Hur räknar jag ut min förälders arv mellan mig och efterarvingarna?

2020-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Min mor gick in med enskild egendom ärvd från sin far vid förvärv av bostadsrätt med sin make. Avtal mellan makarna kring att ingen giftorätt föreligger vid dödsfall finns upprättat kring detta. Min mor har även ett testamente där det framgår att all hennes kvarlåtenskap ska tillfalla hennes bröstarvingar, där jag är hennes enda bröstarvinge. Maken avled och hade inga barn så min mor ärvde först honom. Nu har även min mor avlidit. Hur fördelas hennes arv mellan mig som enda bröstarvinge och hennes makes efterarvingar? Kan jag räkna ut procentandelen som efterarvingarna har arvsrätt till utifrån hennes makes bouppteckning och hur går jag i så fall tillväga?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du vill veta hur du räknar ut ditt och efterarvingarnas arv i din mors kvarlåtenskap och vad testamentet har för betydelse i frågan.BouppteckningenFör att räkna ut efterarvet så måste du veta hur stor egendom din mor hade vid arvskiftet samt storleken på makens kvarlåtenskap (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken (ÄB)). Om din mor inte gjorde någon bodelning och det fanns enskild egendom så utgör äktenskapsförordet och bouppteckningen ett viktigt instrument för detta. Makens kvarlåtenskap är summan av enskilda egendom tillsammans med hälften av giftorättsgodset med avdrag för skulder. EfterarvsrättDe som har rätt till efterarv är enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB:1. Avkomlingar (barn och barnbarn osv.)2. Föräldrarna3. Syskon 4. Syskons avkomlingar.Ovanstående lista är rangordnad för att visa vilka som har bäst rätt till efterarvet. De som har bäst rätt och är i livet ärver uttömmande, dvs. ärver hela efterarvet. Lever t.ex. båda makens föräldrar så är det endast de som är efterarvingar, de ärver då hela makens efterarv med hälften var.Eftersom din mor var gift med maken och ärvde först så har efterarvingarna en ideell kvotdel/procent i din mors kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ÄB). Kvotdelen räknas ut genom att beräkna hur stor makens kvarlåtenskap var i förhållande till din mors totala egendom vid arvskiftet (hennes egendom inklusive makens kvarlåtenskap). Beroende på hur stor makens kvarlåtenskap var och storleken på din mors egendom förändras alltså efterarvingarnas kvotdel (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Exempel på hur du räknar ut efterarvets kvotdel: Om makens kvarlåtenskap var 600 000 kr och din mor hade 300 000 kr så är kvotdelen 600 000/(600 000+300 000), dvs. 2/3.Då är efterarvingarnas kvotdel 2/3 i din mors kvarlåtenskap. De har alltså rätt till en tredjedel av din mors kvarlåtenskap. Denna tredjedel fördelas sedan mellan de efterarvingar som har bäst rätt. Vilka som är efterarvingar och hur många de är påverkar alltså inte storleken på ditt arv. Din mors testamenteDet finns en skyddsregel för efterarvingar som innebär att din mor inte kan testamentera bort efterarvet (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att efterarvingarna har rätt till sitt arv efter maken, beräknat på kvotdelen. Därefter fördelas den resterande delen av din mors kvarlåtenskap enligt testamentet. Sammanfattningsvis kan sägas att efterarvet ska fördelas enligt den kvotdel som beskrivits ovan och att du ärver resterande del av din mors kvarlåtenskap.Behöver du ytterligare hjälp med att få rätsida på det hela så rekommenderar jag dig att ta hjälp av någon av våra jurister här: https://lawline.se/bokaHoppas att svaret varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet vid efterlevande makens död?

