Hur fördelas arvet när efterlevande make avlider?

2021-07-26 i Arvsskifte
FRÅGA
Hej!Min far har gått bort och jag har frågor kring fördelning av arv. Min pappa har 2 st barn (jag och min bror) från tidigare äktenskap och hans maka har 4 st barn från tidigare äktenskap. Makan gick bort 2017 och bouppteckning gjordes, men inget arvsskifte skedde utan pappa levde i orört bo. Till saken hör också att det finns ett äktenskapsförord dem emellan, där det står att "all egendom som någon av dem äger eller kommer förvärva samt all avkastning av sådan egendom ska vara respektive makes enskilda egendom i vilken den andra maken inte har någon giftorätt". Det finns ett testamente han skrivit på en specifik summa, där ett av styvbarnen är förmånstagare.Nyligen gick pappa bort och min fråga är hur räknas arvsandelarna ut då han levt i orört bo? Är det jag och min bror som är dödsbodelägare eller är det alla 6 barnen? Genomförs först arvsskifte efter makan och sedan arvsskifte efter pappa? Tack på förhand!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).

En bodelning ska ha gjorts

Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att en make avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).

Du skriver att din far och hans make hade ett äktenskapsförord vilket angav att all deras egendom skulle vara enskild egendom. Detta innebär att vid bodelningen som gjordes då din fars make avled behöll vardera sida all sin egendom, eftersom det inte fanns något giftorättsgods.

Vem ärver?

Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).

Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).

Detta innebär alltså att när din fars make gick bort hade dennes barn möjlighet att få ut sitt arv direkt, men eftersom du skriver att inget arvsskifte skedde och att din pappa levde i orört bo tolkar jag det som att makens barn avstod sin omedelbara arvsrätt till förmån för din far. Din far fick därmed ärva all kvarlåtenskap efter sin make med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han kunnat använda egendomen som han önskar, men får inte testamentera bort den.

Eftersom din fars makes barn inte fått ut sitt arv efter sin förälder har de istället rätt att få ut det nu när även din far avlidit (3 kap. 9 § ÄB).

Hur ska arvet nu fördelas?

Nu när din far avlidit ska alltså först arvet efter hans make fördelas till dennes barn, som i detta fall kallas för efterarvingar (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan som din far hade efter att din fars make avled, som arvet efter maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:

Låt säga att när din fars make avled hade denne enskild egendom till ett värde av 100 kr, och inget giftorättsgods. Din far hade enskild egendom till ett värde av 200 kr, och inget giftorättsgods. Eftersom det endast fanns enskild egendom behöll båda sidor sin respektive egendom. Eftersom din fars makes barn avstått sitt arv till förmån för din far fick han ärva sin makes 100 kr med fri förfoganderätt. Efter bodelningen hade din far alltså 300 kr, varav 100 kr kom från arvet efter sin make. Nu när din far avlider ska först 100/300, alltså 1/3, av egendomen han lämnar efter sig fördelas som efterarv efter din fars make. Detta ska din fars makes barn dela lika på, och de ska således få 1/4 var.

Först när detta efterarv är fördelat kan ni veta hur mycket av er fars kvarlåtenskap som ska fördelas som arv till hans bröstarvingar, alltså dig och din bror. Ni ska sedan dela lika på detta.

Testamente

Du skriver att din far upprättat ett testamente till förmån för ett av sina styvbarn. Detta är möjligt att göra. Den som är över 18 år får förfoga över sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.

Så länge dessa formkrav är uppfyllda ska din fars testamente alltså vara giltigt.

Laglott – inskränkning i rätten att testamentera

Som jag skrivit ovan ska bröstarvingar dela lika på arvet. Den del som på detta sätt tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av denna arvslott utgör bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten innebär en icke inskränkbar arvsrätt för bröstarvingar. Detta innebär att om ett testamente skulle medföra att en bröstarvinge inte får ut sin laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, för att på så sätt få ut hela sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).

Detta innebär att din fars testamente till förmån för sitt styvbarn ska respekteras så länge det inte inskränker din eller din brors laglott.

Dödsbodelägare

Dödsbodelägare är den som har omedelbar rätt till del i dödsboet. Eftersom ni alla 6 barn har rätt att få ut ert arv nu först när din far avlidit är ni alla delägare i dödsboet (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).

Slutsats

Detta blev ett långt och kanske lite rörigt svar, men jag hoppas att det kan hjälpa dig en bit på vägen. Det korta svaret är att arvet efter din fars make ska fördelas först, eftersom detta inte är gjort tidigare. Först när det är gjort ska arvet efter din far fördelas.

Som du säkert förstår kan detta bli en rörig situation, framförallt om ni alla barn inte kan komma överens. Om ni känner att ni behöver djupare hjälp är ni välkomna att boka en tid hos en av våra duktiga jurister. Det kan ni göra här.

Om du undrar något mer är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Mvh,

Emma Johannesson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (665)
2021-09-22 Arvsrätt mellan bröstarvinge och syskon till arvlåtaren
2021-09-14 Hur skiftas arv av fastighet?
2021-08-31 Arv efter förälders syskon när denne var gift utan barn
2021-08-30 Går det att klandra ett arvskiftet efter fem år?

Alla besvarade frågor (95915)