Hur fördelas arv efter en make som har särkullbarn?

2020-12-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Har en fråga ang. arvskifte.Gift par, inget äktenskapsförord eller inbördes testamente. Makan har 2 särkullsbarn.Makan har avlidit.Bouppteckningen visar. Makans har skulder på 15.000 kr netto. Maken har skulder på 5.000 kr. Netto.Gemensam fastighet har sålts överskott 80.000kr.Alltså återstår 60.000kr att fördela. Hur delas arvet?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den avlidna makans kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan de arvsberättigade. Bestämmelser om bodelning finns i äktenskapsbalken. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.Hur stor kommer kvarlåtenskapen att vara?Eftersom den avlidne var gift då denne gick bort så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Eftersom du inte nämner något om enskild egendom i din fråga så utgår jag från att någon sådan inte finns. Vid bodelningen ska makarnas respektive andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid beräkningen av andelarna ska först avdrag för eventuella skulder göras (11 kap. 2 § äktenskapsbalken). Därefter ska andelarna läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Jag tolkar informationen i din fråga som att de 60.000 kr som du säger återstår efter att skulderna har dragits av är det totala giftorättsgodset som ska delas lika mellan makarna. I så fall kommer makarna att erhålla 30.000 kr var i bodelningsandel (11 kap. 6 § äktenskapsbalken). Då den avlidna makan saknade någon enskild egendom kommer dennes kvarlåtenskap därför att uppgå till 30.000 kr. Hur ska kvarlåtenskapen fördelas?Kvarlåtenskapen ska därefter fördelas. I svensk rätt kan kvarlåtenskapen fördelas antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den avlidnes vilja. Av frågan framgår det att den avlidna makan inte har skrivit något testamente. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt den legala arvsordningen.Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas mellan medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Eftersom den avlidna makan efterlämnar bröstarvingar i form av två särkullbarn så kommer således dessa att få dela på arvet (eftersom det inte nämns något om några gemensamma barn i frågan så utgår jag från att några sådana inte finns).I det fall den avlidna makans bröstarvingar är barn även till den efterlevande maken så ärver de först efter det att den efterlevande maken också har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). I så fall ärver alltså den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen och de gemensamma barnen kommer att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). I det här fallet har dock den avlidne två särkullbarn. Särkullbarn har, till skillnad mot eventuella gemensamma barn, rätt att få ut sitt arv direkt. Dessa kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Av frågan framgår dock inte att särkullbarnen skulle ha avstått sin rätt att få ut sitt arv direkt. Jag utgår därför för att så inte är fallet.Den efterlevande maken har dock alltid en rätt att få ut ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp efter den andre makens död (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Denna rätt går före särkullbarns rätt att få ut sin arvslott direkt. Den enda situationen i vilken en efterlevande make inte erhåller ett värde som motsvarar åtminstone fyra prisbasbelopp är om det inte finns ett sammanlagt värde som motsvarar denna summan. Den efterlevande maken får då det som finns att tillgå ur kvarlåtenskapen. Prisbasbeloppet för 2020 är bestämt till 47.300 kr. Den efterlevande maken har därför rätt till 189.200 kr (47.300*4). Eftersom den efterlevande maken endast erhåller 30.000 kr i bodelningsandel så kommer denne även att ha rätt till den avlidna makens kvarlåtenskap. Vad innebär detta i ditt fall?I ditt fall torde därför den efterlevande maken erhålla 60.000 kr efter den avlidna makan. Denna summan utgörs av 30.000 kr i bodelningsandel och 30.000 kr i arv som den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Särkullbarnen kommer att ha efterarvsrätt i den andel som ärvs med fri förfoganderätt. Deras efterarvsrätt kommer att bestämmas av den kvotdel som arvet till den efterlevande maken utgör av helheten av vad denne erhåller. I detta fallet kommer efterarvsrätten att vara 30.000/60.000, dvs. 50 % av kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Frågor som rör bodelning och kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Har bröstarvingar rätt till samägd egendom?

