Särkullbarns efterarvsrätt
Hej Min far gick bort 2009 han var gift med min mor som avled 2021 mars.
Far hade tre särkullbarn som nu inte finns så deras barn ärver .
Mor och far hade ett avtal om att de satt i orubbat bo ,eller vad det heter .
Hans särkullbarn barn skrev en fullmakt att de inte krävde ut något när far dog .
Nu när mor dött har de rätt till sin del av fars tillgångar.?
Frågan är Huset och pengarna har ökat på 10 år i värde
Tar man värdet på huset och de pengar far hade eller tar man dagens värde, mor har renoverat och tjänat pengar sedan far gick bort ...ska särkullbarn barnen handel av det ?
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Relevant lag för din fråga är följande:
Har din fars särkullbarns barn (barnbarn) rätt att få ut det arv deras föräldrar egentligen har rätt till?
Om det avtal din fars särkullbarn skrev under när han gick bort var att de avsade sig alla sina rättigheter till arv ifrån din far så har inte heller deras barn någon rätt att nu få ut något arv som härstammar från din far. Man kan nämligen välja att helt avsäga sig rätten till sitt arv om man inte vill ha det alls.
Ett annat alternativ är att din fars särkullbarn tillfälligt har avstått sin rätt till arv, till förmån för din mor, för att sedan få ut sitt arv när även din mor avlidit, precis som det blir för gemensamma barn. Vid det fall som avtalet som särkullbarnen har skrivit under innebär att dem tillfälligt avstått sin rätt till att få ut sitt arv medan din mor fortfarande lever, har dem rätt att sedan få ut sitt arv när din mor går bort (3:9 ÄB). I och med att särkullbarnen nu tyvärr själva är avlidna så träder deras barn in i deras ställe och har då övertagit rätten till det arv som din fars särkullbarn egentligen skulle ha fått ut när din mor avlider (2:1 ÄB).
Den del som särkullbarnen egentligen skulle ha ärvt ska då delas upp på särkullbarnens barn, således blir det tre arvslotter som ska fördelas på särkullbarnens barn istället, i och med att det fanns tre särkullbarn. Om varje särkullbarn till exempel har två barn var får då varje syskonpar dela på en arvslott var då dem får dela lika på den arvslott som skulle ha tillfallit deras förälder eftersom dem träder i sina förälders ställe (2:1 ÄB). Det spelar således ingen roll hur många barn varje särkullbarn har, arvslotterna förändras inte för det. Utan alla syskon från ett särkullbarn representerar tillsammans sin förälder som är ett av särkullbarnen och får således enbart en arvslott, oavsett hur många dem är.
Slutsats
För att kunna svara på om din fars barnbarn vars föräldrar är din fars särkullbarn, har rätt att få ut ett arv efter din far behöver jag veta hur avtalet som särkullbarnen skrev på såg ut. Vid det fall som särkullbarnen helt avsade sig rätten till arv finns det nu ingen rätt för deras barn (din fars barnbarn) att få ut något arv, medan om särkullbarnen tillfälligt avstod sin arvsrätt till förmån för din mamma så har barnbarnen rätt att träda i sina föräldrar ställe och därav ärva efter din far (2:1 ÄB).
Jag går nu vidare och beskriver vad barnbarnen har rätt till om det är så att särkullbarnen tillfälligt avsagt sig arvsrätten och barnbarnen således har efterarvsrätt efter din far nu när även din mor har avlidit.
Särkullbarnens efterarv enligt kvoten Q
När ett särkullbarn tillfälligt avstår sin arvsrätt så att makan eller maken till den avlidne kan få behålla pengarna medans denne är i livet så får särkullbarnen sedan en efterarvsrätt (3:9 ÄB). Denna efterarvsrätt skall sedan beräknas enligt en kvot som jag för enkelhetens skull kallar för kvoten Q, som då är efterarvskvoten. På det viset är efterarvsrätten en kvotdelsrätt i den framtida förmögenhetsmassan som finns när även din mor avlider.
När din far avled så skall en bodelning göras i och med att din far och mor var gifta (23:1 ÄB). Vid en bodelning så klargörs det hur mycket av din mor och fars tillgångar som tillhörde din far och hur mycket som tillhörde din mor. Det är viktigt av den anledningen att arvet efter din far enbart ska beräknas på den del av tillgångarna som tillhörde din far. Om det var så att din mor och far inte hade något äktenskapsförord eller enskilda tillgångar på annat sätt så innebär det att 50% av tillgångarna de gemensamt hade tillhörde din far och 50% tillhörde din mor. Eftersom du i din fråga inte nämner något äktenskapsförord eller liknande så utgår jag ifrån att allt de ägde var gemensamma tillgångar och att din far således ägde 50% av dessa. Om det inte stämmer påverkar det min beräkning av efterarvskvoten, vilket vi i sådana fall kan gå igenom vid ditt uppföljande telefonsamtal.
