Hur efterarv beräknas och om testamente får inskränka barnens arvsrätt

Question

Hej, Jag har en fråga om arvsrätt som inkluderar särkullbarn. I det här fallet finns 2 särkullbarn på moderns sida, 3 särkullbarn på faderns sida och 2 gemensamma barn. Modern har avlidit sedan några år, och en viss del av arvet på moderns sida har betalats ut till hennes särkullbarn. De två gemensamma barnen har inte fått ut sitt morsarv. Faderns förmögenhet är nu ca 4 milj, som då inkluderar då en skuld till den avlidna moderns särkullbarn.

1. Hur ska arvet fördelas när fadern dör enligt arvsrätt om inget testament vore skrivet?

2. Enligt fadern har han skrivit ett testamente som innebär att moderns särkullbarn, som fortfarande har en oreglerad skuld från moderns dödsbo även ska få del av hans dödsbo, som då ska dela lika med 3 särkullbarn på pappas sida och de 2 gemensamma barnen.

Min fråga är: Kan ett sådant testament vara giltigt i lagens mening? Jag tänker att det blir en orättvis fördelning där moderns särkullbarn i så fall får mer, och får ärva två gånger och att det få missgynnar de 2 gemensamma bröstarvingarna. Faderns 3 särkullbarn har väl rätt att dela på 50% av faderns arv, enligt arvsrätten? Om det hypotetiskt skulle vara ett giltigt testamente, är det då bröstarvingarnas 50% farsarv som ska delas med moderns särkullbarn. Knepig situation..

Answer 1

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.

(1) Hur ska arvet fördelas om inget testamente är upprättat efter fadern?

Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).

Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrätt

Om arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken ärver då egendomen med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får en så kallad efterarvsrätt. Att efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt innebär att denne under sin livstid inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över pengarna, men i övrigt är fri att disponera över dem som denne önskar.

Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).

Efterarvsrätt

Efterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens kvarlåtenskap ska fördelas. Hur stort efterarvet ska vara beräknas genom en kvot som räknas fram efter bodelningen mellan den avlidna makens dödsbo och den efterlevande maken. Kvoten får man fram genom att ställa arvet efter den avlidna maken som den efterlevande maken ska erhålla med fri förfoganderätt i relation till den efterlevande makens förmögenhet. När den efterlevande maken avlider används denna kvot för att avgöra hur mycket av dennes kvarlåtenskap som ska erhållas som efterarv efter den först avlidne maken.

Beräkningen ser ut som följande:

Kvoten= arvet efter den först avlidna maken /(den efterlevande makens egendom efter bodelning + arvet efter den först avlidna maken)

Ex: De gemensamma barnen ska få 100 000 kr i arv efter sin mor, men makens arvsrätt går före. Maken har efter bodelning 150 000 kr i tillgångar. Efterarvets andel av makens tillgångar är då: 100 000 / (150 000 + 100 000) = 0,4 = 40 %

De gemensamma barnen ska då när den efterlevande maken avlider som efterarv efter sin mor få ut 40 % av faderns tillgångar. Om faderns egendom ökar eller minskar innan han avlider ökar och minskar alltså även efterarvet i motsvarande mån.

I ditt fall

Modern som avled hade här fyra barn. Om inte något testamente säger något annat ska de ärva en lika stor del var av moderns kvarlåtenskap, det vill säga en fjärdedel var. Särkullbarnen har redan fått ut sitt arv från modern och resten av moderns arv erhöll fadern med fri förfoganderätt. Det framgår inte av din fråga hur stort arvet efter modern var eller hur mycket tillgångar fadern hade efter bodelningen, så jag kan inte avgöra hur stort efterarvet här kommer bli, men det beräknas enligt ovan nämnda formel.

Vad som kvarstår efter att efterarvet till de gemensamma barnen delats ut är faderns kvarlåtenskap. Fadern har fem bröstarvingar. Om inget testamente är upprättat ska de som ovan nämnt dela lika på kvarlåtenskapen, och erhåller då alltså en femtedel var av faderns kvarlåtenskap var.

(2) Får ett testamente som inskränker på bröstarvingarnas arv upprättas?

Om inget testamente är upprättat ärver barnen som ovan nämnt en lika stor del var av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott.

Arvlåtaren har dock möjlighet att upprätta ett testamente och på så sätt förordna över sin kvarlåtenskap. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom fadern här har fem bröstarvingar motsvarar deras arvslott 1/5 av hans kvarlåtenskap medan laglotten motsvarar 1/10 av kvarlåtenskapen. Laglotten kan inte testamenteras bort.

Du skriver att fadern i det hypotetiska testamentet angett att moderns särkullbarn ska dela lika på hans arv med hans fem bröstarvingar. Jag tolkar det som att du menar att varje person ska erhålla en lika stor andel var av faderns kvarlåtenskap. Eftersom modern har två särkullbarn innebär det att de skulle vara sju arvingar som delar lika på faderns kvarlåtenskap och de skulle då alltså erhålla 1/7 av kvarlåtenskapen var. Eftersom detta inte understiger den laglott om 1/10 av faderns kvarlåtenskap som hans bröstarvingar är berättigade till, är fadern fri att förordna över sin kvarlåtenskap genom sitt testamente på detta vis. Det hypotetiska testamentet skulle alltså i inte vara ogiltigt på denna grund.

Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!

Med vänlig hälsning