Efterlevande makes arvsrätt och bröstarvingars efterarvsrätt

2020-09-21 i Efterarv
FRÅGA |Min mor och far är gifta. Mor har 2 äldre barn sen ett tidigare förhållande och min mor och far har 2 gemensamma barn. Om min far går bort först, vad händer då med deras gemensamma hus? Har min mors äldre barn rätt till lika stor del som mig och mitt syskon? Jag tänker så här: jag och mitt syskon som är deras gemensamma barn ärver 50% var av fars del samt 25% av mors del. Vad gäller?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ärvdabalken (ÄB) regleras hur den bortgångnes arv ska fördelas om inte frågan har reglerats i ett testamente. Av din fråga framgår inte att din far har skrivit ett testamente, därmed kommer mitt svar utgå från att ett sådant inte finns.Efterlevande makes arvI ärvdabalken finns regler om efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Din mor blir efterlevande make om din far går bort. Denna regel innebär att din fars kvarlåtenskap kommer att tillfalla din mor vid hans bortgång. Det finns dock ett undantag till denna regel och det är om den bortgångne maken har särkullbarn. I en sådan situation har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt, denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Av frågan framgår att din mor har två särkullbarn men att din far enbart har två gemensamma barn tillsammans med din mor, regeln om särkullbarn är därmed inte tillämplig vid bortgången av din far. Om din far går bort kommer alltså din mor att ärva all din fars kvarlåtenskap.Efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att din mor har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantaget att hon inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB).Gemensamma bröstarvingar får vänta på sin "tur"Gemensamma barn har en så kallad efterarvsrätt på den levande makens kvarlåtenskap, vilket innebär att du och ditt syskon har rätt att få ut arvet efter er far efter att er mor går bort (3 kap. 2 § ÄB). Er mors särkullbarn har inte någon rätt att få ut arv från er far. För att veta hur stort arvet är efter er far är det lämpligt att göra en kvotdelsberäkning (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Jag ska nu ge ett exempel på hur en sådan beräkning går till.BeräkningsexempelFaderns kvarlåtenskap 1000 000 krModerns egendom 2000 000 krNär fadern går bort ärver modern 1000 000 kr med fri förfoganderätt, hon har nu en egendom på totalt 3 000 000 kr som hon kan göra vad hon vill med. Faderns kvarlåtenskap utgör 1/3 av moderns egendom och denna kvotdel ska vid moderns bortgång tillfalla faderns bröstarvingar. När modern går bort efterlämnar hon 4 500 000 kr. Faderns bröstarvingar har rätt till 1/3 av denna kvarlåtenskap, dvs. 1500 000 kr. Eftersom det är en andelsrätt kan arvet från fadern både öka och minska beroende på hur mycket modern efterlämnar vid hennes bortgång.Moderns arv beräknas för sig. De resterande 2/3 av moderns kvarlåtenskap (den del som inte utgör faderns kvarlåtenskap) kommer att delas mellan moderns bröstarvingar, dvs. i er situation mellan både särkullbarn och gemensamma barn.SammanfattningsvisOm det inte finns ett testamente gäller följande. Vid din fars bortgång kommer din mor att ärva din fars kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär exempelvis att din mor kommer att ärva din fars andel av huset. När din mor går bort kommer du och ditt syskon (gemensamma bröstarvingar) dela lika på den andel av din fars kvarlåtenskap som finns kvar. Du, ditt syskon och din mors två särkullbarn kommer vidare att dela på er mors kvarlåtenskap (den del som finns kvar bortsett från er fars kvarlåtenskap).Med vänlig hälsning,

Vem får efterarvsrätt?

