Kan man ärva sin förälders sambo?

2020-06-26 i Efterarv
FRÅGA |Hejmin pappa dog nyligen. Jag har två bröder. vi är alltså 3 biologiska barn. min pappa hade en sambo. sambon har två biologiska barn som inte är min pappas barn. enligt pappas sambo har pappa och hon skrivit ett testamente som säger att om någon av dem dör så får den andre ta över den avlidne del av huset (när båda var vid liv ägde de 50/50). det jag undrar är om jag och mina syskon kommer ärva pappas sambo när hon avlider, eller är det bara hennes 2 biologiska barn som får ärva huset?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Utgångspunkten är i arvsrätten att sambor inte ärver varandra. Detta kan dock ändras genom ett testamente. Genom ett testamente så kan testatorn förordna om att den efterlevande sambon ska ärva. Dock är laglotten för bröstarvingar skyddad. Detta innebär att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott från kvarlåtenskapen av den avlidne föräldern. (7 kap. 1 § ÄB samt 7 kap. 3 § ÄB) För att en bröstarvinge ska ha rätt till efterarv från ett testamente behöver detta framkomma i det skrivna testamentet. Det kan framkomma genom att den som ärvt genom ett testamente ärvt med fri förfoganderätt och att egendomen efter arvtagarens bortgång ska tillfalla bröstarvingen. (12 kap. 2 § ÄB)SammanfattningVid ett testamente till förmån för en sambo måste det framgå att det ska förekomma ett efterarv till bröstarvingarna, annars finns det ingen efterarvsrätt vid ett testamente. Dock har bröstarvingarna alltid rätt att få ut sin laglott från den avlidne förälderns kvarlåtenskap. Då du och dina syskon inte ingår i den legala arvsordningen enligt 2 kapitlet ÄB så kommer ni inte ärva din fars sambo i annat fall än att det skulle framgå från ett testamente. (se 2 kap. ÄB)Utifrån din fråga kan jag tyvärr inte ge ett närmare svar än detta. Jag hoppas det har varit behjälpligt. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline!Mvh,

Har en brorson till den först avlidne rätt till arv vid den efterlevande makens död, om det gemensamma barnet har avlidit?

2020-06-19 i Efterarv
FRÅGA |Min moster dog förra året. Hon har varit gift men maken är död sedan 55 år. Deras gemensamma son dog 1997, han hade ingen familj. Det finns ett testamente efter min moster som säger att jag och mina två bröder med full äganderätt ärver hela hennes kvarlåtenskap. Det finns en brorsson till min mosters avlidne make, ärver han någonting?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp mitt svar och börja med att kort redogöra för de olika arvsklasserna. Därefter kommer jag redogöra för hur arvet hanteras vid din mosters makes död, och sedan hur arvet hanteras vid din mosters död. Reglerna kring arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).ArvsklassernaArvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasser. I den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).Makens dödVid den tidpunkt som din mosters make avled, så hade de ett gemensamt barn som då utgör en bröstarvinge till din mosters make (2 kap. 1 § ÄB). När en make dör är huvudregeln att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt", och att arvingarna i första och andra arvsklassen har rätt till efterarv (3 kap. 1 § ÄB). Det är således endast makens bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskonbarn som har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död.Efterarvet utgörs av den kvotdel som din moster ärvde från hennes avlidna make. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som hon ärvde av sin make, med den totala förmögenheten hon hade efter arvet. Om din moster exempelvis ärvde 50.000 kr från hennes make, och hennes totala förmögenhet därefter uppgick till 100.000 kr – så är kvotdelen för efterarvet 50.000/100.000 = 50 %.Din mosters död och hennes testamenteNu när din moster har gått bort lever inte det gemensamma barnet längre och det finns således inte några efterarvingar i den första arvsklassen – dock finns det en brorson i den andra arvsklassen som också har rätt till efterarv.Det som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt från sin avlidna make, får man göra i stort sett vad man vill med – man får dock inte testamentera bort det (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din mosters testamente är ogiltigt i den del din hon testamenterar bort kvarlåtenskap som hon inte har rätt till (13 kap 1 § ÄB).SammanfattningDin mosters avlidna makes brorson har således rätt till efterarv enligt den kvotdel som din moster ärvde från hennes make – detta efterarv ska delas ut till brorsonen innan din mosters förmögenhet fördelas. Din moster har, som ovan nämnt, inte någon rätt att testamentera bort den del som hon ärvde efter hennes avlidna make – utan testamentet är ogiltigt i den delen. När brorsonen har fått ut efterarvet, fördelas resten av din mosters förmögenhet enligt hennes testamente.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt till arv

