Fördelning av arv

2020-10-03 i Efterarv
FRÅGA |Min svärmors man gick bort förra året och svärmor gick bort några månader senare. Svärmor ägde en bostadsrätt. Svärmor har två söner och mannen en dotter. I deras testamente står att alla tillgångar ska delas lika mellan alla tre dödsbodelägare. Inget äktenskapsförord fanns.Vad säger lagen?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Hur jag tolkar din frågaSom jag tolkar din fråga efterlämnade din svärmors man en dotter som din svärmor inte var mamma till. Din svärmor efterlämnade i sin tur två söner som hennes man inte var pappa till. Din svärmor och hennes man hade alltså inga gemensamma barn.RegleringenSom utgångspunkt ärver bröstarvingar sina föräldrar vid deras bortgång (ÄB 2 kap 1 §). Det innebär att dottern hade rätt att ärva sin pappa när han gick bort (ÄB 3 kap 1 §). Som jag tolkar frågan tog dottern inte ut sitt arv vid sin pappas bortgång, utan hon lät sin pappas tillgångar finnas kvar hos din svärmor när han gick bort. Isåfall har dottern rätt till sin pappas kvarlåtenskap nu när din svärmor har gått bort. Hon har alltså rätt till sitt s.k. efterarv (ÄB 3 kap 9 §). Eftersom dottern var pappans enda bröstarvinge är det endast hon som har rätt att ärva hans kvarlåtenskap. Denna del av arvet får din svärmor inte testamentera bort till någon annan. Resterande del, alltså svärmoderns andel av kvarlåtenskapen, får hon fritt testamentera bort efter eget tycke. Det sagda innebär att dottern har rätt till den andel som hennes pappas kvarlåtenskap utgör av svärmoderns sammanlagda tillgångar. Därutöver har hon enligt testamentet rätt till en tredjedel av svärmoderns tillgångar. Följande exempel kan få illustrera vad jag menar:RäkneexempelLåt oss anta att pappan hade följande tillgångar när han dog:- 50 % av lägenheten: 500 tkr (av 1 mkr)Låt oss därutöver anta att din svärmor hade följande tillgångar när pappan dog:- 50 % av lägenheten: 500 tkr (av 1 mkr)Pappan hade alltså tillgångar till ett värde av sammanlagt 500 tkr och din svärmor tillgångar till ett värde av sammanlagt 500 tkr vid tillfället för pappans bortgång. Totalt är detta 1 mkr. Av detta värde tillhörde 50 % pappan, och 50 % tillhörde din svärmor. Eftersom det endast är dottern som ska ärva pappan har hon rätt till 500 tkr i efterarv. Resterande del får svärmodern testamentera bort. Eftersom hon skrev att det ska fördelas lika på alla tre har de rätt till ca. 166 tkr vardera. Sammanfattningsvis innebär det sagda att dottern får 666 tkr (500+166), och sönerna 166 tkr var (500/3). SammanfattningOm dottern inte har fått ut sitt arv efter pappans bortgång har hon alltså rätt till det innan resten av arvet fördelas. Storleken på hennes efterarv är lika stort som pappans andel i deras sammanlagda tillgångar vid tidpunkten för hans bortgång. Hade pappan inga tillgångar vid sin bortgång eller om dottern redan har fått ut sitt arv efter honom, har hon inte har rätt till något efterarv. Kvarlåtenskapen ska isåfall fördelas enligt testamentet. I det fallet ska de tre dödsbodelägarna, i enlighet med testamentet, dela lika på värdet av lägenheten.Hoppas du fick svar på din fråga.

