Har efterarvingar rätt att ta del av en värdeökning av förmögenhetsmassan, som skett efter att den först avlidne maken gått bort?

2020-12-17 i Efterarv
FRÅGA
A (min morbror) var gift med B. Båda skrev eget testamente. B avled år 2012. I hennes kvarlåtenskap ( den totala/2 =1342674 kr) ingick ett radhus. Tax. värdet då var 1261000/2 = 630500 kr. övriga likvida medel var pengar investerade i olika fonder. A ärvde hela hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. B hade i sitt testamente gett hela sin förmögenhet till C och D som enskild egendom. A hade i sitt testamente gett hela sin förmögenhet till sina syskonbarn 5 st varav jag är ett av dom (de hade inga egna barn). A dog 18 okt. 2020. A sålde radhuset 2018. Tax.värdet hade då stigit till 1700000 kr. Den totala kvarlåtenskapen hade vid min morbrors bortgång stigit till 3500000 kr. Denna ökning av kvarlåtenskapen har enl. vad jag kan se varit enbart värdestegringar. Min frågor är1) Då C och D skall ärva kvarlåtenskapen efter B, skall man då räkna att arvet blir den kvarlåtenskap som fanns vid B:s bortgång eller vid A:s bortgång?2) Om det skulle vara halva kvarlåtenskapen efter A:s bortgång som gäller kan vi arvtagare om vi är överens ändra det till att vara halva kvarlåtenskapen efter B:s bortgång?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Den relevanta lagen för din frågeställning är Ärvdabalken (ÄB).

Fråga 1 – Skall C och D:s arv efter B beräknas på den kvarlåtenskap som finns kvar när B eller A avlider?

Arvingarna till den först avlidna maken (B) har efterarvsrätt som beräknas till en andel/kvot av A:s tillgångar:

Eftersom A ärver B:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt i och med deras äktenskap, så får B:s arvingar efterarvsrätt enligt sekundosuccessionen när A avlider (3 kap. 2§ ÄB för legal arvsrätt och 12 kap. 1§ ÄB för testamentstagare). I en sådan situation när man får efterarvsrätt så är man inte berättigad till en viss egendom av kvarlåtenskapen (NJA 1995 s.303), utan till en viss andel/kvot- nämligen den andelen/kvoten som utgör B:s kvarlåtenskap av A:s totala egendom inkluderat det som A ärver av B. Om det inte finns några särkullbarn eller någon enskild egendom, samt enbart arvingar i första eller andra arvsklassen så blir andelen automatiskt hälften.

Första arvsklassen är den avlidnes barn- eller om barnet/en har avlidit så är det deras barn (den avlidnes barnbarn) som träder i sina föräldrars ställe, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap. 1§ ÄB).

Arvingar i andra arvsklassen är föräldrar till den avlidne, om dem redan har gått bort så blir det den avlidnes syskon och vid de fall även dessa har gått bort så träder eventuella syskonbarn in i sina föräldrars ställe. Så om C och D är föräldrar, syskon eller syskonbarn till B så är de arvingar i andra arvsklassen (2 kap. 2§ ÄB). Arv till personer i andra arvsklassen aktualiseras endast om det inte finns några arvingar kvar i första arvsklassen.

I ert fall så utgår jag från att B:s kvarlåtenskap utgjorde hälften av A:s totala tillgångar efter att A ärvde B:s tillgångar. Detta antagande har jag gjort eftersom att ni i frågan beskrivit det som att huset delades lika och utöver det har ni inte nämnt att något utav den övriga egendomen är enskild egendom. Därav bör de vid bodelningen har blivit så att egendomen delades upp till hälften var när B gick bort- varav A sedan fick ärva B:s halva med fri förfoganderätt. Om någon enskild egendom finns så kan andelen/kvoten se annorlunda ut än hälften, varav det påverkar svaret till frågan, så om jag har uppfattat förutsättningarna fel så får ni gärna kontakta mig per e-post för att förtydliga dem, så berättar jag vad som gäller vid det fallet. Min e-post kommer jag att skriva längst ned i svaret.

Formeln för att räkna ut andelen/kvoten som skall tillfalla arvingarna från den först avlidna maken- i detta fallet B:s arvingar, ser ut som följande:

Kvoten/andelen är = A:s arv/ A:s arv + egendom efter bodelning (inte vid bodelning utan vad den efterlevande maken hade efter bodelning)

A:s arv= A:s arv med fri förfoganderätt

Arv= 500Egendom efterbodelning= 500250/ (250 + 750) = 0,5Kvoten= 1/5 eller 50%

Viktigt att tänka på är att denna beräkning ska göras i och med att B avlider, för att fastställa vilken andel/kvot som B:s arvingar har efterarvsrätt till när A sedan avlider.

Vad innebär det att efterarvingarna har efterarvsrätt till en viss kvot/andel av A:s tillgångar när A avlider?

Att C och D har efterarvsrätt enligt den andel/kvot som utgör deras efterarvsrätt när A avlider innebär att dem då har rätt till en så stor del av A:s tillgångar som andelen/kvoten motsvarar. I ert fall så utgår jag ifrån att kvoten/andelen är hälften som jag tidigare nämnde i mitt svar. Därav har C och D efterarvsrätt till hälften av A:s tillgångar nu när A har avlidit. Om det är så att jag inte har förstått förutsättningarna rätt, och det fanns enskild egendom eller särkullbarn med i bilden så ser kvoten annorlunda ut, varvid det påverkar hur stor del C och D har rätt till- principen är dock densamma. Därmed ska C och D få ärva hälften (eller den andel/kvot som är rätt) av de tillgångar som finns efter att A dör. Sedan ska den andelen fördelas mellan C och D enligt ärvdabalken eller testamentet, om dem ärver enligt den legala arvsordningen så ska dem ha hälften var, vilket blir en fjärdedel var av de tillgångar som finns när A dör om deras andel/kvot för efterarvsrätten är hälften.

