Hur fungerar efterarvsrätt för särkullbarn?

2020-07-21 i Efterarv
FRÅGA |Vi är tre systrar,med samma mamma,den minsta systerns pappa avled för 9 år sedan,dom var gifta. Nu har vår mamma avlidit.Dom hade en bostadsrätt som nu är såld för 3 miljoner. Vid bouppteckningen för 9 år sedan var lägenheten värd 1,8 miljoner. Kan man nu vid arvskiftet hävda att minsta systern som dom hade gemensamt. Ska ha 50 procent av 1,8 miljoner(hennes pappas del? Och resten av värdeökningen delar vi lika i tre delar.Efter vår mamma som vi har gemensamt alla tre systrar?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår det har varken din minsta systers pappa eller er gemensamma mamma upprättat något testamente eller äktenskapsförord vilket innebär att all egendom är s.k. giftorättsgods. Jag utgår också ifrån att er gemensamma mamma inte har gift om sig sedan din minsta systers pappa avled. I mitt svar kommer jag att börja med att förklara ett centralt begrepp i frågan och sedan gå vidare med hur arvet kommer att fördelas. Slutligen kommer jag även att översiktligt gå igenom några undantag som eventuellt skulle kunna bli tillämpliga. Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är den som jag huvudsakligen kommer att hänvisa till. Vad är "efterarvsrätt"?Ett centralt begrepp i fall som dessa då den först avlidna maken efterlämnar sig ett särkullbarn är efterarv. Jag ska försöka ge en kort förklaring utan att gå in på djupet om begreppet. Enligt lagen är bröstarvingar (barn) de som står först i turordningen när det gäller arv (2 kap 1 § ÄB). Men om den avlidne maken efterlämnar sig en efterlevande make ska istället kvarlåtenskapen gå till den efterlevande maken fram tills att denne också avlidit. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn till den först avlidne maken att få ut sitt arv från den avlidne direkt. Alltså kunde din minsta syster fått ut sitt arv redan vid hennes pappas död (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det verkar dock som om hon valt att avstå från denna möjlighet. Eftersom din minsta syster avstått från möjligheten att få ut sitt arv vid hennes pappas död har hon då efterarvsrätt (3 kap. 9 § ÄB). Vad innebär det att din halvsyster har efterarvsrätt? Efterarvsrätten innebär att hälften av boet då er gemensamma mammas avlider ska tillfalla den först avlidne makens arvingar. I detta fall alltså din minsta syster. Det innebär att din minsta syster kommer få ta del av värdeökningen från 1.8 miljoner kronor till 3 miljoner kronor (3 kap. 2 § ÄB) För att förklara anledningen till detta så enkelt som möjligt har lagstiftaren valt att göra såhär eftersom din syster inte själv har kunnat förvalta pengarna. Om hon inte skulle få ta del av värdeökningen hade saker som inflation och stigande bostadspriser varit till mycket stor nackdel för henne. Hur blir arvet? Enligt huvudregeln kommer alltså din minsta syster att få 1.5 miljoner kronor från bostadsrätten. Detta motsvarar den hälft som hon ärver från sin pappa. Den andra hälften på 1.5 miljoner kronor är det som din mammas arvingar (du och dina systrar) får dela på. Ni kommer alltså få 500 000 vardera. Detta ger en slutlig arvsfördelning (om man endast räknar med bostadsrätten) som sådan att din minsta syster får 2 miljoner kronor och du och din andra syster får 500 000 kronor. Finns det några undantag? Som jag sa ovan är detta huvudregeln vid efterarv, men det finns några undantag. Exempelvis om anledningen till värdeökningen på bostadsrätten är på grund av investeringar (renoveringar etc.) som din mamma gjort med pengar som hon fått genom gåva, arv, testamente eller arbete. Detta kallas för "förkovran". Det ska dock vara mycket tydligt att anledningen till värdeökningen är din mammas förtjänst och av vad som framgår av frågan verkar det inte vara fallet (3 kap. 4 § ÄB). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du önskar mer rådgivning kring förkovran eller annat är du välkommen att ta kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