2020-06-14 i Efterarv
FRÅGA |När min mosters man avled skrev särkullebarnen på arvsavstående till förmån för min moster (3 kap 9). Tillgångar och skulder upptogs i bouppteckning där fastighet värderades till taxeringsvärde. Några år senare såldes fastigheten. Moster köpte en ny fastighet som hon bodde i ca 20 år, som sedan såldes några månader innan hon gick bort. Vad har särkullebarnen för rätt till mosters arv? Marknadsvärdet i den första gemensamma fastigheten vid försäljningen samt enligt bouppteckning?
Edessa Barmousa Altun |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar av frågans ordalydelse att du önskar att veta om särkullbarnens arv ökar i samband med din mosters bortgång samt vad som gäller för särkullbarnens arv. När kan arv tas ut?Som du redan nämnt är huvudregeln för särkullbarn att dessa kan få sitt arv omedelbart efter sin förälders död, enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (hädanefter ÄB). Denna kan tas ut direkt efter förälderns död eller såsom din mosters mans särkullbarn gjort, efter efterlevande makas död enligt 3 kap. 9 § ÄB. Särkullbarnen får då ut sitt arv som efterarv efter att den efterlevande makan gått bort. Särkullbarn kan inte ärva efter sin förälders maka/make.Hur mycket får särkullbarnen?Avgörande vid beräkning av efterarv är alltså hur stor andel av din mosters makes kvarlåtenskap som utgjorde makarnas gemensamma egendom, och denna andel blir sedermera särkullbarnens efterarv. Vid fördelning av arv görs en kvotdelsberäkning. Denna innebär att vardera som är berättigad till arv får en kvotdel av kvarlåtenskapen. Särkullbarnen har alltid rätt att får ut sin kvotdel oavsett när dessa väljer att ta ut sitt arv. Kvotdelen förblir densamma oberoende av tidpunkten för arvet. Däremot kan kvarlåtenskapen alltså båda växa eller minska under tiden fram till hennes efterlevande makes dödSammanfattningSärkullbarn kan inte ärva din förälders maka/make, men dem har alltid rätt till arv efter sin förälder. Detta bestäms genom att räkna ut kvotdelar. Detta innebär att hur mycket kvotdelen blir i pengar kan förändras med tiden. Tyvärr har du inte givit mig tillräckligt med information för att jag ska kunna anta att särkullbarnen kan i detta fall få ut mer i pengar då din moster sålt ett hus, men jag vill betona att möjligheten finns.Vänligen,

