Hur ska fördelningen av lösöre göras vid arvskifte?

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur skall fördelning av lösöre göras till respektive arvinge? Det är 3 som skall dela varav ena delen är 4 barn som ärver sin avlidne fars lott.
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den faktiska fördelningen av lösöre ska göras mellan arvingarna vid ett arvskifte. Regler om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Kort om dödsboDå någon avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes samlade skulder och tillgångar och kvarstår till dess att tillgångarna, efter det att skulderna har betalats, har fördelats mellan de arvsberättigade genom arvskifte. Innan arvskiftet kan genomföras måste dock en boutredning göras. Denna syftar till att närmare kartlägga dödsboets skulder och tillgångar. Dessa ska sedan nedtecknas i en bouppteckning vilken ska registreras hos Skatteverket (20 kap. 1 § ärvdabalken). Slutligen ska eventuella skulder betalas (21 kap. ärvdabalken). Det som därefter återstår av den avlidnes tillgångar utgör kvarlåtenskapen och är det som ska fördelas mellan de arvsberättigade i arvskiftet. Denna fördelning ska göras i enlighet med den legala arvsordningen eller ett eventuellt testamente. Ovanstående förvaltning av dödsboet ska, i första hand, göras av den avlidnes efterlevande make/maka, sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa brukar kallas för dödsbodelägare eftersom de all äger en andel i dödsboet. Av din fråga att döma verkar det redan vara utrett vilka som är arvingar i din situation. Jag utgår därför från att dessa även är dödsbodelägare. Hur arvskiftet går tillArvskiftet är fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap mellan dödsbodelägarna. Som nämnts ovan ska fördelningen göras antingen i enlighet med den legala arvsordningen eller i enlighet med ett eventuellt testamente. Eftersom du inte nämner något om ett testamente i din fråga så utgår från jag att ett sådant saknas. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt arvsordningen.Vid en fördelning enligt den legala arvsordningen fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i en av tre arvsklasser (2 kap. ärvdabalken). I första hand fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den första arvsklassen fördelas kvarlåtenskapen istället mellan de arvsberättigade i den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den andra arvsklassen går man slutligen vidare till den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ärvdabalken). Har en av de arvsberättigade i arvsklassen avlidit och efterlämnat barn så träder dessa i förälderns ställe (med undantag för den avlidnes kusiner, dessa är inte arvsberättigade). Som konstaterats ovan verkar det redan utrett vilka som är arvsberättigade i din situation. Jag kommer därför inte att gå närmare in på vilka som ingår i vilken arvsklass.Enligt arvsreglerna i ärvdabalken ska varje gren inom en arvsklass ta lika stor del av kvarlåtenskapen. I ditt fall innebär detta att de tre arvslotterna ska vara lika stora (varje gren tilldelas en tredjedel var). Den arvslott som ska fördelas mellan de fyra barnen ska i sin tur fördelas lika dem emellan. Arvskiftet är emellertid en privat angelägenhet (23 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att det står dödsbodelägarna fritt att själva fördela dödsboets tillgångar mellan sig i den mån de kan komma överens om detta. Exempelvis kan de kringgå ärvdabalkens regler om arvslotternas storlek. De arvsberättigade kan alltså komma överens om att någon av dem ska få mer eller mindre i arv än de andra. De kan även komma överens om vem som ska få vad av lösöret. Notera dock att det finns vissa begränsningar vid fördelningen av fast egendom (23 kap. 3 § 2-3 styckena ärvdabalken).Kan dödsbodelägarna inte komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas så stadgar lagen att samtliga dödsbodelägare, mer eller mindre, har en rätt att få del i varje tillgängligt egendomsslag (23 kap. 3 § ärvdabalken). Skulle en konflikt rörande kvarlåtenskapens fördelning inte kunna lösas av dödsbodelägarna själva kan de därtill begära att tingsrätten utser en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). Dennes uppgift är att värdera och fördela kvarlåtenskapen vid en eventuell tvist mellan dödsbodelägarna. I första hand ska skiftesmannen försöka hitta en lösning som alla dödsbodelägare kan enas om. Skulle detta inte vara möjligt så kan skiftesmannen göra ett så kallat tvångsskifte. Värt att notera är dels att det kostar att ansöka om skiftesman och dels att skiftesmannen har en rätt till arvode och ersättning för sina kostnader. I det fall någon av dödsbodelägarna är missnöjda med arvskiftet kan detta klandras genom att talan väcks i tingsrätten (23 kap. 5 § ärvdabalken med hänvisning till 17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Detta måste dock göras inom 4 veckor från det att den klandrande delägaren har tagit del av arvskiftet. Arvskiftet kan då komma att omprövas och, om tingsrätten finner det lämpligt, skiftas om.Vad innebär detta för dig?I ditt fall innebär detta att det står de arvsberättigade fritt att fördela lösöret mellan sig, förutsatt att de kan komma överens om detta. Skulle de inte kunna komma överens kan det vara en bra idé att begära att tingsrätten utser en skiftesman för att på ett så smidigt sätt som möjligt lösa dispyten.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Arvsöverlåtelse utan ersättning?

