Arvinges rätt till Efterarv

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA
Min väns bror har gått bort. Förutom min vän finns ytterligare en arvtagare, broderns svägerska och syster till den kvinna han var gift med under en kort tid för ca 40 år sedan. De förvärvade gemensamt en fastighet. Efter makans bortgång ( makan var redan vid äktenskapets ingående svårt sjuk) förvärvsarbetade brodern i många år och anskaffade en smärre förmögenhet som investerades i värdepapper. I testamentet betonar brodern, att detta är att betrakta som hans egen egendom och inte ska omfattas av svägerskan arvsrätt. Svägerskan gör nu emmellertid, förutom på hälften av huse, även anspråk på en andel av denna förmögenhet. Har hon rätt till det?Det bestod inget avtal makarna emellan.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Jag har inte tillräckligt med information för att göra en bedömning gällande om exakt vad som svägerskan kan erhålla i efterarv och kommer därför förklara rättsläget lite mer generellt.

Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna, 11 Kap 3§ ÄktB.

Jag utgår från att efterlevande make (din väns bror) fick ärva allt från den förste avlidne efter dennes död med fri förfoganderätt, vilket är utgångspunkten vid arv (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt fått förfoga över arvet med inte kunnat testamentera bort det. Vid efter efterlevande makes död har arvingar till den förste avlidne maken rätt att få ut en andel av efterlevande makes kvarlåtenskap som motsvarar andelen denne fick i arv av den först avlidna. Så ifall den först avlidne efter bodelningen fått ena halvan av deras gemensamma egendom (som sen gick i arv till efterlevande make) och efterlevande make fått andra halvan så innebär det att efterarvingarna till den först avlidne maken har rätt till hälften av din väns brors egendom (3 kap 2 § ÄB).

Dock ifall boets värde överstiger värdet vid första avlidens frånfälle och det beror på efterlevande makes förvärvsarbete kan detta tillfalla efterlevande makes arvingar istället. Det krävs dock att det finns ett tydligt orsakssamband mellan förvärvsarbetet och det ökade värdet av boet (3 kap. 4§ ÄB). Bestämmelsen tillämpas restriktivt och det kan uppkomma bevissvårigheter. Bestämmelsen riktar sig även till förvärvsarbete och som huvudregeln ska den först avlidnes arvingar åtnjuta även värdeökningar om det är på grund av klokt förvaltad ekonomi, det framgår av den juridiska doktrinen. Så enligt min mening blir det således svårt att undanta värdepapperna.

Man kan inte själv bestämma att något ska vara enskild egendom utan det ska göras i samförstånd med en part i t ex ett äktenskapsförord, ifall det görs i testamente ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom till mottagaren men i och med att det nu inte är styrkt att egendomen uteslutande tillhör efterlevande make, så skulle jag säga att det inte har någon verkan.

Det va en generell förklaring på hur efterarv fungerar och jag hoppas du fått någon form av vägledning till din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Nähar Abdulreza
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?