Arvsfördelning med efterlevande make och särkullbarn

2020-11-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Min svärmor miste nyligen sin man. Hon är 72 år och han var 86 år. Hon har fyra barn sen ett tidigare äktenskap och han hade två barn sen ett tidigare äktenskap. De har inga gemensamma barn. Hon äger huset de har bott i. Hon ägde det sen långt innan de träffades och gifte sig. Hon står på lånen. Huset är värt ungefär 800 000 kr. Hon har lån på ungefär 400 000 kr kvar på huset. De hade inte skrivit något testamente. Mina frågor är: Ska hans barn ärva halva värdet på huset (alltså 200 000 kr var) fastän huset är hennes? Om det är så, är skulderna bara hennes eller "ärver" hans barn hälften av skulderna också? Kan hon på något sätt få igenom att huset endast är hennes fastän de inte hade något testamente?Hon kommer att behöva ta lån (med borgenär) för att lösa makens barns arv (ca 400 000 kr). Hon har ca 400 000 kr i skuld på huset. Huset är värt ca 800 000 kr. Det blir inget kvar för min svärmor att leva av.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om huset ska ärvas av den avlidne makens barn och hur skulderna ska fördelas. Samt om det går att säkerställa att huset tillfaller henne.För att besvara dina frågor kommer vi kika i både äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När någon i ett äktenskap avlider ska en bouppteckning göras. Detta innebär att bådas tillgångar och skulder sammanställs, nästan allt som makarna äger ska ingå. Man tar undan enskild egendom och egendom för personligt bruk. Egendom för personligt bruk är typiskt sånt som kläder, vissa smycken osv. (här finns en gräns för hur värdefulla saker man kan ta undan). Allt det som inte är enskild egendom eller personlig egendom kallas för giftorättsgods och det är detta som ska ingå i bodelningen. I ditt fall innebär det att huset ingår om det inte är enskild egendom.Vid bodelningen antecknas tillgångar och skulder, och sedan genomförs bodelningen. Det innebär att värdet av giftorättsgodset läggs samman efter att man dragit bort skulderna på respektive sida. Den kvarvarande summan delas sedan jämt mellan vardera parten (9 kap 1 § ÄktB). I ditt fall innebär det att summan delas mellan din svärmor och den avlidnes dödsbo.Lånet på huset kommer att dras av från din svärmors sida och husets värde (11 kap 2 § första stycket ÄktB). Vilket kommer innebära att potten från huset som ska delas på vardera parten kommer att bli: 800 000 – 400 000 (lånet) = 400 000.Av dessa 400 000 kommer din svärmor att ha 200 000 "som sittt" och 200 000 kommer att gå till dödsboet. Finns det andra tillgångar och andra lån så påverkar det den gemensamma potten som ska delas.En huvudregel inom svensk arvsrätt är att man inte kan ärva någons skulder. I detta fall räknas skulden av från värdet av huset, om det istället hade varit så att den avlidnes dödsbo har mer skulder än tillgångar kan man begära dödsboet i konkurs.Den egendom som finns i den avlidnes dödsbo kallas för kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv. De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap 1 § andra stycket ÄB). Delen som barnen har rätt till kallas för arvslott. Arvslotten kan sättas ur spel av ett testamente, i den situationen har barnen rätt till sin laglott som utgör hälften av arvslotten.Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap 1 § ÄB). Denna rätt går dock bara före de gemensamma barnens rätt, som då får vänta på sitt arv efter den först avlidne föräldern tills även den andre föräldern avlider. I den här frågan finns det däremot endast särkullbarn (barn från tidigare relationer). Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1 § andra meningen ÄB). Vilket också medför att den efterlevande maken inte har någon rätt till arv. Här finns en säkerhetsreglering i lagen som säger att en kvarvarande make alltid har rätt att efter en bodelning ha kvar egendom som motsvarar minst 4 prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). 2020 är pris basbeloppet 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte kommer upp i detta krav så har denne rätt att erhålla skillnaden utifrån arvet efter den avlidne.Om det finns andra tillgångar i bodelningen kan dessa användas för att skifta huset så att det till sin helhet tillfaller din svärmor, ett annat alternativ kan vara att låta barnen efter maken ärva en del av huset.För att ändra utfallet i den här frågan krävs att man gör huset till enskild egendom antingen genom äktenskapsförord eller gåva eller att den avlidne skrivit ett testamente. Detta är det tyvärr försent att åtgärda när maken redan är avliden.Det finns en sista möjlighet att låta din svärmor få äga huset, och det är helt enkelt att de två särkullbarnen avstår sin rätt till direkt arv (3 kap 9 § ÄB). Detta innebär att de avsäger sig rätten att ärva den avlidne nu, till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnen får då samma rätt som ett gemensamt barn och ärver den avlidne föräldern först när den efterlevande också har avlidit. Man ärver då en kvotdel av kvarlåtenskapen som motsvarar den del man skulle ärvt efter sin förälder. Den kvarvarande maken får då egendomen med fri förfoganderätt vilket innebär att man får använda den bäst man vill, men man får inte ge bort egendomen eller testamentera den till någon annan.Möjligheten att avstå arv som särkullbarn, ska tilläggas, är fullt frivilligt. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Tidskrav arvskifte

