Får jag flytta ett arv till ett annat konto?

2019-02-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan, mitt namn är Angelica Tunell och jag har en arvfråga, det är så att jag väntar ett arv och jag undrar om man kan sätta över dom pengarna till ett annat konto?Mvh Angelica Tunell
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Reglerna för arvsrätt finner du i ärvdabalken. Jag tolkar din fråga som att ett arvsskifte redan ägt rum och att du väntar på att arvet ska föras över till dig.Om du fått tillgång till arvet och inga villkor är testamenterade så har du full äganderätt till arvet. Detta innebär att du får göra precis vad du vill med arvet. Svaret på din fråga är Ja, du får flytta över pengarna till ett annat konto. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen.

Bodelning och arvsskifte med särkullbarn

2019-02-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej !Min far avled för några dagar sedan. Jag är enda barnet eller var enda barnet. Ett särkullbarn finns. Han är fem år äldre än jag och min far har aldrig nämnt honom.Vad gäller nu? Min mor står på huset och har en del eget kapital. Min far har också en del kapital. De har inga gemensamma konton eller egendomar. Ärver särkullbarnet den hushållets sammanlagda förmögenhet eller bara min far? Hur mycket ärver han?
Aksinja Rönnlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga framgår inte om din mor och far var gifta vid din fars bortgång. Då denna detalj är väsentlig kommer jag att besvara frågan utifrån båda situationer.Svaret på din fråga återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) samt ärvdabalken (ÄB).Om din far och mor var gifta Om din far och mot var gifta ska först bodelning ske enligt bestämmelserna i ÄktB. Därefter ska arvet fördelas enligt reglerna i ÄB.Bodelning Då ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses vid den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB).I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods definieras negativt i lagen på så sätt att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). I 7 kap. 2 § ÄktB återfinns en uttömmande lista på vad som utgör enskild egendom.Har din mor eller far egendom som är enskild genom en sådan föreskrift som återfinns i 7 kap. 2 § ÄktB, ska således denna egendom undantas bodelning. Om all egendom är giftorättsgods, ska dock samtliga tillgångar beräknas. Av 11 kap. 2 § ÄktB framgår att eventuella skulder ska räknas av, och vad som därefter kvarstår ska sedan delas lika mellan din mor och far (11 kap. 3 § ÄktB). Vad din far erhåller från denna bodelning (samt eventuell enskild egendom) utgör hans arvskifte. Arvskifte Du och din fars andra son utgör bröstarvingar till din far. Det är således ni som ingår i den första arvsklassen och delar lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Om din far och mor var gifta vid din fars bortgång, kommer din mor att ärva din andel enligt 3 kap. 1 § ÄB. Din fars son, som är ett särkullbarn, har dock rätt att få ut sin andel med detsamma (3 kap. 1 § 1 st. ÄB). Om din far och mor inte var gifta Om din far och mor inte var gifta ska bodelning ske enligt bestämmelserna i SamboL. Därefter ska arvet fördelas enligt reglerna i ÄB.BodelningAv 8 § SamboL framgår att bodelning ska ske om din mor begär det. I bodelningen ingår samboegendom. Av 3 § SamboL framgår att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensamt bruk. Vid bodelning ska först sambornas andelar samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Vid beräkningen ska eventuella skulder räknas av (13 § SamboL). Vad som återstår av samboegendomen ska sedan delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Det som din far erhåller från samboegendom samt eventuell annan egendom utgör hans arvskifte. Arvskifte Du och din fars andra son utgör bröstarvingar till din far. Det är således ni som ingår i den första arvsklassen och delar lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Då din far och mor inte är gifta i detta scenario, har du rätt att erhålla din arvslott med detsamma. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Arvskifte och bodelning i samma dokument?