2020-08-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min mamma och pappa var gifta, men mamma har gått bort. Jag är deras enda gemensamt barn, men pappa har sedan tidigare ett särkullbarn. Vid mammas bortgång ärvde min pappa allt från mamma. Det finns inget testamente och jag vet inte hur bodelningen mellan makarna ser ut.Jag undrar nu hur uppdelningen kommer se ut vid pappas bortgång?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring efterarv och arvsfördelning vid efterlevande makens död hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Efterlevande makes arvsrättEftersom att dina föräldrar var gifta när din mamma gick bort, så fick din pappa som den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt". När den efterlevande maken sedan går bort har arvingarna rätt till efterarv efter den först avlidne (3 kap. 1§ ÄB).Efterarvet utgörs av den kvotdel som din pappa ärvde från din mamma. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som han ärvde, med den totala förmögenheten han hade efter arvet. Om din pappa exempelvis ärvde 50.000 kr från din mamma, och hans totala förmögenhet därefter uppgick till 100.000 kr – så är kvotdelen för efterarvet 50.000/100.000 = 50 %.Efterlevande makens dödNär den efterlevande maken sedan dör, ska ju arvingarna till den först avlidne få ut deras efterarv. Det första som händer är att de gemensamma barnen ska få ut deras kvotdel ur förmögenheten (3 kap. 2 § ÄB). Om vi går med exemplet att kvotdelen är 50 % - så kommer din pappas förmögenhet först delas på hälften och den delen kommer tillfalla dig som det enda gemensamma barnet. Den andra hälften kommer delas lika mellan dig och särkullbarnet.SammanfattningAv arvet från din pappa kommer man alltså först dela ut den kvotdel som utgör efterarv efter din avlidna mamma, det som finns kvar av förmögenheten därefter kommer delas lika mellan alla dig och ditt halvsyskon.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet vid en efterlevande makes död?

2020-08-13 i Efterarv
FRÅGA |Bodelning av arvMin pappa hade fyra barn varav två inom äktenskapet. Hustrun avled före honom och nu är även pappa avliden. Bouppteckning är klar och arvet ska skiftas inom en snar framtid. Hur ska delas arvet upp? Ska det delas rakt av i fyra delar eller ska det först i två delar, varav den ena delen går till de två barnen inom äktenskapet och sen den andra delen delas på alla fyra barn?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arvsfördelning och efterlevande makens rätt till arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Efterlevande makes arvsrättEftersom att hustrun var gift när hon gick bort, så fick din pappa som den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före arvingarna. När den efterlevande maken sedan går bort har arvingarna rätt till efterarv efter den först avlidne (3 kap. 1§ ÄB).Efterarvet utgörs av den kvotdel som din pappa ärvde från hans avlidna hustru. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som han ärvde av sin hustru, med den totala förmögenheten han hade efter arvet. Om din pappa exempelvis ärvde 50.000 kr från hans avlidna hustru, och hans totala förmögenhet därefter uppgick till 100.000 kr – så är kvotdelen för efterarvet 50.000/100.000 = 50 %.Efterlevande makens dödNär den efterlevande maken sedan dör, ska ju arvingarna till den först avlidne få ut deras efterarv. Det första som händer är att de gemensamma barnen ska få ut deras kvotdel ur förmögenheten (3 kap. 2 § ÄB). Om vi går med exemplet att kvotdelen är 50 % - så kommer din pappas förmögenhet först delas på hälften och den delen kommer delas mellan de gemensamma barnen. Den andra hälften kommer delas lika mellan alla fyra barn.SammanfattningAv arvet från din pappa kommer man alltså först dela ut den kvotdel som utgör efterarv till de gemensamma barnen, det som finns kvar av förmögenheten därefter kommer delas lika mellan alla fyra barn.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas efterarv?

2020-08-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej ! A och B är gifta utan barn inget äktenskapsförord /enskild egendom.A avled för ca 25 år sedan. När nu B avlidit delas kvarlåtenskapen 50/50 mellan de två släktgren eller utgår man från bouppteckningen efter A och värdet som angavs dör ? Förmögenheten har ökat avsevärt för B genom eget arbete /sparande. Skall den värdeökningen automatiskt delas 50/50 vid bodelningen efter B.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär i ditt exempel att när A avled gjordes en bodelning mellan A:s dödsbo och B. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte berör en bodelning kommer jag inte gå närmre in på hur en sådan går till. Det som tillföll B i bodelningen var dennes och det som tillföll A:s dödsbo utgjorde arvet efter denne. Eftersom den efterlevande maken ärver allt ärvde B all A:s egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att B hade rätt att använda egendomen så som hen önskar, men får inte testamentera bort den. Detta eftersom A:s arvingar i första och andra arvsklassen har så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att de har rätt att få ut arv efter A då även B avlider.Fördelningen av efterarvFör att fördela efterarvet behöver man titta på bodelningen som gjordes mellan A och B då A avled. Så stor del av B:s totala tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet efter A som arvet efter A utgjorde, så stor del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas som efterarv till A:s efterarvingar (3 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om A och B vid bodelningen erhöll 50 kr var, och B då ärvde A:s 50 kr, hade B efter bodelningen och arvsskiftet totalt 100 kr. Hälften av dessa 100 kr var arv efter A, alltså ska hälften av B:s kvarlåtenskap då B avlider fördelas som efterarv till A:s efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen och arvsskiftet var någon annan än hälften är det denna fördelning som gäller (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur situationen ska hanteras om boets värde ökat efter den först avlidne makens död. Om det kan visas att ökningen av värdet beror på arv, gåva eller förvärvsarbete ska denna så kallade förkovran reserveras för den efterlevandes arvingar, och inte tillfalla den först avlidnes efterarvingar (3 kap. 4 § ÄB).SlutsatsSvaret på din fråga är alltså att man vid fördelningen av efterarvet utgår ifrån bodelningen som gjordes då A avled. Om boet ökat i värde genom till exempel förvärvsarbete ska denna förkovran endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, och värdeökningen ska alltså inte automatiskt delas 50/50 mellan A och B:s arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur beräknas kvotdelen för efterarv?