2020-09-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min pappa dog för 10 år sedan och sedan dess har min styvmamma, pappas make bott kvar i lägenheten. Nu har min styvmamma gått bort. Min styvmamma och pappa har fyra gemensamma barn och jag har inget helsyskon. Hur ska arvet efter min styvmamma fördelas? Det enda som min styvmamma har att ärva är ca 100 000 kr på banken.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arvsrätt finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Enligt arvsrätten är det bröstarvingar, barn, som ärver först efter en avliden förälder. Har den avlidne flera barn så ärver de lika mycket ur kvarlåtenskapen. (2 kap. 1 § ÄB) Jag tolkar din fråga som att din far har fem barn, du samt fyra gemensamma med din styvmamma. I lagens mening är du att betrakta som särkullbarn vilket innebär att du har rätt att få ut ditt arv direkt efter din far när denne gick bort. (3 kap. 1 § ÄB) Dock verkar det som att du inte tog ut ditt arv från din far vid dennes bortgång vilket gör att du får efterarvsrätt i din styvmammas kvarlåtenskap. De gemensamma barnen får även de efterarvsrätt i styvmammans kvarlåtenskap efter er fars bortgång. (3 kap. 9 och 3 kap. 1 § ÄB) Detta innebär att du ska få ut en kvotdel som motsvarar den del som du skulle fått från din fars kvarlåtenskap. Beräkningen för kvotdelen kommer gå till på samma sätt som för de gemensamma barnen. Kvarlåtenskapen från styvmamman kommer fördelas på 2 och den ena hälften kommer fördelas på din fars arvingar och den andre delen på din styvmammas arvingar. (3 kap. 9 § samt 3 kap. 2 § ÄB) SammanfattningFör att exemplifiera ovanstående använder jag mig av den siffra du angivit. Hälften av kvarlåtenskapen ska fördelas på din fars arvingar. Alltså 50 000 kr. Därefter fördelas detta på arvingarna till din far, fem stycken, vilket ger vardera arvinge 10 000 kr vardera. Resterande av kvarlåtenskapen, 50 000 kr, kommer fördelas på din styvmammas arvingar. (3 kap. 9 § samt 3 kap. 2 § ÄB) Jag hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag testamentera bort mitt företag även om det finns särkullbarn som har rätt till efterarv?

2020-09-07 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag har två äktenskap bakom mig, änkling efter det senaste. Efter detta äktenskap finns det två särkullbarn (min framlidna makas) De avstod sin arvs lott och enligt testamente skall de ärva mig vid mitt frånfälle.Jag har själv tre barn så min arvslott delas i fem delar.Min yngsta son och jag driver ett företag tillsammans och nu kommer den egentliga frågan:går företaget in i bodelningen? Och om så är fallet, går det att via ett testamente hindra att så sker?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningOm den som är gift avlider ärver som huvudregel den avlidnes make. Gemensamma barn har rätt att istället ärva när den efterlevande maken avlider. Om den först avlidne maken har särkullbarn har dessa rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). I ditt fall har särkullbarnen avstått sitt arv till förmån för dig, innebärande att de har rätt till arv den dag du avlider (3 kap. 9 § ÄB). Din avlidna hustrus barn har därav rätt till hälften av boet efter dig när du avlider. Du har inte rätt att bestämma över den hälft som ska tillfalla din hustrus barn (3 kap. 2 § ÄB). Från huvudregeln om att hälften av boet ska tillfalla dem finns vissa undantag. Om du skänker bort en stor del av kvarlåtenskapen efter din avlidna hustru kan det innebära en nackdel för hennes barn och innebära att de har rätt till kompensation (jfr 3 kap. 3 § ÄB). Ytterligare ett undantag är om boets värde ökar efter din hustrus frånfälle genom att du ärvt tillgångar eller förvärvsarbetat. I det fallet kan det innebära att det ökade värdet (s.k. förkovran) istället ska tillfalla dina arvingar.I ditt fall innebär det att huvudregeln är att hälften av boet efter dig när du avlider ska gå i arv till din avlidna hustrus barn. Hälften av boet kan du därför inte testamentera bort. Den andra hälften, som är hänförlig till dig, står det dig (i princip) fritt att testamentera bort. Din avlidna hustrus barn har inte rätt att ärva en viss sak utan en andel (hälften som utgångspunkt). Du kan skriva ett testamente och testamentera bort din andel i företaget, under förutsättning att det inte (1) kränker särkullbarnens rätt till hälften av boet och (2) testamentet inte innebär att något av dina barns laglott kränks. Laglotten är hälften av arvslotten (dvs. hälften av vad de skulle ärvt utan testamente).Jag vill poängtera att mitt svar blir något generellt då jag inte har inblick i vad som stadgas i testamente, hur mycket boet var värt när din hustru avled, och hur mycket företaget är värt. Sammanfattningsvis ingår företaget i boet efter dig när du avlider. Äger du hälften av företaget ingår den andelen i kvarlåtenskapen efter dig. Det kan vara möjligt att testamentera bort företaget, under förutsättning att det inte kränker något av dina barns laglott eller den hälft av boet som är hänförlig till din avlidna hustru.Min rekommendation är att du anlitar en jurist som går igenom ditt ärende. Juristen kan gå igenom hur tidigare testamente ser ut, hur stort boet var när din hustru avled och eventuellt hjälpa dig att skriva ett testamente avseende företaget. En av våra jurister på Lawline juristbyrå kan vara behjälpliga med detta. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur räknar jag ut min förälders arv mellan mig och efterarvingarna?