2019-01-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan bodelning och arvsskifte göras i samma dokument
Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att vänder dig till Lawline.Det finns ingenting i äktenskapsbalken eller ärvdabalken som hindrar att upprätta båda handlingar i samma dokument. Det är även vanligt att detta sker i samma dokument. Däremot är det viktigt att uppmärksamma att lagen kan uppställa olika krav på utformningen av handlingarna. Ett bodelnigsavtal ska förättas mellan makarna alternativt mellan den ena maken och den avlidna makens arvingar, se 9 kap. 5 § Äktenskapsbalken. Ett arvskifte sker efter en fördelning av den avlidnes tillgångar och skulder i en s.k. bouppteckning, se 20 kap. 4 § Ärvdabalken & 23 kap. 2 § Ärvdabalken. Arvskiftet ska ske skriftligen och undertecknas av dödsbodelägarna, 23 kap. 4 § Ärvdabalken. Som sagt så är det något som är förekommande och man kan upprätta handlingarna i samma dokument, dock var man givetvis vara uppmärksam så att man får med allt.Med vänlig hälsning,

​Går det att få igenom ett arvskifte när någon vägrar skriva på?

2019-01-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi står med ett arvskifte framför oss efter vår mamma som den efterlevande maken inte godkänner, vi är två särkullbarn.Han har fått erbjudande att köpa ut oss ur fastigheten (marknadsvärdet fastställt av två oberoende mäklare) men har ingen möjlighet, vi står med faktumet framför oss att fastigheten måste säljas för att komma vidare, men maken ser oss bara som att "vi vill ha" och vägrar allt samarbete eller kontakt för att ta oss vidare.Det har gått 1 1/2 år sedan mamma dog nu. Hur går vi till väga nu??
Malin Waldén |Hej, kul att du vänder dig till oss på Lawline! Jag tolkar frågan som att det inte finns något testamente och att bouppteckningen är klar men han inte vill skriva på arvskiftet. Makes rätt till arvDå er mamma var gift ärver hennes man hennes tillgångar, men det gör han först efter ni som särkullbarn har fått ut ert arv, Ärvdabalken (ÄB) 3 kap 1 §.Men han har rätt till ett värde av fyra prisbasbelopp oavsett om ni får ut ert fulla arv eller inte, ÄB 3 kap 1 §. Om detta är uppfyllt i bouppteckningen så finns det inget som han skulle kunna klaga på, utan då är den korrekt genomförd.Underskrift av arvsskifteshandlingenArvskifte måste skrivas på av er två och er mammas efterlevande make då ni alla är dödsbodelägare, ÄB 23 kap 1 § och 23 kap 4 §.Vägrar den efterlevande makan att skriva under arvskifteshandlingen är ni tvungna att begära att Tingsrätten, där er mamma bodde, förordnar någon att vara skiftesman, ÄB 23 kap 5 §. Skiftesmannen kan då genomföra arvskiftet utan den efterlevande makens samtycke.RådAnsök om en skiftesman hos Tingsrätten, denne kommer kunna göra arvskiftet utan att maken behöver samtycka. Hoppas svaret var till hjälp!Vänliga hälsningar

Fråga om fördelning och värdering av arv. Samt om någon dödsbodelägare kan ha förtur till att få viss egendom på sin lott.

