Vad gör man när dödsbodelägarna inte är överens om arvskiftet?

2020-08-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Vi har kommit så långt som att bouppteckningen är registrerad hos skattemyndigheten och håller på med arvsskiftet. Bankjurist håller i arvsskiftet, jag är änka och har 2 särkullbarn". En person bromsar hela tiden med det ena eller det andra. Klagar på poster som personen redan skrivit på. Vi kommer aldrig till avslut känns det som. Som det ser ut kommer personen hålla på hur länge som helst. Det är 5 månader sen bouppteckningen anlände och godkänts av skattemyndigheten. Kan man inte göra ngt för att få ett avslut?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem är dödsbodelägare och vilka uppgifter har denne?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. När en person har avlidit bildas ett dödsbo av dennes tillgångar och skulder. Arvingar till den avlidne blir sedermera dödsbodelägare. Att vara dödsbodelägare innebär att man förvaltar dödsboet. (18 kap. 1 § ÄB) Det är även dödsbodelägarna som företar arvskiftet. (23 kap. 1 § ÄB)Går det att påskynda arvskiftet?I händelse av att dödsbodelägarna inte kan besluta om arvskifte kan en enskild dödsbodelägare begära att tingsrätten utser en skiftesman. Dennes uppgift är att skifta boet, vilket bland annat innebär att klargöra när och hur detta ska ske. Skiftesmannen kan även besluta i frågor som dödsbodelägarna ej är överens i. (23 kap. 5 § ÄB)Jag hoppas att det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline!Mvh,

Hur ska arvet efter min pappa fördelas?

2020-08-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Min pappa har gått bort och det finns inget testamente. Så jag undrar då jag har en halvbror som inte är son till min pappa, men vi har samma mamma och dom är inte gifta eller sambos så jag undrar hur man fördelar arvet då ?Tack på förhand
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag vill börja med att beklaga din förlust. Om jag har förstått dig rätt så undrar du hur arvet efter din pappa ska fördelas. Han hade inte skrivit något testamente och var varken gift eller sambo när han dog. Jag tolkar det du har skrivit som att du är hans enda barn och att din pappa inte har adopterat din halvbror.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Den legala arvsordningen avgör vem som ärverDet är den legala arvsordningen som gäller i din pappas fall, eftersom han inte hade skrivit något testamente. Arvsordningen finns i lagen och avgör vem som har rätt att ärva din pappas kvarlåtenskap, det vill säga hans tillgångar.Du ärver allt efter din pappaDu har rätt att ärva alla tillgångar som var din pappas, eftersom du är hans enda barn (2 kap. 1 § ÄB). Din mamma har inte rätt till något arv eftersom hon inte var gift med din pappa när han dog. Din halvbror har inte heller rätt till något arv eftersom han inte är släkt med din pappa. Det är med andra ord bara du som har rätt att ärva något efter din pappa.SammanfattningDet är bara du som har rätt att ärva din pappas tillgångar, eftersom du är hans enda barn och han inte var gift med någon när han dog. Du ska därför få ärva alla hans tillgångar.Varken din mamma eller din halvbror har någon rätt att ärva din pappa.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Varför har jag inte fått reda på att jag är arvtagare?

2020-08-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Lawline.Jag och min syster har blivit informerade om att Vi har ett arv från vår far...men inte blivit informerade om arvet förrän nu 2020 och vår far avled 1996 enl. bouppteckningen som Vi idag blev informerade om att Vi har rätt enl.vårat yrkande.Hur kan det var möjligt att Vi inte har fått tagit del i det förrän idag, efter 24 år...Bästa hälsningarförvirrad
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor kring arv regleras i Ärvdabalken.Det är svårt för mig att avgöra varför ni inte har fått information om arvet från er far. Jag behöver mer information för att kunna ge ett konkret svar på det. Jag går därför istället igenom vilka bestämmelser som blir tillämpliga samt hur ni kan gå tillväga för att ta del av bouppteckningen över er fars tillgångar. Bouppteckningen är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder.En bouppteckning ska som huvudregel upprättas senast tre månader efter dödsfallet, se 20 kap 1§ Ärvdabalken. Det är dödsbodelägaren som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor som ska kalla samtliga delägare och avlidnes sambo eller make kallas till bouppteckningen. Kallelsen ska ges ut i god tid innan bouppteckningen, se 20 kap 2 § Ärvdabalken. Som arvingar borde ni ha blivit kallade till bouppteckningen tre månader efter att er far avlidit. Det kan finnas olika anledningar till att ni inte har fått information om arvet förrän nu. En anledning kan vara att det inte var känt att er far hade barn eller att de glömde att kalla er till bouppteckningen. Utgångspunkten är att det är den avlidnes sambo eller make som tilldelas den avlidnes kvarlåtenskap (egendom), se 3 kap 1 § Ärvdabalken. Med andra ord är det er mor som först ärver er fars egendom. Först efter att er mor har gått bort kan ni ta del av arvet från er far, enligt 2 kap 1§ Ärvdabalken. Detta kan vara en annan förklaring till varför ni inte har fått information om arvet från er far. Ni kan beställa en kopia på bouppteckningen från Skatteverket här.Vänliga hälsningar,