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Min mor har gått bort, och då ärver jag och min bror men han är också avliden. då är det hans barn som ärver hans del. Nu vill dom 5 st göra en överlåtelse av sin del av arvet till förmån till mig utan anspråk på ersättning. Min fråga är kan man göra så ??
Lisa Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är ja, de kan överlåta deras arv till dig utan anspråk på ersättning. Man har som dödsbodelägare rätt att hantera sitt arv så som man önskar. Det är alltså tillåtet att överlåta sitt arv till vem man vill, mot ersättning eller utan ersättning. Det ända som sedan krävs är att en handling skickas in till Skatteverket, vilken överlåtaren/överlåtarna ska skriva under och skicka in.Här är lite mer allmän information om att överlåta arv eller exempelvis att avstå arv: Skatteverkets hemsidaJag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma!Med vänlig hälsning

Lawline svarar inte på skoluppgifter

2020-11-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Kenneth och Marcina hade varit gifta och i äktenskapet hade fyra barn fötts, Noah, Adam, Eva samt Rebecka. Småbarnslivet tärde på relationen och parter bestämde sig efter sju stormiga år att skiljas.Kenneth avled nio år efter skilsmässan och de fyra barnen ärvde lika stora delar av Kenneth kvarlåtenskap. Ett knappt år efter arvskiftet uppdagades det, och fastställdes i dom, att Rebecka inte var Kenneths barn. Marcina hade, under hennes och Kenneths äktenskap haft en tillfällig relation med Jonas och det visade sig att han var far till Rebecka. Rebecka halvsyskon väckte talan mot henne och begärde att den del hon ärvt efter Kenneth skulle återbetalas.
Sophie Amalie Böje |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter, och med anledning av detta kan jag dessvärre inte besvara din fråga. Jag hänvisar dig därför till relevant kurslitteratur och lagtext för att lösa frågan.Jag hoppas att du finner ett svar på din fråga på ett annat vis.Med vänlig hälsning,

Hur fördelas kvarlåtenskapen mellan efterlevande make, gemensamma barn och särkullbarn?

