Hur kommer arvet efter min son att fördelas?

2020-07-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Min son är död. Hur ärver jag som fader och hans 2 syskon
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterFörst av allt vill jag beklaga din förlust.Jag tolkar det du har skrivit som att du undrar hur arvet efter din son kommer att fördelas, mot bakgrund av att det är du och din sons två syskon som är hans närmaste släktingar.Om jag har förstått dig rätt så var din son inte gift. Jag utgår även från att han inte hade några egna barn eftersom du inte nämner något om det. Utöver det utgår jag från att de två syskonen är din sons helsyskon. Med det menar jag att din son och hans syskon har samma föräldrar. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Du ärver hälften av din sons tillgångarSom fader till din son har du rätt att ärva hälften av de tillgångar som han har lämnat efter sig, hans så kallade kvarlåtenskap (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Vem som har rätt att ärva den andra hälften av kvarlåtenskapen beror på om din sons andra förälder fortfarande lever eller inte.Den andra föräldern eller de två syskonen ärver resten av tillgångarnaLever den andra föräldern har hen rätt att ärva den andra hälften av kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § första stycket och 1 kap. 1 § ÄB).Har den andra föräldern däremot dött är det istället din sons två syskon som ärver den andra hälften av kvarlåtenskapen tillsammans (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). De får dela lika på sin hälft (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).SammanfattningHälften av arvet efter din son kommer att tillfalla dig, eftersom du är hans fader. Den andra hälften av arvet kommer att gå till din sons andra förälder om hen fortfarande lever. Har den andra föräldern dött är det istället din sons två syskon som får ärva den andra hälften av arvet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vems ansvar är det att göra arvsskiftet?

2020-07-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Jag undrar vems ansvar det är att göra arvskiftet. Personen i fråga som är maka till den avlidne säger att hon inte bryr sig. Vi är särkullbarn så det är efter vår mor vi ska ha arvskiftet, vi har provat prata med henne men det går ej. Hur går man vidare i detta?Tack
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag uppfattar det som att din fråga handlar enbart om vem som ska sköta arvskiftet och inte hur arvet ska fördelas eller hur boutredningen går till. För mer information om hur de sakerna går till finns regler i ärvdabalkens första till och med sjunde kapitel vad gäller arvets fördelning och i ärvdabalkens 20 kapitel vad gäller bouppteckningen. Arvsskiftet ska om den döde varit gift också föregås av en bodelning (9 kapitlet Äktenskapsbalken). Du kan också söka efter tidigare svar på frågor om de sakerna här på Lawline. ArvskiftetDe som ska förrätta arvskiftet är den dödes arvingar och universella testamentstagare (23 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Arvingar är den dödes barn samt make eller maka om det finns gemensamma barn. Universella testamentstagare är sådana som ärver genom testamente och som inte är arvingar. Om ni är överens om hur arvet ska fördelas kan ni sköta arvskiftet själva. Det ska då upprättas en handling över arvskiftet som undertecknas av alla dödsbodelägare. Dödsbodelägare är make eller maka, arvingar samt universella testamentstagare. Det innebär alltså i er situation att ni kan göra en fördelning av arvet som ni är överens om och sedan ska både ni och den avlidnes partner underteckna arvskifteshandlingen. Om ni inte är överensSkulle ni inte vara överens så kan vem som helst av dödsbodelägarna ansöka om en boutredningsman (19 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Det görs hos Tingsrätten som då utser en boutredningsman och boutredningsmannen blir då den som ska förvalta och utreda dödsboet. Dödsboutredningen ligger sedan till grund för arvskiftet. Hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Hur ska en skiftesmans arvode beräknas när dödsboet redan är skiftat, och pengarna måste betalas av arvtagarna?

