill undvika att pengarna klassas som förskott på arv är min rekommendation att er far skriver gåvobrev till er där det framgår att pengarna inte ska utgöra förskott på arv. Spelar det någon roll i eran situation?Som du har förklarat det ska ni alltså dela lika på den här summan av pengar. Det betyder att även om ni tar emot pengarna som förskott på arv så minskar rätten till ert framtida arv med lika mycket per person. Ni har fortfarande en lika proportionerlig fördelning av arvet innan och efter förskottet. Det jag kan tänka mig skulle snedvrida fördelningen är: (1) syskonkretsen blir större, alltså att era föräldrar föder fler barn eller, (2) arvlåtaren ändrar på fördelningen via testamente Min rekommendation är därför att om ni vill vara så säkra som möjligt på att pengarna inte kommer påverka era arv så ber ni eran far utfärda er var sitt gåvobrev där det tydligt framgår att pengarna inte ska utgöra förskott på arv. Är det skattefritt?Denna fråga är reglerad i 8 kap. 2 § IL. Paragrafen innebär att oavsett om det är ett förvärv genom arv eller gåva så är pengarna skattefria för mottagaren. Ni kommer i ert fall alltså inte behöva betala skatt för pengarna. Anledningen till varför arv och gåvor inte beskattas av mottagaren är att pengarna redan har blivit beskattade en gång hos er far när han tjänat pengarna.SammanfattningSå länge det framgår från omständigheterna att pengarna inte ska räknas som förskott på arv så kommer de inte göra det. Mitt förslag är som jag skrev ovan att ni ber er far utfärda gåvobrev där det framgår att pengarna utgör gåvor och inte förskott. Eftersom arv och gåvor är speciellt reglerade i IL kommer ni inte behöva betala skatt på pengarna. Vill ni ha hjälp med att utfärda gåvobrev kan jag rekommendera vår avtalsrobot (https://lawline.avtalsrobot.se/) eller vår juristbyrå! Med vänliga hälsningar,

Kan försäljning av en fastighet till bröstarvinge räknas som förskott på arv?

2020-02-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej jag och min make äger en fastighet, som vi har tänkt sälja till ett av våra barn. Hur ska vi gå till väga så det inte blir några frågor om arv när vi har gått bort. /Någon som vill göra rätt
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag uppfattar din fråga som att du är orolig över att en eventuell försäljning av fastigheten till ett av era barn kan rendera i tvist om huruvida bröstarvingarnas laglotter har påverkats. Därför kommer jag inledningsvis gå igenom vad laglotten är för något och sedan hur förskott på arv regleras i ärvdabalken. Avslutningsvis ger jag ett exempel på vad ni kan göra för att reglera situationen. Vad är bröstarvinges laglott? Laglotten definieras i ärvdabalken 7 kap. 1 § som hälften av den lott som tillkommer bröstarvinge vid arv. Det vill säga att om det är 2 barn som ska dela på kvarlåtenskapen så uppgår deras laglott till hälften av den den del som skulle tillfalla dem. Den sammanlagda kvoten av laglotterna oberoende av hur många bröstarvingar som finns uppgår alltså till hälften av kvarlåtenskapen. Resterande hälft kallas för den disponibla kvoten och kan testamenteras bort. Om det inte finns något testamente ska den disponibla kvoten likadelas mellan bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Det leder alltså till slutsatsen att den delen av kvarlåtenskapen som kan vara "tvistig" är den kvot som uppgår till bröstarvingarnas laglott och hur stor denna är eller bort vara. Exempel: kvarlåtenskapen uppgår till 100,000 Kr, det ska som huvudregel delas lika på de två bröstarvingar, således ska de ha 50,000 Kr vardera. Men deras laglott uppgår till 25,000 Kr, vilket innebär att de har endast legal rätt till 25,000 Kr vardera och inte mer. Om den avlidne testamenterat bort resterande 50,000 Kr kan inte bröstarvingarna kräva tillbaka denna del då det tillhör den disponibla kvoten. Det kan uppkomma problem med laglotten om det har delats ut förskott på arv eller om den avlidne testamenterat bort mer än den disponibla kvoten. I ditt fall är det mest relevant att diskutera huruvida det kan vara så att en försäljning av fastigheten kan utgöra förskott på arv till den bröstarvinge som köper huset och att den bröstarvinge som köpt huset är skyldig att avräkna köpet på sin lott. Vad är förskott på arv och kan det påverka laglotten?Förskott på arv definieras i ärvdabalken 6 kap. 1 § som "Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett". Det är alltså utformat som en s.k presumtionsregel, att alla gåvor som arvlåtaren ger bort under sin livstid utgår man från att de är förskott på arv om inte annat är föreskrivet. En presumtionsregel är utformad på så sätt att man kan bryta presumtionen genom att infoga i avtal eller liknande att det inte ska utgöra ett förskott. Således krävs ingen avräkning på den bröstarvinges laglott som mottog gåvan. Gåvor av normal karaktär som inte står i missförhållande till arvlåtarens ekonomiska situation betraktas inte som förskott på arv (6 kap. 2 § andra stycket ÄB). För att en försäljning av huset ska likställas med en gåva krävs alltså att det finns ett gåvoliknande inslag, exempelvis att ni säljer fastigheten till kraftigt underpris eller på annat sätt underlättar köpet ekonomiskt i en väsentlig mån. Man kan även tala om att handlingen ska ha resulterat i att de andra bröstarvingarnas laglotter har påverkats i väsentlig mån, antingen genom att den totala kvarlåtenskapen är betydligt mindre än vad den vore om fastigheten ingått i kvarlåtenskapen eller att den bröstarvingen som köpt fastigheten erhåller väldigt mycket mer än de andra, till följd av fastighetsköpet. Om en bröstarvinge mottagit en gåva som utgör förskott på arv ska den arvingen avräkna detta på sin lott vid fördelning av kvarlåtenskapen (7 kap. 2 § ÄB). Slutsats och allmänt rådAvslutningsvis kan nämnas att ni är fria att förfoga över er egendom i stort sett hur ni vill under er livstid. Däremot så belyser jag inledningsvis i mitt svar att bröstarvingarna har rätt till sin laglott och att vissa handlingar kan resultera i att en bröstarvinge kan vara tvungen att avräkna betydande ekonomiska tillskott av sina föräldrar på sin lott, till förmån för de andra bröstarvingarna. För att ni ska försäkra er om att försäljningen inte ska rendera i någon tvist mellan bröstarvingarna är mitt råd att ni i samråder med övriga bröstarvingar och går igenom vilken inverkan försäljningen kommer få på er ekonomi och hur detta kan påverka er kvarlåtenskap. En tänkbar metod att reglera försäljningen är att genom testamente infoga ett villkor om hur arvskiftet ska ske i förhållande till den försäljning ni planerar. Det blir däremot enbart nödvändigt att reglera det hela genom testamente om det sker en betydande förändring i er ekonomi på något sätt. Om ni säljer fastigheten till marknadspris sker ju ingen förmögenhetsminskning som kan tänkas påverka laglotterna och det finns således ingen grund för bröstarvingarna att tvista på. Om du önskar att få en grundligare bedömning av ditt ärende är du välkommen att kontakta oss via denna länken här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Vad gäller vid förskott på arv?

