Skillnaden mellan arvingar och testamentstagare samt vilka som har rätt till efterarv

2020-12-28 i Efterarv
FRÅGA
En arvdel med frittförfogande skall nu efter fars död återgå till de ursprungliga arvingarna efter fars fru. Far ärvde 25% med fritt förfogande, 25% ärvde fruns släktingar, 25% ärvde Barncancerfonden, 25% Diabetesfonden. Advokaten menar att det bara är de fysiska arvingarna som skall ha fars retur% inte fonderna. Det står inget om detta i testamentet. Varför skall de 25%en inte delas mellan alla arvtagarna?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB).

Nedan ska jag reda ut skillnaden mellan en arvinge och en testamentstagare.

Arvinge

En arvinge är en person som enligt lag ärver en avliden person. En arvinge kan vara en efterlevande make/registrerad partner samt den avlidnes släktingar som delas in i tre arvsklasser (2 kap. ÄB).

Testamentstagare

Den som ärver på grund av ett testamente kallas för testamentarisk arvinge, och delas upp i universell testamentstagare och legatarie. En universell testamentstagare ärver en viss andel av en kvarlåtenskap (ex. ¼ av kvarlåtenskapen), medan en legatarie ärver en viss bestämd egendom (ex. en fastighet).

Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt

Efterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB).

Efterarvsrätt

Det är arvingar som har rätt till efterarv, inte testamentstagare. De arvingar som har rätt till efterarv enligt lag är makarnas gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen) och arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar (andra arvsklassen. Särkullbarn har rätt till efterarv om denne har avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 2 § ÄB). Släktingar som ex. morbröder och fastrar har inte rätt till efterarv. Detta innebär även att universella testamentstagare inte rätt till efterarv. En testator kan däremot förordna om efterarv genom att i testamentet bestämma vad som ska ske med den egendom som någon får tilldelad med fri förfoganderätt när denna löpt ut.

Sammanfattningsvis

Arvingar inom den första och andra arvsklassen har rätt till efterarv. En testamentstagare räknas inte som arvinge enligt lag och har därmed inte rätt till efterarv. Testatorn kan dock välja att i testamentet bestämma vad som ska ske med egendomen med fri förfoganderätt efter att förfoganderätten inte längre gäller. Om det inte finns någon sådan information i testamentet gäller dock att enbart den första och andra arvsklassen har rätt till efterarv.

Runa Hansson Bandelin
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (770)
2021-04-09 Hur fungerar särkullbarnets efterarsrätt?
2021-03-31 Hur efterarv beräknas och om testamente får inskränka barnens arvsrätt
2021-03-30 Har jag rätt till efterarv?
2021-03-28 Hur räknar man ut efterarv

Alla besvarade frågor (91095)