2020-10-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far dog förra året. Min syster ansökte om boutredningsman, som påbörjade sitt arbete i december 2019.11 september i år (2020) köpte jag fastigheten av dödsboet, efter tillstånd från Tingsrätten (som boutredaren ansökte om efter att min syster motsatte sig att jag skulle få köpa). Hur snabbt måste boutredaren skifta det eventuella arvet?Kan boutredaren "dra ut på" det hela för att få mer i arvode? (min syster som ansökte har inga tillgångar och boutredaren har redan uttalat sig att om dödsboets pengar inte räcker till hans arvode kommer han inte att få betalt)
Oscar Rudén |Hej och tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från den information jag blivit tilldelad, i mitt besvarande. Eftersom detta rör arv, kommer vi gå till Ärvdabalken för att finna svar på frågorna.Boutredningsmans rätt till betalningBoutredningsmannen har rätt att få ta ut en skälig ersättning för utfört arbete, och för kostnader som tillkommit från dödsboet (19 kap. 19 § andra stycket ÄB). Det som alltså avgör den totala kostnaden som boutredaren har rätt att kräva för utfört arbete, är den tid som den lagt ner vid upprättande av bouppteckning samt skickligheten vid utförandet av uppdraget (19 kap. 19 § andra stycket ÄB). Enligt 19 kap 19 § ÄB anges att betalning ska ske från dödsboet, varav om dödsboets tillgångar inte kan täcka arvodet, ska de som ansökte om att få en boutredningsman täcka del av arvodet som inte täcks av dödsboet. Skatteverket har information om boutredningsmän på sin hemsida, där det anges att boutredningsmannen bör normalt inte begära arvode förrän uppdraget är slutfört. Detta innebär att bodelning och arvskifte har kommit igång. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/322288.html#h-Forordnande-om-boutredningsmanTidsgräns för när arvskifte ska skeDet finns inte heller någon tydlig bortre tidsgräns för boutredningsmannens arbete. Hela processen anses ta mellan 5 till 8 månader rent generellt. Beroende på hur långt ni har kommit i processen kan det ta olika lång tid. Om bodelningen i princip är klar och alla papper är i ordning, samt har skickats in till banken etc. är det rimligt att arvskiftet ska ske inom max 1 vecka efter att alla handlingar har skickats in. Det finns dock som sagt inget krav på hur snabbt handlingarna måste skickas in. Det finns dock bestämmelser i 19 kap. ÄB om olika åtgärder då boutredningsmannen inte fullgör sina uppgifter på ett sätt som kan förväntas.Ni dödsbodelägare kan tillsammans begära att boutredningsmannen inte längre ska förvalta dödsboet, 19 kap. 6 § ÄB. Detta leder dock till att ni får sköta förvaltningen själva. Skulle det finnas en särskild orsak till att boutredningsmannen bör skiljas från sitt uppdrag så kan du som dödsbodelägare begära att denne ska entledigas, se 19 kap. 5 § st. 2 ÄB.Vad innebär detta för dig? Detta innebär för dig att Boutredningsmannen ska erhålla ersättning för sitt arvode genom dödsboet eller via din syster som ansökte om boutredningsman. Någon exakt tidsgräns för när arvskifte ska ske återfinns inte i lag, men om boutredningsmannen drar ut onödigt länge på processen kan du och din syster begära att boutredningsmannen ska entledigas från jobbet. Då återgår ni till att förvalta dödsboet, varav ni kan genomföra arvskifte själva så fort som möjligt. Hoppas det var svar på din fråga!

