Kan man avsäga sig sin rätt till arv?
Hej! Jag och mina två syskon har ett problem. Vår far som vi aldrig hållit någon kontakt med har precis avlidit. Nu sitter vi tre med ett dödsbo och en begravning som vi inte önskar ha att göra med. För ordningens skull har jag och mina syskon tagit hand om hans begravning i form av kremering utan ceremoni. Vi har fått reda på att pappa hade enorma skulder som han lämnade efter sig och inga tillgångar i Sverige. Dock har han ett obetalt hus i Chile som vi inte heller reder ut eller vill ha med det att göra. Lägenheten som min pappa bodde i är en hyreslägenhet där det finns en borgensman som står med.
Mina frågor är:
Kan vi tre barn på något sätt avsäga oss arvsrätten och hela den här historian som vi inte vill vara delaktiga i?
Vi hjälpte till med begravningen. Blir vi nu skyldiga att gå vidare med dödsbo och bouppteckning också?
Problemet är ju att vi har noll insikt i huset i Chile och det skulle kosta otroligt mycket pengar att involvera advokater i det, pengar som vi inte har att betala. Vi har adressen till huset och vet att det är ett litet hus som inte räcker att betala några större skulder med om någon nu skulle lyckas få kontroll över en försäljning eller kontakt med banker där nere.
Vi sitter i en mycket märklig situation och vet varken in eller ur hur vi skall göra.
Tack på förhand för svar.
Varma hälsningar
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om arvsrätt finns i Ärvdalbalken(ÄB).
Kan en arvinge avsäga sig sin rätt till arv och hur går det till?
En arvinge kan avsäga sig sin rätt till arv på två sätt.
Den första möjligheten är att arvingen skriftligen avsäger sig rätten till arv medan arvlåtaren är i livet, t.ex. genom att godkänna ett testamente som arvlåtaren har upprättat eller genom att ingå ett skriftligt avtal med arvlåtaren. Bröstarvingar har dock alltid rätt att få ut sin laglott eller avstå från laglotten mot skäligt vederlag som motsvarar laglotten (17 kap. 2 § ärvdabalken). Laglotten är en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott som stadgas i 7 kap. 1 § ÄB. I detta fall har er fader avlidit och det är därför inte möjligt för er att göra en avsägelse hos honom.
Den andra möjligheten är att avsäga sig rätt till arv efter dödsfallet. Hur man avsäger sig sin rätt till arv efter arvlåtarens död är däremot inte reglerat i lag, utan följs av Skatteverkets föreskrifter. För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till en avsägelse i ett bouppteckningsärende, ska en avsägelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om avsägelsen sker före bouppteckningsförrättningen kommer den som avsagt sig arvet inte antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen. Om en sådan särskild handling inte har lämnats in till Skatteverket före förrättningen kan avsägelsen istället antecknas i bouppteckningen och skrivas under av den som avsagt sig sitt arv. Här kan du ta del av mer information beträffande förfarandet via Skatteverkets hemsida: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.1/340761.html#h-Om-en-brostarvinge-avsager-sig-ett-arv
Vilka konsekvenser får avsägelsen?
Den arvingen som avsäger sin rätt till arv slutar att vara dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de resterande arvingarna. Avsägelsen innebär också att skyldigheterna som vanligen åläggs en dödsbodelägare inte tillkommer arvingen som har avsagt sig sin arvsrätt.
Enligt din bakgrundsinformation bör ni kunna avsäga er rätt till arv genom att lämna in en avsägelsehandling till Skatteverket eller genom att göra anteckning i bouppteckningen. Genom avsägelsen kommer ni kunna undgå att utföra uppgifterna som i lag tillkommer dödsbodelägare, bl.a kommer ni inte behöva arrangera tid och ort för bouppteckning (20 kap. 2 § ärvdabalken) eller delta vid arvskiftet (23 kap. 1 § ärvdabalken).
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.
Vänliga hälsningar,