2020-03-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Om jag har två gifta föräldrar som tillsammans har 3 barn (där jag är ett av dom) ger bort en viss summa pengar i ett gåvobrev till ett av barnen, men inte till de andra två: hur blir det med arvet när båda föräldrar går bort? Ponera att föräldrarna aldrig gjort någon anmärkning i något testamente angående gåvan, men gåvobrevet finns fortfarande tillgängligt. Ska gåvan tillräknas som förskott på arvet automatiskt och dras det sedan av vid arvslotten? Hur gör man för att allt ska bli rättvist mellan barnen när båda föräldrarna är döda? Tack på förhand!
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att gåvan ses som förskott på arvReglerna om förskott på arv finns i 6 kap. ärvdabalken. Utgångspunkten är att en gåva som har getts av en förälder till ett barn ska räknas som förskott på arv, om inget annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste anses ha varit avsett (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det krävs med andra ord inte att dina föräldrar har gjort en anmärkning i testamentet, utan huvudregeln är att gåvan ändå ska ses som förskott på arv.Situationer då gåvan inte ses som förskott på arvSom jag skrev kan dock andra omständigheter tala för att gåvan inte ska ses som förskott på arv, trots att det inte står i testamentet eller gåvobrevet. Det kan exempelvis vara så att det finns någonting som tyder på att föräldern eller föräldrarna inte ville att gåvan skulle ses som förskott på arv även om det inte har förklarats uttryckligen. Efter föräldrarnas bortgång är det i sådana situationer dock mycket svårt att bevisa vad föräldrarna egentligen ville. Då får man helt enkelt utgå ifrån att huvudregeln gäller, och att gåvan alltså ändå ska ses som förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det finns också gåvor som inte ska avräknas på arvet (6 kap. 2 § ÄB). Det rör sig då exempelvis om pengar som har gått till barnets utbildning som en följd av föräldrarnas underhållsskyldighet. Det kan också vara så kallade "sedvanliga gåvor" av mindre värde (t.ex. julklappar). Eftersom du skriver att det finns ett gåvobrev tolkar jag det dock som att det inte rör sig om en sådan gåva. Utgångspunkten är därför fortfarande att gåvan ses som förskott på arv. Praktiska rådEftersom gåvan ska ses som förskott på arv enligt huvudregeln, ska den summan dras av den så kallade "laglotten" för det syskon som har fått gåvan (7 kap. 2 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten, och är den del av arvet som ni barn som minst alltid har rätt till (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom ni är tre barn utgör era respektive arvslotter ⅓ av det totala arvet, och era laglotter blir då 50 % av era respektive tredjedelar. Om gåvan skulle innebära att de andra två syskonen inte kan få sin laglott kan den som har fått gåvan bli skyldig att betala tillbaka det som fattas. På så vis kan ni alla tre få ut era respektive laglotter. Om ni syskon inte kan komma överens efter era föräldrars bortgång, är det möjligt att ansöka om en boutredningsman eller skiftesman hos tingsrätten. Denna personen tar då över ansvaret för arvskiftet. Du kan läsa mer om hur det går till här. För att undvika missförstånd i framtiden vill jag också avsluta med att säga att det är bra om dina föräldrar ändå skriver i gåvobrevet eller i ett eventuellt testamente att gåvan ska ses som förskott på arv (förutsatt att det är deras önskan). Detta för att säkerställa att det blir rättvist för dig och dina syskon. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Vänligen,