Aspekter som kan inverka på bröstarvinges laglott

2020-10-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min pappa gifte sig två veckor innan han dog, under tiden som han behandlades med palliativ vård, med sin flickvän sedan några år tillbaka. I testamentet, vilket ändrades cirka en månad innan han dog, står det att min pappa önskar att hans fru ska ärva allt och att jag och mina syskon (vi är alla särkullbarn) ska avstå vår laglott. Det står även att min pappa vill att allt ska betraktas som enskild egendom och ingenting som giftorättgods. Jag och mina syskon kommer att kräva ut vår laglott. Men min fråga är hur stor del av arvet vi har rätt till? Har min pappas fru rätt till mindre än hälften av egendomen, med tanke på att de varit gifta under så kort tid?
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Äktenskap och bodelning regleras i äktenskapsbalken (ÄktB), och arvsskifte regleras i ärvdabalken (ÄB). Hur mycket har ni rätt till?För att ta reda på hur mycket ni har rätt till krävs det att en del olika aspekter reds ut. Först och främst kan konstateras att ni som är arvsberättigade ärver din pappas kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen består av den egendom han lämnar efter sig. Innan det går att räkna ut hur mycket ni ärver behöver vi alltså veta hur stor egendom din pappa lämnar efter sig, och detta beror på bodelningen efter hans äktenskap. Man kan inte ändra giftorättsgods karaktär i ett testamenteOm jag har förstått din fråga rätt så har din pappa ändrat sin egendom från giftorättsgods till enskild egendom i sitt testamente. Egendoms karaktär inom ett äktenskap kan ändras genom ett äktenskapsförord, inte genom ett testamente (7 kap. 2 § första stycket ÄktB). Står det endast i din pappas testamente att all hans egendom ska betraktas som enskild, gäller därmed inte detta. Det som skulle räknas som giftorättsgods innan han ändrat i testamentet kommer därför att räknas som giftorättsgods. Jämkning på grund av äktenskapets längd vid dödsfallAtt till exempel minska en makes andel av giftorättsgodset beroende på äktenskapets längd kallas att jämka bodelningen. Jämkning på denna grund går dessvärre inte att göra när äktenskapsskillnaden beror på dödsfall, vilket medför att din pappas fru har rätt till lika stor mängd som om det vore ett långvarigt äktenskap (12 kap. 1 § andra stycket ÄktB). Så hur stor är din laglott?För att besvara frågan om din laglott är den alltid hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Varje persons arvslott innefattar din pappas kvarlåtenskap jämnt fördelat över de arvsberättigade, med undantag om det som blir över till din pappas fru överstiger 4 prisbasbelopp (för 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kr) (3 kap. 1 § ÄB). Ett exempel: X avlider med 4 särkullbarn och fru (Q). Kvarlåtenskapen är 100 000 kr. X testamenterar bort all egendom till Q, alla barn begär ut sin laglott. Arvslotten är i detta fall 100 000 / 4 = 25 000 kr. Laglotten är 25 000/ 2 = 12 500 kr. Detta innebär att barnen får 12 500 kr var, och Q får 100 000 - (12 500 x 4) = 50 000. Skulle Q ha egendom värd mindre än 4 st prisbasbelopp (189 200 kr för i år) efter fördelningen (inräknat sin enskilda egendom och vad hon har fått efter bodelningen), ska hon få ut så mycket av kvarlåtenskapen att hon har egendom som uppnår detta. Sedan delas i sådana fall resterande kvarlåtenskap till de 4 särkullbarnen. Ogiltigförklara ett testamenteDet kan vara bra för dig att veta att det går att ogiltigförklara testamente på grund av att det inte upprättades enligt formkraven för ett testamente, om testamentet skrivits under påverkan av psykisk störning eller vid tvång eller liknande. Du beskriver att din pappa ändrade i sitt testamente medan han behandlades med palliativ vård, någonting som skulle kunna medföra exempelvis psykiska störningar (13 kap. ÄB). Om ni skulle vilja få hans senaste testamente ogiltigförklarat måste ni väcka klandertalan inom 6 månader från att ni delgivits testamente (14 kap. 5 § ÄB). Detta gör ni i sådana fall hos Tingsrätten. Skulle du och/ eller dina syskon behöva mer ingående juridisk rådgivning är du varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå. Annars hoppas jag du fick svar på din fråga! Hälsningar,

Hur fungerar det när arvtagaren är omyndig, och ärver man ett lån på en fastighet?

2020-10-10 i Arvsskifte
FRÅGA |HejStällde en fråga förut där du svarade följande: Om man vill ärva sin sambo gäller istället att man måste upprätta ett testamente. Där kan man styra att man t.ex. vill att bostaden ska ärvas av sambon. Däremot kan testamentet inskränkas av ert framtida barns rätt till laglott. Laglotten innebär att man som barn har rätt till en viss del av arvet oavsett vad testamentet säger, det handlar om 50% av hälften av arvet. Om bostaden då "tar" för stort utrymme av arvet kan man hamna i en situation där barnet lagligt kan kräva sin del.- Om någon av oss avlider, ärver automatiskt barnet 50% av den avlidnes egendom om vi inte är gifta eller är det en "god man" som bestämmer vad som ska hända med egendomen?Egendomen i detta fallet är en villa med ett lån.Ärver barnet isf hälften av villans värde minus lån eller får den kvarlevande hela lånet minus hälften av villans värde?
Klara Zethraeus |Hej igen!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har två följdfrågor, bestämmer barnet eller någon annan över egendomen som hen ärver, och ärver man även lånet på fastigheten.Här aktualiseras både ärvdabalken (ÄB) och föräldrabalken (FB)Vi börjar med vad som händer om barnet är under 18 när hen ärver.Eftersom du och din sambo inte är gifta så har inte den efterlevande maken rätt att med fri förfoganderätt förfoga över kvarlåtenskapen (3 kap. 1§ ÄB). Istället är det i första hand era barn som ärver allt (2 kap. 1 § ÄB). Däremot är huvudregeln att om man är omyndig, dvs. under 18 år, får man inte råda över sin egendom än vad som gäller enligt lagen eller enligt villkor vid förvärv genom exempelvis testamente (9 kap 1 § FB). Om man har gemensam vårdnad över barnen/et är båda förmyndare för barnet (10 kap. 2 § första stycket FB). Om den enda vårdnadshavaren avlider blir den efterlevande vårdnadshavaren ensam förmyndare för barnet (10 kap. 2 § andra stycket FB). Den kvarvarande föräldern ska då alltså förvalta barnets arv och tillgångar (12 kap. 1 § FB). I de fall att båda vårdnadshavarna avlidit så anordnar rätten en förmyndare till barnet (10 kap. 5 § FB).Vad man får eller inte får göra som förmyndare regleras också i föräldrabalken, men lite generellt kan man säga att det för förmyndare handlar om att man ska förvalta egendom och tillgångar och företräda den omyndiga i frågor som rör dessa. Förvaltningen ska göras utifrån vad som är bäst för den omyndige (12 kap. 3 § FB).Om man inte vill att den andra vårdnadshavaren ska ha tillgång till barnets arv kan man upprätta ett testamente där du villkorar rätten till egendomen med särskild överförmyndarkontroll (13 kap. 2 § andra stycket FB). Om värdet på tillgångarna och egendomen är värd mer än 8 prisbasbelopp kommer en överförmyndare att kontrollera tillgångarna, man kan t.ex. inte ta ut pengar eller sälja tillgångar utan överförmyndarens samtycke.Ett prisbasbelopp är ett belopp man använder för att kunna bestämma ersättningar så att de inte minskas av inflation och liknande. Beloppet höjs årligen, i år 2020 motsvarar det 47 300kr, vilket innebär att idag behöver barnets arv och tillgångar ha ett högre värde än 378 400 kr för att överförmyndaren ska kopplas in automatiskt.Så hur blir det med lånet?Huvudregeln enligt svensk rätt är att man inte ärver några skulder. Reglerna för skulder efter en avliden regleras i 21 kapitlet ärvdabalken. När en person avlider bildas ett dödsbo, vilket är en självständig juridisk person. I dödsboet ingår den avlidnes tillgångar och skulder (18 kap. ÄB). Om man ärver en fastighet som är belånad så ska skulderna lösas först och främst mot tillgångarna i dödsboet, vilket ofta brukar vara själva fastigheten. Inom tre månader från dödsfallet kommer man att sammanställa en bouppteckning med den avlidnes tillgångar och skulder (20 kap. 1 § ÄB). Skulderna kommer så gott det går att täckas med de tillgångar som finns i dödsboet. Om skulderna däremot skulle vara större än tillgångarna så kan man sätta dödsboet i konkurs. Vilket kan innebära att arvtagaren inte ärver något alls. Men det innebär också att man som arvtagare inte behöver ta över någon skuld.Det finns alltså en risk att dödsboet kommer sälja huset för att täcka de lån som finns. För att få behålla huset kan man då ansöka om att få ta över betalningsansvaret för lånen. För att kunna göra det måste man kontakta banken där lånet är taget för få deras godkännande på övertagandet.I ert fall med villan så kan det få lite olika utgångar, beroende på hur dödsboet skiftas och hur mycket skulder och tillgångar som finns.Om du behöver mer hjälp med att exempelvis skriva ett testamente eller liknande rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Kan man stämma någon i domstol efter klandertiden av arvskifte har gått ut?

