Hur ska en skiftesmans arvode beräknas när dödsboet redan är skiftat, och pengarna måste betalas av arvtagarna?

2020-07-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Konflikt vid bouppdelning, tingsrätten utsåg en advokat för skifte. Två systrar delar på 75% de fick 430000:- var, Resterande parterna 3 stycken delar på 25%. Advokatkostnaden kostade 80000:- en person fick 12,5% vilket gav 134.000 två personer fick 6,25% de fick 69.000:- var.Nu till problemet: (Arvstvisten har pågått i ca 3 år.)Den som fick 12,5% av arvet betalar endast 10.000:- enl henne själv av advokatkostnadenDe andra ska betala 17.500:- var, fyra personer ska betala ( även de 2 som bara fick de fick 6,25% (69.000:-) Är det rimlig kostnad då en har betallt 10.000:- och tänker inte betala ett öre mer.Systrarna vill även ha betalt för avyttringen i efterhand när allt är klart skiftet är gjort.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag ska gå rakt på sak på hur man bör beräkna kostnadsfördelningen och hur den då ska fördelas på arvtagarna.Vad gäller både boutredningsmän och skiftesmän ska dessa betalas, så långt det går, av dödsboet (se ärvdabalken 19:19 och 23:5). Detta innebär att hela advokatkostnaden för den utsedde advokaten ska dras från arvet, innan arvet betalas ut. I detta fall har ni redan skiftat arvet, och man får då räkna ut det på ett annat sätt. I detta fall kan du räkna ut advokatkostnaden på följande sätt.Varje person ska betala av advokatsumman lika stor andel som de fått i arv. De som fått dela på 75% av arvet får alltså dela på 75% av advokatkostnaden. De ska då totalt betala 60.000 av advokatkostnaden. Den som fick 12.5% får då betala 10.000, medan de resterande två personerna får betala totalt 12.5% av kostnaden, alltså 5.000 kr var.Detta är det korrekta sättet att beräkna kostnadsfördelningen. Resultatet blir då ungefär densamma som om man först hade dragit advokatkostnaden på 80.000 direkt från arvet innan det delades ut. Den som fick 12.5% av arvet har då faktiskt alldeles rätt i att hon endast ska behöva betala 12.5% av advokatkostnaden, alltså 10.000 kr.Vad gäller systrarnas krav på betalt för en försäljning ska detta bedömas på följande sätt. Dessa systrar har endast rätt till betalt om de har ett giltigt krav på dödsboet. Om de kan visa att de har nödvändiga kostnader som uppstått i samband med att de förvaltat dödsboet, bör de få ersättning för detta. Detta skulle exempelvis kunna vara att de tagit ur egen ficka när de betalat räkningar för dödsboet. Den kostnaden bör då fördelas på samma sätt som advokatkostnaden. Angående dessa kostnader bör ni alltså först bedöma för att avgöra om de ens är giltiga krav på dödsboet som ska betalas.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Vad gäller vid ett arvskifte?

2020-06-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej vad gäller vid arvskifte? Är det bouppteckningen som ligger till grund? Ingår tex verktyg mm i garage som lösöre?
Josefine Bågholt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Vad gäller vid ett arvskifte? Ett arvskifte är något som är ett avtal mellan samtliga delägare i dödsboet. När en person avlider så kommer dödsboets skulder att betalas och en eventuell bodelning att genomföras. Arvsskiftet går sedan ut på att de tillgångar som återstår efter att detta har gjort delas upp mellan de som är delägare i det aktuella dödsboet. På detta vis är det precis som du säger även verktyg och annat som finns i bostaden eftersom det är alla de tillgångar som tillhörde den avlidne som kommer att delas upp. Viktigt att komma ihåg är dock att samtliga delägare i dödsboet, alltså alla arvtagare skall skriva under en handling som visar att det har skett ett arvskifte. Är bouppteckningen grunden till arvsskiftet? Bouppteckningen ligger därför, precis som du säger, till grund för arvsskiftet. Detta eftersom bouppteckningen är en redovisning av den avlidnes tillgångar och skulder såväl som en redogörelse på vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och arvingar genom testamente. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för dig! Vänligen,

Stämmer det att helsyskonbarn har rätt att ärva mer än halvsyskonbarn?