Efterarv, halvsyskon och fördelning av arv

2020-05-31 i Efterarv
FRÅGA |Hur fördelas arvet?Det är en bröstarvinge och två halvsyskon som inte har tagit ut sitt mors arv (30år sedan hon dog).Han hade skrivit ett testamente på banken med vittnen och allt men den är inte giltigt enligt begravingbyrån.Hans vilja i den var att det skulle dela lika alla tre på allt.Hur fördelas arvet om det var skulder (lån) när mamman dog.Har inte pappan bara förvaltat morsarvet och om det här ökat i värde så ska det bara fördelas.Det handlar om hus och bilar en båt cirka en miljon när det är klart kanske.Från en som inte vill ha osämja i släkten
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Synd att testamentet inte var giltigt, det hade varit en smidig lösning. Lagen vi letar i för att få svar på dina frågor är Ärvdabalken (ÄB).Jag utgår från att pappan och mamman i din fråga var gifta och att pappan inte gift om sig. I din fråga skriver du att det fanns skulder när mamman dog, men du skriver också att pappan förvaltat morsarvet. Jag tolkar det som om hon ändå hade mer tillgångar än skulder i sitt dödsbo. De skulder som ändå fanns betalades ju av hennes dödsbo.Av det du skriver verkar det som att halvsyskonen avstod sitt morsarv i samband med att mamman dog för att istället ta ut det som efterarv (3 kap. 9 § ÄB). Med efterarv menas att man tar ut sitt arv först när den efterlevande maken, det vill säga din pappa, dör. Jag kommer i mitt fortsatta svar utgå från det. Regeln om efterarv finns 3 kap. 2 § ÄB. Utifrån den bestämmelsen kan man med viss ansträngning utläsa en formel för hur man räknar ut hur mycket halvsyskonen ska ha i efterarv efter deras mor. Den är lite krånglig och det finns många undantag, men som huvudprincip är kvoten som dina halvsyskon kan få efter sin mamma i efterarv det som hon hade i kvarlåtenskap (de pengar som fanns kvar i dödsboet och som gick till pappan) delat med summan av samma belopp plus pappas alla tillgångar vid mammans död. Säg t ex att hon efterlämnade 200 000 kr. Pappan hade kanske 300 000 kr när hon dog. Då blir kvoten 200 000 / 200 000 + 300 000 kr, det vill säga 2/5. Om pappan efterlämnar en miljon idag skulle kvoten vara 2/5 av en miljon, det vill säga 400 000 kr. Då skulle halvsyskonen få 200 000 kr var och du 600 000 kr. Så vitt jag förstår ska dina halvsyskon, då de avstått arv för att istället få efterarv enligt 3 kap. 9 § ÄB, behandlas som arvingar i den efterlevande makens död. Det innebär att de kommer ingå i arvskiftet. Om ni vill dela lika så kan ni komma överens om detta i arvsskiftet. Arvsskiftet är ett avtal som vilket som helst. Annars finns ju möjligheten att fritt reglera det hela genom gåvor från bröstarvingen till halvsyskonen.Hoppas att jag förstått din fråga rätt och att alla de antaganden jag gjort stämmer annars är det bara att skriva en ny fråga eller en uppföljande kommentar till mig. Du kan också kontakta en jurist för rådgivning om du vill veta exakt hur det blir i ert fall. Vi på Lawline erbjuder också sådana tjänster.

Hur räknar man ut sitt efterarv?

2020-06-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min pappa gick bort tidigare i år. Han hade 2 särkullbarn med två olika kvinnor som föddes innan mig. Han har aldrig träffat dessa barn. Han och min mamma var gifta fram till min mamma gick bort för 19 år sen. Han satt då i orubbat bo.Nu när bouppteckningen är klar efter min pappa och arvskiftet ska göras så undrar jag hur jag ska göra.Jag vet att först nu kan jag få ut mitt morsarv och nu undrar jag hur jag ska räkna ut det?
Josefine Bågholt |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När vi söker svar inom arvsrätten är det ärvdabalken som är lämplig att kika i. När man skall räkna ut hur stor del av tillgångarna från din far som är arvet till dig av din mor måste man titta på det genom antingen bråkdelar eller procent. För att förklara detta på ett bättre sätt kommer jag nedan att ge ett exempel på hur man räknar med fiktiva siffror. Exempel: Vid din mors bortgång efterlämnade hon ex. 100 000 kronor, som din far ärver före dig (3 kap 1 § Ärvdabalken). Dessa pengar skall du få i efterarv efter din fars bortgång (3 kap 2 § Ärvdabalken). Din far har vid tillfället av din mors bortgång ex. 150 000 kronor. Vilket gör att efterarvs andel blir 100 000 (din mors kvarlåtenskap som du är berättigad) / 250 000 (Det som din far får totalt med pengarna från din mor) = 0.4. 40% av den kvarlåtenskap som din far lämnar efter sig är alltså ditt efterarv från din mor.Efterarvet är det som först kommer att dras av innan resterande av pengarna skall delas lika mellan dig och de andra särkullbarnen. Så om din far skulle haft 300 000 kronor vid sin bortgång i kvarlåtenskap, skulle 120 000 kronor av dem (300 000x 0.4= 120 000) bli ditt efterarv. Resterande 180 000 kronor delas lika mellan dig och din fars särkullbarn. Jag hoppas nu att du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för dig! Har du fler frågor så tveka inte på att ställa den till oss på Lawline. Vänligen,

Har särkullbarn rätt till efterarv när inga andra arvingar finns?