Om vi då utgår från att din far ägde 50% av tillgångarna och bara för att kunna göra ett tydligt exempel så säger vi att din mor och far tillsammans ägde tillgångar som var värda 2 miljoner kronor, då innebär det att 1 miljon kronor var din fars eftersom han ägde 50%. Därav finns det i mitt exempel totalt 1 miljon kronor som går att ärva efter din far när han går bort. Dessa pengar ska då fördelas på alla de arvingar som din far har.
Din fars arvslotter:
Om din far inte har något testamente ska pengarna slutligen fördelas på hans barn. I din fråga framkommer det att han har tre särkullbarn och sedan dig som gemensamt barn med din mor om jag har förstått det rätt, därav har han således fyra barn. Det innebär att alla barnen har en arvsrätt på 25% var av din fars tillgångar om han inte har ett testamente som säger annat. Däremot så ärver din mor först den del av din fars tillgångar som du ska ärva, som du sedan får ut när din mor avlider, eftersom du är deras gemensamma barn (3:1 ÄB). I detta fallet har även särkullbarnen valt att låta din mor först ärva även deras del, vilken dem får när din mor avlider (3:9 ÄB). Din mor har således ärvt alla din fars tillgångar på 1 miljon kronor enligt exemplet och blivit tilldelad 1 miljon kronor efter bodelningen.
Nu måste en efterarvskvot beräknas för att veta hur stor del av de tillgångar som finns när din mor avlider som särkullbarnen har rätt att ärva efter din far.
Beräkning av efterarvskvoten:
När då efterarvskvoten ska beräknas vet vi nu att 50% av de gemensamma tillgångarna mellan din mor och far är din fars och att han har fyra barn som hans arv slutligen ska fördelas mellan. Därmed får varje barn 25% var av hans tillgångar. Då gör man följande beräkning för att räkna ut efterarvskvoten:
Din mors arv från din far
/ (delat på)
din mors arv från din far + den egendomen som tillföll henne efter bodelningen
= 50%
I siffror ser det ut enligt följande i mitt exempel:
1 000 000
/ (delat på)
1 000 000 (din mors arv efter din far) + 1 000 000 (din mors egendom efter bodelningen)
= 1 000 000 (50%)
Efterarvskvoten Q är således 50%.
Vad innebär efterarvskvoten?
Att efterarvskvoten Q är 50% innebär att när din mor avlider så ska 50% av tillgångarna som då finns anses komma från din far, och arv efter din far för de med efterarvsrätt ska då fördelas enligt den kvoten. Om vi säger att din mor har tillgångar på till exempel 3 miljoner kronor när hon avlider skall således 1 500 000 kronor anses härstamma från din far och efterarvet från honom skall beräknas på den summan.
Hur ska efterarvet då fördelas?
Som jag beskrivit ovan så delas din fars arv upp i arvslotter beräknat på alla er barn, vilket enligt din fråga verkar vara fyra stycken. Det finns således fyra arvslotter om din far inte hade ett testamente som säger något annat, vilket jag utgår ifrån att han inte hade. Därav har alla ni barn rätt att ärva 25% var ifrån er far, varav efterarvet för särkullbarnen blir 25% var av efterarvskvoten som är 50% av tillgångarna som finns när din mor avlider.
Enligt exemplet sa jag att din mor hade 3 miljoner kronor när hon avlider och då är 1 500 000 kronor från din far enligt efterarvskvoten Q på 50%. Då har varje särkullbarn rätt att ärva 25% var av de 1 500 000 kronorna, vilket blir 375 000 kronor var.
I och med att särkullbarnen tyvärr har hunnit avlida blir det istället deras barn som får ärva dessa pengar. Som jag sa som exempel tidigare kan vi utgå ifrån att varje särkullbarn hade två barn var för att tydliggöra ett exempel, då skulle efterarvet fördelas enligt följande:
Särkullbarn 1:s barn A + B
Särkullbarn 2:s barn C + D
Särkullbarn 3:s barn E + F
A+ B får dela på särkullbarn 1:s arvslott om 375 000 kr, vilket blir 187 500 kronor var
C+D får dela på särkullbarn 2:s arvslott om 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor var
E+F får dela på särkullbarn 3:s arvslott om 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor var
Om någon av särkullbarnen istället hade fler barn än det andra påverkar det inte arvslotterna, vi säger att det såg ut enligt följande istället:
Särkullbarn 1:s barn A
Särkullbarn 2:s barn B+C+D
Särkullbarn 3:s barn E+F
Då skulle fördelningen se ut enligt följande:
A får ensam ta del av särkullbarn 1:s arvslott på 375 000 kronor
B, C och D får dela på särkullbarn 2:s arvslott på 375 000 kronor, vilket blir 125 000 kronor var
E och F får dela på särkullbarn 3:s arvslott på 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor var
Det som tydliggörs här är att din fars barnbarn har trätt i sina föräldrars ställe och arvslotterna förändras inte oavsett hur många barn varje barn har fått, utan de får lika stor del att dela på oavsett om dem är ett barnbarn eller 10 barnbarn som härstammar från samma förälder (2:1 ÄB).