2020-11-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Maka avlider och efterlämnar 3 barn som är gemensamma med efterlevande maken samt ett särkullsbarn. Ingen enskild egendom föreligger och Makan har inte skrivit något testamente. Makan har tillgångar om 500 000 kronor och skulder om 100 000 kronor. Maken har tillgångar om 300 000 kronor och skulder om 100 000 kronor. vem ärver vad och hur ser arvsskiftet ut?Hoppas på svarmvhLinda
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den avlidne makans kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan de arvsberättigade. Bestämmelser om bodelning finns i äktenskapsbalken. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.Hur stor kommer kvarlåtenskapen att vara?Eftersom den avlidne var gift då denne gick bort så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid bodelningen ska makarnas respektive andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid beräkningen ska avdrag göras för eventuella skulder (11 kap. 2 § äktenskapsbalken). I ditt fall innebär detta att den avlidne makans andel kommer att uppgå till 400.000 SEK och den efterlevande makens andel kommer att uppgå till 200.000 SEK. Andelarna ska sedan läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Detta innebär att makarna kommer att erhålla 300.000 SEK var i bodelningsandel (11 kap. 6 § äktenskapsbalken). Då den avlidne makan saknade någon enskild egendom kommer dennes kvarlåtenskap därför att uppgå till 300.000 SEK.Hur ska kvarlåtenskapen fördelas?Kvarlåtenskapen ska därefter fördelas. I svensk rätt kan kvarlåtenskapen fördelas antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den avlidnes vilja. Av frågan framgår det att den avlidna makan inte har skrivit något testamente. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt den legala arvsordningen. Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Eftersom den avlidne makan efterlämnar bröstarvingar så kommer således dessa att få dela på arvet.Som huvudregel ska dessa ärva i samband med arvlåtarens död. Det finns emellertid ett undantag från den här regeln. I det fall bröstarvingarna till den avlidna även är barn till den efterlevande maken så ärver de först efter det att den efterlevande maken också har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). Efterlevande make ärver alltså hela kvarlåtenskapen i det fall den avlidne endast efterlämnar gemensamma barn med den efterlevande maken. De gemensamma barnen kommer sedan att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). I det här fallet hade dock den avlidne ett särkullbarn utöver de tre gemensamma barnen med den efterlevande maken. Särkullbarnet har, till skillnad mot de gemensamma barnen, rätt att få ut sitt arv direkt. Denna kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Av frågan framgår dock inte att särkullbarnet skulle ha avstått sin rätt att få ut sitt arv direkt. Jag utgår därför för att så inte är fallet.Vad innebär detta i ditt fall?I ditt fall torde därför den efterlevande maken erhålla 525.000 SEK efter den avlidna makan. Denna summan utgörs av 300.000 SEK i bodelningsandel och 225.000 SEK i arv som den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt ((300.000/4)*3=225.000). De gemensamma barnen kommer att ha efterarvsrätt i den andel som ärvs med fri förfoganderätt. Deras efterarvsrätt kommer att bestämmas av den kvotdel som arvet till den efterlevande maken utgör av helheten av vad denne erhåller. I detta fallet kommer efterarvsrätten att vara 225.000/525.000, dvs. runt 43 % av kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död. Särkullbarnet kommer att ha rätt att få ut sin andel, 75.000 SEK, omedelbart (300.000/4 = 75.000).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Frågor som rör bodelning och kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Ränta på arv

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min fråga vart lite otydlid . Fick besked 2016 om min farFått besken nu 25/11 att jag har arvsrätt efter min far från Förvaltningsrätten.Dog 2011 . Har jag rätt till ränta på dom åren ??
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag kommer att utgå ifrån att du undrar vilket värde du får ut av arvet med tanke på att det har gått ett antal år och att du därför undrar om får kompensation för detta. När frågor om arv besvaras så använder man sig av ärvdabalken, ÄB.BröstarvingarSom bröstarvinge till din far så ärver du honom (2 kap. 1 § ÄB). Om din far hade andra bröstarvingar så kommer ni att dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).LaglottDu har alltid rätt till din laglott som bröstarvinge och laglotten är halva din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Det betyder att allt du har rätt att kräva enligt lagen är din laglott, så om din far ex genom testamente har testamenterat bort delar av sin kvarlåtenskap så är det ok till den grad det inte påverkar din laglott.BeräkningNär man räknar ut hur mycket man får av kvarlåtenskapen så är det i andelar i inte i pengar. Det är när den avlidnes hela kvarlåtenskap har bestämts som du får reda på hur mycket pengar du har rätt till. Eftersom man inte har rätt till en viss summa utan bara sin andel så ser man inte på arv som en rätt till pengar där ränta aktualiseras.Det finns inga bestämmelser som reglerar rätt till ränta på arv som man får ut senare när förseningen beror på ex ett arvsrättsbeslut som det är för dig. Vad du har rätt till är din arvslott men du kan alltså inte kräva att få ut ränta. Ska du ärva ex ett hus så kan värdet ha gått upp eller ner men det är inget som beaktas.SammanfattningDu har rätt att kräva ut ditt arv men kan inte kräva ränta med stöd i lag.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Ska reavinstskatt dras av vid beräkning av fastighetens värde?