Hur fördelas arv mellan barnbarn om föräldrar är avlidna?

2020-08-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Om min farmor och farfar avlidit och båda deras barn också avlidit. Hur fördelas arvet mellan oss kusiner? Delas det i hur många barn de hade och sen delas det vidare? Dvs jag har inga syskon men mina kusiner är tre syskon. Får jag lika stor del som mina kusiner får tillsammans ?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Här stadgas det att "Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott" (2 kap. 1 §, andra stycket ÄB). Detta betyder på enklare språk att din farmor och farfars barn kommer få lika stort arv och att detta arv sedan fördelas vidare på deras respektive arvingar. Du kommer alltså få hälften av din farmor och farfars kvarlåtenskap, medan dina kusiner får dela på den andra hälften. Hoppas det besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur ska arvet fördelas mellan halvsyskon, halvsyskonbarn och helsyskonbarn?

2020-08-25 i Arvsskifte
FRÅGA |En ensamstående utan barn och där föräldrarna är döda har två halvbröder i livet en halvsyster som avlidit och en helbror som även han avlidet. Både halvsystern som är död och helbrodern som är död har barn, 3 respektive 1 barnHur kommer arvsföreningen för halvsyskon och syskonbarn att se ut?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att den ensamståendes avlidna halvsyster har tre barn och att den avlidna helbrodern har ett barn. Jag känner inte till om det är den ensamståendes mamma eller pappa som är förälder till hens halvsyskon, alternativt om både mamman och pappan har barn som är halvsyskon till den ensamstående. För att kunna besvara din fråga kommer jag därför att utgå från att det bara är en av den ensamståendes föräldrar som också är förälder till alla de tre halvsyskonen. Med andra ord förutsätter jag att de tre halvsyskonen antingen är barn till den ensamståendes mamma eller till den ensamståendes pappa. Stämmer inte detta med den verkliga situationen vill jag uppmana dig till att ställa en ny fråga till Lawline, där du förtydligar vem som är förälder till respektive halvsyskon.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Släktskapet till den ensamståendes föräldrar avgör arvslotternas storlekar Utgångspunkten för hur arvet kommer att fördelas ligger i att den ensamståendes föräldrar skulle ha fått dela lika på arvet, om de fortfarande hade levt idag (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Därmed skulle den ena hälften av arvet ha gått till den ensamståendes mamma.Den andra hälften av arvet skulle ha gått till den ensamståendes pappa. Halvbrödernas, halvsyskonbarnens respektive helsyskonbarnets arvslotter bestäms i sin tur av om de enbart är släkt med en av den ensamståendes föräldrar, eller om de är släkt med båda föräldrarna.Halvbröderna och halvsyskonbarnen ärver inte lika mycket som helsyskonbarnetDe två halvbröderna är bara släkt med en av den ensamståendes föräldrar. De har därför bara rätt att ta del av den hälft av arvet som skulle ha gått till den förälder som de är släkt med (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det gäller också för de tre halvsyskonbarnen. De har också bara rätt att ta del av den hälft av arvet som skulle ha gått till den förälder som de är släkt med (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Helsyskonbarnet är däremot släkt med båda den ensamståendes föräldrar. Hen har därför rätt att ta del av båda hälfterna av arvet (2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Så blir fördelningenDen ena hälften av arvet ska fördelas mellan de två halvbröderna, de tre halvsyskonbarnen och helsyskonbarnet. De tre halvsyskonbarnen får gemensamt ärva den del av arvet som skulle ha gått till deras mamma, den ensamståendes halvsyster. De ska dela lika på hennes arvslott (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Hälften av arvet delas därför i fyra lika stora delar. De två halvbröderna och helsyskonbarnet får varsin fjärdedel. De tre halvsyskonbarnen delar lika på den sista fjärdedelen.Den andra hälften av arvet går i sin helhet till helsyskonbarnet, eftersom hen är den enda arvingen till den ensamstående som även är släkt med den andra föräldern (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).Det medför att helsyskonbarnet sammanlagt ärver en fjärdedel av den ena hälften av arvet och hela den andra hälften av arvet.Fördelningen uttryckt i siffrorFördelningen av arvet kan också uttryckas i siffror. Hela arvet motsvarar då 24/24.Den ensamståendes föräldrar skulle ha ärvt 12/24 var.Den ena hälften om 12/24 ska delas i fyra lika stora delar. Vardera del blir då 3/24. De två halvbröderna och helsyskonbarnet får därmed 3/24 var. De tre halvsyskonbarnen får gemensamt 3/24 och delar det lika, vilket ger dem 1/24 var.Den andra hälften om 12/24 ska i sin helhet gå till helsyskonbarnet.Sammanlagt har helsyskonbarnet då ärvt 15/24 av totalt 24/24.SammanfattningFördelningen av arvet utgår från arvingarnas släktskap med den ensamståendes föräldrar, som skulle ha fått dela lika på arvet om de levde.De två halvbröderna, de tre halvsyskonbarnet och helsyskonbarnet är allihop släkt med en av föräldrarna. Därmed får de ta del av den förälderns hälft av arvet efter den ensamstående.Helsyskonbarnet är dock även släkt med den andra föräldern, vilket gör att hen får ärva den förälderns hälft i dess helhet. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