2020-08-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Hur räknas kvotdel fram vid efterarv?Dvs särkullbarn ärver direkt. Kvarvarande kvarlåtenskap ärvs av make/maka med full förfogande rätt. Hur beräknas den i förhållande till make/makas egendom?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arv och efterarv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln när den avlidne var gift är att hela kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar och arvingar i andra arvsklassen har sedan rätt till efterarv vid den efterlevande makens död (3 kap. 2 § ÄB). När det finns efterarvingar får den efterlevande maken kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt – detta innebär att man får använda arvet hur man än vill, däremot får man inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån (3 kap. 2 § och 3 § ÄB).Hur kvotdelen för efterarv räknas framEfterarvet utgörs av den kvotdel som den efterlevande maken ärvde. Denne beräknas genom att man dividerar den del som maken ärvde, med den totala förmögenheten han/hon hade efter arvet. Om vi exempelvis låtsas att den efterlevande maken ärvde 50.000 kr från sin avlidna make, och hans/hennes förmögenhet efter arvet uppgår till 150.000 kr – så är efterarvskvotdelen 50.000/150.000 = 33 %.Hur efterarvet beräknas från efterlevande makens egendom (kvarlåtenskap):När den efterlevande maken sedan går bort räknas efterarvet från den först avlidne från hans/hennes kvarlåtenskap. Detta görs genom samma efterarvskvot, men mot den egendom som den efterlevande maken faktiskt hade vid dödstillfället. Eftersom att den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras. Om den efterlevande maken har ökat sin förmögenhet, så innebär kvotdelen att man får ut en högre summa än man ursprungligt skulle fått om man fick ut sitt arv direkt eftersom att man får ut 33 % av en högre summa – om förmögenheten däremot har minskat, så får man självklart ut mindre.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Arvsklasser och efterarv, hur går det till?