2020-12-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Har en fråga om arvsrätt. Min pappa har precis gått bort. Han har varit sambo i över 40 år(ej min mamma) . Dom har 3 st bilar ihop som dom har köp tilllsammans.Bilarna är registrerade på hans sambo.Vi är fem barn som ärver pappa. Vad gäller för bilarna?
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Lagen som tillämpas i ditt fall är samägandelagen (1904:48 s.1) (SamägL).Eftersom ni är fem barn räknas ni som bröstarvingar och kommer ärva er pappa med lika stor lott, enligt 2 kap. 1 § ÄB. Då han ägt bilarna tillsammans med sin sambo så aktualiseras dock regler om samägande i lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt. Enligt 1 § SamägL ska din pappa och hans f.d. sambo anses äga bilarna lika mycket, om inte annat kan visas. Ni har alltså rätt till hälften av värdet på bilarna, om inte ni, eller sambon kan bevisa att en av parterna exempelvis betalat större del av bilen/bilarna. Eftersom bilarna är registrerade på er pappas f.d. sambo kan det dock uppkomma vissa bevissvårigheter. Då är det viktigt för er att kunna styrka att er pappa har bidragit ekonomiskt till bilaffärerna. Därför råder jag er att undersöka hur stor del han äger i bilarna. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Jag är arvtagare, kan jag sälja huset trots att efterlevande sambo säger annat?

2020-12-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Min morfar avled nyligen och det har uppstå en tvist mellan hans sambo/särbo och hans dotter. Dottern hävdar att morfar och sambon/särbon inte var sambos när morfar avled, vilket är fallet och kan kontrolleras hos Skatteverket. Särbon hävdar att de levde under äktenskapsliknande förhållanden ändå. Kan hans hus säljas trots tvisten? Jag ärver viss procent och vill såklart ha ut min del då jag inte ingår i tvisten.Ska också tilläggas att jag har särbon och dotterns fullmakt att sköta dödsboet, detta gavs till mig innan tvisten uppstod. Kort och gott- kan jag sälja huset och ta ut min procent och förvara resterande till dess vi vet om särbon får ärva eller ej? (Ingen vill bo kvar i huset)
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din morfar har avlidit och hans kvarlåtenskap ska fördelas mellan hans arvingar. Detta görs enligt 2 kap. ÄB. Det är endast efterlevande make som har arvsrätt, se 3 kap. 1 § ÄB. Efterlevande sambor har ingen arvsrätt. I sambolagen finns det emellertid möjlighet för efterlevande sambo att ta över en hyresrätt eller bostadsrätt enligt 19 § SamboL, om efterlevande sambon bäst behöver bostads-/hyresrätten och den inte utgör samboegendom. I det här fallet vill din morfars sambo inte ha huset. Notera att är det inte en bostads- eller hyresrätt blir 19 § överhuvudtaget inte tillämplig. Detta innebär att efterlevande sambo inte har rätt att ärva huset.Är det bevisat att den efterlevande inte var sambo med din morfar enligt sambolagen kommer hennes möjlighet att begära bodelning att försvinna helt. Arvingarna kommer med full äganderätt kunna disponera över deras arv, vilket innebär att du fritt kan sälja din andel av huset utan att konsultera med morfaderns sambo.Med vänliga hälsningar!