2020-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Min mor gick in med enskild egendom ärvd från sin far vid förvärv av bostadsrätt med sin make. Avtal mellan makarna kring att ingen giftorätt föreligger vid dödsfall finns upprättat kring detta. Min mor har även ett testamente där det framgår att all hennes kvarlåtenskap ska tillfalla hennes bröstarvingar, där jag är hennes enda bröstarvinge. Maken avled och hade inga barn så min mor ärvde först honom. Nu har även min mor avlidit. Hur fördelas hennes arv mellan mig som enda bröstarvinge och hennes makes efterarvingar? Kan jag räkna ut procentandelen som efterarvingarna har arvsrätt till utifrån hennes makes bouppteckning och hur går jag i så fall tillväga?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du vill veta hur du räknar ut ditt och efterarvingarnas arv i din mors kvarlåtenskap och vad testamentet har för betydelse i frågan.BouppteckningenFör att räkna ut efterarvet så måste du veta hur stor egendom din mor hade vid arvskiftet samt storleken på makens kvarlåtenskap (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken (ÄB)). Om din mor inte gjorde någon bodelning och det fanns enskild egendom så utgör äktenskapsförordet och bouppteckningen ett viktigt instrument för detta. Makens kvarlåtenskap är summan av enskilda egendom tillsammans med hälften av giftorättsgodset med avdrag för skulder. EfterarvsrättDe som har rätt till efterarv är enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB:1. Avkomlingar (barn och barnbarn osv.)2. Föräldrarna3. Syskon 4. Syskons avkomlingar.Ovanstående lista är rangordnad för att visa vilka som har bäst rätt till efterarvet. De som har bäst rätt och är i livet ärver uttömmande, dvs. ärver hela efterarvet. Lever t.ex. båda makens föräldrar så är det endast de som är efterarvingar, de ärver då hela makens efterarv med hälften var.Eftersom din mor var gift med maken och ärvde först så har efterarvingarna en ideell kvotdel/procent i din mors kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ÄB). Kvotdelen räknas ut genom att beräkna hur stor makens kvarlåtenskap var i förhållande till din mors totala egendom vid arvskiftet (hennes egendom inklusive makens kvarlåtenskap). Beroende på hur stor makens kvarlåtenskap var och storleken på din mors egendom förändras alltså efterarvingarnas kvotdel (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Exempel på hur du räknar ut efterarvets kvotdel: Om makens kvarlåtenskap var 600 000 kr och din mor hade 300 000 kr så är kvotdelen 600 000/(600 000+300 000), dvs. 2/3.Då är efterarvingarnas kvotdel 2/3 i din mors kvarlåtenskap. De har alltså rätt till en tredjedel av din mors kvarlåtenskap. Denna tredjedel fördelas sedan mellan de efterarvingar som har bäst rätt. Vilka som är efterarvingar och hur många de är påverkar alltså inte storleken på ditt arv. Din mors testamenteDet finns en skyddsregel för efterarvingar som innebär att din mor inte kan testamentera bort efterarvet (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att efterarvingarna har rätt till sitt arv efter maken, beräknat på kvotdelen. Därefter fördelas den resterande delen av din mors kvarlåtenskap enligt testamentet. Sammanfattningsvis kan sägas att efterarvet ska fördelas enligt den kvotdel som beskrivits ovan och att du ärver resterande del av din mors kvarlåtenskap.Behöver du ytterligare hjälp med att få rätsida på det hela så rekommenderar jag dig att ta hjälp av någon av våra jurister här: https://lawline.se/bokaHoppas att svaret varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Har jag rätt till efterarv när min mammas efterlevande make avlider?