Efterlevande make och efterarvsrätt

2020-09-30 i Efterarv
FRÅGA |Om en make avlider (1988) och efterlevande maken (inga särkullbarn finns) ärver den avlidne maken är min fråga om giftorättsgodset före dödsfallet tillfaller efterlevande maken till 100% eller finns en regel om att arvslotten till barnen fortfarande är okränkbar trots att giftorättsgodset disponeras med fri förfoganderätt för efterlevande maken. Eftersom inget arvskifte skett är vad jag förstår är barnen efterarvingar. Nu har efterlevande maken avlidit och hur ser man på laglotten för efterarvingarna då? Giftorättsgodset har förändrats under tidens gång . Tar man någon hänsyn till hur det såg ut vid första maken bortgång och hur det ser ut nu efter sista maken bortgång? Vore intressant att få reda på vad som gäller nu.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår din fråga så vill du veta hur det ser ut när den efterlevande maken ärver och hur det då blir med bröstarvingarnas arv. När man svarar på frågor så använder man ärvdabalken, ÄB.Makes arvsrättOm inga särkullbarn, styvbarn, finns så ärver den efterlevande maken allt med fri förfoganderätt innan bröstarvingarna får ta del av arvet (3 kap. 1 § ÄB). Vad man gör är att ta reda på hur stor andel den efterlevande maken får med fri förfoganderätt vilket man sedan använder när den efterlevande maken avlider. Det är då bröstarvingarna får ut sitt arv från den först avlidne maken. Man kan säga att man ser på arvet från de två föräldrarna separat och tar reda på vilken andel man får från den ena och sen den andra. LaglottBröstarvingar har rätt till sin laglott vilket är halva arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns ett testamente som säger att arvet ska fördelas annorlunda och det bara finns bröstarvingar så kommer dessa att få sin arvslott istället. Laglotten är det enda bröstarvingar genom lagen kan kräva att få ut efter att sin förälder har dött.Som bröstarvinge kan man inte kräva att exempelvis få ett visst belopp i arv. Efterlevande make har fri dispositionsrätt när det gäller vad den har fått med fri förfoganderätt. Det innebär att den kan göra nästan vad den vill med arvet utom att testamentera bort det eller, om det innebär betydande värdeminskning, ge bort egendom som den har fått genom arvet.SammanfattningBröstarvingar kan bara kräva att få sin laglott om det finns testamente som fördelar arvet. Annars delar de lika på arvet. Efterlevande make får göra nästan vad den vill med arvet men inte testamentera bort eller betydande minska arvet. Vänligen,

Gemensamma barns rätt till efterarv

2020-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog för ca 3år,min pappa lever,vi är två bröder. Mamma och pappa hade hus gemensamt, som pappa bodde kvar till en månad sedan. Han solade huset för en stor del pengar,flyttade till lägenheten. Jag undrar ärver bi något av den summan,Jag och min bror?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag att ange vad som gäller enligt den legala arvsordningen, och jag utgår från att det inte finns något testamente. Om någon av dina föräldrar har skrivit ett testamente rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga. Jag kommer att gå igenom vem eller vilka som ärver enligt den legala arvsordningen, vad som gäller i ditt och din brors fall, samt ge råd om vad du kan göra nu. Om en person dör, vem eller vilka ärver enligt den legala arvsordningen? Om den som har dött var sambo ska bodelning ske enligt Sambolagen, se 8 § Sambolagen (här). Däremot ärver man inte sin sambo. Om personen som dör var gift, ärver efterlevande make, se 3 kap 1 § 1 st Ärvdabalken (här). Gemensamma barn får ärva först när båda föräldrarna har gått bort, gemensamma barn får då efterarv. Om den avlidne hade barn sedan tidigare (särkullbarn) har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv när föräldern har gått bort, men kan välja att avstå till förmån för efterlevande make, och får då ärva när förälderns make/maka har gått bort. Detta framgår av 3 kap 9 § Ärvdabalken (här).När den ena maken dör ärver den efterlevande maken den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Då kan den efterlevande maken använda pengarna och annan egendom, men får exempelvis inte testamentera bort egendom från den avlidne maken. Det finns en skyddsregel i 3 kap 3 § Ärvdabalken (här) som säger att efterlevande make inte får skänka bort egendom som väsentligt minskar dennes egendom och som sker utan "tillbörlig hänsyn till den först avlidnes efterarvingar". Om det inte finns någon efterlevande make ärver den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn, se 2 kap 1 § 1 st Ärvdabalken (här). Om den avlidne hade flera barn får de lika stor andel vardera, se 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (här). Om ett barn till den avlidne har gått bort men har barn (alltså barnbarn till den avlidne), får barnet sin förälders andel av arvet, se 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (här). Vad gäller i ditt och din brors fall? Jag tolkar frågan som att du och din bror har samma föräldrar. Om dina föräldrar hade varit sambor hade din pappa inte ärvt din mamma (såvida det inte fanns ett testamente), så jag drar slutsatsen att dina föräldrar var gifta med varandra. Om så är fallet får du och din bror ärva era föräldrar först när er pappa också har gått bort. Det finns tyvärr ingen garanti för att du och din bror får ärva de pengar som blev över när er pappa sålde huset efter att er mamma dog. Vad du kan göra nu Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Särkullbarnet avstod från sitt arv och har dött - är hans arvingar berättigade till efterarv?