Kan förskott på arv räknas som enskild egendom?

2020-02-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag är änka och vi har ett inbördes testamente som gör arvet efter oss till enskild egendom för våra barn. Jag överlät min fastighet som gåva, hälften var, till min ena son och hans fru för 5 år sedan. Inga förbehåll. De skall nu separera. Kan man nu hävda att gåvan vad avser sonens andel var förskott på arv och att den då är hans enskilda egendom pga förordnandet i testamentet.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att ni vänder er till oss här på Lawline med er fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på er fråga hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB).Enskild egendomFör att en gåva ska vara att anses som enskild egendom krävs det att detta framgår vid överlämnandet av gåvan. Även om det rent teoretiskt sett skulle kunna röra sig om ett förskott på arv i denna situation innebär det tyvärr inte att de villkor som framgår av testamentet blir gällande avseende fastigheten. Det som är avgörande är helt enkelt att det vid själva gåvotillfället framgår att fastigheten skulle innehas som enskild egendom. Detta har ni inte gjort, varför fastigheten är att räkna som giftorättsgods och ska ingå i bodelningen, 7 kap. 2 § ÄktB. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga, även om det inte var till er fördel. Är det så att ni har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

Fastighetsgåva som förskott på arv

2020-02-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Om en förälder ger en fastighet i gåvobrev till ett barn som tar över fastigheten med lagfart i sitt namn. Har det andra barnet av samma förälder rätt till fastigheten, pengar från fastigheten vid försäljning vid bortgång av föräldern? Ingår en fastighet som givits i gåvobrev i arvsuppdelning om den redan ägts och kanske även sålts av det andra syskonet?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av bestämmelserna om förskott på arv i ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att gåvor som en förälder ger sina barn ska räknas som ett förskott på barnets arv, och således ska räknas med vid arvsskiftet. Endast om det är särskilt föreskrivet (till exempel i gåvobrevet) eller om det annars med hänsyn till omständigheterna "måste antas ha varit avsett" att gåvan inte ska utgöra förskott på arv (6 kap 1 § 1 st ÄB). Från denna huvudregel finns ett betydande undantag, nämligen sedvanliga gåvor och kostnader som föräldern inom ramen för sin underhållsskyldighet haft för barnets uppehälle och utbildning. Sedvanliga gåvor kan exempelvis utgöras av sedvanliga födelsedagspresenter, julklappar, studentpresenter och mindre vardagsgåvor utan särskilt skäl (6 kap 2 § ÄB).En gåva av en fastighet kan typiskt sett inte anses utgöra en sedvanlig gåva, såtillvida det inte inom familjen är vanligt med den typen av gåvor. Gåvan ska således anses utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits eller måste anses ha varit avsett. Avslutningsvis kan jag nämna att för gåvor till andra arvingar än egna barn gäller en omvänd presumtion. Sådana gåvor ska endast anses utgöra förskott på arv om så är särskilt föreskrivet eller det måste anses ha varit avsett att så ska vara fallet (6 kap 1 § 1 st ÄB).Vänligen

Är en gåva till barnbarn ett förskott på arv?

2020-02-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Är penninggåva till barnbarn förskott på arv?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Är en gåva till barnbarn ett förskott på arv?När det kommer till förskott på arv så är utgångspunkten att det som bröstarvingar får av sina föräldrar ska anses vara ett förskott på arv om inget annat finns föreskrivet (6 kap. 1 § ÄB). Vad gäller barnbarns rätt att ärva sina mor- och farföräldrar så ärver de enbart i de fall att deras föräldrar gått bort (2 kap. 1 § ÄB). En penninggåva som far- eller morföräldrar ger till sina barnbarn ska således inte anses som ett förskott på arvet. Är det däremot så att man vill att gåvan ska utgöra ett förskott på ett framtida arv så är det möjligt att i samband med gåvan upprätta villkor som föreskriver detta (6 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp Vänligen,