2019-02-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är 8 arvingar varav tre brorsdöttrar (pg a hans bortgång) efter en förälder. Mammas vilja sälja allt utom det vi vill ha som minne. Så 90% säljs, 10% slängs rakt förmodligen. Övriga ekonomiska frågor är utredda.Problemet är att minst två syskonen säger att dom inget vill ha. Men har fått "plocklista" från sina barn. Alla barnbarnen har inte haft samma förutsättningar tillgång till boendet.En arvtagare är barnlös.Hur hanterar man detta? Har arvtagarna rätten på sin sida att först få se ut det de vill spara som minne. Och blir det något över så kan de arvtagare som har plocklista ta till sina barn.Och hur gör man en jämn och rättvis fördelning bedömning av värdet för respektive arvtagare, inklusive arvtagarna som också tagit till sina barn, och den barnlösa arvtagaren.Vi ska ha bouppteckning och genomgång av lägenheten den 25/2 så jag skulle vara tacksam att få ett svar innan dess.Tack på förhand.Med vänlig hälsning
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar lite olika generella arvsrättsliga frågor, som jag i mitt svar kommer behandla var för sig under olika rubriker. Den rättsliga reglering som aktualiseras är framför allt ärvdabalken (ÄB).Fördelning av arvetDen första frågan som bör behandlas är frågan om hur arvet ska fördelas. Utifrån din fråga har jag inte förstått exakt vilket släktskap varje av de åtta arvingarna hade i förhållande till den avlidne. Därför kommer i det följande att i generella drag kort redogöra för vad som gäller enligt ärvdabalken.Det är så kallade bröstarvingar (barn till den avlidne), när sådana finns, som har lika rätt till allt arv. När bröstarvingar finns ska de alltså dela lika på hela kvarlåtenskapen (se 2:1 ÄB). Om något eller flera av barnen är avlidna flyttas dennes arvsrätt ner till eventuella barnbarn (se 2:1 andra stycket ÄB). Om inga sådana barnbarn till en avliden bröstarvinge finns ärver istället bara de övriga levande bröstarvingarna. Detta kan illustreras med ett exempel.Vi säger att ni är fem syskon som vardera har två barn. I detta fall kommer ni syskon, som ju är bröstarvingar, att vardera ha rätt till 1/5 av arvet. Barnbarnen har alltså ingen direkt arvsrätt. Om däremot exempelvis ett av era syskon är avlidet och denne efterlämnade två barn, kommer dennes barn att dela på det arv som deras förälder skulle ha haft rätt till (de två får alltså dela på 1/5 av arvet, så att de får 1/10 var av det totala arvet).Detta innebär att det inte spelar någon roll huruvida någon av bröstarvingarna har barn eller inte. Kvarlåtenskapen ska ju egentligen fördelas lika mellan den avlidnes barn (bröstarvingarna), oavsett hur många barn dessa i sin tur har. Den barnlöse bröstarvingen ska alltså enligt ärvdabalken ha rätt till lika stor andel som den bröstarvinge som har ett eller flera barn.Denna arvsordning kan dock, som bekant, förändras genom att den avlidne bestämt något särskilt genom testamente. Dessutom är det så att de som har direkt arvsrätt, så kallade dödsbodelägare (i detta fall bröstarvingarna), i gemenskap kan bestämma hur de vill att arvet ska fördelas om de vill att det ska fördelas på annat sätt än som stadgas i ärvdabalken eller i eventuellt testamente.Det jag nu har redogjort för är alltså den så kallade legala arvsordningen som gäller när det finns levande bröstarvingar till den avlidne. Jag har också redogjort för att denna legala arvsordning kan "sättas ur spel" genom antingen ett testamente eller genom att ni bröstarvingar i gemenskap kommer överens om en annorlunda fördelning. I det närmast följande ska jag gå igenom hur det fungerar närmare med fördelningen av kvarlåtenskapen. Det jag ska gå igenom anknyter till din fråga om någon har förtur