2020-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Min hustru avled 2017. Som dödsbodelägare fanns hennes son ,särkullbarn. Han avstod från sitt arv. Han avled senare. Är hans arvingar berättigade till efterarv efter min hustru?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken kan särkullbarn avstå från att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket, innebär att särkullbarnen "skjuter upp" sitt arv till dess att du som deras mors make avlider. Jag kommer i det följande anta att det är vad som skett i det här fallet. I svensk arvsrätt råder den så kallade istadarätten (2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken). Innebörden av den här principen är att ifall en arvinge avlider, så ska dess barn träda in i dennes ställe som arvingar. Om din avlidnes hustrus barn dött, och detta barn var berättigat till efterarv, så är det istället barnets barn som kommer att få ut arvet efter din död. Svaret är alltså ja, särkullbarnets arvingar är berättigade till efterarv efter din hustru.Vänligen,

Efterarv till halvbroders barn

2020-10-02 i Efterarv
FRÅGA |Utgångspunkten är ett gift par utan barn.Han gick bort för ca 17 år sedan utan något testamente.Då ärver hon honom för att dom var gifta, vad jag förstår.Efter det skriver hon ett testamente där en fastighet skall gå till en välgörenhetsorganisation som ett legat, om inte fastigheten finns kvar skall motsvarande pengar gå till organisationen.När hon sedan dör börjar det "krångliga" som jag ser det.Då skall hans föräldrar ärva hälften var av tillgångarna. Alltså 50% av hennes nuvarande tillgångar?Om inte dom längre lever är det deras barn och barnbarn.Vilket innebär att hälften av det hon trodde hon kunde testamentera bort borde gå till hans släktingar.Och så långt förstår jag.Hans mor är död, hos riksarkivet står det fader okänd. Han hade två halvbröder.Halvbröderna är också döda. En av halvbröderna har en son som lever. Som alltså har rätt till en del av arvet.Men hur stor del?Vad jag förstår ärver föräldrar 50% var. Dvs 25% var efter den nyligen bortgångna damens tillgångar då 50% av hennes tillgångar räknas som arv efter hennes make. Spelar det någon roll om hon har tjänat mycket pengar efter hans bortgång?Det är ju en halvbrors barn, alltså borde han få sin pappas mammas del (25%)Går 50% eller 75% av fastigheten till organisationen?Är det skillnad för att det är ett legat?Om det är 50%, går då resterande 25% till Allmänna arvsfonden?Tackar på förhand.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt svar att börja med att förklara begreppet "efterarvsrätt" och sedan gå in på hur mycket halvbroderns son som du nämner kommer att få i arv. Till sist kommer jag även gå in på eventuella omständigheter som kan åsidosätta huvudreglerna. Reglerna om arv finns framförallt i ärvdabalken (ÄB) och det är därför hit jag hänvisar mina svar. Vad menas med efterarvsrätt? Efterarvsrätt innebär att om någon bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidna maken lever då den sist avlidna maken dör så kommer den som har den bästa arvsrätten ärva den först avlidne makens del. I ditt fall är det han som avled först och det är således hans släkt som har efterarvsrätt. Observera dock att det endast är de släktingar jag räknade upp ovan som har rätt till efterarvsrätt. Kusiner exempelvis har inte efterarvsrätt. Inte heller mor- eller farföräldrar (3 kap. 2 § ÄB). Vem har då bästa arvsrätten? Bästa arvsrätten framgår av 2 kap. ÄB. Här stadgas att bröstarvingar ärver i första hand, föräldrar i andra hand och om någon av föräldrarna är avlidna delar arvlåtarens syskon på den förälderns del. Här stadgas även istadarätten som betyder att arvingar kan träda i sin förälders ställe. Det innebär att hans halvbrors son kan kliva i hans halvbrors ställe och därmed ha bästa arvsrätten och också rätt till efterarv (2 kap. 1 & 2 §§ ÄB). Hur mycket ärver då halvbroderns son? I din fråga klargör framför du ett resonemang som innebär att halvbroderns son ska ärva 25%. Ditt resonemang vore helt klart rimligt men det finns emellertid en lag som