2020-06-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mamma, som är död, hade en halvbror som inte har några barn. Nu när han dog så ärver hans syskons barn eftersom ingen av syskonen lever. Han hade en helsyster och två halvsyskon. De har 3 barn vardera. Min fråga är om alla barn (9 st) ärver lika mycket?Jag har precis fått arvskiftes papper där det framgår att helsystern barn får 4/18 och vi övriga får 1/18. Stämmer det?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Ska alla ni helsyskonbarn och halvsyskonbarn ärva lika mycket efter din mammas halvbror?- Stämmer det att helsyskonbarnen har rätt att ärva mer än halvsyskonbarnen? Om jag har förstått dig rätt så är föräldrarna till din mammas halvbror döda. För att förenkla min text kommer jag att benämna den förälder som din mamma och hennes halvbror hade gemensamt som den gemensamma föräldern. Din mammas halvbrors andra förälder kommer jag att hänvisa till som den andra föräldern. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Arvskifteshandlingen stämmerDet korta svaret på din första fråga är nej – alla ni helsyskonbarn och halvsyskonbarn ska inte ärva lika mycket efter din mammas halvbror.Svaret på din andra fråga är ja – det stämmer att helsyskonbarnen har rätt att ärva mer än halvsyskonbarnen.Med andra ord så stämmer den arvskifteshandling som du har fått.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Halvbroderns föräldrar skulle ha fått ärva 9/18 varFöräldrarna till din mammas halvbror skulle ha ärvt honom om de var i livet, eftersom han inte hade några barn (2 kap. 2 § första stycket ÄB). De skulle ha fått dela lika på arvet.Hela arvet är 18/18. Därmed skulle den gemensamma föräldern och den andra föräldern ha fått ärva 9/18 var.Då de inte längre lever har deras arvsrätt gått över till er helsyskonbarn och halvsyskonbarn, eftersom halvbroderns syskon och halvsyskon inte heller lever (2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Helsyskonbarnen får ta del av båda föräldrarnas hälfter av arvetEra arvslotters storlek påverkas av om ni endast är släkt med den gemensamma föräldern, eller om ni även är släkt med den andra föräldern.Ni sex halvsyskonbarn till halvbrodern är bara släkt med den gemensamma föräldern. Därmed har ni endast rätt att ärva ur den del av halvbroderns arv som skulle ha gått till den gemensamma föräldern (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). De tre helsyskonbarnen är dock släkt med både den gemensamma föräldern och den andra föräldern. Liksom ni halvsyskonbarn har de därför rätt att ärva ur den delen av arvet som skulle ha gått till den gemensamma föräldern (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Dessutom har de rätt att ärva hela den del som skulle ha gått till den andra föräldern (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).Så blir fördelningenArvet som skulle ha gått till den gemensamma föräldern ska delas på nio, eftersom ni totalt är nio hel- och halvsyskonbarn som är släkt med hen. Hen skulle ha ärvt 9/18. Därmed ärver ni allihop 1/18 var.Arvet som skulle ha gått till den andra föräldern ska bara delas på tre, eftersom det endast är de tre helsyskonbarnen som är släkt med hen. Hen skulle ha ärvt 9/18. Därmed ärver de tre helsyskonbarnen 3/18. Tillsammans med arvet om 1/18 genom släktskapet med den gemensamma föräldern ärver helsyskonbarnen totalt 4/18 var.Ni halvsyskonbarn ärver alltså 1/18 var, medan helsyskonbarnen ärver 4/18. Totalt blir det 18/18.SammanfattningAvslutningsvis vill jag sammanfatta mina svar på dina två frågor:Ska alla ni helsyskonbarn och halvsyskonbarn ärva lika mycket efter din mammas halvbror?Nej – ni halvsyskonbarn ska inte ärva lika mycket som helsyskonbarnen. Det beror på att ni endast är släkt med den gemensamma föräldern. Stämmer det att helsyskonbarnen har rätt att ärva mer än halvsyskonbarnen?Ja – det stämmer. Helsyskonbarnens arvslotter blir större eftersom de även är släkt med den andra föräldern. Arvskifteshandlingen som du har fått är därför riktig.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet?