Syskons efterarvsrätt vid den efterlevande makens förkovran på arvet

2020-07-19 i Efterarv
FRÅGA |har testamente från min syster, hennes man är död sen 25år, hon arbetade 10 år efter hans död, allså ökade hennes besparande.varför dela i två delar efter en man som är död så hans syskon får ärva det hon sparade i 25år till en död man?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar över hur arvet efter din syster kommer att se ut med avseende till hennes avlidne make och dennes syskon. När det kommer till frågor om arv och testamente är det ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig lag. Syskons efterarvsrätt vid den efterlevande makens dödHuvudregeln i svensk arvsrätt är att om en make avlider, och det inte finns ett giltigt testamente, så ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Lever vid tiden av den efterlevande makens död någon bröstarvinge (barn) till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons barn ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta betyder att syskonen till din systers man får dela lika på hälften av din systers kvarlåtenskap. Detta kan man inte "testamentera bort" eftersom andelen från hennes avlidne make ärver hon med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon inte har tillåtelse att testamentera bort denna andel av arvet. Ökningen av boet sedan makens dödDu anger i din fråga att din syster började arbeta vilket innebar att hennes besparingar ökade sedan det att hennes man avled. I sådana situationer gäller det att ökningen enbart läggs till andelen för den efterlevande makens arvingar (3 kap. 4 § första stycket ÄB). I detta fall innebär det att ökningen av boet som din syster arbetade till sig kommer att tillfalla dig och andra eventuella arvingar hon har (t.ex. barn). Exempel på hur arvsfördelningen kan komma att se utOm vi antar att bodelningen mellan din syster och hennes avlidne make uppgick till 1 000 000 kr, delas detta på hälften, vilket innebär att din syster ärver 500 000 kr med fri förfoganderätt medan hennes andel äger hon med full äganderätt. Låt oss anta att din systers man hade två syskon. Dessas andel i din systers dödsbo blir 50 % och då kommer de ärva 500 000 kr, vilket innebär att de vardera får ut 250 000 kr. Om vi antar att ökningen av boet på grund av din systers arbetande efter hennes makes död var 1 000 000 kr, är boet nu värt 2 000 000 kr. Ökningen på 1 000 000 läggs enbart in i andelen som hennes arvingar ärver, där du är en av dem. Om vi antar att du är hennes enda levande arvinge vid tiden då hon avlider, ärver du alltså 1 500 000 kr och syskonen 500 000 kr. Om du närmare vill få svar på vad som gäller för just dig och din syster i detta ärende rekommenderar jag att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Rättigheter när ens gifta syster dör?

2020-07-03 i Efterarv
FRÅGA |Min gifta syster har just avlidit, inga barn, vad har jag som bror för rätt.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar sorgen men hoppas kunna klara upp det juridiska. Eftersom din syster var gift regleras situationen dels genom äktenskapsbalken (ÄktB) och dels genom ärvdabalken (ÄB). Eftersom din syster var gift ska först en vanlig bodelning ske eftersom hennes död innebär att äktenskapet upplöses (ÄktB 1:5 och 9:1). För att hålla det kort innebär en bodelning i grova drag att det som inte är s.k "enskild egendom" (genom t.ex äktenskapsförord) delas lika mellan din systers dödsbo och hennes make (ÄktB 11:3 jämte 11:6 och 11:7). Det som din systers dödsbo erhåller i bodelningen utgör hennes kvarlåtenskap - dvs det som ska ärvas av någon. Eftersom hon var gift men saknade barn kommer hennes make ärva allt (ÄB 3:1). Dock har din systers genetiska släktingar rätt till s.k efterarv. "Efterarv" innebär att den med bäst arvsrätt efter din syster istället ärver din systers make när han dör (ÄB 3:2). Eftersom din syster inte hade några barn är hennes föräldrar de med bäst rätt till arv, skulle de vara döda är det hennes syskon, dvs du (ÄB 2:2 1-2st). Det vanligaste är att den som får efterarvet har rätt till hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne dör men detta kan påverkas av bl.a bodelningen (ÄB 3:2 1st och 3st). Denna rätt kan inte påverkas genom testamente eller genom att den efterlevande maken försöker ge bort efterarvet (ÄB 3:2 1st och 3:3). Vissa andra saker kan även påverka men detta är det huvudsakliga att känna till. Som bror har du alltså inte några särskilda rättigheter just nu. Du kan dock ha rätt till efterarv senare beroende på hur familjesituationen ser ut när din systers efterlevande make dör.