2020-10-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan man stämma någon i domstol efter klandertiden har gått ut? Detta gäller ett arvskifte.
Julia Lax |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Klander av arvskifte För att klandra ett arvskifte ska du göra det senast fyra veckor efter att du delgetts skifteshandlingen. Du klandrar arvskiftet genom att väcka talan mot de övriga dödsbodelägarna hos den domstol som finns i den avlidnes hemort. Detta kan utläsas genom17 kap 8 § ÄktB som tillämpas analogt i detta fall. Har du inte väckt talan inom klandertiden (dvs fyra veckor), har du ingen möjlighet att klandra skifteshandlingen längre. Du kan läsa mer om arvskifte och klander av arvskifte här. Hoppas du fått svar på din fråga, återkom annars gärna med en ny! Hälsningar,

Är det möjligt att ångra underskrift i arvskifteshandling?

2020-10-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Alla bodelsägare har skrivit under arvsskiftet, men nu blev vi fundersamma över en sak i arvsskiftet som är konstigt. Kan man ångra underskriften?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. Lagstiftning i det aktuella falletArvskifte är något som till stor del regleras i Ärvdabalken. Där fastslås det bland annat att arvskiftet ska skrivas under av delägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Det saknas däremot vägledning i ärvdabalken som reglerar dödsbodelägarnas möjlighet att ångra underskriften. Arvskiftet utgör ett avtal, varvid det är möjligt att vända sig till avtalslagen och principer inom avtalsrätten.Möjlighet att ångra underskriftAvtalsrätten bygger på den grundläggande principen pacta sunt servanda. Denna princip kan man enkelt säga står för "avtal ska hållas". Genom att ha skrivit under arvskifteshandlingen har ni som dödsbodelägare godkänt innehållet. Den starka principen pacta sunt servanda talar för att detta avtalet ska hållas och att man inte kan ångra sin underskrift.Du har gett knapert med information kring vad det är i arvskiftet som ni är fundersamma över och vad det är som gör att ni vill ångra er underskrift. Man kan i avtalslagens tredje kapitel finna ogiltighetsgrunder för avtal. Dessa kan helt eller delvis leda till att avtalet blir ogiltigt. På grund av att jag inte vet exakt vad det är som ni finner konstigt i avtalet tänker jag kortfattat presenterar två möjliga ogiltighetsgrunder.Det finns dels en paragraf som skulle kunna ogiltigförklara arvskifteshandlingen om det förelegat svek. För att den däremot ska vara aktuell krävs det att någon avsiktligen har vilselett dig (30 § avtalslagen). Det kan bland annat handla om att du fått felaktiga uppgifter eller att du inte fått information som varit av vikt för dig när du valde att skriva under arvskiftet.En annan paragraf som kan ogiltigförklara arvskifteshandlingen är om någon av er dödsbodelägare har befunnit sig i trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende. Man brukar tala om detta som ocker (31 § avtalslagen). SammanfattningDet kan vara svårt för er att ångra underskriften på det redan ingångna avtalet. Detta på grund av den grundläggande principen pacta sunt servanda. Skulle det däremot vara så att ni alla dödsbodelägare är överens om att något i arvskiftet är konstigt så borde ni gemensamt upprätta ett nytt avtal. Detta då arvskiftet är ett privat avtal mellan er som har rätt att ärva.Jag hoppas att du har fått vägledning och svar på din fråga. Är det något du finner oklart eller funderar på är du alltid välkommen att skicka in en ny fråga. Vill du ha mer ingående juridisk rådgivning skulle jag råda dig att boka tid hos Lawlines juristbyrå.Med vänliga hälsningar,

