Rätt till efterarv

2020-10-29 i Efterarv
FRÅGA
Min far dog och efterlämnade fru och 1 barn, dvs mig. Det fanns/finns även 1 barn som inte min pappa var far till utan detta barn hade min mamma redan när hon träffade min far. Nu har vår mamma dött och eftersom det inte finns något skrivet om att jagskulle ha fått något av arvet 1974. Då undrar jag om jag ska ha en större del av arvet efter vår mor och om det räknas efter någon viss % Min syster var inte adopterad av min far. Med vänlig Hälsning
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar över din rätt till din fars arv. För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Eftersom du inte nämner något eventuellt testamente kommer jag utgå från att sådant inte finns.

I samband med din fars bortgång gjordes bodelning mellan honom och din mor (23 kap. 1 § ÄB).

Bodelningen
I en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först avräknades din fars skulder från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Därefter fördelades det sammanlagda värdet av din fars och din mors giftorättsgods lika dem två emellan (11 kap 3 § ÄktB).

Vad giftorättsgods är finns definierat i 7 kap. 1 § ÄktB och är enligt paragrafen allt som inte är enskild egendom. Alltså ingick samtliga tillgångar som både din far och din mor hade med undantag för sådant som klassificerats som enskild egendom.

Efter bodelningen las din fars andel ihop med hans eventuella enskilda egendom.

Ett objekt kan klassificeras som enskild egendom genom bland annat (7 kap. 2 § ÄktB):

- Ett äktenskapsförord

- Om objektet är en gåva, ska gåvogivaren särskilt ha stadgat att gåvan ska vara enskild egendom.

- Om objektet är ett arv ska detta ha ärvts genom ett testamente där det särskild ska ha stadgats att arvet

Arvet
Din fars kvarlåtenskap motsvarade alltså hans andel efter bodelningen och hans enskilda egendom. Då det inte funnits ett testamente skulle allt detta ha tillfallit dig, men då din far och mor varit gifta vid tidpunkten för hans död finns det en bestämmelse i 3 kap. 1 § ÄB som säger att allt ska tillfalla henne. Först nu vid din mors bortgång får du ut detta i form av efterarv (3 kap. 2 § ÄB).

Efterarvets storlek är inte nödvändigtvis densamma som när din far dog utan det kvotberäknas genom att man vid tillfället då din far gick bort dividerar hans kvarlåtenskap med din mors totala förmögenhet.

Exempel
För att underlätta förståelsen ger jag följande exempel. Låt oss säga att din fars kvarlåtenskap är 60 000 kr och din mors tillgångar är 40 000 kr (där din far kvarlåtenskap om 60 000 också ska adderas). Kvoten kommer då motsvara 60 000/100 000, alltså 0,6.

Nu när din mor gått bort säger vi att hon efterlämnat sig 200 000 kr. Av dessa 200 000 kr ska först 60 % (0,6) avräknas, alltså 120 000 kr. Resterande 80 000 kr ska fördelas jämnt mellan dig och din syster.

Du har därmed rätt till 160 000 kr (120 000 + 40 000) och din syster 40 000 kr.

Sammanfattning
Du har rätt till din fars kvarlåtenskap och även hälften av din mors kvarlåtenskap.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Izel Ilyaz
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll