Hur fungerar det när arvtagaren är omyndig, och ärver man ett lån på en fastighet?

2020-10-10 i Arvsskifte
FRÅGA |HejStällde en fråga förut där du svarade följande: Om man vill ärva sin sambo gäller istället att man måste upprätta ett testamente. Där kan man styra att man t.ex. vill att bostaden ska ärvas av sambon. Däremot kan testamentet inskränkas av ert framtida barns rätt till laglott. Laglotten innebär att man som barn har rätt till en viss del av arvet oavsett vad testamentet säger, det handlar om 50% av hälften av arvet. Om bostaden då "tar" för stort utrymme av arvet kan man hamna i en situation där barnet lagligt kan kräva sin del.- Om någon av oss avlider, ärver automatiskt barnet 50% av den avlidnes egendom om vi inte är gifta eller är det en "god man" som bestämmer vad som ska hända med egendomen?Egendomen i detta fallet är en villa med ett lån.Ärver barnet isf hälften av villans värde minus lån eller får den kvarlevande hela lånet minus hälften av villans värde?
Klara Zethraeus |Hej igen!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har två följdfrågor, bestämmer barnet eller någon annan över egendomen som hen ärver, och ärver man även lånet på fastigheten.Här aktualiseras både ärvdabalken (ÄB) och föräldrabalken (FB)Vi börjar med vad som händer om barnet är under 18 när hen ärver.Eftersom du och din sambo inte är gifta så har inte den efterlevande maken rätt att med fri förfoganderätt förfoga över kvarlåtenskapen (3 kap. 1§ ÄB). Istället är det i första hand era barn som ärver allt (2 kap. 1 § ÄB). Däremot är huvudregeln att om man är omyndig, dvs. under 18 år, får man inte råda över sin egendom än vad som gäller enligt lagen eller enligt villkor vid förvärv genom exempelvis testamente (9 kap 1 § FB). Om man har gemensam vårdnad över barnen/et är båda förmyndare för barnet (10 kap. 2 § första stycket FB). Om den enda vårdnadshavaren avlider blir den efterlevande vårdnadshavaren ensam förmyndare för barnet (10 kap. 2 § andra stycket FB). Den kvarvarande föräldern ska då alltså förvalta barnets arv och tillgångar (12 kap. 1 § FB). I de fall att båda vårdnadshavarna avlidit så anordnar rätten en förmyndare till barnet (10 kap. 5 § FB).Vad man får eller inte får göra som förmyndare regleras också i föräldrabalken, men lite generellt kan man säga att det för förmyndare handlar om att man ska förvalta egendom och tillgångar och företräda den omyndiga i frågor som rör dessa. Förvaltningen ska göras utifrån vad som är bäst för den omyndige (12 kap. 3 § FB).Om man inte vill att den andra vårdnadshavaren ska ha tillgång till barnets arv kan man upprätta ett testamente där du villkorar rätten till egendomen med särskild överförmyndarkontroll (13 kap. 2 § andra stycket FB). Om värdet på tillgångarna och egendomen är värd mer än 8 prisbasbelopp kommer en överförmyndare att kontrollera tillgångarna, man kan t.ex. inte ta ut pengar eller sälja tillgångar utan överförmyndarens samtycke.Ett prisbasbelopp är ett belopp man använder för att kunna bestämma ersättningar så att de inte minskas av inflation och liknande. Beloppet höjs årligen, i år 2020 motsvarar det 47 300kr, vilket innebär att idag behöver barnets arv och tillgångar ha ett högre värde än 378 400 kr för att överförmyndaren ska kopplas in automatiskt.Så hur blir det med lånet?Huvudregeln enligt svensk rätt är att man inte ärver några skulder. Reglerna för skulder efter en avliden regleras i 21 kapitlet ärvdabalken. När en person avlider bildas ett dödsbo, vilket är en självständig juridisk person. I dödsboet ingår den avlidnes tillgångar och skulder (18 kap. ÄB). Om man ärver en fastighet som är belånad så ska skulderna lösas först och främst mot tillgångarna i dödsboet, vilket ofta brukar vara själva fastigheten. Inom tre månader från dödsfallet kommer man att sammanställa en bouppteckning med den avlidnes tillgångar och skulder (20 kap. 1 § ÄB). Skulderna kommer så gott det går att täckas med de tillgångar som finns i dödsboet. Om skulderna däremot skulle vara större än tillgångarna så kan man sätta dödsboet i konkurs. Vilket kan innebära att arvtagaren inte ärver något alls. Men det innebär också att man som arvtagare inte behöver ta över någon skuld.Det finns alltså en risk att dödsboet kommer sälja huset för att täcka de lån som finns. För att få behålla huset kan man då ansöka om att få ta över betalningsansvaret för lånen. För att kunna göra det måste man kontakta banken där lånet är taget för få deras godkännande på övertagandet.I ert fall med villan så kan det få lite olika utgångar, beroende på hur dödsboet skiftas och hur mycket skulder och tillgångar som finns.Om du behöver mer hjälp med att exempelvis skriva ett testamente eller liknande rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

När måste banken betala ut arvet?

2020-09-22 i Arvsskifte
FRÅGA |HejÄr ensam arvtagare i min mors dödsbo. Stämplad, vidimerad bouppteckning samt fördelningsblankett inlämnad till Swedbanks Arvskiftesavdelning. Min fråga är hur länge banken kan dröja med att föra över arvet till mitt konto i annan bank ? I och med att bouppteckningen är godkänd borde väl banken föra över detta omgående. Finns regler för detta, eller upp till bankens tyckande ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga är du ensam arvtagare i din mors dödsbo. Stämplad och vidimerad bouppteckning samt fördelningsblankett är inlämnad till Swedbanks arvskiftesavdelning. Du undrar om det finns regler för hur länge banken kan dröja med utbetalning av arvet och att föra över pengarna till ditt konto i annan bank. I ärvdabalken finns det inga regler för inom vilken tid arvskifte måste ske. Det innebär att dödsbodelägare i princip kan avvakta hur länge som helst med ett arvskifte. Detsamma gäller för utbetalning av arvet; det finns inga lagar som stadgar inom vilken tid banken måste betala ut arv i sig. I ditt fall kan det eventuellt styras av eventuella villkor mellan dödsboet och Swedbank. Genom att dödsboet anlitat banken för att utföra fördelning och utbetalning av arvet kan det finns villkor som godkänts för uppdraget. När det gäller utbetalning av innestående pengar på konto ska utbetalning normalt sett ske vid anfordran om inte annat avtalats. I rättsfallet NJA 1991 s. 217 skedde en utbetalning från bankkonto först mellan en och en halv och två timmar efter det att begäran därom framställts. Bankens ansågs i det fallet vara i dröjsmål med betalningen och blev därför ersättningsskyldig för skada som uppkom. Ersättningsskyldigheten avsåg förorsakad förutsebar skada (i målet förlust i fastighetsaffär). För skadeståndsskyldighet krävs således att det uppkommit en skada, att skadan varit förutsebar av banken och att det finns ett samband mellan fördröjningen av utbetalning och skadan. Domstolen uttalade dock att en bank kan behöva vidta vissa kontrollåtgärder innan en utbetalning görs och rimliga åtgärder av detta slag bör kunna genomföras utan att för den skull betalningsdröjsmål skall anses ha uppkommit. I ett fall som ditt kan det således finnas skäl för att en utbetalning inte kan ske direkt för att arvskifteshandling, bouppteckning m.m. måste kontrolleras först. Det ska även poängteras att det går att avtala om annat än att utbetalning ska ske vid anfordran. Sådana avtal förekommer i sådana fall i bankens villkor för den beställa tjänsten. Min rekommendation är att du till att börja med kontaktar banken för att få besked om när utbetalning är tänkt att ske. Det kan även vara en idé att kontrollera eventuella villkor vid ingående av avtal med banken. Om banken av någon anledning vägrar att betala ut arvet kan det vara en idé att du anlitar en jurist som företräder dig i kontakt med banken. Om så är intressant kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har den ena föräldern till minderåriga barn arvsrätt om den andra föräldern avlider?