Hur ska huset fördelas?

2020-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min far och hans fru har varit gifta över 30 år, före midsommar dog han. Hon har tre barn från tidigare äktenskap och min far har mig och min bror. Inga gemensamma barn. Hon bor i deras gemensamma hus. Dessutom ska hon självklart få bo kvar i huset men om det säljs eller om hon dör vill vi få våran del korrekt. Hur bör man gå till väga och hur stor del av huset tillfaller mig och min bror?Tacksam för svar.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger arvsrätten?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Här framkommer de olika arvsklasserna, alltså vilken ordning arvingar ärver i. I den första arvsklassen ärver barn till den avlidne. Barn till den avlidne ska dela lika på kvarlåtenskapen efter den avlidne. (2 kap. 1 § ÄB) Om den avlidne var gift har den efterlevande maken eller makan som utgångspunkt rätt att ärva. (3 kap. 1 § ÄB) Finns det dock inga gemensamma barn har barn till den avlidne förtur till arv. Detta innebär att den efterlevande maken eller makan inte ärver efter den avlidne om de inte har gemensamma barn alternativt om det inte finns ett testamente. Istället ärver den avlidnes barn. Dock har den efterlevande maken eller makan alltid rätt att få ut så pass mycket från kvarlåtenskapen efter den avlidne att det tillsammans med vad maken eller makan erhöll vid bodelningen motsvarar värdet av 4 prisbasbelopp. (3 kap. 1 § ÄB) Barnen till den avlidne kan dock välja att avstå från att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken eller makan. Detta innebär att barnen istället har rätt till efterarv från den efterlevande maken eller makan vilket motsvarar en kvotdel i värdet hos den efterlevandes kvarlåtenskap. (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB)Hur fördelas värdet på huset?Vad gäller huset i frågan fördelas värdet av detta först genom en bodelning mellan de båda makarna. Bodelningen sker enligt reglerna i Äktenskapsbalken (1987:230), hädanefter kallad ÄktB. När ett äktenskap upphör ska en bodelning ske där giftorättsgodset läggs samman. Därefter dras skulder av och sedan fördelas återstående värde lika mellan makarna. För husets del så ska alltså värdet av huset sedan skulder dragits av fördelas lika mellan makarna. Den del av värdet som tillfaller den avlidne utgör en del i dennes kvarlåtenskap och är alltså en del av arvet. (9 kap. 1 § och 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB.)SammanfattningSammanfattningsvis är du och din bror arvtagare till er far. Beträffande huset tillfaller halva värdet från bodelningen er i arv. Ni kan välja att avstå från att ta ut ert arv direkt till förmån för den efterlevande makan. Detta skulle ge er efterarvsrätt i den efterlevande makans totala kvarlåtenskap. Efterarvsrätten utgörs av en kvotdel i hela kvarlåtenskapen efter den efterlevande makan. Tyvärr kan jag inte ge ett mer preciserat svar än detta med utgångspunkt av den information som framkommer i frågan. För att få mer klarhet i er situation rekommenderar jag att ta kontakt med en jurist. Vi på Lawline har kunniga jurister och möjlighet att boka tid finner du här.Lycka till!Mvh,

kan man inskränka efterarvsrätten för bröstarvingar i efterlevande makes dödsbo?