Arv, adoption och ogiltighet av adoption

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag har tre frågor:Jag blev adopterad som vuxen av min mammas nya man. Syftet var, enligt dom, att ifall min mamma skulle gå bort så skulle han få bo kvar i deras hus. Det var anledningen de uppgav. Vid tillfället hade jag förlossningsdepression efter en svår förlossning med mitt första barn och tyckte inte att jag hade full kontroll på saker och ting.På grund av olika skäl har jag inte haft någon kontakt med varken min mamma eller hennes man på tio år fram tills nu då hon meddelade att hon är döende i cancer. 1. Först nu har jag börjat fundera på vad adoptionen innebär och sammanfattningsvis så har jag förstått det som att när min mamma går bort ärver hennes man allting? (De har tecknat i testamenten att de ska sitta i orubbat bo också.) Alla deras tillgångar kommer från min mammas föräldrar, ingenting från hans sida.2. Kan min mammas man förbruka alla pengarna om han vill? (Dvs. skänka bort och konsumera så att ingenting finns kvar när han avlider).3. Eftersom man inte kan häva an adoption undrar jag ifall man kan ogiltigförklara den med stöd av AvtL Kap 3 30 § eller 33 §?Tacksam för snabbt svar.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Första fråganEn make ärver vid sin respektives bortgång den bortgångnes kvarlåtenskap. Makarnas gemensamma barn får ut sitt arv först vid den andra makens bortgång. Detta kallas för efterarv. Endast om den bortgångne maken har barn från ett tidigare förhållande (s.k. särkullbarn) har det barnet rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död (ÄB 3 kap 1 §).Om en make adopterar den andra makens barn blir barnet makarnas gemensamma (FB 4 kap 21 §). Med bakgrund till resonemanget i föregående stycke innebär detta att du inte längre räknas som ett särkullbarn och att din adoptivpappa ärver din mammas kvarlåtenskap vid hennes bortgång. Det gör i detta sammanhang ingen skillnad att testamentet föreskriver att boet ska vara orubbat – din adoptivpappa ärver ändå allt.Andra fråganSom redogjorts för under första frågan ärver din adoptivpappa din mammas kvarlåtenskap (ÄB 3 kap 1 §). Denna andel ärver han med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att han blir ägare av kvarlåtenskapen med vissa reservationer för din rätt till efterarv. För att ditt efterarv inte ska äventyras får han inte testamentera bort kvarlåtenskapen till någon annan än dig och han får under sin livstid inte heller skänka bort stora delar av den till någon annan än dig. Skulle han göra det kan du klandra hans eventuella testamente respektive väcka talan mot gåvotagaren (ÄB 3 kap 3 § och 14 kap 5 §). Däremot får han konsumera och sälja kvarlåtenskapen. Ditt efterarv omfattar isåfall pengarna från en eventuell försäljning av kvarlåtenskapen.Tredje fråganAdoption är ett offentligrättsligt institut som inte kan genomföras endast på grundval av två samstämmiga viljeförklaringar. Av den anledningen kan man inte angripa en adoptions giltighet med avtalsrättsliga bestämmelser likt de i avtalslagen. Förutsättningarna för att adoptera någon följer av föräldrabalkens fjärde kapitel. Har det förelegat några brister vid adoptionsförfarandet i förhållande till dessa regler kan man ansöka om resning (FB 4 kap 12 §, ÄL 42 § samt RB 58 kap 1 §). Resning beviljas ytterst sällan. Något kortfattat krävs det att domstolen gjort en uppenbart felaktig tillämpning av reglerna eller att det framkommer nya omständigheter eller bevisning som vid tidpunkten för det första avgörandet skulle ha haft en avgörande betydelse för beslutet om det var känt. Därutöver krävs det att det var omöjligt att lägga fram denna bevisning eller dessa omständigheter vid första avgörandet eller att du haft en giltig ursäkt till varför du inte gjort det. En senare vunnen insikt om de arvsrättsliga verkningarna av en adoption kommer inte räcka för att resning ska beviljas.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan en arvinge ta mer än hälften av arvet, när det finns två arvingar?

2020-12-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvet efter våra föräldrar består av bankmedel och två fastigheter som är nyligen värderade av oberoende instanser. Fastigheterna är inte lika värderade och min bror vill ha den med högre värde samt 50% av bankmedlen. Därmed blir värdet av det jag ärver mindre. Han vill heller inte betala för värderingen. Det finns inget testamente skrivet av föräldrarna men min bror säger att de tänkt skriva ett där de gjorde mig arvlös. Vad gäller? Och vad kan jag göra?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).De närmsta arvingarna är den avlidnas barn, dvs. du och din bror i detta fallet (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Du och din bror ska dela lika på arvet, alltså har inte din bror rätt att ta både den högst värderade fastigheten och hälften av bankmedlen, då det skulle utgöra mer än hälften av arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det har upprättats skriftligt med två vittnen närvarande (10 kap. 1 § ÄB). Det innebär att det spelar ingen roll om era föräldrar har tänkt skriva ett testamente, det blir endast giltigt om det finns ett skriftligt sådant. Om du och din bror inte kan enas om hur arvet ska fördelas, kan du vända dig till en tingsrätt som kan utse en skiftesman åt er. Det räcker att en av er begär detta för att ni ska bli tilldelade en skiftesman. Skiftesmannen ska då bestämma hur arvet ska fördelas mellan er. Det är dödsboet som betalar den ersättning som skiftesmannen ska ha (23 kap. 5 § första stycket ÄB).Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Den legala arvsordningen och att ärva företag