2020-05-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mors syster utan barn avliden. Kvar hennes syster i livet med två barn, syskonbarn. Får vi ärva nu ,eller först när vår mor är död? Funnits syskon till moster som alla är avlidna , finns syskonbarn på de avlidna syskonens sida till moster. Hur fördelas arvet? Lika mellan alla syskonbarnen? Hur fördelas arvet till min mor som stod närmast sin syster. Vem, vilka blir dödsbodelägare, förutom min mor? Med vänlig hälsning
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fördelning av arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är det är barnen till den avlidne personen som ärver i enlighet med 2 kap. 1 § ÄB. Eftersom din mors syster inte hade några barn så kan andra släktingar få ärva istället. Enligt 2 kap. 2 § ÄB att det den avlidnes föräldrar som har rätt att ärva i första hand om inga barn finns. Jag antar att föräldrarna till din mors syster inte finns i livet. Enligt 2 kap. 2§ 2 st ÄB är det då eventuella syskon till den avlidne som får ärva. Således har din mamma rätt att ärva sin syster. Du och ditt syskon får först ärva efter er mor avlidit. Du nämner även att det fanns fler syskon till den avlidne som inte längre finns i livet. Deras barn har rätt att ärva i deras ställe. Om vi antar att den avlidne har 3 syskon, varav 1 är i livet, men de redan avlidna syskonen har barn i livet så ska arvet fördelas i 3 lika stora delar. Detta gäller under förutsättning att det inte finns något testamente. De personer som har rätt att ta del av arvet blir s.k. dödsbodelägare. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vad gäller när en dödsbodelägare inte undertecknar arvskifteshandlingen?

2020-06-26 i Arvsskifte
FRÅGA |En av 4 arvingar vägrar skriva på de andra 3 helt överens hur kan vi "komma i mål" den4e lär ej låta sig övertalas.
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Närmare reglering kring arvsregler återfinns i ärvdabalken (ÄB). Vid dödsfall krävs enligt lag att en bouppteckning förrättas (20 kap. 1 § ÄB). När bouppteckning har verkställts och dödsboet därmed är utrett, ska arvskifte upprättas mellan legala arvingar och universella testamentstagare. Jag tolkar det som att ni nu befinner er i det stadiet där ni ska underteckna arvskifteshandlingen. Av din fråga förstår jag det som att en av dödsbodelägarna inte är enig om arvskiftet och därmed inte undertecknar arvskifteshandlingen. Jag kommer nedan att redogöra för vad ett arvskifte är och därefter förklara hur ni kan komma vidare i ert ärende med hjälp av en skiftesman. ArvskifteVid dödsfall ska ett arvskifte upprättas av arvingar och testamentstagare (23 kap. 1 § första stycket ÄB). Ett arvskifte är ett skriftligt avtal mellan dödsbodelägarna i vilken framgår hur kvarlåtenskapen ska fördelas mellan dem. Av de tillgångar som återstår efter en eventuell bodelning och betalda skulder, ska kvarlåtenskapen genom arvskifte fördelas mellan de legala arvingarna och universella testamentstagarna. Ett arvskifte ska vara skriftligt och undertecknas av samtliga dödsbodelägare (23 kap. 4 § ÄB). Skiftesmannens rollOm dödsbodelägarna inte kommer överens om fördelningen av arvet, kan de ansöka om att en skiftesman ska ta över ansvaret och förrätta arvskiftet. En delägare kan begära om en skiftesman hos tingsrätten (23 kap. 5 § första stycket ÄB). En dödsbodelägare eller person som på något sätt har anknytning till arvskiftet får dock inte utses till skiftesman (23 kap. 5 § tredje stycket ÄB). Tingsrätten utser vanligen en jurist eller advokat till att vara skiftesman. En skiftesman är berättigad till arvode och ersättning för sina utgifter, som ska betalas av dödsboet (23 kap. 5 § första stycket ÄB). Arvodets storlek varierar i varje enskilt fall och beror vanligen på hur omfattande ärendet är och vem som förordnas som skiftesman av tingsrätten. Skiftesmannen ska bestämma tid och plats för arvskifte och kalla samtliga dödsbodelägare till förrättningen. En skiftesman har till uppgift att åstadkomma en lösning och försöka få enighet mellan dödsbodelägarna för att på så vis avveckla dödsboet. Om skiftesmannen emellertid inte kan nå enighet mellan delägarna, har denne rätt att själv fördela arvet (tvångsskifte). Tvångsskifte innebär att skiftesmannen själv beslutar hur tillgångarna ska utskiftas. Om en dödsbodelägare fortfarande inte är nöjd med fördelningen, kan denne klandra arvskiftet. Arvskiftet kommer då att omprövas och eventuellt skiftas på nytt. SlutsatsOm ni inte kan enas om fördelningen av arvskiftet, är en lämplig lösning för er att ta hjälp av en skiftesman. Ansökan av skiftesman görs på domstolens hemsida: https://www.domstol.se/amnen/familj/dodsfall-och-arv/ansok-om-skiftesman/. En ansökningsavgift på 900 kronor tas även ut.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vad gäller för att ett nödtestamente ska gälla och ärver jag när min systers sambo går bort?

