Hur räknar man ut efterarv

2021-03-28 i Efterarv
FRÅGA
Vår syster avled 29.12.20.Inga barn. Maken avled 1997. Han har syskon barn. Vår syster blev kvar i orubbat bo. De hade ca 175 000 i kontaner 1997. Han hade en försäkring som.utdelade 145000kr. Av dessa pengar fa ns i början.på 2013 ca 85000 kr. Systern.dement. Idag ca tio år senare hade vår syster vid sin död 195000 kr.Vidbouppteckningen efter utgifter ca 100000 kr. Hur skall dessa pengar fördelasmellan Vår systers efterleva de o makens syskonbarn?mvh.
SVAR

Hej

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Den döde makens syskonbarn har rätt till så kallat efterarv (3 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB)).

Om bodelning inte gjordes mellan er syster och hennes make 1997 så måste man för att räkna ut efterarvet göra en bodelning i efterhand, men uträkningen kan påverkas av om bodelning faktiskt gjordes eller inte.

Försäkringsbeloppet ingick inte i arvet efter maken (14 kap. 7 § Försäkringsavtalslagen). Trots detta kan försäkringsbeloppet omfattas av efterarv, det framgår av ett avgörande i Högsta Domstolen (NJA 1975 s. 302). Det vanliga är att försäkringsbeloppet beräknas som om de hade varit gemensam egendom mellan makarna så kallat giftorättsgods.

Kvotdel:

För att räkna ut hur mycket syskonbarnen till maken ska ha i efterarv räknar man ut en kvotdel.

Formeln är: Det som den döde maken hade efter bodelning dividerat med allt som den efterlevande maken fick efter bodelning och arv från sin döde make.

Jag utgår nu i min uträkning från att bodelning gjordes 1997 och att försäkringsbeloppet ska räknas som giftorättsgods och att det inte fanns någon annan så kallad enskild egendom i bodelningen.

Bodelning: 175 000 kr delat på två är lika med 87 500 kr.

Den döde maken fick alltså 87 500 kr efter bodelning.

I beräkningen av efterarv tänker man sig att även försäkringsbeloppet hade ingått fast det egentligen inte gjorde det. Alltså 145 000 delat på två som är lika med 72 500 kr.

Det beräkningsmässiga bodelnings-resultatet efter den döde maken blir då: 87 500 + 72 500 = 160 000

Nu till formeln: 160 000 kr (den döde makens beräkningsmässiga del efter bodelning) delat på 87 500 kr (det hon egentligen fick i bodelningen) + 72 500 kr (det som vi beräkningsmässigt kom fram till att hon fick av försäkringen) + 160 000 kr (det som hon beräkningsmässigt fick i arv från maken).

Det blir 160 000 / 320 000 = 50 %

Kvotdelen är alltså 50 %. 50 % av 100 000 kr är 50 000 kr. Efterarvingarna ska alltså ha 50 000 kr av er systers kvarlåtenskap efter hennes död.

Det finns också undantagsregler i Ärvdabalken som påverkar beräkningen av efterarv som t ex. så kallad förkovran (se 3 kap 4 § 1 st ÄB).

Sammanfattning:

Det är svårt att säga helt säkert att denna uträkning stämmer i just ert fall. Det finns många om och men som du märker. Vill ni vara säker på att allt går rätt till råder jag er såklart att anlita en sakkunnig på området som hjälper er. Hoppas att du ändå fick en översikt.

Franck Olofsson
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (771)
2021-04-15 Får efterlevande make testamentera bort särkullbarns efterarv?
2021-04-09 Hur fungerar särkullbarnets efterarsrätt?
2021-03-31 Hur efterarv beräknas och om testamente får inskränka barnens arvsrätt
2021-03-30 Har jag rätt till efterarv?

Alla besvarade frågor (91292)