Påverkar det C och D:s andel/kvot att förmögenheten har ökat i värde sedan B avlidit?

Om ökningen av förmögenheten enbart beror på värdestegringar så påverkar det inte C och D:s rätt till sin kvot/andel, utan dem ska fortfarande ha hälften av alla tillgångar om det är den rätta kvoten/andelen (3 kap. 4§ ÄB).

Om ökningen däremot beror på att A genom arv, testamente, gåva eller eget förvärvsarbete (efter B:s död) så ska den delen av ökningen enbart tillfalla A:s arvingar. Utöver det så ska även ökningar av förmögenhetsmassan som tillkommit A på grund av att hen haft en ny make/maka eller sambo som hen sedan genomgått bodelning med- även tillfalla enbart A:s arvingar (3 kap. 6 § 3st ÄB vid giftermål, 3 kap. 7§ 3 st ÄB vid sambo). Detta är alltså enbart om A har gift om sig eller haft en ny sambo, som hen sedan har genomgått en ny bodelning med som har gjort att hen har ökat sin förmögenhetsmassa på det viset.

Det är dock bara ökningar av dessa speciella slag som jag ovan nämnt som skall räknas bort innan C och D får ut sin andel/kvot av den totala förmögenhetsmassan. Om ökningen av förmögenhetsmassan istället enbart beror på värdestegringar så har C och D rätt att ta del av hela värdeökningen enligt sin andel/kvot- enligt huvudregeln (3 kap. 4§ ÄB). Av de förutsättningar som du har beskrivit i din fråga så låter det som att C och D därmed ska ha del av hela den värdeökning som skett sedan B avlidit.

Fråga 2 – Måste ni följa lagen, eller kan ni komma överens om något annat?

Det finns ingen som kan tvinga er att följa lagen om ni alla är överens om att fördela arvet annorlunda än vad lagen säger i detta fallet. Det beror på att lagen inte är tvingande, utan den är så kallat dispositiv. Att en lag är dispositiv betyder att om inget annat finns avtalat mellan parterna så gäller det lagen stadgat- men om parterna avtalat om annat för att de alla är överens så gäller istället deras avtal. Därmed så kan ni bestämma att C och D inte skall få del av värdeökningen som har skett även om dem har rätt till den. Då är det dock viktigt att C och D är fullt medvetna om att dem har laglig rätt till värdeökningen och avstår denna helt av fri vilja. Om dem istället blir förda bakom ljuset på något vis, så kan det avtal ni gör kring detta komma att klandras- då det inte gått rätt till. Det är därav av stor vikt att alla som har rätt att ärva nu när A har avlidit är fullt informerade kring vad dem har rätt till enligt lag och testamenten och sedan ingår eventuellt andra avtal på rätt grunder och av fri vilja.

Svaret är därmed ja, ni kan komma överens om annat än vad lagen säger- så länge alla är överens av fri vilja.

Mina råd till dig:

-Se till att en ordentlig uträkning kring vad C och D:s andel/kvot är, så att ni är helt säkra på den. För att kunna göra det behöver ni eller den som gör detta ha full koll på vilka tillgångar som fanns när B avled, samt om någonting var enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord eller testamente. Detta görs med fördel av en jurist eller advokat så att det går helt rätt till.

-Efter detta behöver du/ni med säkerhet ta reda på ifall värdeökningen av tillgångarna skett genom en värdestegring eller någon av de särskilda sätten som gör att ökningen enbart ska tillfalla er som ärver efter A. Detta görs också med fördel av en jurist eller advokat, så att det blir helt rätt.

-Om det är så som jag sagt utifrån de förutsättningar du angett i din fråga- att C och D har rätt att ta del av även värdeökningen så behöver ni som är arvingar efter A se hur C och D ställer sig till det. Om C och D vill ha sina pengar så kan ni tyvärr inte göra någonting åt det, utan då får ni låta dem ta del av värdeökningen. Medan om dem är villiga att avstå den delen av fri vilja, så bör ni ta in en jurist eller advokat för att reglera detta när arvet fördelas.

-Sammanfattningsvis är därmed mitt största råd till dig/er att anlita en jurist eller advokat- om ni inte redan har gjort det, för att allt ska bli korrekt uträknat och för att fastställa vad C och D har rätt att ta del av.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor!

Om någonting känns oklart, om du har följdfrågor eller om du skulle vilja komma i kontakt med en av våra jurister för att kolla på ditt ärende, då kan du kontakta mig på elin.englund@lawline.se, så ser jag till att du får svar på dina frågor eller en offert gällande vad en juristtjänst hos oss skulle kosta.

Med vänlig hälsning,

Elin Englund
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (751)
2021-01-22 Hur beräknas ett efterarv?
2021-01-21 Vad får efterlevande make göra med arvet?
2021-01-19 Hur vet man om någon ärvt med fri förfoganderätt eller äganderätt?
2021-01-12 Vad händer med det mina barn ska ärva om min make ärver allt?

Alla besvarade frågor (88420)