Oenighet vid arvskiftets genomförande

Min far har gått bort och vi är fyra syskon som är dödsbodelägare. Bouppteckningen är klar och registrerad. Nu ska vi göra ett arvsskifte på banken och avsluta pappas konto men mina tre syskon har ingen möjlighet att närvara så banken har föreslagit att de skriver på en fullmakt åt mig. Ett av syskonen vill inte fylla i en sådan fullmakt men hon vill inte heller komma personligen till banken. Hur ska vi kunna genomföra arvsskiftet?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att alla dödsbodelägare är helsyskon. Enligt 18 kap. 1 § st. 1 Ärvdabalken (ÄB) ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. I detta sammanhang ska förvaltningen förstås som en tillfällig verksamhet kring allt som har med den dödes tillgångar att göra vilken avslutas då kvarlåtenskapen slutligen har övergått till de arvsberättigade. I samma bestämmelse framgår att det finns krav på att dödsbodelägarna ska vara ense om allt som rör förvaltningen, utom i vissa brådskande undantagssituationer. Om inte alla dödsbodelägare kan närvara vid arvskiftet vore det, som banken i ert fall påpekat, smidigast om någon av er fick en fullmakt från övriga 3 att vidta rättshandlingar i deras namn. Om en dödsbodelägare inte vill det samt vägrar närvara själv uppehåller personen därmed förvaltningens fortskridande, i sådana fall kan det vara klokt att ta in en skiftesman.

Skiftesmän

Enligt 23 kap. 5 § ÄB kan en dödsbodelägare ansöka om att tillsätta en skiftesman, någon motivering varför behövs inte. En ansökan om att förordna en skiftesman görs hos den närmsta tingsrätten, domstolen kan då förordna en viss person, dock ej en dödsbodelägare, till befattningen enligt 23 kap. 5 § st. 3 ÄB. Exakt hur en ansökan går till kan ni läsa om här. En skiftesmans huvuduppgift är att verka för att dödsbodelägarna ska kunna komma överens om arvskiftet, i detta fall skulle det kunna ta sig uttryck i att skiftesmannen försöker förmå din syster att ge dig fullmakten. Om det inte skulle vara möjligt att få till stånd en överenskommelse kan skiftesmannen självmant bestämma kring arvskiftet. Det framgår av 23 kap. 5 § ÄB som stadgar att vad som sägs i 17 kap. 1 - 4 §§ och 6 – 9 §§ äktenskapsbalken (ÄktB) om "bodelning", "bodelningsförrättare" och "make" även ska gälla för "arvskifte", "skiftesman" och "dödsbodelägare".

I 17 kap. 6 § st. 2 ÄktB framgår således att om dödsbodelägarna inte kan komma överens ska skiftesmannen pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för arvskiftet men som inte är föremål för rättegång. I en sådan situation kan skiftesmannen själv bestämma över arvskiftet, exempelvis när det ska ske. Skiftesmannen har alltså befogenheter att styra kring frågor om exempelvis tidpunkten för arvdelarnas utdelning. Detta är vad som benämns "tvångsskifte". Om ingen dödsbodelägare överklagar tvångsskiftet inom 4 veckor från det att skiftesmannen fattat beslut om det blir tvångsskiftet slutligt gällande enligt 17 kap. 8 § st. 2 ÄktB. Mitt råd till er är därmed att om er syster fortsatt vägrar bidra till arvskiftets genomförande så bör ni be er närmaste tingsrätt att förordna en skiftesman. Det ska uppmärksammas att detta kostar pengar, 900 kr för att be tingsrätten framskaffa en skiftesman och ytterligare kostnader för dennes arbete som ska betalas ur dödsboets tillgångar. Därför bör ni i första hand försöka övertyga er syster om att självmant medverka till arvskiftet, men skulle inte det fungera utgör möjligheten att bringa in en skiftesman ett sunt lösningsförslag.

Med vänlig hälsning,

Gustav OtteboRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Arvsskifte? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000