2020-12-14 i Arvsskifte
FRÅGA |HejHar en fråga angående ärvsrätt efter mina/våra föräldrar. Vår pappa startade ett företag för många år sedan när vi va små, och vi har alla i familjen varit involverde i företaget på ett eller annat sätt. Sen efter några år som min bror jobbat tillsammans med pappa så blev han delägare i företaget och även mamma var delägare, men nu har bägge våra föräldrar gått bort. Nu till frågan, Är det bara min bror som äger/ärver hela företaget efter vår pappa.? Har inte jag nån ärvsrätt efter min pappa och företaget.? Och hur mycket är min ärvsrätt.?Mvh
Anastasiia Slovak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din bror äger endast en del av företaget och att resterande andelar ägdes av dina föräldrar. Jag utgår även från att det inte finns några testamenten varför den legala arvsordningen gäller. Arvsfrågor regleras i Ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningen Den legala arvsordningen innebär att arvingarna äger hela arvslotten efter en efterlevande makes/makas bortgång (3 kap. § 1 ÄB). Efter den efterlevande makes/makas bortgång fördelas kvarlåtenskapet lika mellan arvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Kan företag ärvas? Andelar i ett aktiebolag kan ärvas. I ett testamente kan det framgå uttryckligen vem som ska ärva bolaget. Om ett testamente saknas ingår andelarna i kvarlåtenskapet som delas lika mellan bröstarvingarna. Det innebär att andelarna i företaget som ägdes av dina föräldrar kommer utgöra en del av arvet. Är företaget ett handelsbolag gäller andra regler. Om en bolagsman avlider ska bolaget genast träda i likvidation om inget annat har avtalats (2 kap. 26 § Handelsbolagslagen). I ett sådant fall ingår eventuella vinster efter likvidationen i kvarlåtenskapet. Detta gäller i ditt fallFörutsatt att inget testamente finns och den legala arvsordningen gäller har du rätt till hälften av kvarlåtenskapet efter dina föräldrars bortgång, det innefattar även andelarna i företaget som ägdes av dina föräldrar. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Fördelning av arv

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Uppdelning arv:1961 gifte sig en man och en kvinna, de fick ett gemensamt barn (1). Kvinnan hade två barn (2,3) tidigare med två olika män. Mannen ägde en skogsgård och kvinnan ägde ett hus vid giftermålet. 1991 övertog barn 1 gården genom gåvobrev/skuldebrev för summan 450.000:- vilket var enligt taxeringsvärdet. Värdet är högre nu. Mannen avled 2018 och efterlämnade cirka 405.000:- som tillföll kvinnan. Hur ska hus, pengar fördelas när den dagen kommer?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur arvet kommer att fördelas när föräldrarna avlider. När man besvarar frågor gällande arv så använder man ärvdabalken, ÄB.BröstarvingeSom bröstarvinge så ärver man sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna delar lika på arvet efter den avlidne föräldern vilket innebär att kvinnans tre barn kommer att dela lika på arvet efter henne (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Fördelning av arvNär man räknar på arv så är det inte främst pengarna man ser till utan andelar. Som bröstarvinge har du en rätt till din andel av arvet. Om kvinnan hade dött innan mannen så hade hennes bröstarvingar kunnat få ut sitt arv, 1/3, direkt eftersom de är särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB).Eftersom mannens enda barn är bröstarvinge till båda makarna så kommer de barnet att ärva sin far när modern avlider (3 kap. 1 § ÄB). När kvinnan avlider så kommer hennes bröstarvingar att få sin arvslott utifrån beräkningen av kvarlåtenskapen som görs. Den avlidna mannens barn kommer att få ut arvet från båda föräldrar då. Eftersom att kvinnan har tagit över hans kvarlåtenskap när han avled så räknar man först ut hur mycket av hennes kvarlåtenskap som kommer från mannen och tilldelar det deras gemensamma barn. Kvarlåtenskapen som sen bara är hennes fördelas lika på hennes tre bröstarvingar.Värdet på kvarlåtenskapen beräknas vid den efterlevande makans död. Det innebär att man ser till värdet på hus och pengar när personen avlider och fördelar arvet utifrån det.SammanfattningArvet fördelas lika mellan de bröstarvingar som den avlidne har och värdet på hus och pengar beräknas när den efterlevande maken har avlidit.Hoppas att jag har svarat på din fråga!Vänligen,

Hur ska fördelningen av lösöre göras vid arvskifte?