2020-09-11 i Arvsskifte
FRÅGA |2 föräldrar äger ett hus, 2 barn under 18 bor på heltid i huset och föräldrarna bor i huset varannan vecka. Vad händer om någon av föräldrarna avlider? Föräldrarna vill ju att den andra föräldern och barnen ska kunna bo kvar i huset alternativt sälja och hitta ngt nytt om det skulle hända något. Vad kan vi göra för att skydda varandra?
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Bestämmelser som reglerar arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB), och bestämmelser om förhållande mellan barn och förälder hittar du i Föräldrabalken (FB). För att utreda hur det ligger till i detta fallet behöver jag först och främst veta om föräldrarna är gifta eller inte. Med tanke på att du förklarar att föräldrarna bor växelvis, utgår jag från att det inte rör sig om ett pågående äktenskap.Vem ärver om ena föräldern avlider?De som har arvsrätt när en person avlider är i första hand den avlidnes barn, som kallas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Om barnen är vid liv när ena föräldern avlider, är det därför alltid de som i första hand har rätt till arvet (1 kap. 1 § ÄB). Skulle föräldrarna däremot vara gifta, har den andra föräldern rätt att förfoga över det deras gemensamma barn skulle få (3 kap. 1 § ÄB). Men som jag tolkar din fråga är det alltså inte fråga om ett pågående äktenskap.Hur mycket kan du påverka arvet genom testamente?Ni kan till viss del komma undan detta genom att upprätta varsitt testamente (9 - 10 kap. ÄB). Föräldrarna kan i sådana fall bestämma att den andra föräldern ärver av den avlidnes egendom, och på så sätt ge den andra föräldern rätt till arv. Det är dock viktigt att veta att barnen alltid har rätt att få ut sin laglott. Laglotten är alltid hälften av en arvinges arvslott. Med andra ord hälften av det arv som i detta fall barnet har rätt till (7 kap. 1 § ÄB). För att förtydliga begreppet laglott kan jag visa ett exempel: 2 föräldrar har 2 gemensamma barn och är inte gifta. Om ena föräldern avlider och lämnar efter sig 100 000 kr har barnen rätt till 50 000 kr var, som är barnens arvslott. Om den avlidne däremot har testamenterat bort arvet till den andra föräldern, har barnen oavsett rätt till sin laglott. Barnens laglott i exemplet blir 50 000 kr / 2 = 25 000 kr. I detta fall kan den avlidne på så sätt med säkerhet testamentera bort 100 000 - (25 000 x 2) = 50 000 kr till den andra föräldern. Detta innebär alltså att den andra föräldern ärver upp till hälften av den avlidnes egendom, om ni upprättar varsitt testamente (så länge det endast är 2 personer som har rätt till arvet). Vad händer om omyndig ärver?Som du förklarar är barnen under 18, vilket innebär att de inte får råda över sin egendom på samma sätt som en myndig person (9 kap. 1 § FB). Den som annars råder över barnets egendom är barnets förmyndare, vilket är den som har vårdnaden om barnen, det vill säga ni föräldrar (10 kap. 2 § FB). Om en av er avlider blir den andra ensam förmyndare. Att råda över egendom innefattar då även att köpa, sälja och använda egendomen, som eventuellt huset. Det är dock viktigt att veta att om summan barnet ärver överstiger ett prisbasbelopp (i år ligger beloppet på 47 300 kronor) kommer dessa pengar behöva överföras till ett bankkonto och endast få användas med överförmyndarens tillstånd (16 kap. 11 § första stycket FB). Överförmyndaren är en person inom varje kommun som jobbar med en sådan typ av tillsyn. Att ni äger huset tillsammans trots att ni, enligt min uppfattning inte är i ett äktenskap (inte heller sambos), gör alltså att det blir lite komplicerat rent juridiskt om någon av er avlider. Det är även svårt att avgöra eftersom jag inte vet exempelvis hur stora tillgångar ni har och om ni båda äger lika stor del av huset. Mitt råd till dig baserat på omständigheterna är därför att föräldrarna upprättar varsitt testamente. Om ni behöver hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag dig att vända dig till lawlines juristbyrå för mer specifik rådgivning och utvärdering av just ditt specifika fall. Hoppas mitt svar klargjorde, och självklart hoppas jag även att ni aldrig hamnar i en sådan situation att du behöver använda dig av mitt svar i praktiken.