2020-06-16 i Efterarv
FRÅGA |Hur ska man tolka 3 kap. 8 § ärvdabalken? Jag och min bror är särkullbarn till vår mor som gifte om sig när vi var små. Vi har vuxit upp med mor och hennes nye make, vår styvfar. Han har inga egna barn eller övriga arvingar. De äger en gemensam bostadsrätt men styvfar bor på ett demensboende sedan några år. Vad händer med arv av bostadsrätten vid den händelse vår mor går bort före styvfar om det inte finns något testamente? Ärver vi även vår styvfar vid den händelse han går bort efter mor?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. SärkullbarnDå din fråga gäller efterarv är det Ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig. Som du konstaterat är du och din bror särkullbarn. Det innebär att om din mor går bort innan din styvfar har du och din bror rätt att omedelbart få ut arvet efter er mor då hon går bort (3 kap. 1 § ÄB). Detta då ni endast är er mors arvingar och inte er styvfars. Om ni omedelbart tar ut arvDu anger att din styvfar inte har några arvingar, detta innebär att 3 kap. 8 § ÄB kan bli tillämplig. Paragrafen anger "finns det vid den efterlevande makens död arvsberättigade efter endast en av makarna, skall dessa arvingar ärva allt." Det är kravet på att man är arvsberättigad som avgör om 3 kap. 8 § ÄB är tillämplig. Tar ni ut arv direkt efter er mor är ni således inte längre arvsberättigade genom att ni redan fått ut ert arv. Det finns på så vis inte några arvsberättigade arvingar kvar från din mor och din styvfars äktenskap p.g.a. att ni redan fått ut ert arv (NJA 2005 s. 400). I detta fall kommer arvet efter din styvfar gå till Allmänna arvsfonden om han inte upprättar ett testamente. Om ni väntar med att ta ut arvVäntar ni med att ta ut arv är ni fortfarande arvsberättigade arvingar till er mor. Det innebär att om er styvfar går bort efter er mor är 3 kap. 8 § ÄB tillämplig då ni finns kvar som arvsberättigade arvingar till er mor. Det innebär att ni då kommer få arv efter både er mor och styvfar.SammanfattningDu och din bror har som särkullbarn rätt att omedelbart ta ut arvet efter er mor vid händelse att hon avlider innan er styvfar. Utnyttjar ni däremot er arvsrätt direkt, finns ingen rätt till efterarv kvar när er styvfar avlider och ni kan således inte ärva honom (NJA 2005 s. 400). Däremot kan er styvfar självklart testamentera sina tillgångar till er så att ni ärver honom även om ni redan tagit ut ert ar från er mor. Väljer ni däremot att vänta med att få ut arvet efter er mor finns er rätt till efterarv fortfarande kvar och ni kommer kunna ärva både er mor och er styvfar när båda är avlidna (3 kap. 8 § ÄB).Med vänliga hälsningar,

Kan efterlevande make testamentera bort gemensamma barns efterarv?