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur skall fördelning av lösöre göras till respektive arvinge? Det är 3 som skall dela varav ena delen är 4 barn som ärver sin avlidne fars lott.
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den faktiska fördelningen av lösöre ska göras mellan arvingarna vid ett arvskifte. Regler om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Kort om dödsboDå någon avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes samlade skulder och tillgångar och kvarstår till dess att tillgångarna, efter det att skulderna har betalats, har fördelats mellan de arvsberättigade genom arvskifte. Innan arvskiftet kan genomföras måste dock en boutredning göras. Denna syftar till att närmare kartlägga dödsboets skulder och tillgångar. Dessa ska sedan nedtecknas i en bouppteckning vilken ska registreras hos Skatteverket (20 kap. 1 § ärvdabalken). Slutligen ska eventuella skulder betalas (21 kap. ärvdabalken). Det som därefter återstår av den avlidnes tillgångar utgör kvarlåtenskapen och är det som ska fördelas mellan de arvsberättigade i arvskiftet. Denna fördelning ska göras i enlighet med den legala arvsordningen eller ett eventuellt testamente. Ovanstående förvaltning av dödsboet ska, i första hand, göras av den avlidnes efterlevande make/maka, sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa brukar kallas för dödsbodelägare eftersom de all äger en andel i dödsboet. Av din fråga att döma verkar det redan vara utrett vilka som är arvingar i din situation. Jag utgår därför från att dessa även är dödsbodelägare. Hur arvskiftet går tillArvskiftet är fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap mellan dödsbodelägarna. Som nämnts ovan ska fördelningen göras antingen i enlighet med den legala arvsordningen eller i enlighet med ett eventuellt testamente. Eftersom du inte nämner något om ett testamente i din fråga så utgår från jag att ett sådant saknas. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt arvsordningen.Vid en fördelning enligt den legala arvsordningen fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i en av tre arvsklasser (2 kap. ärvdabalken). I första hand fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den första arvsklassen fördelas kvarlåtenskapen istället mellan de arvsberättigade i den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den andra arvsklassen går man slutligen vidare till den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ärvdabalken). Har en av de arvsberättigade i arvsklassen avlidit och efterlämnat barn så träder dessa i förälderns ställe (med undantag för den avlidnes kusiner, dessa är inte arvsberättigade). Som konstaterats ovan verkar det redan utrett vilka som är arvsberättigade i din situation. Jag kommer därför inte att gå närmare in på vilka som ingår i vilken arvsklass.Enligt arvsreglerna i ärvdabalken ska varje gren inom en arvsklass ta lika stor del av kvarlåtenskapen. I ditt fall innebär detta att de tre arvslotterna ska vara lika stora (varje gren tilldelas en tredjedel var). Den arvslott som ska fördelas mellan de fyra barnen ska i sin tur fördelas lika dem emellan. Arvskiftet är emellertid en privat angelägenhet (23 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att det står dödsbodelägarna fritt att själva fördela dödsboets tillgångar mellan sig i den mån de kan komma överens om detta. Exempelvis kan de kringgå ärvdabalkens regler om arvslotternas storlek. De arvsberättigade kan alltså komma överens om att någon av dem ska få mer eller mindre i arv än de andra. De kan även komma överens om vem som ska få vad av lösöret. Notera dock att det finns vissa begränsningar vid fördelningen av fast egendom (23 kap. 3 § 2-3 styckena ärvdabalken).Kan dödsbodelägarna inte komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas så stadgar lagen att samtliga dödsbodelägare, mer eller mindre, har en rätt att få del i varje tillgängligt egendomsslag (23 kap. 3 § ärvdabalken). Skulle en konflikt rörande kvarlåtenskapens fördelning inte kunna lösas av dödsbodelägarna själva kan de därtill begära att tingsrätten utser en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). Dennes uppgift är att värdera och fördela kvarlåtenskapen vid en eventuell tvist mellan dödsbodelägarna. I första hand ska skiftesmannen försöka hitta en lösning som alla dödsbodelägare kan enas om. Skulle detta inte vara möjligt så kan skiftesmannen göra ett så kallat tvångsskifte. Värt att notera är dels att det kostar att ansöka om skiftesman och dels att skiftesmannen har en rätt till arvode och ersättning för sina kostnader. I det fall någon av dödsbodelägarna är missnöjda med arvskiftet kan detta klandras genom att talan väcks i tingsrätten (23 kap. 5 § ärvdabalken med hänvisning till 17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Detta måste dock göras inom 4 veckor från det att den klandrande delägaren har tagit del av arvskiftet. Arvskiftet kan då komma att omprövas och, om tingsrätten finner det lämpligt, skiftas om.Vad innebär detta för dig?I ditt fall innebär detta att det står de arvsberättigade fritt att fördela lösöret mellan sig, förutsatt att de kan komma överens om detta. Skulle de inte kunna komma överens kan det vara en bra idé att begära att tingsrätten utser en skiftesman för att på ett så smidigt sätt som möjligt lösa dispyten.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,