reglerar just den här situationen. Den säger att "om det inte finns några helsyskon, och båda föräldrarna är döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar." Här står det alltså tydligt att halvbroderns son ska ärva hela hans del, dvs. 50% av arvet (2 kap. 2 §, tredje st. andra och tredje meningen). Situationer som kan göra att arvet inte delas 50/50 Precis som du är inne på i din fråga finns det situationer som kan innebär att arvet inte delas helt och hållet 50/50 mellan den först avlidna maken och den sist avlidna maken. Om boets värde är har minskat på grund av att den sist avlidna maken har gett bort egendom eller på annat sätt gjort sig av med egendom utan otillbörlig hänsyn kan den sist avlidna makens arvingar drabbas negativt av detta (3 kap. 3 § ÄB). Som jag förstår din fråga är det dock snarare det motsatta scenariot; nämligen att den sist avlidna maken har tjänat ihop pengar som gjort att boets värde har ökat. Det kallas för "förkovran". Här räknas förkovran som härrör från förvärvsarbete. Det är dock den sist avlidne makens arvingar som har bevisbördan för att det finns ett samband mellan förvärvsarbetet och att boet har ökat i värde. Kan arvingarna till den sist avlidna makens arvingar göra detta ska förkovran tillfalla den sist avlidna makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB). På din fråga tolkar jag det som att det skulle kunna vara fallet, men med den informationen jag har kan jag inte göra en bedömning om det faktiskt finns ett klart orsakssamband mellan hennes arbete och boets värdeökning. För att kort sammanfatta svaret på din fråga går alltså 50% av arvet till halvbroderns son (eller mindre om man kan visa på förkovran). Resterande 50% (eller mer om man kan visa på förkovran) av arvet kan hon disponera fritt förutsatt att hon inte har några andra arvingar. 50% av arvet kan alltså gå till organisationen. Ingenting går till Allmänna arvsfonden. Jag hoppas dock att du är nöjd med svaret och att du har fått svar på dina frågor! Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller ringa oss Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Vad innebär efterarvsrätt?

2020-09-30 i Efterarv
FRÅGA |Detta är en följdfråga till frågan "Ärver jag och min bror vår ingifta faster om vår farbror går bort först och vår ingifta faster inte har några nära släktingar?", ställd och besvarad den 2020-09-29 i ARVSORDNING. https://lawline.se/answers/arver-jag-och-min-bror-var-ingifta-faster-om-var-farbror-gar-bort-forst-och-var-ingifta-faster-inte-har-nagra-nara-slaktingarFrågan har diskuterats i annat forum där vissa är av åsikten att farbrors legala arvingar har något som heter efterarvsrätt?En person nämner att dennes farfars brors änka nyligen gick bort (inget blodsband mellan personen och den farfaderns brors änka, med andra ord) och denne person fick ta del av arvet, trots att inget testamente fanns. Hur går det ihop?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.EfterarvsrättDet är mycket riktigt det du säger om att det finns något som heter efterarvsrätt. Jag ska förklara vad det innebär utifrån exemplet du nämner om en farfar (A), hans avlidna bror (B) och änkan (C) han då lämnat efter sig vid sin död.Eftersom B var gift gick all hans kvarlåtenskap till C i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB. När sedan C dör kommer den "kvotdel" av hennes kvarlåtenskap som utgörs av det arv som hon erhöll från B att gå i efterarv till B:s arvingar, som exempelvis A och eventuella andra syskon. För att ta reda på hur mycket av C:s kvarlåtenskap som består av efterarv från B räknar man ut hur stor andel som arvet hon erhöll utgjorde i förhållande till den egendom som hon ägde vid hans bortgång. Exempel:B lämnar 500 000 kr efter sig. C har 100 000 kr själv, vilket innebär att hon med arvet har 600 000 kr, där fem sjättedelar består av B:s arv. När hon sedan går bort ska fem sjättedelar av hennes kvarlåtenskap ges i efterkrav till B:s arvingar.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och undrar du något annat är det bara att höra av dig!Vänligen