2020-06-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Vi är några syskon som undrar hur lagen säger. Vår syster har gått bort nu i maj. Hon har varit sambo i 40 år. Inga barn finns till någon av parterna. När min syster levde så ville hon att vi skulle ärva en del kapital, så vi fick lämna våra bankkontonummer till henne och hon kollade sedan att hon hade fått rätt kontonummer genom att sätta in 50 kr på våra konton för avstämning, detta gjordes 2015 då hon var i sjuk ALS. Gäller muntligt avtal vi var samlade alla syskonen när informationen gavs. Sambon informerade oss nu om att dom har inbördes testamente, där allt skulle ärvas av den efterlevande. Något papper på att syskonen skulle ärva hittar han inte. Kan vi ärva henne eller skall vi anta att sambon ärver allt Vi undrar vem som ärver honom när han går bort, han har en bror, ärver brodern allt då? Eller kommer hennes syskon in som arvtagare då.? Tacksam för svar
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är den juridiska frågan? Det framgår av din fråga att din syster gått bort och att det finns ett inbördes testamente där hennes sambo ärver efter henne. Jag tolkar din fråga som att du dels undrar huruvida ni syskon är arvsberättigade eftersom din syster sagt att ni ska ärva (muntligt avtal) och tagit era kontonummer, samt vem som ärver efter att din systers sambo går bort. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Är du och dina syskon berättigade till arv? För att en handling ska resultera i att personer är berättigade till arv så måste det röra sig om ett testamente. Ett muntligt avtal är alltså inte tillräckligt. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, där dels testatorn (din syster) ska skriva under eller säga att den skrivit under men även vittnena ska skriva under (10 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från formkraven på testamente föreligger dock om personen som gått bort varit förhindrad att upprätta testamente på grund av t.ex. sjukdom, detta kallas nödtestamente och gäller om det muntligen sägs inför två vittnen. Ett nödtestamente blir ogiltigt när tre månader har passerat från och med den eventuella dag en testator återigen blir kapabel att upprätta ett testamente i vanlig ordning. (10 kap. 3 § ÄB). Om din syster varit förhindrad att upprätta ett testamente på grund av att hon haft ALS och inte tillfrisknat under en sammanlagd tremånadersperiod så kan det innebära att ett nödtestamente upprättats. Hon måste i så fall ha tydligt uttalat inför två vittnen vad hon vill ska hända med hennes arv. Nyare testamenten ersätter oftast äldre, men om det nya endast behandlar delar av vad som framgår av det gamla kan det gamla fortfarande bli gällande i vissa delar. Beroende på vad hon sagt i sitt nödtestamente kan påverka ifall det inbördes testamentet blir ersatt eller inte. Vem ärver efter att systerns sambo går bort?Om det inte finns något testamente så gäller den arvsordning som stadgas i ärvdabalken. I första hand så ärver sambons barn (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inte några barn så ärver hans föräldrar och om båda föräldrarna har gått bort så ärver hans syskon, i detta fallet alltså hans bror (2 kap. 2 § ÄB). Du och dina syskon ärver inte efter din systers sambo eftersom ni inte är släkt med sambon, ni har därför ingen arvsrätt enligt arvsordningen i ärvdabalken. För att ni ska vara berättigade till arv så måste sambon skriva ett testamente där ni är arvsberättigade. SammanfattningBeroende på din systers sjukdomstillstånd så kan det röra sig om ett nödtestamente, om hon muntligen inför två vittnen sagt vad hon vill ska hända med sin egendom. Det kan i så fall innebära att ni är berättigade till arv. Om inte rekvisiten för nödtestamente är uppfyllda eller om hon tillfrisknat under tre månader så gäller inte nödtestamentet. Systerns sambo ärver då och ni har ingen legal arvsrätt efter honom. Hoppas du fått svar på din fråga!