2020-08-16 i Efterarv
FRÅGA |Min far har gått bort. Han efterlämnar en (sedan 50 år ) hustru och tre särkullbarn. Min far och hans hustru hade inget äktenskapsförord och något testamente har inte heller skrivits. Han efterlämnar bl.a. två fastigheter. Den ena ägde han till 100 % varför vi tror att hustrun med giftorätt ärver 50%? I den andra fastigheten ägde han 8% och hustrun ärver då 4%?Nuvarande hustru är vår biologiska mors syster; dvs vår moster. Om hustrun inte har något testamente när hon dör och hennes syskon och, där syskonet avlidit, syskonbarn, förutom vi tre särkullbarn, avstår sitt arv efter henne, tillfaller de delarna då oss särkullbarn? Eller tillfaller det Allmänna arvsfonden?Fördelas alltså andelarna om ifall någon avstår sitt arv så att all egendom arvs av de som kvarstår i arvslinjen?
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: ärvdabalken Särkullbarnens rätt till efterarvEn hustru har som huvudregel arvsrätt efter sin make enligt 3 kap 1§. Reglerna är dock lite annorlunda när det finns särkullbarn i bilden. Särkullbarnen måste avstå från deras rätt till arvet för att hustrun ska få ärva. Emellertid har hustrun endast vad vi kallar fri förfoganderätt vid ett sådant avstående, vilket innebär att hon inte får arvet med äganderätt utan har endast rätt att förfoga över arvet tills hon går bort. Det arv som hon får av er far räknas ihop och blir en kvotdel av hennes kvarlåtenskap. Exempelvis, om din fars kvarlåtenskap vid hans död är 50 000 kr och hennes är 50 000 kr så blir det hon ärver med fri förfoganderätt 50% av hela hennes kvarlåtenskap. Dessa 50% blir särkullbarnens efterarv. När hon går bort kommer därför 50% av hela hennes egendom tillfalla er särkullbarn - oberoende av hur mycket egendom hon har vid tiden av hennes bortgång. Om hon har 200 000 kr så är efterarvet ändå 50%. Om de inte har ett testamente och endast har giftorättsgods så kommer kvotdelen alltid att bli 50% - kvotdelen kan ändras om det finns enskild egendom i deras egendom. Denna kvotdelen får hon inte lov att testamentera bort utan ska tillfalla er särkullbarn. Om ni inte väljer att avstå från arvet så leder detta till att ni får ut arvet direkt - detta kan ha olika konsekvenser i praktiken. T.ex så kan hustrun bli tvungen att sälja fastigheten för att betala er särkullbarn. Hennes arv när hon går bort Vi har nu utrett eran rätt till efterarv som särkullbarn. Vi har kommit fram till att ni har alltid till efterarv och detta får inte testamenteras bort. Efterarvets storlek beräknas genom att jämföra storleken på er fars egendom med hans hustrus. Detta resulterar i en procentsats, denna procentsats får ni ut när hustrun går bort. Vad händer då med den andra delen som är hustruns egendom? Denna får hon testamentera bort hur hon vill, har hon inget testamente så ärvs hennes del enligt lag. Det finns tre arvsklasser. Den första som ärver är biologiska barn (bröstarvingar) och barnbarn. Den andra klassen avgörs av hustruns föräldrar, om inte föräldrarna finns kvar så ärver hennes syskon och halvssyskon, om de är vid liv så ärver hennes syskonsbarn. Den tredje arvklassen utgörs av farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Kusiner har ingen arvsrätt. Är inte någon av dessa vid liv så hamnar arvet hos allmänna arvsfonden - detta innebär att särkullbarn inte har direkt arvsrätt. Om ni särkullbarn ska få ärva från hennes del av kvarlåtenskapen så måste detta stå i testamentet. Läs mer om efterarv här. Jag hoppas jag har kunnat svara på din fråga, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. Vänligen,

arv vid nygifte?

2020-08-13 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog 1981 när jag bara var 8 år. Min far gifte sedan om sig hur fungerar det den dag då min far avlider?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När din mor dog så upplöstes äktenskapet med din far och bodelning skedde (ÄktB 1:5 och 9:1). Beroende på om de hade äktenskapsförord eller liknande så ingick det mesta av deras egendom i denna. Din far fick hälften av vad som ingick och din mammas s.k dödsbo - en sorts juridisk enhet som agerar åt en avliden - fick hälften (ÄktB 11:3). Jag utgår från att din mamma inte hade testamente eller några särkullbarn. Det innebär att din far ärvde allt som din mammas dödsbo fick i bodelningen (ÄB 3:1). Dock är det du som egentligen var "först i kön" till arvet såsom bröstarvinge (ÄB 2:1). Det innebär att du kommer ha rätt till s.k efterarv den dag din far avlider. Efterarv innebär att du har rätt till en viss del av vad din far efterlämnar sig oavsett hur han testamenterar eller hur hans familjeförhållanden ser ut i övrigt. Närmare bestämt har du rätt till hälften av vad han lämnar efter sig (ÄB 3:2 1st). Du kan ha rätt till mer eller mindre än hälften ifall det som din far ärvde från din mor utgjorde mer/mindre än hälften av hans totala förmögenhet - utgjorde arvet 60% av hans totala förmögenhet har du rätt till 60% av hans tillgångar när han dör (ÄB 3:2 3st). Det finns vissa specialbestämmelser som reglerar förändringar i värde av din fars tillgångar. Jag nämner de viktigaste översiktligt eftersom det är svårt att gå in på djupet utan fler detaljer. Du är skyddad från att din far ger gåvor som är till nackdel för din rätt att få efterarv (ÄB 3:3). En värdeökning av tillgångarna fördelas lika mellan vanligt arv och efterarv så länge det inte går att visa att ökningen är en effekt av arv, gåva eller lön, då tillfaller ökningen delen som utgör "vanligt" arv (ÄB 3:4). En betydligt viktigare specialregel nu när din far är omgift är att efterav ska undantas från bodelning ifall äktenskapet upplöses. Detta gäller både ifall äktenskapet upplöses på grund av skilsmässa eller på grund av att din far dör (ÄB 3:6). Du är alltså skyddad från att din fars nya fru får en del av arvet efter din mor. Skulle din far dö skulle alltså ditt efterarv delas ut till dig först och sedan skulle en vanlig bodelning. I bodelningen skulle som utgångspunkt din fars dödsbo och hans fru dela lika på tillgångarna som är kvar efter att ditt efterav betalats ut (ÄktB 11:3). Eftersom de var gifta är utgångspunkten återigen att den nya frun ärver din far. Dock har du som särkullbarn i förhållande till henne rätt att få ut ditt arv trots detta (ÄB 3:1). Du får alltså först ditt efterarv, sedan sker bodelning och sist får du ditt "vanliga" arv. Ifall din far inte skrivit testamente och inte heller har några andra barn betyder det att du får alla de tillgångar som hans dödsbo fick vid bodelningen. Du har alltid rätt till din s.k laglott vilket är hälften av vad du skulle få i normala fall - dvs allt ifall din far inte har några andra barn (ÄB 7:1). Jag hoppas du fått svar på din fråga. Jag är medveten om att jag talat i väldigt generella termer eftersom jag inte hade många detaljer att utgå ifrån. Ifall du har fler frågor är du självklart välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!