2020-07-20 i Efterarv
FRÅGA |Vi tittar igenom vårt testamente som vi fått hjälp att upprätta år 2011. Vi är fundersamma på en formulering där. Det står: “För det fall någon av våra bröstarvingar utkräver sin laglott vid den först avlidnes bortgång ska den bröstarvingen endast få ut en hälften av det efterarv som de annars skulle ha haft rätt till enligt lag."Vår fundering gäller efterarv, om bröstarvingen (särskullsbarn) utkräver sin laglott vid första tillfället, dvs egna förälderns bortgång har ju hon fått sin laglott. Då uppstår väl inget “efterarv" alls att få "hälften" av, eller har vi förstått det fel eller har någon regel ändrats? I så fall bör vi väl uppdatera testamentet.Tack på förhand!
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du undrar om hur efterarv regleras och hur det påverkar ert testamentsvillkor. Jag förstår det som att ni inte har några gemensamma barn. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för hur efterarv regleras samt vilken effekt ert testamentsvillkor får. Din fråga regleras i Ärvdabalk (ÄB). Som du själv nämner så har isåfall den bröstarvingen fått ut det del av arvet denne har legal rätt till. Det är nämligen så att man aldrig kan testamentera bort bröstarvinges laglott. Det efterarv som uppstår är det belopp som kvarstår efter det att laglotten betalats ut. Bröstarvingen har fortfarande rätt att erhålla hela sin avlidnes förälders andel vid den efterlevande makens frånfälle. Denna rättighet kan däremot inskränkas så som ni gjort genom att exempelvis begränsa efterarvsrätten till hälften av den kvarvarande andelen från den först avlidnes dödsbo. Det hänger ihop med att ett arv kan ärvas med fri förfoganderätt och med full äganderätt. Den del av arvet som är legalt skyddat, så som laglott kan inte testamenteras bort (fri förfoganderätt). Däremot så kan allt överskjutande belopp testamenteras bort (full äganderätt). Genom att inskränka efterarvet har ni på ett sätt testamenterat bort hälften av efterarvet till den efterlevande makens arvingar. SlutsatsBeroende på vilken effekt ni vill uppnå så kan det vara aktuellt att ändra ert testamente. Om det är så att ni enbart vill berättiga bröstarvingarna sina laglotter bör ni förändra villkoret. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Gåvor i strid med rätt till efterarv