2020-07-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Konflikt vid bouppdelning, tingsrätten utsåg en advokat för skifte. Två systrar delar på 75% de fick 430000:- var, Resterande parterna 3 stycken delar på 25%. Advokatkostnaden kostade 80000:- en person fick 12,5% vilket gav 134.000 två personer fick 6,25% de fick 69.000:- var.Nu till problemet: (Arvstvisten har pågått i ca 3 år.)Den som fick 12,5% av arvet betalar endast 10.000:- enl henne själv av advokatkostnadenDe andra ska betala 17.500:- var, fyra personer ska betala ( även de 2 som bara fick de fick 6,25% (69.000:-) Är det rimlig kostnad då en har betallt 10.000:- och tänker inte betala ett öre mer.Systrarna vill även ha betalt för avyttringen i efterhand när allt är klart skiftet är gjort.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag ska gå rakt på sak på hur man bör beräkna kostnadsfördelningen och hur den då ska fördelas på arvtagarna.Vad gäller både boutredningsmän och skiftesmän ska dessa betalas, så långt det går, av dödsboet (se ärvdabalken 19:19 och 23:5). Detta innebär att hela advokatkostnaden för den utsedde advokaten ska dras från arvet, innan arvet betalas ut. I detta fall har ni redan skiftat arvet, och man får då räkna ut det på ett annat sätt. I detta fall kan du räkna ut advokatkostnaden på följande sätt.Varje person ska betala av advokatsumman lika stor andel som de fått i arv. De som fått dela på 75% av arvet får alltså dela på 75% av advokatkostnaden. De ska då totalt betala 60.000 av advokatkostnaden. Den som fick 12.5% får då betala 10.000, medan de resterande två personerna får betala totalt 12.5% av kostnaden, alltså 5.000 kr var.Detta är det korrekta sättet att beräkna kostnadsfördelningen. Resultatet blir då ungefär densamma som om man först hade dragit advokatkostnaden på 80.000 direkt från arvet innan det delades ut. Den som fick 12.5% av arvet har då faktiskt alldeles rätt i att hon endast ska behöva betala 12.5% av advokatkostnaden, alltså 10.000 kr.Vad gäller systrarnas krav på betalt för en försäljning ska detta bedömas på följande sätt. Dessa systrar har endast rätt till betalt om de har ett giltigt krav på dödsboet. Om de kan visa att de har nödvändiga kostnader som uppstått i samband med att de förvaltat dödsboet, bör de få ersättning för detta. Detta skulle exempelvis kunna vara att de tagit ur egen ficka när de betalat räkningar för dödsboet. Den kostnaden bör då fördelas på samma sätt som advokatkostnaden. Angående dessa kostnader bör ni alltså först bedöma för att avgöra om de ens är giltiga krav på dödsboet som ska betalas.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Vad gäller vid ett arvskifte?

2020-06-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej vad gäller vid arvskifte? Är det bouppteckningen som ligger till grund? Ingår tex verktyg mm i garage som lösöre?
Josefine Bågholt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Vad gäller vid ett arvskifte? Ett arvskifte är något som är ett avtal mellan samtliga delägare i dödsboet. När en person avlider så kommer dödsboets skulder att betalas och en eventuell bodelning att genomföras. Arvsskiftet går sedan ut på att de tillgångar som återstår efter att detta har gjort delas upp mellan de som är delägare i det aktuella dödsboet. På detta vis är det precis som du säger även verktyg och annat som finns i bostaden eftersom det är alla de tillgångar som tillhörde den avlidne som kommer att delas upp. Viktigt att komma ihåg är dock att samtliga delägare i dödsboet, alltså alla arvtagare skall skriva under en handling som visar att det har skett ett arvskifte. Är bouppteckningen grunden till arvsskiftet? Bouppteckningen ligger därför, precis som du säger, till grund för arvsskiftet. Detta eftersom bouppteckningen är en redovisning av den avlidnes tillgångar och skulder såväl som en redogörelse på vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och arvingar genom testamente. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för dig! Vänligen,

Vad gäller om en dödsbodelägare avlider innan arvskiftet?

2020-07-16 i Arvsskifte
FRÅGA |hejsan! Min far gick bort för fem år sedan och min mor gick bort nyligen. Vi är fyra syskon som får dela dödsboet. Jag har fått diagnosen cancer och undrar vad som händer med min del om jag dör innan delningen av arvet genomförts?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag beklaga din förlust och omständigheterna i ditt fall. Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller i din situation med hänvisning till aktuell lagstiftning.Rätten att taga arvRättsregler kring arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB). Arv kan enbart tagas av den som lever vid arvlåtarens död (1 kap. 1 § första meningen ÄB). Vidare gäller att den som har rätt att ta arv eller testamente först sedan en arvinge eller universell testamentstagare har avlidit, är delägare i dennes bo men inte i arvlåtarens (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).Vad gäller i ditt fall?För att vara berättigad till arv måste man vara i liv vid arvlåtarens död. Eftersom du är i livet när din mor (arvlåtaren) avlidit, innebär det att du har rätt att ärva efter henne. Du är dödsbodelägare i din mors dödsbo och din del av arvet ska tillfalla dig. Det har ingen betydelse om man avlider innan arvskiftet har genomförts.De som ska ärva din kvarlåtenskap, exempelvis legala arvingar eller universella testamentstagare kommer att vara delägare i ditt dödsbo. De kommer alltså inte att träda i ditt ställe som dödsbodelägare i din mors dödsbo. Din del av arvet som du fått efter din mor kommer att ingå som en tillgång i din kvarlåtenskap.SlutsatsFör att summera rättsläget så gäller att du är dödsbodelägare i din mors dödsbo. Du ska således tillskiftas en del av hennes kvarlåtenskap. Din rätt till arvet påverkas inte även om arvskiftet ännu inte har genomförts. När du avlider kommer sedan din del av arvet som du ärvt efter din mor att ingå som en tillgång i ditt dödsbo. De som är berättigade till arv efter dig kommer att vara delägare i ditt dödsbo och då tillskiftas en del av arvet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad är formkraven för att verkställa en gåva efter gåvogivaren dött och hur kan man klandra ett arvskifte?

2020-07-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Tacksam för svar på följande frågeställning: Person A skriver ett gåvobrev vilket skriftligen bevittnas av person C, på originalet. Gåvan avser en bil, vilken enligt gåvobrevet ska tillfalla person B efter person A:s död. Person A sänder person B en ovidimerad fotokopia av det vidimerade originalgåvobrevet.Person A avlider. Person B underrättar skriftligen bouppteckningsmannen (BM) och sänder denne ovidimerad fotokopia på o.n. gåvobrev. (Vidimerad kopia på gåvobrevet finns ej).BM uppger för person B att originalet på gåvobrevet ej står att finna.Person A har barn D som lever. Hur ska person B agera i detta läget - vad är rimligt? (värdet på bilen är ca200.000:-). Är person B att anse som dödsbodelägare innebärande att BM är skyldig att tillsända B bouppteckningen för godkännande? Om B ej skriver under bouppteckningen, vilka rättsliga åtgärder kan B vidta för att få rätten till bilen? (Tradition har ej skett och bilen är i dödsboets besittning).Vilket bevisvärde kan o.n. ovidimerade kopia på gåvobrevet anses ha?Finns det några rättsfall att hänvisa till där originalgåvobrevet avs lösöre är försvunnet, endast ovidimerad kopia finnes, och omständigheterna i övrigt överenstämmer med o.n. situation?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga ska jag redogöra för vad som krävs för att en gåva ska bli giltig efter gåvogivarens bortgång samt vilket bevisvärde en vidimerad fotokopia kan ha. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Kan man ge bort gåvor efter sin död? En gåva som man lovar någon efter sin död har karaktären av ett testamentsförordnande. Således ska egendom som man önskar annan vid sitt egna frånfälle meddelas genom en testamentshandling. Ett testamente ska iaktta lagstadgad formkrav. Dessa framkommer av 10 kapitlet. 1 § ÄB. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det är skriftligt, bevittnat av två personer som inte omfattas av jävskretsen i 10 kapitlet. 4 § ÄB samt undertecknat av testator och vittnena. För att få lova bort egendom efter sin död krävs att man skrivit ett testamente som iakttar dessa kraven, annars kan inte gåvan verkställas. Vem är dödsbodelägare?En dödsbodelägare kan vara en arvinge eller en testamentstagare (det vill säga någon som är förordnad egendom genom testamente). En dödsbodelägare kan klandra ett testamente om de anser att de är oriktigt på något vis enligt 13 kapitlet och 14 kapitlet ÄB. Det kan handla om att formkraven i testamentet inte är uppfyllda eller att man anser att det är förfalskat eller liknande. Det krävs att man har bevis för sitt påstående, anser man att ett testamente har givits fel tolkning måste den som påstår så frambringa bevis för sitt påstående. Bevisbördan i dessa sammanhangen är hög och det följer sakens unika karaktär, den som skrivit testamentet kan ju inte höras. En ovidimerad fotokopia får anses ha ett relativt lågt bevisvärde men kan få ett högre om omständigheterna talar för dess äkthet. Det är helt upp till rätten hur de bedömer bevisen i hela sammanhanget. Vad krävs för att ett arvskifte ska godkännas? För att skifte ska kunna ske krävs samtliga dödsbodelägares samtycke. För de som inte samtycker får isåfall en klandertalan väckas enligt 13 - 14 kapitlet. Utifrån din fråga kan jag inte konstatera huruvida det finns fog att upprätta en klandertalan för er del. Det enda jag kan konstatera utifrån din fråga är att gåvobrevet i sin nuvarande omfattning inte kan verkställas på grund av att det saknar ett vittne (formkrav för testamente är 2 vittnen). SlutsatsUtifrån din fråga kan jag konstatera att gåvobrevet inte kan verkställas såsom testamente då det avviker från formkraven. Om ni anser att det bör verkställas får ni väcka en klandertalan och försöka driva igenom er sak med hjälp av de bevisen ni förmår att presentera. Att ge ett konkret svar i det avseendet ryms inte inom vår gratisrådgivning då det kräver omfattande utredning. För att ett skifte ska kunna ske krävs samtliga dödsbodelägares samtycke. Jag känner inte till något rättsfall i stil med det du beskriver. Om du önskar få ytterligare hjälp i ditt ärende är du välkommen att kontakta oss Här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Vad gäller när en dödsbodelägare inte undertecknar arvskifteshandlingen?