till vissa saker och vad man gör om flera arvingar vill ha en och samma sak för sig själv.ArvskiftetDet är vid arvskiftet, i den så kallade arvskifteshandlingen, som ni arvingar bestämmer vem av arvingarna som ska få vilka objekt och summar osv. Detta ska ni som dödsbodelägare komma överens om eftersom att alla ska skriva under handlingen som egentligen utgör ett typ av avtal (se 23:4 ÄB). Detta innebär att en persons vilja inte kan gå före de andras. Hur arvet specifikt ska fördelas måste alltså ske genom att alla är överens och skriver under handlingen. Det finns alltså ingen arvinge som har försprång framför de andra att välja vilken egendom de vill ha från dödsboet. Om ni inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan det dock leda till att någon av er ansöker om förordnande av en så kallad skiftesman. Detta innebär att en person (vanligtvis advokat) förordnas av domstol att sköta arvskiftet åt er eftersom ni inte kan komma överens (23:5 ÄB). Skiftesmannen kommer då att följa de regler som stadgas i ärvdabalken vid arvskiftet. I 23:3 ÄB stadgas att varje arvinge ska få delägarrätt i varje egendom, men att egendom som ej lämpligen bör ägas av flera samtidigt (med så kallad samäganderätt) bör fördelas till endast en arvinge. Då ska skiftesmannen alltså att göra sitt bästa för att fördela viss egendom efter dessa regler. Det bästa är dock att undvika förordnandet av en skiftesman då en sådan tar ganska mycket betalt, från dödsboet. Arvet blir då mindre för er alla.Sammanfattningsvis är det alltså ni arvingar i gemenskap som måste komma överens om hur arvet ska fördelas. Om detta inte är möjligt kommer förmodligen istället en skiftesman att förordnas som då bestämmer åt er.Värdering av kvarlåtenskapVad gäller hur egendom i kvarlåtenskapen vid arvskiftet ska värderas gäller som huvudregel att marknadsvärdet vid tidpunkten för arvskiftet ska användas. Detta innebär att en viss egendom kan vara upptaget till ett värde i bouppteckningen men ha ett annat värde vid arvskiftet om arvskiftet exempelvis äger rum långt efter bouppteckningen. Vad gäller värdering av fastigheter och bostadsrätter kan avdrag från marknadsvärdet lämpligen göras med en schablon för latent skatteskuld för realisationsvinsten, samt för framtida uppskattat mäklararvode.SammanfattningAvslutningsvis kan alltså återigen sägas att det är bröstarvingarna som är dödsbodelägare och som har lika rätt till lika andelar av kvarlåtenskapen. Barnbarn som har föräldrar i livet har ingen direkt arvsrätt såvida inte ett testamente ger dem sådan rätt. I detta fall verkar det som att barnbarnen (som vill ha viss egendom) till de föräldrar som sagt att de inte vill ha något arv istället får försöka lägga slag på arvet genom sina föräldrar, eftersom det ju endast är deras föräldrar som faktiskt har arvsrätt i laglig mening.Vad gäller frågan om vem som bestämmer vem som ska få vad så kan återigen sägas att det är ni bröstarvingar som gör det i gemenskap. Som sagt bör ni försöka så långt det går att komma överens och om det behövs kompromissa så att ingen kostsam skiftesman behöver förordnas.Slutligen, vad gäller värderingen, sker denna vanligtvis till marknadsvärdet. Ni kan komma överens om att värdera en viss sak till ett annat värde om ni av någon anledning vill det. Men om det skulle bli tvist mellan er är det marknadsvärdet som till slut skulle användas av en skiftesman eller en domstol.Jag hoppas att jag belyst de juridiska aspekterna av din fråga för dig. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se. Eftersom du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig klockan 17:00 på tisdag den 19:e februari. Om tiden inte passar dig kan du maila mig på e-postadressen ovan.Med vänliga hälsningar,