2020-07-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej,min mor har i ett gåvobrev gett en sommarstuga som gåva till ett av tre barn. Hon har i gåvobrevet angivit att gåvan inte ska utgöra förskott på arv och att gåvans värde är noll kronor. Den här sommarstugan fanns med i bouppteckningen efter min far som avled 1995 och arvet efter honom har inte skiftats ut till oss efterarvingar utan vår mor fick sitta kvar i orubbat bo. Finns det någon möjlighet för oss att ifrågasätta denna gåva som vi tycker är väldigt orättvis?
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Frågan är arvsrättslig. Om jag förstår dig rätt så fanns det en önskan om ett "orubbat bo" vid den ena make/makans bortgång och det finns inga särkullbarn utan endast gemensamma barn mellan de båda makarna. Bestämmelser kring arv hittas i huvudsak i Ärvdabalk (ÄB). Som utgångspunkt gäller alltid ett s.k. "orubbat bo" när en make/maka går bort och det finns en efterlevande make/maka vilket framgår av 3 kap. 1§ ÄB. Detta innebär att efterlevande gemensamma barn får ut sin del av arvet efter den först avlidna maken först efter att även den andra maken avlidit (s.k. efterarv). Vad som rent juridiskt menas med att låta någon bo kvar i "orubbat bo" är att efterlevande make ärver med fri förfoganderätt, (om inte annat har föreskrivits i eventuellt testamente). Att ärva med fri förfoganderätt innebär bland annat att man ärver egendomen med vissa förbehåll. Man får exempelvis inte får lov att testamentera bort den eller ge bort den som gåva får inte heller ge bort gåvor i sådan omfattning att det orsakar en väsentlig minskning av egendomen enligt 3 kap 2 – 3 §§ ÄB.Enligt 3 kap 3 § 2 stycket ÄB ska bröstarvingar vars arv har getts bort enligt ovan, kompenseras med motsvarande belopp i pengar men om detta inte går ska gåvan återbäras förutsatt att den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att mottagandet av gåvan var negativt rörande de andra arvtagarnas arvslotter. Talan om en otillbörlig gåva måste dock väckas inom 5 år från gåvotillfället. Har det gått mer än fem år kan ändå gåvan räknas som förskott på arv om den getts till bröstarvinge enligt 6 kap 1 § ÄB. Om det i ett gåvobrev föreskrivs om att gåvan inte ska räknas som förskott på arv förhindras dock detta.En väsentlig minskning av egendomens värde har i rättspraxis ansetts innebär att egendomens värde på grund av gåvan har minskat med minst en fjärdedel. Om flera gåvor av ett mindre värde har givits systematiskt för att minska boets värde kan man i vissa fall räkna samman värdet av dessa för att så om de orsakar en väsentlig minskning. Ett krav är då att handlingarna ska ha gjorts utan att tillbörlig hänsyn till efterarvingarna. För att avgöra detta ser man till om gåvan var påkallas av omständigheterna eller om den var i missförhållande till den efterlevandes ekonomiska ställning.Det är mycket viktigt är att talan om invändning mot gåvan måste väckas inom fem år från gåvotillfället. Vidare kan inte talan väckas förrän den efterlevande avlidit, alltså då din mor går bort. Detta innebär i praktiken att det endast är gåvor som skänktes under den efterlevandes sista levnadsår som kan bli aktuella. Gåvor som har givits tidigare oavsett om de har orsakat en väsentlig minskning av den efterlevandes egendom kan inte angripas. Om ovanstående krav är uppfyllda. Det vill säga att det rör sig om en gåva som har orsakat en väsentlig minskning, som inte var påkallad av omständigheterna och gåvotillfället var inom fem år tillbaka i tiden, då utgår ett vederlag motsvarande gåvans värde när man räknar ut efterarvets storlek, man kommer alltså räkna med ett fiktivt belopp som kompenserar de andra barnen vid en bouppteckning efter din mor. Ett alternativ kan även vara att hävda att gåvan ska likställas med förskott på arv eller med testamente men det beror på hur gåvobrevet är utformat.Om gåvan av fastigheten kränker din laglott har du även möjlighet att kräva jämkning i samband med att din mor går bort, i det fall gåvan är att likställa med testamente. Laglotten är hälften av arvslotten enligt 7 kap 1 § ÄB.Jag rekommenderar att du tar reda på om din mor fick sitta kvar i orubbat bo med fri förfoganderätt eller om något annat har testamenterats. Om din mor har ärvt med full förfoganderätt har hon vidare möjligheter att fritt förfoga över arvet än vid fri förfoganderätt. Jag rekommenderar även att du börjar med att invända mot gåvan till din mor och förklarar att du kommer att tvista om saken efter hennes frånfälle, om gåvan inte återgår. Om du inte kommer någonvart med konflikten rekommenderar jag att du anlitar en jurist eller advokat specialiserad på arvsrätt när det ska upprättas en bouppteckning efter din mor och eventuellt i det läget väcker en talan om att gåvans värde ska läggas till som ett fiktivt värde vid beräkningen av efterarvet och lägger till alternativa yrkanden som är lämpliga då. Om du vill anlita en våra jurister eller om något är oklart i mitt svar, är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen,

När får gemensamma barn ut deras arv efter en avliden förälder?