2020-06-26 i Arvsskifte
FRÅGA |En av 4 arvingar vägrar skriva på de andra 3 helt överens hur kan vi "komma i mål" den4e lär ej låta sig övertalas.
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Närmare reglering kring arvsregler återfinns i ärvdabalken (ÄB). Vid dödsfall krävs enligt lag att en bouppteckning förrättas (20 kap. 1 § ÄB). När bouppteckning har verkställts och dödsboet därmed är utrett, ska arvskifte upprättas mellan legala arvingar och universella testamentstagare. Jag tolkar det som att ni nu befinner er i det stadiet där ni ska underteckna arvskifteshandlingen. Av din fråga förstår jag det som att en av dödsbodelägarna inte är enig om arvskiftet och därmed inte undertecknar arvskifteshandlingen. Jag kommer nedan att redogöra för vad ett arvskifte är och därefter förklara hur ni kan komma vidare i ert ärende med hjälp av en skiftesman. ArvskifteVid dödsfall ska ett arvskifte upprättas av arvingar och testamentstagare (23 kap. 1 § första stycket ÄB). Ett arvskifte är ett skriftligt avtal mellan dödsbodelägarna i vilken framgår hur kvarlåtenskapen ska fördelas mellan dem. Av de tillgångar som återstår efter en eventuell bodelning och betalda skulder, ska kvarlåtenskapen genom arvskifte fördelas mellan de legala arvingarna och universella testamentstagarna. Ett arvskifte ska vara skriftligt och undertecknas av samtliga dödsbodelägare (23 kap. 4 § ÄB). Skiftesmannens rollOm dödsbodelägarna inte kommer överens om fördelningen av arvet, kan de ansöka om att en skiftesman ska ta över ansvaret och förrätta arvskiftet. En delägare kan begära om en skiftesman hos tingsrätten (23 kap. 5 § första stycket ÄB). En dödsbodelägare eller person som på något sätt har anknytning till arvskiftet får dock inte utses till skiftesman (23 kap. 5 § tredje stycket ÄB). Tingsrätten utser vanligen en jurist eller advokat till att vara skiftesman. En skiftesman är berättigad till arvode och ersättning för sina utgifter, som ska betalas av dödsboet (23 kap. 5 § första stycket ÄB). Arvodets storlek varierar i varje enskilt fall och beror vanligen på hur omfattande ärendet är och vem som förordnas som skiftesman av tingsrätten. Skiftesmannen ska bestämma tid och plats för arvskifte och kalla samtliga dödsbodelägare till förrättningen. En skiftesman har till uppgift att åstadkomma en lösning och försöka få enighet mellan dödsbodelägarna för att på så vis avveckla dödsboet. Om skiftesmannen emellertid inte kan nå enighet mellan delägarna, har denne rätt att själv fördela arvet (tvångsskifte). Tvångsskifte innebär att skiftesmannen själv beslutar hur tillgångarna ska utskiftas. Om en dödsbodelägare fortfarande inte är nöjd med fördelningen, kan denne klandra arvskiftet. Arvskiftet kommer då att omprövas och eventuellt skiftas på nytt. SlutsatsOm ni inte kan enas om fördelningen av arvskiftet, är en lämplig lösning för er att ta hjälp av en skiftesman. Ansökan av skiftesman görs på domstolens hemsida: https://www.domstol.se/amnen/familj/dodsfall-och-arv/ansok-om-skiftesman/. En ansökningsavgift på 900 kronor tas även ut.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vad gäller för att ett nödtestamente ska gälla och ärver jag när min systers sambo går bort?