När ska arvskifte ske?

2020-08-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är fyra helsyskon, vår far dog för två år sedan och vår mor för ett år sedan. När ska arvet fördelas?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen om arv?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Barn ärver som huvudregel sin förälder. Skulle dock föräldrarna vara gifta utan att det finns några särkullbarn så kommer den efterlevande makan eller maken ärva barnens arv. (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ÄB) Barnen får då efterarvsrätt i den efterlevande makan eller makens kvarlåtenskap. Detta innebär att vid den efterlevande förälderns bortgång kommer först arvet efter den först avlidna föräldern fastställas och därefter återstående arv från den senast avlidna föräldern. (3 kap. 2 § ÄB) Av den avlidnes kvarlåtenskap bildas ett dödsbo, och arvingarna blir dödsbodelägare. Dödsbodelägarna har som uppgift att förvalta dödsboet. (18 kap. 1 § ÄB) När sker arvskiftet? En bouppteckning ska göras över den avlidnes tillgångar och skulder senast 3 månader efter dödsfallet och skickas till Skatteverket. (20 kap. 1 § ÄB) Det är dödsbodelägarna som fördelar arvet genom arvskifte. (23 kap. 1 § ÄB) Dock finns det inte en tidsgräns för när ett arvskifte måste göras. Det kan variera i tid beroende på omfattningen av dödsboet. Däremot kan sägas att arvskifte inte får äga rum ifall en av dödsbodelägarna motsätter sig att så sker innan en bouppteckning gjorts. (23 kap. 2 § ÄB) Ifall dödsbodelägarna är oense om hur arvskiftet bör ske så kan rätten på begäran av en dödsbodelägare utse en skiftesman. Dennes uppgift är bland annat att besluta om själva arvskiftet och genomföra det. (23 kap. 5 § ÄB) Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline! Mvh,