2020-06-07 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en fråga ang tolkning av testamente. Min far gick bort 2003 och min mor gick bort i år 2020. Det fanns inget testamente efter min far så min mamma ärvde allt efter honom. Min mamma har två barn från ett tidigare äktenskap - särkullbarn.Min mamma har skrivit ett testamente där hon uttrycker både sin och min fars vilja hur kvarlåtenskapen skall fördelas lika mellan oss barn. Jag är väl efterarvinge efter min far och min mamma kan - vad jag förstår - inte testamentera bort mitt arv efter min far? Arvslott/laglott?Kan hon överhuvudtaget uttala sig om min fars eventuella vilja om fördelningen?När hon säger att vi barn skall dela lika så gäller väl det bara den del som hon kan förfoga över?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).EfterarvOm den avlidne var gift vid sin bortgång, så får den efterlevande maken ärva hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före gemensamma barn. När den efterlevande maken sedan går bort har arvingarna till den först avlidne rätt till efterarv (3 kap. 1§ ÄB).Efterarvet utgör inte någon specifik summa utan räknas ut genom andelsberäkning. Om din fars del i bodelningen bestod av tex 50 kr av 100 kr totalt (50 %), så består ditt efterarv av 50 % av din mors totala kvarlåtenskap. Efterarv får inte testamenteras bortDet som en efterlevande make har ärvt med fri förfoganderätt, får man göra i stort sett vad man vill med – dock får man inte testamentera bort det. Eftersom att ditt efterarv är 50 % av din mamma totala kvarlåtenskap, så får din mamma inte testamentera bort den andelen (3 kap. 2§ ÄB). Detta innebär att testamentet är ogiltigt i den del din mamma testamenterar bort kvarlåtenskap som hon inte har rätt till (13 kap 1§ ÄB). När det gäller din mammas egen kvarlåtenskap så ska den fördelas enligt testamentet.SammanfattningEftersom att det inte fanns något testamente vid din fars död, så kan din mamma inte i efterhand uttala sig om hans vilja – utan din fars vilja skulle i så fall ha uttryckts i ett testamente upprättat av honom. Din mamma har, som ovan nämnt, inte någon rätt att testamentera bort den del som hon ärvde efter din far, utan testamentet är ogiltigt i den delen. Nu när din mamma har gått bort och kvarlåtenskapen ska fördelas, så får du som arvinge till din far ut ditt efterarv först och därefter kommer din mammas del av kvarlåtenskapen fördelas enligt hennes vilja mellan er barn.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Efterarvsrätt vid värdeminskning i förmögenhetsmassan

2020-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Vi är syskonbarn till en moster och morbror. Morbror död sedan länge, moster dog nyligen. Fördelning inför efterarvet var betydligt mindre för min morbror än för hans hustru p.g.a. att hans hustru ägde fastigheten som värderades högt. Fem år innan sin död gav moster bort fastigheten till ett av syskonbarnen i gåva. Gäller fördelningen av efterarvet som sattes efter morbrors död ändå?
Sanna Warnemyr |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!När det gäller frågor om arv hittar vi svaren i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att din morbror och moster var gifta samt att ni som syskonbarn är de enda arvingarna.EfterarvsrättNär din morbror gick bort ärvde din moster hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär att din morbrors arvingar har rätt till efterarv efter honom nu när din moster gått bort. Huvudregeln är att hans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din mosters kvarlåtenskap som arvet efter din morbror utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ÄB). Men det finns bestämmelser som reglerar vad som händer om hennes egendomsmassa minskar i värde efter att dn morbror gick bort. Reglerna finns i 3 kap 3 § 1 st. ÄB och beskrivs nedan.Beräkning av efterarvsrätt vid värdeminskning i förmögenhetsmassan3 kap. 3 § 1 st. ÄB innebär att om värdet på gåvan till syskonbarnet var så stort att det inskränkte på arvet efter din morbror beräknas efterarvingarnas (som inte mottagit någon gåva) andel som om minskningen av förmögenhetsmassan aldrig hade skett. Om din mosters kvarlåtenskap däremot är värd så mycket att gåvan inte inskränkte på arvet efter din morbror beräknas alla syskonbarnens efterarvsrätt oberoende av gåvan. Om gåvan innebar en inskränkning på arvet efter din morbror och värdet på din mosters kvarlåtenskap inte tillåter att man lägger till minskningen i förmögenhetsmassan i beräkningen av efterarvet kan gåvomottagaren bli skyldig att ge tillbaka gåvan innan arvet fördelas. Då krävs dock att övriga efterarvingar väcker talan om detta inom fem år från gåvotillfället (3 kap. 3 § 2 st. ÄB). I ert fall har det alltså förflutit för lång tid för att detta ska vara möjligt.Förskott på arvFörskott på arv endast antas föreligga då det är arvlåtarens bröstarvinge, det vill säga barn, som mottagit gåvan (6 kap. 1 § ÄB). Gåvan i ert fall kan därför endast anses utgöra ett förskott på arv om din moster gjort det tydligt att det var hennes vilja. I så fall ska arvet efter din moster beräknas genom att gåvans värde vid gåvotillfället läggas till kvarlåtenskapen innan arvet fördelas på arvingarna. Den arvinge som mottog gåvan ska räkna in gåvans värde i sin arvsrätt, vilket kan innebära att hen inte ärver något mer utöver gåvan. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,