Hur fördelas arvet efter vår pappa som ägde en gård tillsammans med vår avlidne farbrors fru?

2020-09-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan! Vår pappa är död och nu undrar jag hur arvsdelningen går. Eftersom pappa hade ett hemmane alltså huset där han föddes och växte upp i. Vår avlidne farbrors fru äger halva gården. och skogen som alla syskonen ( pappas) delade på. Men det är bara hon kvar. De andra är sedan länge utköpta. Hur går man då tillväga? Ärver hon hälften och andra hälften delas på våra syskon eller? Vi håller själv på med bouppteckningen och allt annat. Hör gärna av er
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det inte finns något testamente i ditt fall. Vidare utgår jag från att er pappa inte var gift och att han ägde halva gården. Er pappas närmaste arvingar är du och dina syskon och hela arvet efter honom kommer att fördelas lika mellan er (2 kap. 1 § ärvdabalken). Som barn till er pappa tillhör ni den första arvsklassen och alltså den arvsklass som ärver i första hand. Er farbrors fru kommer inte att ärva något efter er pappa eftersom hon inte är någon legal arvinge enligt ärvdabalkens regler. Det innebär alltså att du och dina syskon kommer att ärva den del av gården som tillhörde er pappa. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,

Hur kan barnen ärva kvarlåtenskapen som enskild egendom?

2020-09-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej hur ska jag utforma ett testamente så att min make ärver i första hand och tvärtom men att det sedan efter bådas bortgång övergår till våra två gemensamma barn som enskild egendom? Inga särkullbarn finns.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är ärvdabalken (ÄB) (1958:637) som reglerar frågor gällande arv och testamente. Då du eller din make avlider först så kommer den efterlevande maken att ärva den avlidne, då ni har endast gemensamma barn (ÄB 3 kap. 1 §). Den efterlevande maken kommer dock att ärva den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Med det menas att efterlevande maken inte kan t.ex. testamentera eller ge bort kvarlåtenskapen. Ni ärver alltså varandra eftersom ni har endast gemensamma barn och inga särkullbarn. För att säkerställa att arvet till era barn blir enskild egendom så kräver det att både du och din make skriver i era testamenten att er kvarlåtenskap ska vara enskild egendom för era barn. På detta sätt så säkerställer ni att oberoende i vilken ordning som ni avlider så kommer era gemensamma barn att ärva er kvarlåtenskap som enskild egendom. Sammanfattning: Den efterlevande maken ärver den avlidne maken med fri förfoganderätt om makarna har endast gemensamma barn. För att säkerställa att de gemensamma barnen ärver kvarlåtenskapen som enskild egendom så är det lättast om båda makarna skriver att egendomen ska ärvas som enskild egendom i sina testamenten, då det inte spelar någon roll efter det om vem som avlider först. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Arvingarna har lika rätt vid arvsskifte

2020-09-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min farfar har gått bort.Min pappa är avliden så jag och min syster är bröstarvingar.Min faster lever och är också bröstarvinge.Min fråga är bestämmer min faster allt? Eller har vi lika bestämmande rätt?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Legala arvsordningenDin faster och din pappa är bröstarvingar, eftersom din pappa är avliden innebär det att du och din syster kommer att träda i hans ställe. Det betyder att din faster enligt den legala arvsordningen får halva arvet och du och din syster får dela lika på den andra halvan av din farfars arv (2 kap 1 § 2 st. Ärvdabalken (1958:637) (ÄB)). Den legala arvsordningen är subsidiär i förhållande till om din farfar lämnat efter sig ett giltigt testamente, isåfall kommer arvet istället att fördelas i enlighet med testamentet (11 kap 1 § ÄB). Jag förutsätter dock att det inte finns något testamente eftersom det inte framkommer av din information.ArvsskiftetDin fråga verkar syfta till om din faster har rätt att fördela din farfars kvarlåtenskap hur hon vill utan er. Arvskiftet av din farfars arv förrättas av dig, din syster och din faster tillsammans. (23 kap 1 § ÄB). Det betyder således att din faster inte bestämmer allt. Du och din syster har rätt till samma lott i varje slag av egendom, fastighet etc. som din faster (23 kap 3 § ÄB).Hoppas du har fått svar på din fråga!