Arvskifte - till namnet känd arvinge efter den döde, på okänd ort

2020-08-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag har några frågor som gäller en person som är försvunnen sedan några år tillbaka. I samband med en bodelning där den försvunna var bröstarvinge verkar någon ha utsetts att föra den försvunnes talan - hur utses en sådan person och hur tar man reda på vem detta är? Bör denna person informeras om testamente finns och kan personen i fråga ges tillgång till testamente trots att den försvunna personen inte är dödförklarad? När ges testamentet laga kraft i så fall? Vad händer om den försvunne dyker upp igen efter en ev dödsförklaring? Tacksam för svar!
Mikael Kihlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår dig så är personen i din fråga en känd arvinge men som befinner sig på okänd ort men som ännu inte dödförklarats.Jag kommer att i första delen (se första rubriken) av mitt svar börja med att besvara dina frågor kring hur den försvunnes talan förs och hur hen tillförordnas.I den andra delen (se andra rubriken) av mitt svar kommer jag att redogöra för den försvunne personens rättigheter och skyldigheter då det kommer till arvskifte.I den tredje delen (se tredje rubriken) av mitt svar kommer jag redogöra för hur testamentet i ditt specifika fall vinner laga kraft.God man kan behövas för att bevaka känd arvinges på okänd ort rätt i dödsboDå en känd arvinge befinner sig på okänd ort (postadress) ska överförmyndaren förordna om en god man som bevakar personens rätt i boet och förvalta dennes lott i det (11 kap. 3§ föräldrabalken). De två vanligaste tillvägagångssätten till att en god man utses är genom en anmälan eller en ansökan. Den som har dödsboet i sin vård har en skyldighet att, ifall det krävs en god man för en känd arvinge på okänd ort som har rätt i ett dödsbo, anmäla detta till överförmyndaren. En ansökan görs vanligtvis av en make eller nära släktingar.Du tar enklast reda på vem som utsetts till god man genom att kontakta antingen den som har dödsboet i sin vård eller överförmyndaren.En god man utses av allmän domstol. Uppdraget kräver i detta fallet sakkunskap som inriktar sig på boutredning och arvsrätt.Känd arvinge eller testamentstagare på okänd ort måste göra sin rätt till arvet gällande inom fem år från att förhållandet publicerats i Post- och Inrikes Tidningar.Vid en sådan situation ska personen som har dödsboet i sin vård anmäla detta till Skatteverket. Skatteverket ska i sin tur utan dröjsmål kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar med uppmaningen att hen ska göra sin rätt gällande inom fem år från kungörelsen (16 kap. 1§ ärvdabalken).Ifall bröstarvingen inte tillvaratar sin rätt inom fem år från kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar har hen förlorat sin rätt. Den delen av arvet ska istället fördelas som om den försvunne bröstarvingen har avlidit före arvlåtaren (16 kap. 7–8§ ärvdabalken). Vad gäller din fråga för det fallet att en dödförklarad arvinge "dyker upp igen" finns det flera olika omständigheter som kan komma att påverka. Således kan jag tyvärr inte, utifrån informationen i din fråga, erbjuda dig ett tillfredsställande svar.Ett testamente kan vinna laga kraft på tre olika sätt 1) den legala arvingen godkänner testamentet,2) den legala arvingen delges testamentet och klandrar det inte inom sex månader3) domstolen ogillar den legala arvingens klandertalan av testamentet (14 kap. 4–5§ ärvdabalken).Det är nödvändigt att testamentet vinner laga kraft för att ett arvskifte ska kunna genomföras. I just din fråga, om jag förstått dig rätt, kommer faktumet i sig att det finns en känd arvinge på okänd ort inte påverka ifall testamentet vinner laga kraft eller ej. Detta eftersom det förordnats om en god man som har i uppgift att bevaka personens rätt i boet och förvalta dennes lott. Den gode mannen kan alltså antingen godkänna testamentet eller klandra det och på så vis påverka när testamentet vinner laga kraft i den delen det berör personen som den gode mannen företräder.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Vad innebär marknadsvärde? När ska kvarlåtenskapen värderas till marknadsvärdet?

2020-08-01 i Arvsskifte
FRÅGA |Vid ett arvskifte ingår en enskild firma (aktiebolag). Vad jag förstår ska den tas upp till sitt marknadsvärde. Vad innebär det? Om ägaren till firman har ett ersättningsavtal med ett landsting och etableringen med ersättningsavtal kan säljas vidare och säljs för minst 500 000. Påverkar det värderingen av firman? eller hur görs värderingen?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ska ingå i arvskiftet?Vid ett arvskifte ska kvarlåtenskapen efter arvlåtaren fördelas enligt Ärvdabalken. Alla tillgångar som den avlidne har vid dödstillfället skall ingå i kvarlåtenskapen och fördelas till de rättmätiga arvingarna vid arvskiftet.I ovan stadgat fall har arvlåtaren en enskild firma i kvarlåtenskapen.Vad innebär marknadsvärdet, och när skall värderingen göras?Hur en värdering av kvarlåtenskap skall göras anges inte i någon författning. Arvingarna kan själva i samspråk med varandra bestämma på vilket sätt de vill värdera den egendom som ska skiftas. I många fall värderas dock egendomen som du skriver till dess marknadsvärde.Marknadsvärdet av egendom innebär det värde som egendomen har på marknaden vid en viss given tidpunkt.Vanligtvis görs marknadsvärdet av egendomen vid bouppteckningen. Huruvida avtalet och försäljningen påverkar värdet av den enskilda firman beror helt på när värderingen av egendomen görs, här finns det inte några fasta regler. Värderingen av egendomen görs själva av arvingarna, vid ett lämpligt tillfälle.Med vänliga hälsningar!