2020-11-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Är det praxis att man drar av reavinst skatten för att kompensera för framtida reavinst skatt vid överlåtande av fastighet vid arvskifte?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Högsta domstolen har i NJA 1975 s. 288 uttalat att det är lämpligt att räkna bort den latenta skatten vid bedömning fastighetens värde när en fastighet skiftas. Det är således praxis att dra bort realisationsvinstskatten vid arvskiften för att kompensera vid en framtida försäljning.Vänligen,

Hur mycket ärver jag efter min far?

2020-11-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far som jag aldrig träffat har avlidit. Jag har med anledning av bouppteckning kontaktats av en halvsyster. Enligt uppgift ägde min far en fastighet som tidigare stått på hans numera avlidna hustru, min halvsysters mamma. Min fråga är hur stor blir min del av arvet efter min far. Enligt min halvsyster har jag rätt till 1/4 av arvet, stämmer detta? Inga andra arvingar finns.
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar hur stor din del av arvet efter din far blir när det är du och din halvsyster som är de enda arvingarna. Här under går jag igenom hur arvet ska fördelas och hur stor del av arvet du har rätt till. Reglerna som avgör hur arvet fördelas finns i ärvdabalken (ÄB).ArvetOm en person som dör har två barn ska barnen som utgångspunkt ärva hälften var. Som utgångspunkt har du alltså rätt till hälften av arvet efter din far. (2 kap. 1 § ÄB)Vad som gör det lite mer komplicerat i ditt fall är att din far har en numera avliden hustru. Vad det innebär är att din far med största sannolikhet fick ta över hela hennes kvarlåtenskap när hon dog. Det fick din far göra förutsatt att hans hustru inte hade något testamente och att hon inte heller hade några barn som inte var hennes och din fars gemensamma. (3 kap. 1 § ÄB)Om de antaganden jag gjorde ovan stämmer har din halvsyster nu rätt till efterarv efter sin mamma. Det betyder att hälften av din fars bo ska tillfalla din halvsyster på grund av efterarvsrätten. (3 kap. 2 § ÄB)När det både finns rätt till efterarv och en rätt till arv som i ditt fall ska efterarvet beräknas först. Det innebär att din halvsyster direkt har rätt att få hälften av er fars bo på grund av hennes efterarv. Först därefter går det att beräkna vad du och din halvsyster har rätt att få i arv efter er far. Ni har då rätt till hälften var av vad som kvarstår. Sammanfattningsvis får du alltså 1/4 av arvet och din syster 3/4.SlutsatsDet stämmer att du har rätt till 1/4 av arvet. Anledningen till att andelen blir mindre än hälften är eftersom din halvsyster utöver arvsrätt efter er far också har rätt till efterarv efter sin mamma.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer när skulderna i ett dödsbo är större än tillgångarna?