2020-06-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Vi är några syskon som undrar hur lagen säger. Vår syster har gått bort nu i maj. Hon har varit sambo i 40 år. Inga barn finns till någon av parterna. När min syster levde så ville hon att vi skulle ärva en del kapital, så vi fick lämna våra bankkontonummer till henne och hon kollade sedan att hon hade fått rätt kontonummer genom att sätta in 50 kr på våra konton för avstämning, detta gjordes 2015 då hon var i sjuk ALS. Gäller muntligt avtal vi var samlade alla syskonen när informationen gavs. Sambon informerade oss nu om att dom har inbördes testamente, där allt skulle ärvas av den efterlevande. Något papper på att syskonen skulle ärva hittar han inte. Kan vi ärva henne eller skall vi anta att sambon ärver allt Vi undrar vem som ärver honom när han går bort, han har en bror, ärver brodern allt då? Eller kommer hennes syskon in som arvtagare då.? Tacksam för svar
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är den juridiska frågan? Det framgår av din fråga att din syster gått bort och att det finns ett inbördes testamente där hennes sambo ärver efter henne. Jag tolkar din fråga som att du dels undrar huruvida ni syskon är arvsberättigade eftersom din syster sagt att ni ska ärva (muntligt avtal) och tagit era kontonummer, samt vem som ärver efter att din systers sambo går bort. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Är du och dina syskon berättigade till arv? För att en handling ska resultera i att personer är berättigade till arv så måste det röra sig om ett testamente. Ett muntligt avtal är alltså inte tillräckligt. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, där dels testatorn (din syster) ska skriva under eller säga att den skrivit under men även vittnena ska skriva under (10 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från formkraven på testamente föreligger dock om personen som gått bort varit förhindrad att upprätta testamente på grund av t.ex. sjukdom, detta kallas nödtestamente och gäller om det muntligen sägs inför två vittnen. Ett nödtestamente blir ogiltigt när tre månader har passerat från och med den eventuella dag en testator återigen blir kapabel att upprätta ett testamente i vanlig ordning. (10 kap. 3 § ÄB). Om din syster varit förhindrad att upprätta ett testamente på grund av att hon haft ALS och inte tillfrisknat under en sammanlagd tremånadersperiod så kan det innebära att ett nödtestamente upprättats. Hon måste i så fall ha tydligt uttalat inför två vittnen vad hon vill ska hända med hennes arv. Nyare testamenten ersätter oftast äldre, men om det nya endast behandlar delar av vad som framgår av det gamla kan det gamla fortfarande bli gällande i vissa delar. Beroende på vad hon sagt i sitt nödtestamente kan påverka ifall det inbördes testamentet blir ersatt eller inte. Vem ärver efter att systerns sambo går bort?Om det inte finns något testamente så gäller den arvsordning som stadgas i ärvdabalken. I första hand så ärver sambons barn (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inte några barn så ärver hans föräldrar och om båda föräldrarna har gått bort så ärver hans syskon, i detta fallet alltså hans bror (2 kap. 2 § ÄB). Du och dina syskon ärver inte efter din systers sambo eftersom ni inte är släkt med sambon, ni har därför ingen arvsrätt enligt arvsordningen i ärvdabalken. För att ni ska vara berättigade till arv så måste sambon skriva ett testamente där ni är arvsberättigade. SammanfattningBeroende på din systers sjukdomstillstånd så kan det röra sig om ett nödtestamente, om hon muntligen inför två vittnen sagt vad hon vill ska hända med sin egendom. Det kan i så fall innebära att ni är berättigade till arv. Om inte rekvisiten för nödtestamente är uppfyllda eller om hon tillfrisknat under tre månader så gäller inte nödtestamentet. Systerns sambo ärver då och ni har ingen legal arvsrätt efter honom. Hoppas du fått svar på din fråga!