Min mors mans barn tog ut sin laglott när han gick bort. Hur stor andel skall de ha nu när min mor gått bort?

2019-02-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mors man gick bort för 4 år sedan. Hans barn tog ut sin laglott. Nu har min mor gått bort. Vad är som gäller då? Hur stor andel skall de ha nu? Är det 25% av det som är kvar?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar alltså vad som gäller vid fördelningen av arvet nu när din mor gått bort. Regler om detta, laglott och arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Andelen din mors mans barn nu ska ha är en tredjedel (ca 33 %) av det som är kvarUtgångspunkten när någon i ett gift par går bort är att allt de äger delas upp lika mellan dem. När din mors man gick bort var alltså arvet efter honom 50 % av den gemensamma egendomen och din mor fick också hon 50 %. Som du skriver fick din mors mans barn ut sin laglott, vilken är halva arvet och alltså 25 % (ÄB 7 kap. 1 §).Din mor fick som maka den andra halvan av arvet på 25 % tillsammans med sin egendom på 50 %. Totalt fick din mor alltså 75 % av den gemensamma egendomen. Din mors mans barn har som du förstått rätt att få ut resten av arvet från deras far nu när din mor gått bort. Den andel de har rätt att få ut är den andel som resterande arv från deras far var av den egendom din mor hade för 4 år sedan då han gick bort (ÄB 3 kap. 2 §). Detta kanske låter lite krångligt så jag ska försöka förklara det tydligt här med ett exempel. Exempel:Låt säga att din mor och hennes mans gemensamma egendom hade ett värde av 1 000 000 kr. När din mors man gick bort fick hans barn sin laglott på 25 % vilket är egendom värd 250 000 kr. Resterande del av arvet är 250 000 kr som din mor fick tillsammans med sin egen halva av egendomen på 500 000 kr, vilket totalt blir 750 000 krNu när din mor har gått bort har din mors mans barn rätt till resterande del av arvet. Denna del på 250 000 kr utgjorde en tredjedel av all egendom din mor fick för 4 år sedan. 250 000 kr är en tredjedel av 750 000 kr. Sammanfattningsvis ska din mors mans barn nu alltså ha en tredjedel av värdet på den egendom som är kvar. Eller om du vill beräkna det i procent, ca 33 %. Det är alltså inte 25 % de ska ha.Hoppas du fått svar på din fråga!Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga. Skulle det uppstå problem vid fördelningen av arvet på grund av att ni t.ex. inte kommer överens finns det en möjlighet för er att ansöka hos tingsrätten om en så kallad skiftesman. Detta är en person som kan hjälpa er att enas och dela upp egendomen. Du hittar information om hur ni ansöker om en skiftesman HÄR. Med vänliga hälsningar

Tidsfrist för arvskifte

2019-01-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, min mamma avled 2004 och vi har inte gjort något arvskifte mellan syskonen. Min fråga är om det fortfarande är möjligt att göra ett arvskifte så här långt efter?
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvskiftet som ska göras för att fördela kvarlåtenskapen är ett avtal mellan dödsbodelägarna sedan de har kommit överens. Efter arvskiftet upplöses dödsboet, och det innebär att dödsboet kvarstår till dess att arvskiftet utförts. Förutom några undantag som inte verkar aktuella i det här fallet finns det ingen tidsfrist för när arvskiftet senast måste ske. Ni bör alltså kunna göra arvskiftet även efter att det har gått lång tid.Med vänliga hälsningar

Vem ärver av en livförsäkring?

2019-01-27 i Arvsskifte
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1Hej! Jag har en fråga angående arvsrätt. Jag och min man har inte skrivit ett äktenskaps förord än och vi undrar över en sak.Jag har en dotter från ett tidigare förhållande och om hon och jag skulle förolyckas i tex en flygolycka, vem ärver då vad av min livförsäkring. Jag har 2 barn i mitt nuvarande äktenskap. Jag äger hälften av allt i vårat lantbruks företag.Mvh jenny
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Angående frågan om vem som ärver av din livförsäkring så beror det på. Är livförsäkringen förordnad till någon särskild? Det vill säga är någon angiven som mottagare av försäkringsbeloppet. I så fall om du skulle förolyckas skulle detta belopp gå till den personen, se 14:7 Försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL) Om det däremot inte finns något förmånstagarförordnande så kommer dessa försäkringspengar ingå i ditt dödsbo. Angående vem som därefter ärver av ditt dödsbo så är dina gemensamma barn arvsberättigade enligt 2:1 Ärvdabalken(1958:637) (ÄB). Detta arv kommer dock omhändertas av din efterlevande make enligt 3:1 ÄB med fri förfoganderätt. Med detta menas att din efterlevande make kommer erhålla era gemensamma barns arv, dessa tillgångar får din make generellt sätt förfoga över som han vill fram tills hans död, dock får han inte testamentera bort tillgångarna. När den efterlevande maken avlider kommer era gemensamma barn vara berättigade till efterarv efter dig, d.v.s. tillgångarna + livförsäkringspengar som din make hade med fri förfoganderätt, se 3:2 ÄB. Sammanfattningsvis kommer dina barn ärva din livförsäkring om du inte har skrivit den till någon. Dock kommer dessa pengar först innehas av din make. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar, Josef