Vad innebär ett äktenskapsförord vid arv och kan en efterlevande make göra sig av med barns arv efter den först avlidna maken?

Om ena föräldern dött och det finns äktenskapsförord skrivet i äktenskapet får väll barnen inte ut arvet av den avlidne föräldern förrän den andre föräldern avlider? Om den efterlevande föräldern ger bort sina tillgångar till andra än sina barn medan denne lever kommer det ju inte finnas något av värde kvar. Då får ju barnen inte nått arv alls den dagen då den andre föräldern går bort. Är detta verkligen rimligt? Finns det nått man kan göra som arvinge åt det? Och går det att kolla upp på skatteverket om det verkligen finns nått äktenskapsförord? Eller är det ingen skillnad om man är gift och har äktenskapsförord eller inte. Kommer man åt och kunna kolla om det stämmer. Lämnas dom uppgifterna ut om man ringer och frågar? Alla barnen är gemensamma och helsyskon bör tilläggas. Är det lagligt att frånta barnen arvet från den först avlidne föräldern? Mycket tacksam för svar

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Reglerna kring äktenskapsförord och arvsfördelning när den avlidne var gift vid dödstillfället hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) respektive Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar börja med att redogöra vad ett äktenskapsförord innebär och hur det påverkar arv, därefter kommer jag redogöra för den efterlevande makens arvsrätt och slutligen kommer jag behandla vad en efterlevande make får göra med ett arv från en avliden make.

Äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord påverkar endast huruvida viss egendom ska utgöra enskild egendom istället för giftorättsgods (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). Vid ett dödsfall eller en skilsmässa räknas egendomen som är enskild egendom genom äktenskapsförord inte med i bodelningen där allt giftorättsgods läggs ihop och delas lika mellan makarna (9 kap. 1 § första stycket, 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB).

Har en avliden person enskild egendom innebär detta att denne dels har den hälft som denne fick genom bodelningen + den enskilda egendomen. Äktenskapsförord spelar störst roll i det fall det finns särkullbarn, men den egendom som har gjort enskild genom äktenskapsförord påverkar även efterarvskvoten för gemensamma barn – jag kommer behandla detta under nästa rubrik.

Efterlevande makens arvsrätt

När en make dör är huvudregeln att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före de gemensamma barnen, och att barnen istället har rätt till efterarv – vilket innebär att de får ut arvet vid den efterlevande makens död (3 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet utgörs av den kvotdel som maken ärvde från dennes avlidna make. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som hen ärvde av sin make, med den totala förmögenheten hen hade efter arvet.

Om vi låtsas att båda makar hade 50.000 kr vardera efter bodelningen, men att den avlidna maken hade enskild egendom till ett värde om 20.000 kr – detta innebär att den avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 70.000 kr. Eftersom att den efterlevande maken ärver den avlidnas kvarlåtenskap före de gemensamma barnen så kommer denne ärva 70.000 kr som innebär att den efterlevande makens förmögenhet uppgår till 50.000 kr + 70.000 = 120.000. Efterarvskvotdelen, dvs. den del som de gemensamma barnen har rätt till som efterarv från deras först avlidna förälder, kommer i detta exempel vara 70.000/120.000 = 58,3 %.

Eftersom att efterarv inte innebär en rätt till någon specifik egendom utan endast en rätt till en viss kvotdel av den kvarlåtenskap som finns kvar vid den efterlevande makens död - så kan själva beloppet som man får ut både öka och minska beroende på om den efterlevande makens förmögenhet bli större eller mindre.

Fri förfoganderätt

Det som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt från sin avlidna make, får man göra i stort sett vad man vill med – dock med vissa undantag. Man får exempelvis inte testamentera bort egendomen som man har ärvt från sin make (3 kap. 1 § ÄB). Det är heller inte tillåtet att skänka bort en stor del av kvarlåtenskapen genom gåva eller jämförlig handling om det orsakar en väsentlig minskning av förmögenheten – i så fall ska arvingarna efter den först avlidne kompenseras eller gåvan återbäras om den som mottog gåvan var medveten om att handlingen väsentligt påverkade arvingarna (3 kap. 3 § ÄB).

Detta innebär att den efterlevande maken i princip kan leva upp alla pengar och inte lämna någonting kvar att fördela mellan barnen vid dennes död.

För att sammanfatta så gör äktenskapsförordet inte någon större skillnad i detta specifika fall eftersom att era föräldrar endast har gemensamma barn. Det är inte lagligt att aktivt göra sig av med barnens arv efter den först avlidna föräldern genom ett testamente eller genom att skänka bort en stor del av förmögenheten genom gåva – däremot har den efterlevande maken all rätt att använda upp pengarna.

Om du fortfarande vill kolla upp om det finns ett äktenskapsförord så skriver skatteverket att man kan begära ut uppgifter som finns om dig eller någon annan i äktenskapsregistret och beställa kopior av äktenskapsförord – hur du ska gå till väga hittar du här.

Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.

Med vänliga hälsningar,

Natascha Beck HansenRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000