Efterarv och särkullbarn

2020-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mamma o pappa var gifta och hade 4 gemensamma barn, och ett särkulle barn som var mammas. När mamma dog så avstod särkulle barnet sin arvslott till fördel för vår pappa. Nu har vår pappa avlidit och nu undrar vi hur arvet ska fördelas mellan särkulle barnet och oss 4 syskon ?
Lisa Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arv regleras i ärvdabalken. Din fråga gäller egentligen efterarv, alltså när en person väntar med att begära ut sitt arv till förmån för en efterlevande make. Då särkullbarnet avstått sitt arv till förmån för er pappa har denne rätt att istället ta del av hans dödsbo nu vid hans bortgång. När er mamma gick bort fick således er pappa särkullbarnets del med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt föreligger bland annat när den först avlidnas arvingar har rätt till efterarv. Det innebär att er pappa kunnat hantera egendomen fritt men inte kunnat testamentera bort den eller ge bort den i gåva. Er fråga gäller hur arvet fördelas mellan särkullbarnet och mellan de gemensamam barnen. Särkullsbarnet har rätt till en kvotdel av det som den efterlevande maken har vid sin död, och inte en fast summa. Det innebär att efterarvet kan öka eller minska i värde, beroende på hur den efterlevande maken förfogat och nyttjat tillgångarna medan denne levde, med vissa begränsningar exempelvis att testamentera bort. Denna kvotdel räknas ut genom att man räknar ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom, (alltså den egendom och de tillgångar som maken fick genom bodelningen och enskild egendom om sådan finns).Ett exempel enligt er konstellation: A & B var gifta, de har 4 gemensamma barn och A har ett särkullbarn. A går bort och hennes särkullbarn avstår med att ta ut sitt arv till fördel för dennes styvpappa B. B får hela A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När B avlider har särkullbarnet rätt till efterarv, tillsammans med de gemensamma barnen. Detta innebär att vid efterarvet för A ska den andelen som B mottog av A delas lika mellan A:s barn. I detta fallet hade A fem barn, alltså ska hennes andel delas i fem och ni får efter er mor en femtedel var. Sedan delar ni gemensamma barn på er pappas andel och får av honom en fjärdedel var. Hur mycket alla får beror på hur mycket kvarlåtenskap som finns. Utan några exakta summor kan man därför inte ge ett mer preciserat svar. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning

När får man ut sitt efterarv?

2020-09-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Jag är vuxen, har en annan vuxen syster, och vår gemensamma mamma dog för några år sedan. Våran gemensamma pappa som var gift med våran mamma ärvde då allt inkluderat deras gemensamma hus som de ägde 50 % var av. Nu ska pappa sälja huset, och jag undrar om jag och min syster då automatiskt kommer att ärva våran del av arvet från mamma, och jag undrar också hur det i så fall är fördelat - är mitt och min systers arv då 50 % eller 1/3 av det som var mammas del av husets värde?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Makes arvsrätt Om ett par är gifta med endast gemensamma barn ska den efterlevande maken ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. (3 kap. 1 § ärvdabalken) Fri förfoganderätt innebär att personen kan disponera egendomen fritt under sin livstid men hen kan inte testamentera bort den. Gemensamma barn har rätt till efterarv, vilket betyder att de får ut sin del av arvet först när den andra föräldern gått bort. I er situationEr pappa har alltså rätt att sälja huset och behålla pengarna medan han lever. Ni får inte ut någon del av er mammas arv nu. När er pappa gått bort kommer du och din syster, förutsatt att ni är de enda barnen, dela lika på den egendom som finns kvar. Om er mamma eller pappa har ett testamente kan det dock bli annorlunda. Med vänliga hälsningar,