Efterlevande makens arvsrätt

2020-07-31 i Efterarv
FRÅGA |Mina syskon och jag fick möjligheten att köpa familjens stuga av föräldrarna där en del var gåva som enskildegendom men enbart Jag och min äldste bror nappade. Min bror vill att jag skriver in i ett testamente att han ärver min del (jag har inga barn eller fru) om utifall att jag skulle gå bort före honom, Jag sa då att jag vill ha det samma av honom varpå han svarade att han vill att hans fru ska få ärva stugan av honom.Om jag förstår det korrekt kommer mina föräldrar sen syskon därefter att ärva om jag skulle gå bort idag. Vem ärver hans del av stugan om han skulle gå bort idag när det är enskildegendom? Blir det då samma som mitt här ovan, föräldrar och sedan syskon?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är ärvdabalken (ÄB) (1958:637) som reglerar frågor gällande arv. Jag tolkar din fråga som att du och din bror för tillfället äger stugan genom en gåva med krav om att det ska vara enskild egendom. Med enskild egendom menas att det inte är med i en bodelning vid en äktenskapsskillnad. Den efterlevande maken ärver dock både gemensam egendom samt enskild egendom. Den efterlevande maken ärver dock din brors egendom med s.k. fri förfoganderätt. Med det menas att man t.ex. inte får testamentera eller ge bort egendomen som man har fått med fri förfoganderätt. De egentliga arvingarna har rätt till efterarv, som innebär att arvingarna ärver först när den efterlevande maken avlider (ÄB 3 kap. 1 §). Man vill alltså skydda den efterlevande maken och av denna orsak så ärver efterlevande maken före de riktiga arvingarna. Vem ärver? Man utgår från olika arvsklasser när man fastställer vem som ärver. I den första arvsklassen finns bröstarvingarna och deras avkomlingar (ÄB 2 kap. 1 §). I detta fall tolkar jag som att varken du eller din bror har barn, vilket innebär att vi går vidare till den andra arvsklassen. Till den hör den avlidnes föräldrar och deras barn (ÄB 2 kap. 2 §). Det innebär att du och din bror ärvs av samma arvingar i slutändan, men att din brors fru har rätt att ärva innan det.Sammanfattning: En efterlevande make ärver även den avlidne makens enskilda egendom. Maken ärver dock egendomen med endast s.k. fri förfoganderätt. Det innebär att när den efterlevande maken avlider så kommer efterarvingarna, som i detta fall är din brors föräldrar samt deras barn, att ärva din brors egendom. Det är alltså sist och slutligen samma arvingar som ärver, men i din brors fall så ärver era föräldrar eller du och dina syskon antagligen betydligt senare än i ditt fall. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.