Efterarv för syskon

2020-11-29 i Efterarv
FRÅGA
G och E var gifta och hade inga barn. G hade 2 syskon och E 4 syskon.För åtta år sedan avled G. Vid bouppteckningen uppgick G:s giftorättsgods 9.800.000:- och E:s till 6.700.000:-. Noterades att inget testamente förelåg.G:s syskon är efterarvingar och enligt dem skall kvotmodellen användas vid kommande arvskifte, vilket enligt deras beräkningar innebär att 59,4% (16,500-6700 /16500) av E:s kvarlåtenskap vid hennes bortgång skall tilldelas dem iegenskap som efterarvingar och därefte delas i två lika delar.Resterande del fördelas i lika delar mellan E:s syskon.Är det i enlighet med gällande lagstiftning?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Inledning

Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).

Utredning

Enligt 3 kap. 1 § ÄB har en efterlevande make rätt att ärva en sin avlidne makes kvarlåtenskap. I 3 kap. 2 § ÄB framgår att den efterlevande maken, i fall då den avlidne maken har arvingar av första eller andra arvsklassen kvar i livet, endast ärver sin make med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen inte kan förordnas om genom testamente. Detta innebär att eventuella föräldrar, syskon och syskons avkomlingar får en efterarvsrätt gentemot den efterlevande maken. Som utgångspunkt får efterarvingarna efter den efterlevande makens död rätt till hälften av den kvarlåtenskap som vederbörande lämnar efter sig, vilket gäller i fall då total giftorättsgemenskap förelegat mellan makarna. Detta kan illustreras med ett hypotetiskt fall där makarna enbart äger giftorättsgods till ett värde om 1 Mkr; när den första maken dör kommer då den efterlevande vid bodelningen tilldelas 500 tkr och därefter genom arv efter maken tilldelas 500 tkr. Då utgör arvet hälften av helheten vilket innebär att efterarvsrätten kommer avse 50 % av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Om en jämförelse mellan vad den efterlevande ärvt från den först avlidne maken och vad den efterlevande (efter eventuell bodelning) själv ägt (bodelningsandel + eventuell enskild egendom + annan egendom) motiverar en annan andelsfördelning ska dock inte huvudregeln följas. Detta kan illustreras med ett exempel där makarnas giftorättsgods uppgår till 1,6 Mkr och den först avlidne maken ägde enskild egendom till ett värde av 400 tkr; i detta fall får den efterlevande maken 800 tkr genom bodelning och ärver därefter 1,2 Mkr och efterarvingarnas kvotdel uppgår därför till 1,2 Mkr / 2 Mkr = 0,6, det vill säga 60 %.

I ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera att G:s syskon i och för sig har en efterarvsrätt. Utifrån den information som framgår av ditt svar kan jag dock dessvärre inte med säkerhet säga om efterarvingarnas påstående om deras kvotdels storlek är korrekt eller ej eftersom detta beror på om och i sådana fall hur stor andel enskild egendom som fanns vid G.s död. Jag noterar dock att du beskriver de aktuella värdena som G:s respektive E:s giftorättsgods utan att nämna någon enskild egendom. Om detta ska förstås som att ingen enskild egendom fanns utan att total giftorättsgemenskap rådde vid G:s död så är efterarvingarnas påstående felaktigt då E med all sannolikhet först erhöll hälften av deras gemensamma giftorättsgods, 8,25 Mkr, genom bodelning och därefter den andra hälften som arv med fri förfoganderätt. Om så är fallet har efterarvingarna rätt till hälften av E:s kvarlåtenskaps värde. Om G ägde enskild egendom vid sitt frånfälle har efterarvingarna rätt till en större kvotdel än så, men av din fråga framgår inte att så skulle vara fallet och inte heller att efterarvingarna räknat med någon sådan enskild egendom när de tagit fram sin påstådda kvotdel.

Handlingsplan

Jag har svårt att ge dig en konkret rekommendation eftersom jag inte vet vilka intressen du har i förhållande till den beskrivna arvsprocessen. Preliminärt skulle jag dock rekommendera att du förklarar mitt svars innehåll för de inblandade då efterarvingarna enligt min uppfattning tycks ha missförstått beräkningen av efterarvsrätt. Om de anser att min beskrivning av förfarandet är felaktig vore det sannolikt en god idé att ansöka om att en skiftesman ska utses för att arvet ska fördelas korrekt, se 23 kap. 5 § ÄB.

Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se.

Med vänlig hälsning

Magnus Gustafsson
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (749)
2021-01-19 Hur vet man om någon ärvt med fri förfoganderätt eller äganderätt?
2021-01-12 Vad händer med det mina barn ska ärva om min make ärver allt?
2021-01-12 Hur beräknas kvotandelen för efterarvingarna?
2021-01-05 Hur ska arvet fördelas när min moster avlidit?

Alla besvarade frågor (88302)