2020-11-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min pappa gick bort för en månad sedan. Vi har tagit en kontakt med företag där pappa hade skulder och de flesta har fryst räntor mm. Kommunen (hemtjänsten) har dock inte gjort det utan skickar ut påminnelser med hot om inkasso. Hur ska man hantera det? Ska räkningarna betalas? Vi fick till oss att inga pengar på pappas konto fick röras. Vad är det som gäller rent juridiskt? Vad händer om det finns skulder kvar när dödsboet är tomt? Blir mamma betalningsskyldig då eller måste hon sälja huset?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar det som att du undrar vad som händer när skulderna i ett dödsbo är större än tillgångarna. Regler gällande arv och dödsbo etc. finns i ärvdabalken (ÄB).Det finns ingen lag i svensk rätt som säger att dödsbodelägarna ärver den avlidnes skulder. Dödsbodelägare är den avlidnas arvingar, testamentstagare och den efterlevande maken/sambon (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Skulderna i dödsboet ska betalas med hjälp av tillgångarna i dödsboet.Vad händer när tillgångarna inte räcker till för att betala skulderna?Ett dödsbo är en juridisk person. Det innebär att dödsboet kan ha tillgångar och skulder. Om skulderna är större än tillgångarna kan dödsbodelägarna ansöka om att dödsboet sätts i konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen). Då avslutas dödsboet med hjälp av en konkursförvaltare och dödsbodelägarna blir inte personligt ansvariga för skulderna.Dödsbodelägare kan bli återbäringsskyldigaOm dödsboets tillgångar som skulle ha använts för att täcka skulderna, har delats upp mellan dödsbodelägarna, kan dödsbodelägarna bli skyldiga att betala tillbaka det som de har tagit emot (21 kap. 4 § första stycket ÄB). Det innebär att om någon har tagit emot arv efter din pappa kan det krävas att det ska betalas tillbaka för att betala av skulderna.Vad händer med huset?Efter din pappas bortgång ska en bodelning göras enligt äktenskapsbalkens regler om dina föräldrar var gifta och om dina föräldrar var sambor ska en bodelning göras om din mamma begär det (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Jag kommer börja med att förklara vad som gäller om dina föräldrar var gifta och kommer använda mig av äktenskapsbalkens regler. Äktenskapsbalken förkortas till ÄktB. Om huset inte är din mammas enskilda egendom, utan ägdes av dina föräldrar gemensamt så är huset deras giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid en bodelning ska dina föräldrars egendom fördelas mellan dem (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I bodelningen är det giftorättsgodset som ska ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Om huset är giftorättsgods utgör alltså hälften av husets värde din pappas tillgångar som ska användas för att betala av hans skulder. Om din mamma inte vill sälja huset måste hon lösa ut din pappas dödsbo, dvs. hon måste betala halva husets värde till dödsboet (11 kap. 10 § ÄktB).Om dina föräldrar var sambor ska som sagt en bodelning göras om din mamma begär det. Om hon gör det ska bodelningen göras enligt sambolagen som förkortas till SL. I bodelningen ingår då dina föräldrars samboegendom (8 § SL). Samboegendom är dina föräldrars gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning (3 § SL). Om huset ägdes av dina föräldrar gemensamt eller om en av dina föräldrar har köpt det, men att syftet var att det skulle vara deras gemensamma bostad, så utgör det samboegendom. Om din mamma vill behålla huset måste hon precis som enligt äktenskapsbalkens regler lösa ut din pappas dödsbo ur huset (17 § andra stycket SL).Om din mamma inte begär bodelning är det endast det som din pappa äger som räknas in i hans kvarlåtenskap. Äger han halva huset är det en del av hans kvarlåtenskap och då ska hans dödsbo lösas ut även om en bodelning inte begärs.SammanfattningDin mamma har inget personligt ansvar att betala din pappas skulder. Skulderna ska betalas med hjälp av de tillgångar som din pappa har efterlämnat sig. Eftersom det i ert fall verkar som att tillgångarna inte räcker för att betala skulderna, bör ni ansöka om konkurs för dödsboet. Om någon dödsbodelägare har tagit tillgångar ur dödsboet som arv, kommer de behöva betala tillbaka detta för att betala skulderna. Din mamma är inte skyldig att sälja huset för att betala skulderna, men om din pappa ägde huset tillsammans med din mamma kommer hans del behövas lösas ut eftersom det är en del av tillgångarna som ska bidra till att betala av hans skulder.Hoppas du har fått svar på din fråga!Hälsningar,