Beräkning av kvotdel vid efterarv
Hejsan!
Jag och min man har bestämt oss för att skriva testamente där den som överlever den andre får erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap. Vi är gifta (utan äktenskapsförord) och har båda barn från tidigare förhållanden. Min fråga är alltså hur arvet sedan ska fördelas den dagen då den kvarvarande maken dör.
Min man har 4 barn sedan tidigare.
Jag har 2 barn sedan tidigare.
Vi har inga gemensamma barn.
Lawline svarar
Hej, tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår det som att du enbart undrar hur fördelningen av arvet kommer att ske. För att kunna besvara på din fråga kommer vi behöva använda oss av ärvdabalken.
Särkullbarns rätt till laglott
Till att börja med vill jag informera dig om att dina respektive din partners barn utgör så kallade särkullbarn. Särkullbarn har arvsrätt före make/maka och kan kräva sin laglott direkt. Jag kommer nedan att ge ett exempel för att förtydliga vad som menas med laglott respektive arvslott.
Förutsatt att det saknas testamente har dina barn rätt till 50% vardera av all din kvarlåtenskap. Detta utgör deras respektive arvslott. Laglotten utgör hälften av arvslotten innebärande att dina barn har rätt till minst 25% vardera av din kvarlåtenskap.
Jag förstår det som att ni inte har för avsikt att minska någon av barnens arv utan enbart genom testamente uppmana dem till att vänta med att ta ut sitt arv tills efterlevande make/maka avlidit. Det kan ändock vara bra att känna till om det skulle ske att någon kräver ut sin laglott direkt.
Rätten till efterarv
Om barnen väntar med att kräva ut sin del av arvet kommer de ha rätt att ta del av den efterlevande makens bo (3 kap. 9 § ärvdabalken). Detta är vad man brukar kalla för efterarv. Efterarvet räknar man ut genom kvotdelar. Jag kommer nedan ge ett ett exempel för att visa hur man beräknar kvotdelar med utgångspunkt i att du skulle går bort först.
Beräkning av kvotdel
Om du går bort först och det sammanlagt finns 1 000 000 kommer du och din man genom bodelning dela lika på denna summan. Din man kommer då få 500 000. Förutsatt att dina barn avstår från sin del till förmån för din man kommer han även erhålla dina 500 000 med fri förfoganderätt. Efterlevande make (din man) erhåller då sammanlagt 1 000 000 kronor - hälften genom bodelning, hälften genom arv.
Kvotdelen beräknas genom att man tar den delen särkullbarnet avstår från, delat på det efterlevande make erhåller. Eftersom du har två barn så har de rätt till lika stor del av din kvarlåtenskap. Då du i exemplet skulle ha 500 000 och du har två barn har de därför rätt till 250 000 vardera i de fall de tar sin del direkt (500 000/2=250 000). Dock så avstår de från sina 250 000 kronor varvid dessa ska delas på hela den förmögenhetsmassan din make får vilket är 1 000 000. Barnens kvotdel beräknas då genom att man tar 250 000/1 000 000 = 25%. Dina barn har därför en kvotdel på 25% vardera från din mans förmögenhetsmassa.
I de fall din make går bort före dig gäller samma. Då han har fyra barn sedan tidigare blir det 500 000/4=125 000. De kommer vardera avstå från 125 000 kronor till förmån för dig varvid de har rätt till en kvotdel om 125 000/1 000 000=12.5%.
Beroende på hur du, alternativt din make, förvaltar egendomen kan summan barnen är berättigade ändras. Skulle den ha ökats till 2 000 000 kommer då dina barn ha rätt till 2 000 000 x 0.25 (kvotdelen) = 500 000 vardera.
Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig. Är något fortfarande otydligt eller om du har en annan fråga är du varmt välkommen att skicka in den.
Med vänliga hälsningar,