2020-09-21 i Efterarv
FRÅGA |Vad händer för mig i det framtida eventuella arvet.Jag är särkullsbarn och nu har min mamma avlidit. Det finns ett testamente som säger att hennes man skall ha fri förfoganderätt av kvarlåtenskap, med undantag av min laglott. Tillgången var gemensamt 3,3 milj. inklusive bostadsrätten.Det finns ett gemensamt barn. Detta barn fick bostadsrätten till ett värde av 2 milj. som gåva innan min mamma gick bort.Vad händer efter bådas bortgång? Kommer jag att ärva något från min mammas man, eller allt är ett avslutat kapitel för min del.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMitt svar kommer att skrivas utifrån den information du delgett oss i din fråga. Det kan vid oklarheter vara bra att låta en jurist granska testamentet och råda dig närmre. För det ändamålet kan en av våra jurister vara behjälpliga, kontaktuppgifter för offertförfrågan finns längst ned i svaret.Som jag tolkar din fråga finns det ett inbördes testamente mellan din mamma och hennes make. Enligt testamentet ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap efter den först avlidna, med undantag för din laglott. Den efterlevande maken ska ärva med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten kan ge en rätt till efterarvEnligt ärvdabalkens regler ärver den efterlevande maken den först avlidna maken. Gemensamma barn har rätt till efterarv först när den efterlevande maken avlider. Särkullbarn har däremot rätt att få ut sin arvslott direkt (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Om det inte hade funnits något testamente hade du därför haft rätt att få ut arvet efter din mamma direkt. Enligt testamentet har du däremot endast rätt till din laglott och den efterlevande maken ska ärva resten.Den fria förfoganderätten ger den efterlevande maken en långtgående rättighet att förfoga över egendomen. Maken kan således sälja, slösa, skänka, förstöra egendomen; däremot inte testamentera bort den. Eftersom egendomen ärvts med fri förfoganderätt innebär det att du som bröstarvinge har rätt till hälften av boet när den efterlevande maken avlider. Andelen i den efterlevande makens bo ska dock minskas med vad du tidigare fått ut i form av laglott (3 kap. 2 § ÄB).Gåvan kan eventuellt inkräkta på din laglottSom jag förstår det utifrån din fråga har det strax innan din mamma avled skett en gåva till ditt halvsyskon (gemensamt barn mellan din mamma och hennes make). Sådana gåvor kan i vissa fall inkräkta på din laglott och angripas med stöd av det förstärkta laglottsskyddet.Det förstärkta laglottsskyddet framkommer av 7 kap. 4 § ÄB och innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott. En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående) (2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. genom att behålla nyttjanderätten och bo kvar i en fastighet som bortskänkts)I ditt fall kan jag tyvärr inte avgöra huruvida gåvan inskränker din laglott (dvs. om gåvan gör att du inte kan få ut hela din laglott). Om så är fallet kan det eventuellt angripas.Min rekommendation om något är oklart är att du anlitar en jurist som företräder dig och ser till dina intressen. Juristen kan till en början granska testamentet för att avgöra vilka rättigheter du har och om det skett en kränkning av laglotten. Om du är intresserad av hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan vi ärva vår styvfar?