Vad är riskerna med att fördela arvet innan skulderna betalats?

2020-05-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min man dog för en månad sedan och vi har varit gifta i 5 år. Han hade ingenting på sig pga skulder till KF. Vi har bara en bil som är värd och skriven på mig från september förra året. Vi har inga gemensamma barn men han har 3 barn från tidigare äktenskap. Min man hade skulder mot sina vänner som vi känner och jag vill sälja bilen och betala hans skulder. Hans son vill att jag skriver över bilen på honom för att han ska betala sina privata skulder(han sa att det var pappas önskan) och han sa att han ska ta pappas skulder och betala men vill inte skriva någon avtal eller något som bekräftar detta. Jag vill att min mans skulder till hans vänner betalas. Vad ska jag göra i denna situation?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Skulder ska prioriteras framför arvNär någon dör måste man i första hand se till att betala av skulderna som den döde haft innan man kan fördela något arv. Det är förstås möjligt att komma överens med arvingen om att denne ska betala en viss skuld eller skulderna med den egendom som personen först fått i arv, men detta förutsätter att man också kan lita på det. Betalar nämligen inte personen skulderna ska fördelningen av arvet "gå åter", dvs personen ska lämna tillbaka egendomen (21 kap. 4 § ärvdabalken). Väcka talan för att återfå egendomen Om arvingen dock vägrar lämna tillbaka egendomen får övriga arvingar väcka talan i domstol mot personen. Skulle ni inte göra det, har långivarna till den avlidne möjlighet att vända sig till en domstol och ansöka om en så kallad boutredningsman (19 kap. 1 § ärvdabalken). Boutredningsmannen tar då över bestämmanderätten över dödsboet, och har i sin tur möjlighet att väcka talan i domstol mot arvingen som vägrar lämna tillbaka egendom. Problemet är bara att boutredningsmannen tar betalt för sitt arbete, något som i första hand ska ske ur dödsboets ficka, men om det inte finns tillräckligt med pengar så är det den som ansökt som får betala personens lön (19 kap. 19 § andra stycket ärvdabalken). Likaså gäller för er om ni väcker talan i domstol mot arvingen. Vad bör du göra?Sammanfattningsvis innebär detta att om sonen inte skulle samarbeta och inte använda bilens värde till att hjälpa till med att betala av skulderna finns det en risk att ni övriga arvingar måste stämma personen i domstol ur egen ficka, eller att en av den avlidnes vänner får ansöka om en boutredningsman som denne får betala själv. Vill du undvika att något av detta händer skulle jag därför råda dig att inte ge ut någon egendom i förtid. Vänligen,