Vad innebär detta för dig?
Om du var det enda gemensamma barnet som din far och mor hade så innebär det att du först ärver 25% från din fars tillgångar som hans övriga barn, vilket i exemplet blir 375 00 kronor. Sedan ärver du hela din mors tillgångar om hennes testamente inte säger annat, vilket i exemplet blir 1 500 000 kronor, sammanlagt ärver du då 1875 000 kronor enligt mitt exempel.
Ska arvet efter din far beräknas efter vilka tillgångar som fanns när han avled eller när din mor avled?
Huvudregeln är att man utgår ifrån de tillgångar som finns när din mor avlider, oavsett om tillgångarna har ökat eller minskat. Varav arvet efter din far ska beräknas enligt de tillgångar som finns när din mor avlider. Det finns dock vissa situationer när man ska ta hänsyn till om en värdeökning eller värdeminskning har skett. I ditt fall förstår jag det som att det enbart är aktuellt med en värdeökning, varav jag enbart går igenom i vilket fall ni får ta hänsyn till det vid arvsfördelningen.
Huvudregeln är att efterarvingarna har rätt att ta del till hela värdeökningen. Men om värdeökningen beror på något av följande (3:4 ÄB):
-Arv
-Gåva
-Testamente
-Arbete som din mor har gjort efter att din far avled
Så får ni ta hänsyn till värdeökningen. Det innebär att om värdeökningen enbart beror på att pengar har växt eller att huset har ökat i värde med tiden, då har efterarvingarna rätt att ta del av hela den ökningen. Medans om din mamma har arbetat och på så vis ökat tillgångarna genom den lön hon fått, efter att din far avled så får ni beakta detta vid den slutliga fördelningen av arvet.
Sammanfattning:
Om det avtal som din fars särkullbarn skrev på innebar att dem helt avskrev sig sin rätt till att ta ut arv efter din far så har inte heller deras barn någon rätt att ta ut arv efter din pappa. Medans om det avtal dem skrev under innebar att de tillfälligt avsade sig rätten att ta ut arvet efter din far, till förmån för din mor så innebär det att det finns en efterarvsrätt när din mor avlider. Eftersom särkullbarnen har hunnit avlida innan din mor avlider så träder deras barn in i deras ställe och får då samma efterarvsrätt som särkullbarnen skulle ha haft, därav har då barnbarnen till din far rätt att ta ut sitt efterarv efter din far när din mor avlider.
Efterarvet beräknas enligt en kvot som bestäms av hur stor del av de tillgångar som fanns när din far avled som tillhörde honom, i mitt exempel ovan var det 50%. Sedan har varje särkullbarn en efterarvsrätt som beräknas enligt deras arvslott som i mitt exempel var 25%. Det innebär att när din mor avlider har då varje särkullbarn en rätt att ärva 25% var av de 50% av tillgångarna som då finns, eftersom 50% är efterarvskvoten. Om ni istället är till exempel fem barn så blir det istället 20% per barn. I och med att särkullbarnen nu har avlidit och deras barn trätt i deras ställe så övertar då barnbarnen samma rättighet, vilket innebär att oavsett hur många barn ett särkullbarn har så får dem dela på en lika stor del som om dem varit en person eftersom de tillsammans representerar en person, det av särkullbarnen som var deras förälder.
Om en värdeökning har skett har efterarvingarna rätt att ta del av denna enligt huvudregeln, dock finns det vissa undantag, till exempel om din mor har arbetat och på så vis tjänat pengar efter att din far har avlidit, då får ni nämligen beakta värdeökningen vid den slutliga fördelningen av arvet.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om inte annat så hoppas jag på att kunna reda ut dina eventuella frågetecken på ditt uppföljande samtal som du har bokat. Jag kommer att ringa dig torsdagen den 18/3 klockan 14:00 cirka, om tiden inte passar eller om du har några andra funderingar så är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.