2020-09-18 i Efterarv
FRÅGA |Vid vår mors död fördelades arvet mellan hennes man (vår styvfar) och oss tre barn. Nu har vår styvfar dött. Han hade inga egna barn. Är en del av hans kvarlåtenskap vårt morsarv?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga undrar du om du och dina syskon är berättigade till något efterarv från er mor nu när er styvfar avlidit. Svaret på frågan beror på vilket sätt och på vilka premisser er styvfar ärvde er mor. Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Om vår styvfar ärvde pga. testamente från vår mor?Om er styvfar blev arvsberättigad till arv från er mor på grund av testamente kan ni vara berättigade till efterarv nu när han avlidit, men det beror på villkoren och skrivelsen i testamentet. Om testamentet gav er styvfar arvsrätt med full äganderätt är ni inte berättigade till något efterarv nu när han avlidit. Er mor har i så fall tillskrivit honom ett arv som han är berättigad att göra som han vill med. Om testamentet istället gav er styvfar arvsrätt med fri förfoganderätt kan ni vara berättigade till efterarv nu när han avlidit. Om han ärvt er mor med fri förfoganderätt innebär det att han varit fri att disponera över arvet som han vill, men han får i sin tur inte lov att testamentera bort det. Att ärva med fri förfoganderätt innebär således att man får använda egendomen så som man vill, men inte testamentera bort det. När testamentstagaren sedan avlider ska arvet som disponerats med fri förfoganderätt återgå till den först avlidnas arvingar, dvs er mors barn. Om vår styvfar ärvde pga. att vi valde att avstå delar av vårt arv till förmån för honom?Som barn till en person som avlider som är gift med någon som inte är ens förälder kan man välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄktB). Om barnet gör det har barnet rätt att få ut arv från sin förälder när den efterlevande maken avlider, ett så kallat efterarv.Situationen kan alltså se ut på olika sätt beroende på under vilka premisser er styvfar har ärvt er mor. Jag hoppas att du fick lite vägledning i din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Vad kan man göra för att skydda barnet från att barnets far inte kommer kunna spendera hennes arv?

2020-09-04 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Har en fundering kring särkullsbarn.Har en dotter som jag fick i ett tidigare förhållande. Om jag skulle avlida så kommer hon ärva mig och hon är minderårig. Kontakten med hennes pappa är långt ifrån bra och han har lite problem med sin ekonomi.Skulle han kunna spendera min dotters arv eller tvinga min sambo som äger hälften av huset att lösa ut henne direkt? Vad kan man göra för att skydda henne från att hennes far inte kommer kunna spendera hennes arv?
Orysia Sich |Hej!Jag förstår det som att du vill se till att det arv din dotter får från dig den dagen du avlider är skyddat från barnets far. Jag kommer därför svara på vad som gäller samt ge dig en tänkbar handlingsplan.Den som är under 18 år är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än vad som gäller enligt lagen eller enligt villkor genom exempelvis testamente. (9 kap.1 § föräldrabalken)Jag utgår från att du och din dotterns pappa har en gemensam vårdnad om barnet. Detta innebär att han ska vara ensam vårdnadshavare efter du avlider (6 kap. 9 § 1 stycket föräldrabalken). I sådant fall bestämmer han som ensam förmyndare hur ditt barns tillgångar ska använda (13 kap. 1 § föräldrabalken).Det finns dock några saker du kan göra för att begränsa din dotters pappa rätt att bestämma över dotterns tillgångar.ÖverförmyndarkontrollI Sverige gäller att om ett barn har tillgångar som överstiger åtta prisbasbelopp (47 300 kr x 8 = 378 400 kr för 2020) står förvaltningen av tillgångarna under viss kontroll av överförmyndaren. Det betyder att din dotters pappa ska meddela överförmyndaren senast en månad efter din dotters tillgångar överstiger det angivna beloppet.