Arvskifte mellan gemensamma barn och särkullbarn

2021-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA
Mina vänner undrar över vad som händer efter den andre dör. mannen har 2 barn (a, B) med sig och kvinnan har ett barn med sig (c) sedan har de 3 gemensamma barn. (d, e, f).Säg att det är en miljon i boet: 1) Hur fördelar det sig om mannen dör först:2) Hur fördelar det sig om kvinnan dör först:3) Får de barn som inte är gemensamma något efter den person som avlider sist?De delar väl först på boet och särbarnen endast får ut sin laglott?Men den andra fjärde delen. Får de del av den när den andra personen avlider?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer att på ett generellt sätt beskriva hur arvskifte går till då de flesta av dina frågor glider in i varandra och är väldigt lika. Senare kopplar jag samman det med situationen du beskriver. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga.

Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna (11 Kap 3§ ÄktB). I detta fall ska 500.000 gå till vardera make, i och med att det gemensamma boet var 1 miljon.

Som utgångspunkt vid arvskifte ärver efterlevande make all egendom vid den förstes död. Ett undantag till detta är ifall särkullbarn (barn som endast tillhör ena maken) finns, de har isåfall rätt att få ut sin arvslott direkt, såvida inte testamente förhindrar det (3 kap 1 § ÄB). De kan även avstå sin rätt till sin arvslott för att istället få ut den senare vid efterlevande makes död. I sådana fall ärver efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Denne kan då fritt förfoga över tillgången men får inte testamentera bort den.

1. Så ifall Mannen dör först så ärver som utgångspunkt efterlevande make dennes 500 000 med fri förfoganderätt. Här kan den först avlidne makens särkullbarn få ut sitt arv om de vill. De kan även välja att avstå arvet för att senare få ut det när efterlevande make dör. I detta fall har barn A & B rätt till 1/5 vardera av dem 500 000 (det ska delas lika på mannens alla barn 2 kap 1 § ÄB). Resterande 3/5 går till efterlevande make som med fri förfoganderätt får ärva det, för att det senare ska gå i arv till de tre gemensamma barnen (d,e och f).

2. Detsamma gäller om kvinnan avlider först, enda skillnaden är att hon har ett särkullbarn som då ärver 1/4 av hennes 500 000. Resterande 3/4 går till efterlevande make för att senare delas ut till (d,e och f).

3. Den först avlidnes Särkullbarn har rätt att avstå från sitt arv efter dennes död för att senare få ut hela sitt arv efter den efterlevandes död, de har även rätt att få ut det direkt. Särkullbarnen ska som huvudregel få ut sin arvslott från sin förälder som alla andra barn men om ett testamente förhindrar det kan de kräva ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Särkullbarn är alltså alltid försäkrade sin laglott, som utgör halva arvslotten.

4. Ifall särkullbarn valt att inte ta ut sitt arv i början ska de få ta ut sin andel av arvet som tillhörde deras förälder vid efterlevandes bortgång. Det utgör hälften av efterlevandes hela egendom och de ärver sin egen andel av den halvan, t ex barn C ärver 1/4 av hälften av efterlevande makes hela egendom (3 kap 2 § ÄB). Detta för att efterlevande make ärvde hela den först avlidne makens egendom, som utgjorde hälften av deras gemensamma bo.

Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Nähar Abdulreza
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (636)
2021-05-08 Arv när det finns testamente och okänt särkullbarn
2021-04-30 Arvskifte mellan gemensamma barn och särkullbarn
2021-04-30 Vad kan jag göra för att kräva att ett arvsskifte går igenom när en dödsbodelägare vägrar?
2021-04-29 Ärver jag av min moster som inte har några barn eller efterlevande?

Alla besvarade frågor (92064)