Assistans med arvsskifte, lottläggning, andelsberäkning och testamente

2020-05-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Min mor gick bort i februari i år, och nu ska vi göra ett arvsskifte. Det fanns två stycken testamenten som ligger till grund för arvsskiftet;Ett från 1981 , min styrfar, som skrev med fri förfoganderätt till min mor. Övriga parter i testamentet var jag, min syster samt min systers son Jonas. Övriga i bouppteckningen var hans syskon, varav en är i livet idag. Min styrfar, ägde en del kontanter vid dödsfallet 1981 samt 50 % av en lägenhet. Jonas fick ett förskott på arvet efter Sture på 300,000 kr. Detta gavs som ett lån med ränta. Min mor sålde lägenheten 2017 och köpte en ny lägenhet i Enköping för pengarna. Min mor skrev ett testamente 2019 där hon testamenterade hela lägenheten till mig och min syster. Då min syster behövde pengar 2019 så valde min mor att överlåta 40 % av lägenheten i Enköping till mig. Hon ägde alltså 60 % vid dödsfallet. Nu behöver vi göra ett arvsskifte utefter att det finns testamente att ta hänsyn till, samt arvet efter Sture. Dödsbodelägare är alltså jag, min syster Lena, hennes son Jonas och så Stures syster. Tillgångarna är följande;En lägenhet - 60 %. Värde 840,000 kr. Hela lägenheten är värd cirka 1,4 Mkr. Kontanter m m 30,000 kr. Lånet till Jonas 300,000 kr. Inga skulder finns för min mor. Tacksam för assistans. MvhAnders
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: Ärvdabalk (ÄB). Vilka ärver? Det finns tre stycken arvtagare enligt testamentet. Det är du, din syster och hennes son Jonas. Stures syster ärver tyvärr ingenting eftersom det står i Stures testamente att all hans kvarlåtenskap ska gå till Jonas. Syskon har inte rätt till laglottsskyddet utan det är endast bröstarvingar som har detta, se 7 kap 1§ ÄB. Jag förutsätter att Sture inte hade egna biologiska barn.Enligt bifogat testamente så står det att du och din syster ska ärva allting från henne medan Jonas ska ärva allting från Sture.Sammanfattningsvis finns det egentligen bara tre stycken arvtagare. Det är du och din syster som ska ärva från er mor och det är din systers barn Jonas som ska ärva från Sture. AndelarOm allting de ägde var giftorättsgods vid Stures bortgång så ska Stures och Guns andelar av kvarlåtenskapen antas vara 50/50. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen är Stures och ska tillfalla Jonas och hälften av kvarlåtenskapen från Gun ska tillfalla dig och din syster. Ogiltigt att testamentera bort lägenheten När Gun testamenterade bort lägenheten till dig och din syster så var detta ogiltigt. Detta på grund av att hon samtidigt testamenterade bort Stures andel. Hon testamenterade bort Stures andel för att 840 000 kr är mer än 50% av hela kvarlåtenskapen. Eftersom hon endast har fri förfoganderätt av Stures andel så har hon inte rätt att testamentera bort hans andel, den delen av hennes testamente från 2019 är därför ogiltigt, se 13 kap 1§ ÄB. Förskott på arvJonas har fått ett förskott på sitt arv. Det råder ett antagande att när annan arvinge får en gåva så antas det att det inte är förskott på arv om inte något handling explicit säger att det är ett förskott på arv, se 6 kap 1§ 1st andra meningen ÄB. Om det inte finns en sådan handling så kan Jonas åberopa att detta inte var en gåva. Det stoppar självfallet inte honom från att frivilligt medge att det var en gåva.Om det ska anses vara förskott på arv så ska han avräkna detta förskott från den kvarlåtenskapen som han har fått från Sture. Det betyder att han ska få hälften av kvarlåtenskapen minus 300 000 kr, se 6 kap 1§ 2st ÄB.Andelsberäkning med förskott på arvSom jag har räknat ut det är hela boets värde 870 000 kr varav hälften är till Jonas och hälften är till dig och din syster. Jonas har alltså rätt till 435 000 kr på sin lott fast minus 300 000 kr. Det innebär att han har rätt att få 135 000 kr av boet. Du och din syster är berättigade till 870 000 - 135 000 vilket är 735 000 kr och detta belopp ska hälftendelas mellan er.LotterSedan era andelar av behållningen i boet har framräknats ska andelarna fördelas på lotter av egendomen, dvs. den faktiska fördelningen av egendomen ske mellan delägarna. Enligt 23 kap 2§ ÄB så "äger alla njuta lott av varje slag av egendom dock bör vad ej lämpligen kan delas eller skiljas såvitt möjligt läggas å en lott". Enskild egendom I testamentet så ska det ni får av dödsboet vara enskild egendom. Jag rekommenderar att ni gör ett separat konto i banken för de fall ni får likvida medel. På det sättet kan ni separera dem från giftorättsgods och hålla det borta från beblandning. Om enskild egendom blandas med giftorättsgods så anses den enskilda egendomen förloras och istället bli giftorättsgods (mest aktuellt vid bankinnehav). Råd och rekommendationer Hur ni vill fördela det är upp till er, 23 kap 2§ ÄB är inte bindande utan ni kan komma överens om fördelningen. Ni kan skriva ett samägandeavtal angående lägenheten eller så kan ni köpa ut Jonas från lägenheten. Det bästa vore om ni kunde betala ut Jonas genom att ge honom 135 000 kr i kontanter eller genom annan egendom. Om ni vill sälja lägenheten så kan ni göra det också och fördela kontanterna. Kan ni inte komma överens så kan ni be tingsrätten att tillse en skiftesman som kan besluta för er, se 23 kap 5§ ÄB.Har du följdfrågor så är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se, så ska jag försöka besvara frågorna på bästa sätt.Vänligen,