Hur ska fördelningen av lösöre göras vid arvskifte?

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA
Hur skall fördelning av lösöre göras till respektive arvinge? Det är 3 som skall dela varav ena delen är 4 barn som ärver sin avlidne fars lott.
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den faktiska fördelningen av lösöre ska göras mellan arvingarna vid ett arvskifte. Regler om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.

Kort om dödsbo

Då någon avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes samlade skulder och tillgångar och kvarstår till dess att tillgångarna, efter det att skulderna har betalats, har fördelats mellan de arvsberättigade genom arvskifte. Innan arvskiftet kan genomföras måste dock en boutredning göras. Denna syftar till att närmare kartlägga dödsboets skulder och tillgångar. Dessa ska sedan nedtecknas i en bouppteckning vilken ska registreras hos Skatteverket (20 kap. 1 § ärvdabalken). Slutligen ska eventuella skulder betalas (21 kap. ärvdabalken). Det som därefter återstår av den avlidnes tillgångar utgör kvarlåtenskapen och är det som ska fördelas mellan de arvsberättigade i arvskiftet. Denna fördelning ska göras i enlighet med den legala arvsordningen eller ett eventuellt testamente.

Ovanstående förvaltning av dödsboet ska, i första hand, göras av den avlidnes efterlevande make/maka, sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa brukar kallas för dödsbodelägare eftersom de all äger en andel i dödsboet. Av din fråga att döma verkar det redan vara utrett vilka som är arvingar i din situation. Jag utgår därför från att dessa även är dödsbodelägare.

Hur arvskiftet går till

Arvskiftet är fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap mellan dödsbodelägarna. Som nämnts ovan ska fördelningen göras antingen i enlighet med den legala arvsordningen eller i enlighet med ett eventuellt testamente. Eftersom du inte nämner något om ett testamente i din fråga så utgår från jag att ett sådant saknas. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt arvsordningen.

Vid en fördelning enligt den legala arvsordningen fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i en av tre arvsklasser (2 kap. ärvdabalken). I första hand fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den första arvsklassen fördelas kvarlåtenskapen istället mellan de arvsberättigade i den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den andra arvsklassen går man slutligen vidare till den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ärvdabalken). Har en av de arvsberättigade i arvsklassen avlidit och efterlämnat barn så träder dessa i förälderns ställe (med undantag för den avlidnes kusiner, dessa är inte arvsberättigade). Som konstaterats ovan verkar det redan utrett vilka som är arvsberättigade i din situation. Jag kommer därför inte att gå närmare in på vilka som ingår i vilken arvsklass.

Enligt arvsreglerna i ärvdabalken ska varje gren inom en arvsklass ta lika stor del av kvarlåtenskapen. I ditt fall innebär detta att de tre arvslotterna ska vara lika stora (varje gren tilldelas en tredjedel var). Den arvslott som ska fördelas mellan de fyra barnen ska i sin tur fördelas lika dem emellan. Arvskiftet är emellertid en privat angelägenhet (23 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att det står dödsbodelägarna fritt att själva fördela dödsboets tillgångar mellan sig i den mån de kan komma överens om detta. Exempelvis kan de kringgå ärvdabalkens regler om arvslotternas storlek. De arvsberättigade kan alltså komma överens om att någon av dem ska få mer eller mindre i arv än de andra. De kan även komma överens om vem som ska få vad av lösöret. Notera dock att det finns vissa begränsningar vid fördelningen av fast egendom (23 kap. 3 § 2-3 styckena ärvdabalken).

Kan dödsbodelägarna inte komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas så stadgar lagen att samtliga dödsbodelägare, mer eller mindre, har en rätt att få del i varje tillgängligt egendomsslag (23 kap. 3 § ärvdabalken). Skulle en konflikt rörande kvarlåtenskapens fördelning inte kunna lösas av dödsbodelägarna själva kan de därtill begära att tingsrätten utser en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). Dennes uppgift är att värdera och fördela kvarlåtenskapen vid en eventuell tvist mellan dödsbodelägarna. I första hand ska skiftesmannen försöka hitta en lösning som alla dödsbodelägare kan enas om. Skulle detta inte vara möjligt så kan skiftesmannen göra ett så kallat tvångsskifte. Värt att notera är dels att det kostar att ansöka om skiftesman och dels att skiftesmannen har en rätt till arvode och ersättning för sina kostnader.

I det fall någon av dödsbodelägarna är missnöjda med arvskiftet kan detta klandras genom att talan väcks i tingsrätten (23 kap. 5 § ärvdabalken med hänvisning till 17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Detta måste dock göras inom 4 veckor från det att den klandrande delägaren har tagit del av arvskiftet. Arvskiftet kan då komma att omprövas och, om tingsrätten finner det lämpligt, skiftas om.

Vad innebär detta för dig?

I ditt fall innebär detta att det står de arvsberättigade fritt att fördela lösöret mellan sig, förutsatt att de kan komma överens om detta. Skulle de inte kunna komma överens kan det vara en bra idé att begära att tingsrätten utser en skiftesman för att på ett så smidigt sätt som möjligt lösa dispyten.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.

Vänligen,

Joakim Strömbladh
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (628)
2021-04-06 Ta egendom ur dödsbo
2021-03-31 Behöver dödsbodelägare betala dödsboet utgifter?
2021-03-31 Hur länge kan man överklaga ett arvskifte?
2021-03-29 Värdering av bostadsrätt vid arvskifte

Alla besvarade frågor (91196)