2020-07-01 i Efterarv
FRÅGA |Min far har avlidit och föräldrarna har inte upprättat nåt inbördes testamente. Vad får min mor göra med deras gemensamma tillgångar; skog, hus,fonder och obligationer. Vi är fem barn,inga särkullbarn finns, när får vi begära ut vad vi lagenligt har rätt till och hur stor del är det.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att era föräldrar fortfarande var gifta vid er fars bortgång och kommer således utgå från det i mitt svar. Reglerna kring arv och när man får ta del av arvet hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Make ärver före gemensamma barnOm den avlidne var gift vid sin bortgång, så får den efterlevande maken ärva hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före de gemensamma barnen. När den efterlevande maken sedan går bort har arvingarna till den först avlidne rätt till efterarv (3 kap. 1§ ÄB). Ni kan således först få ut arvet från er far när den efterlevande maken, d.v.s. er mor, har avlidit.Efterarvet utgör inte någon specifik summa utan räknas ut genom andelsberäkning. Om din fars del i bodelningen bestod av tex 50 kr av 100 kr totalt (50 %), så består ditt efterarv av 50 % av din mors totala kvarlåtenskap.Arv med fri förfoganderättDet som en efterlevande make har ärvt med fri förfoganderätt, får man göra i stort sett vad man vill med – dock får man inte testamentera bort det. Eftersom att ditt efterarv är 50 % av din mamma totala kvarlåtenskap, så får din mamma exempelvis inte testamentera bort den andelen (3 kap. 2§ ÄB). Det vill säga att så länge hon inte testamenterar bort de gemensamma tillgångarna, så får hon göra vad hon vill med tillgångarna – exv. sälja dem.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Laglott, efterarv och särkullbarn

2020-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan! Min mamma och pappa var gifta när min pappa gick bort! Min pappa hade ett barn sedan tidigare som han inte haft någon kontakt med alls! Nu är är bouppteckningen klar och vi har fått hem papper som vi ska skriva på ! Hans son vill nu ha ut en del av sin laglott! Sen står det att resten skall gå till min mamma med fri förfogande rätt ( Vad betyder det ?) sen står det även att den dagen hon går bort skall han och jag dela på resterande av det som finns kvar? Enligt mig så ska han endast ha 25% av sin laglott sen är det klart , varför skulle han helt plötsligt ärva av min mamma och samtidigt få hälften av allt + sin laglott den dagen min mamma går bort? Det känns inte rätt och dessutom är vi inte heller nöjda med han som ska sköta bodelningen då han känns väldigt nonchalant gentemot oss! Med Vänliga Hälsningar Tack för hjälpen
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! När det kommer till frågor om arv hittar vi svaren i Ärvdabalken (ÄB).Fri förfoganderättAtt ärva med fri förfoganderätt innebär bland annat att man ärver egendomen med vissa förbehåll. Man får exempelvis inte får lov att testamentera bort den eller ge bort den som gåva (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB).EfterarvsrättDu och din din pappas son har rätt till efterarv efter din pappa när din mamma går bort. Här är det alltså arvet efter din pappa som är aktuellt, även om ni inte ärver honom förrän din mamma går bort. Huvudregeln är att du och din halvbror ska ärva en lika stor kvotdel av din mammas kvarlåtenskap som arvet efter din pappa utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ÄB). Exempel: Om din pappas kvarlåtenskap utgjorde 10% av din mammas förmögenhetsmassa ska hans arvingar, du och din halvbror, ärva 10% av hennes kvarlåtenskap när hon går bort.LaglottOm du och din pappas son är din pappas enda barn är era arvslotter hälften var av er pappas kvarlåtenskap och era laglotter består av hälften av arvslotterna (7 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt att ärva sin laglott. För att få ut den direkt ska arvingen begära jämkning, vilket det verkar som att din pappas son har gjort. Ni kan alltså inte kräva att han endast ska ärva 25% av sin laglott. Utöver laglotten har han dessutom rätt till efterarv på resten av sin arvslott när din mamma går bort.SammanfattningsvisNär din pappa gick bort hade både du och din halvbror rätt att få ut era laglotter (hälften av era arvslotter, det vill säga en fjärdedel av er pappas arv vardera). När din mamma går bort har ni rätt till efterarv efter er pappa eftersom din mamma ärvt hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det är då ni har rätt till en lika stor kvotdel av din mammas kvarlåtenskap som arvet efter din pappa utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort, minus laglotten om den begärts ut tidigare. När din mamma går bort är det bara hennes arvingar som ärver hennes kvarlåtenskap. Din halvbror har alltså inte rätt till hennes arv. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och lycka tillMed vänlig hälsning,