ÖverförmyndarspärrNär ett barn får pengar genom arv, testamente eller försäkring och det utbetalade beloppet överstiger ett prisbasbelopp ska den som betalar ut beloppet sätta in detta på ett överförmyndarspärrat konto i bank. För uttag från konto som är överförmyndarspärrat krävs överförmyndarens samtycke. För att ansöka om överförmyndarens samtycke ska en skriftlig begäran skickas in till överförmyndaren. Vid begäran om uttag kontrolleras om förmyndarna förekommer i Kronofogdens register samt hos socialtjänsten.Särskild överförmyndarkontrollDu kan också upprätta ett testamente med ett villkor om att förvaltningen av en viss egendom som barnet har fått i arv sker under överförmyndarens kontroll. Det är ett annat sätt att få överförmyndarens kontroll över barnets tillgångar oavsett värdet. Din dotters pappa kommer behöva fråga efter överförmyndarens samtycke för att kunna få ut barnets pengar.Särskild förvaltningDu kan också genom testamente utsätta en särskild förvaltare som kommer ha samma funktion som överförmyndare. Skillnaden där är att du kan välja en person som du litar på.Överförmyndaren eller överförmyndarnämnden finns i varje kommun. Kontakta gärna en överförmyndare i din kommun för att få mer information om deras tjänster.Sammanfattning,Överförmyndarkontroll och överförmyndarspärr är två säkerhetsventiler som uppstår automatisk när ditt barn får sitt arv. Det finns två nackdelar med dessa. Den ena är att de aktualiseras efter att tillgångar uppgår till ett visst belopp. Den andra är att överförmyndaren kan släppa på kontrollen om ditt barns far kan visa att han sköter sin ekonomi.Särskild överförmyndarkontroll eller särskild förvaltare är säkrare sätt att skydda barnets tillgångar. I båda fall måste du upprätta ett testamente. Våra jurister på Lawline kan hjälpa dig med att formulera ditt testamente! ( www.lawline.se/boka)Nuvarande samboförhållandet och samäganderätt.En sambo har inte rätt att ärva den efterlevande sambo om det inte finns ett testamente till förmån för varandra.Det är naturligt att du vill skydda din sambo från att sälja bostaden för att lösa ut din dotter samtidigt som du önskar att tillgodose din dotterns rätt att ärva efter dig. En lösning till detta är att låta ditt barn ärva din del av bostaden men ge din efterlevande partner en nyttjanderätt till din del av bostaden under viss tid. Nyttjanderätten kan villkoras på olika sätt. Kontakta Lawline för att få hjälp med att upprätta ett avtal om nyttjanderätt. Du kan boka en tid med en erfaren jurist på Lawlines webbsida.Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Har du vidare funderingar, är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Hur beräknas kvotdelen för efterarv?

2020-08-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Hur räknas kvotdel fram vid efterarv?Dvs särkullbarn ärver direkt. Kvarvarande kvarlåtenskap ärvs av make/maka med full förfogande rätt. Hur beräknas den i förhållande till make/makas egendom?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arv och efterarv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln när den avlidne var gift är att hela kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar och arvingar i andra arvsklassen har sedan rätt till efterarv vid den efterlevande makens död (3 kap. 2 § ÄB). När det finns efterarvingar får den efterlevande maken kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt – detta innebär att man får använda arvet hur man än vill, däremot får man inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån (3 kap. 2 § och 3 § ÄB).Hur kvotdelen för efterarv räknas framEfterarvet utgörs av den kvotdel som den efterlevande maken ärvde. Denne beräknas genom att man dividerar den del som maken ärvde, med den totala förmögenheten han/hon hade efter arvet. Om vi exempelvis låtsas att den efterlevande maken ärvde 50.000 kr från sin avlidna make, och hans/hennes förmögenhet efter arvet uppgår till 150.000 kr – så är efterarvskvotdelen 50.000/150.000 = 33 %.Hur efterarvet beräknas från efterlevande makens egendom (kvarlåtenskap):När den efterlevande maken sedan går bort räknas efterarvet från den först avlidne från hans/hennes kvarlåtenskap. Detta görs genom samma efterarvskvot, men mot den egendom som den efterlevande maken faktiskt hade vid dödstillfället. Eftersom att den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras. Om den efterlevande maken har ökat sin förmögenhet, så innebär kvotdelen att man får ut en högre summa än man ursprungligt skulle fått om man fick ut sitt arv direkt eftersom att man får ut 33 % av en högre summa – om förmögenheten däremot har minskat, så får man självklart ut mindre.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,