Vad händer om en arvinge avlider innan arvskiftet?

2020-09-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min mamma har gått bort o vi var 3 syskon som skulle ärva. Nu gick en av mina systrar bort innan vi hann göra bouppteckningen o arvskiftet efter mamma klart. Men nu är bouppteckningen godkänd o klar. Så nu undrar jag hur jag gör med arvskiftet... måste jag sätta in min syster arv till hennes dödsbo eller kan jag ge arvet direkt till min systers 2 barn?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från reglerna i ärvdabalken (ÄB) när jag besvarar din fråga. För att ha rätt till arv måste man ha överlevt arvlåtaren. Eftersom din syster fortfarande levde när din mamma gick bort så har din syster rätt till arv (enligt 1 kap. 1 § ÄB). Detta betyder att din systers del av arvet från din mamma kommer tillfalla systerns dödsbo. Eftersom din syster avled efter din mamma blir inte din systers två barn arvingar till din mamma, utan arvingar till din syster. Barnen blir därför inte heller dödsbodelägare i din mammas dödsbo, utan i din systers. (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Alltså måste du sätta in din systers arv till hennes dödsbo, så att det blir en del av din systers kvarlåtenskap. Jag beklagar sorgen och hoppas att svaret varit till din hjälp! Om det fortfarande skulle finnas några oklarheter är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Hela arvet efter vår faster har gått till min bror.

2020-09-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Min morbror har gått bort. Hans mor, dvs min mormor, är kvar i livet men har avsagt sig arvsrätten. Kvar finns två syskon, min mamma som är gift och har tre barn (maken är inte pappa till barnen) samt en andra morbror som är gift utan barn. Det visar sig att hela arvet har gått till min bror. Kan jag och min syster disputera arvet? Vad har vi för rättigheter i den här situationen?
Orysia Sich |Hej!Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att din morbror, som hade inga barn, hade två syskon, ett av syskonen hade tre barn, en av dessa barn har fått hela arvet efter den avlidne. Jag ska redogöra först för den arvsordningen i vilken du skulle kunna få arv enligt svensk lag och sen komma med ett förslag om vad du kan göra i din situation.Enligt den legala arvsordningen (en ordning över vem som får ärva och när) är det den första arvsklassen som ärver efter det avlidna. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn samt barnbarn och det finns inga i den här fallet. Därför går man vidare till den andra klassen (ärvdabalken 2 kap 1 §).Den andra klassen består av avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. Eftersom din mormor avsagt sig arvet skulle den fördelas mellan din mor (50%) och hennes bror (50%). Om din mor har avsagt sig arvet till förmån för sina barn skulle du och dina syskon dela jämt på hälften av det hela arvet, andra hälften skulle tillfalla din morbror (ärvdabalken 2 kap. 2,3 §).Din bror har fått hela arvet.Det finns i så fall bara två tänkbara förklaringar till varför din bror har fått hela arvet.Den ena är att din bror har fått all förmögenhet som en gåva och den andra är att han har fått den genom ett testamente. Det går tyvärr inte att på förhand bedöma era chanser att lyckas med omfördelningen av arvet eftersom det inte finns tillräckligt information.Det du kan göra är:Att reda ut om det finns ett testamente eller ett gåvobrev, ochAtt återkomma till Lawline och ställa en ny fråga med kompletterade uppgifter, ellerBoka en tid hos en av våra jurister för att bedöma de kompletterande uppgifterna samt att få hjälp med att klandra eventuellt testamente eller gåvobrev.Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,