Hur ska arvet fördelas mellan gemensamma barn och särkullbarnet?
Jag har en son från ett tidigare äktenskap och 2 söner från mitt nuvarande äktenskap. Om min man dör och jag ärver 5 miljoner hur fördelas dessa pengar mellan våra barn när jag dör? Vi har äktenskapsförord och allt vi äger, var och en är enskild egendom. Jag har ca 1,5 miljon i förmögenhet.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvsfördelnigen ska gå till mellan dina barn (två gemensamma och ett särkullbarn). Regleringen inom detta område finns i Ärvdabalken (ÄB) och även äktenskapsbalken (ÄktB).
Vid dödsfall
När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap 2 § ÄktB eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.
Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap 1 § ÄB. Dvs att den efterlevande maken ärver barnens arv (alltså makens kvarlåtenskap). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.
Den efterlevande makens arvsrätt omfattar inte emellertid särkullbarnens del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap 9 § ÄB.
Arvsfördelning
Vid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn (dvs barn som inte är gemensamt) tillhör den första arvsklassen, 2 kap 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap 3 § ÄB. En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet. Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att utfå lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.
Ditt fall
Dina barn ska ärva en lika stor andel/kvot av din kvarlåtenskap (allt som tillhör dig). Avlider du först har särkullbarnet rätt att få ut sin andel/kvot innan den efterlevande maken (din man). Avlider du efter honom kan alla få ut sin andel/kvot samtidigt. Utifrån omständigheterna ovan låter som att du bara har enskild egendom. Detta innebär att detta ingår I din kvarlåtenskap och är vad alla dina barn kommer att ärva (lika mellan de, dvs att de får 1/3 var av din kvarlåtenskap var). Avlider din man först, ärver du hans kvarlåtenskap innan era gemensamma barn. Det de ärver är emellertid ½ var av hans kvarlåtenskap och 1/3 av din kvarlåtenskap.
Sammfattningsvis får gemensamma barnen 1/2 av sin pappas kvarlåtenskap och 1/3 av din kvarlåtenskap var. Särkullbarnet ärver enbart dig och får således 1/3 av din kvarlåtenskap.
Vill du dela arvet på ett annat sätt kan du göra detta genom ett testamente. Huvudregeln är att det enligt 10 kap 1 § ÄB ska upprättas skriftligen med två vittnen. Testator ska skriva under testamentshandlingen i vittnenas närvaro. Vittnena ska bestyrka testamentet genom sina underskrifter. Värt att tänka på är dock att bröstarvingarna (som är fallet för dina barn) har en skyddad arvsrätt genom reglerna om laglott, dvs hälften av den legala arvslotten (det barnen skulle ha fått om det inte fanns ett testamente). Testamenterar du bort din kvarlåtenskap med full äganderätt, kan särkullbarnet eller de gemensamma barnen begära jämkning av testamentet på grund av att deras laglott kränkts, 7 kap 1 § ÄB. Särkullbarnets begäran om jämkning krävs för att denne ska få ut sitt arv medan de gemensamma barnen får trots sin begäran ändå inte ut sin laglott efter den avlidne omedelbart (detta är om det finns en efterlevande make). Men jämkningen leder till att den efterlevande maken får andelen/kvoten från den avlidne motsvarande laglotten med fri förfoganderätt i stället för med full äganderätt och kan således inte testamentera bort den.
Jag hoppas att detta var till hjälp! Hör av dig annars.
Vänligen,