Vem ska godkänna arvsskiftet?

2020-10-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi ska nu göra ett arvskifte. Den efterlevande maken har begärt jämkning enl 12:2 ÄktB och därmed behåller sitt giftorättsgods. Ska han nämnas i Arvskiftet? Eller är det bara de gemensamma barnen och särkullbarnet som ska skrivas in i och godkänna arvskiftet? Tacksam för er hjälp!
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄBResultatet av att denna regel tillämpas blir, precis som du skriver, att den efterlevande maken behåller sitt giftorättsgods. Det giftorättsgods som tillhörde den avlidna tillfaller sedan dödsboet och utgör kvarlåtenskapen. Det är därefter denna kvarlåtenskap som blir föremål för arvsskiftet. Vilka ska skrivas in och godkänna arvsskiftet?När ett arvskifte genomförs ska det upprättas en handling som sedan ska skrivas under av dödsbodelägarna (23 kap. 4 § ÄB). Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). I denna krets ingår alltså de personer som har rätt till arv direkt. Eftersom den avlidna var gift aktualiseras makes arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva före de gemensamma barnen, men inte före särkullbarnet. De gemensamma barnen har rätt till efterarv när den efterlevande maken går bort (3 kap. 2 § ÄB). Dödsbodelägare kommer då att bli den efterlevande maken samt särkullbarnet. Det innebär alltså att efterlevande make och särkullbarn ska underteckna den handling som ska upprättas vid arvsskiftet. De gemensamma barnen kommer sedan att vid den efterlevande makens död att bli dödsbodelägare i boet efter den efterlevande maken. Därigenom kommer de att få ut sitt arv.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,

Hur kan barnen ärva kvarlåtenskapen som enskild egendom?

2020-09-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej hur ska jag utforma ett testamente så att min make ärver i första hand och tvärtom men att det sedan efter bådas bortgång övergår till våra två gemensamma barn som enskild egendom? Inga särkullbarn finns.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är ärvdabalken (ÄB) (1958:637) som reglerar frågor gällande arv och testamente. Då du eller din make avlider först så kommer den efterlevande maken att ärva den avlidne, då ni har endast gemensamma barn (ÄB 3 kap. 1 §). Den efterlevande maken kommer dock att ärva den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Med det menas att efterlevande maken inte kan t.ex. testamentera eller ge bort kvarlåtenskapen. Ni ärver alltså varandra eftersom ni har endast gemensamma barn och inga särkullbarn. För att säkerställa att arvet till era barn blir enskild egendom så kräver det att både du och din make skriver i era testamenten att er kvarlåtenskap ska vara enskild egendom för era barn. På detta sätt så säkerställer ni att oberoende i vilken ordning som ni avlider så kommer era gemensamma barn att ärva er kvarlåtenskap som enskild egendom. Sammanfattning: Den efterlevande maken ärver den avlidne maken med fri förfoganderätt om makarna har endast gemensamma barn. För att säkerställa att de gemensamma barnen ärver kvarlåtenskapen som enskild egendom så är det lättast om båda makarna skriver att egendomen ska ärvas som enskild egendom i sina testamenten, då det inte spelar någon roll efter det om vem som avlider först. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.