Vad händer om någon vägrar att betala ut ett arv?

2020-03-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur gör jag när min pappas efterlevande maka vägrar lämna ifrån sig den summa jag ärvt (bouppdelning o allt klart)? Är ett särkullbarn så jag har ju rätt att få ut arv direkt! MVH
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Om bouppteckningen är gjord och arvskifteshandlingen är godkänd av samtliga arvingar så ska arvet betalas ut (23 kap. 4 § ÄB). Det är sedan den personen som har tillgång till den avlidnes konton som ska se till så att arvet betalas ut. I detta fallet tolkar jag dig som att det är din fars efterlevande maka som har tillgång till kontona och även detta ansvar. Om en bouppteckning har upprättats som hon också har godkänt kan du vända dig till kronofogden och begära handräckning. Hur man gör en sådan begäran kan du läsa mer om på kronofogdens hemsida. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Vem är dödsbodelägare?

2020-03-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Skall göra en bouppteckning efter ett syskon, har inga egna barn och ingen sambo, hen har testamenterat allt till ett syskon, men inget till syskonbarn, skall dessa skrivas med i bouppteckning som dödsbodelägare, de har fått kallelse till bouppteckningen men ämnar inte att komma, har skrivit på kopia på testamentet att det fått information om innebörden i testamentet.Med vänlig hälsning
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga handlar om bouppteckning blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem är dödsbodelägare?Efterlevande make/sambo, arvingar eller personer som ska ärva genom testamente är dödsbodelägare, se 18 kap. 1 § ÄB. Eftersom syskonbarnen i det här fallet inte är arvingar och inte heller är inskrivna i testamentet behöver de inte skrivas med i bouppteckningen som dödsbodelägare. Svar: Nej syskonbarnen är inte dödsbodelägare eftersom de inte kommer ärva något efter den avlidne personen. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du skulle ha övriga frågor är du välkommen att höra av dig till mig på axel.bellander@lawline.se.Vänliga hälsningar

Hur ska arvet fördelas?

2020-02-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min far avled och har efterlämnat ett testamente. Vi är tre bröstarvingar, varav mina två äldre syskon är helsyskon och då halvsyskon med mig. I testamentet står det att all kvarlåtenskap skall delas på oss tre samt mina syskons mamma, dvs 25 % var. De var ej gifta eller sammanboende. Nu är min fråga, kommer det att delas rakt av 1/4 var eller ska vi tre bröstarvingar dela på 50 % och sedan alla fyra på 50 %? MVH
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din far i sitt testamente skrivit att all kvarlåtenskap ska delas på er fyra bör det tolkas som att ni får 25 % vardera rakt av. Man är fri att testamentera så som man vill bara man respekterar sina bröstarvingars laglotter. Om det inte hade funnits något testamente hade ni tre bröstarvingar ärvt 1/3 vardera, dvs 33 %. Er laglott utgör hälften av det, dvs ca 16.5 % vardera. Detta är en säkerhet för bröstarvingar för att motverka att de blir utan arv. Det som inte utgör bröstarvingarnas laglott är man fri att testamentera över som man vill (7 kap. 1 § ÄB).Eftersom testamentet föreskriver att ni ska dela all kvarlåtenskap mellan er fyra innebär det att ni ärver 25 % vardera. Det inskränker inte på er laglott (eftersom 25 % är mer och mer fördelaktigt än er laglott på 16.5%) och är därför ett godkänt testamente i det avseendet. Som du beskriver i din fråga så bör testamentet tolkas som att ni ärver 25 % vardera "rakt av". Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hjälp med arvsskifte

2019-12-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Var kan jag få hjälp med arvskifte då syskon ej är överens, jag behöver detta för att kunna avsluta min fars konto (inte mycket pengar ca 16000kr) Kan kostnad för arvskifte betalas med pengarna som finns på kontot?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Boupptäckarna brukar ta ut sitt arvode ur kvarlåtenskapen från den avlidne, alltså smidigast i ert fall från kontot.Det låter som ett relativt enkelt arvsskifte om det endast är medel på ett konto som ska delas ut och kommer med stor sannolikhet inte bli särskilt dyrt. Hjälp med det kan ni få på de flesta familjebyråerna men även här på lawline genom att ta kontakt med en rådgivare.Hoppas du fått svar på din fråga.MVH

Partiellt arvskifte

2020-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är 5 dödsbodelägare. Måste alla vara eniga om ett partiellt arvsskifte?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Partiellt arvskifte innebär att endast en del av den avlidnes tillgångar delas ut till dödsbodelägarna. Den andra delen med egendom får ligga kvar i dödsboet. Partiellt arvskifte kan exempelvis bli aktuellt när det finns obligationer och dödsbodelägarna vill kunna dela på vinsten under några år. Det kan även bli aktuellt om personen som gått bort drev ett företag. Då kan dödsbodelägarna välja att först upprätta ett arvsskifte över de tillgångar som tillhörde den avlidne för att sedan göra ett slutligt arvskifte när företaget blivit avvecklat. När arvingarna har kommit överens om hur dödsboet ska fördelas ska man skriva under en arvskifteshandling. En sådan handling måste göras när det finns mer än en arvinge. Alla arvingar måste alltså vara överens. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvskiftet ska ske kan tingsrätten utse en skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få dödsbodelägarna att åstadkomma en lösning i samförstånd. Misslyckas detta är det skiftesmannen som självständigt kan bestämma hur arvskiftet ska gå till. Enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken ska en skiftesman utses av rätten efter begäran av en dödsbodelägare. Det räcker att endast en ansöker om detta vid den tingsrätt där den avlidne var folkbokförd.

Vad händer om en dödsbodelägare inte skriver under arvskiftet?

2020-03-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag är dödsbodelägare och undrar vad som händer om en annan av dödsbodelägarna inte skriver under arvskiftet. Måste alla skriva under för att arvskiftet ska gå igenom? Vad händer om så inte sker? En av dödsbodelägarna går inte att få tag på, det är oklart om det är pga sjukdom eller ointresse. Väldigt tacksam för svar!
Axel Bellander |Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Eftersom din fråga handlar om ett arvskifte blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Måste alla skriva under för att arvskiftet ska gå igenom?För att ett arvskifte ska gå igenom måste alla skriva under handlingen ja, se 23 kap. 4 § ÄB. Vad händer om personen inte vill skriva under?Om en dödsbodelägare inte vill skriva under arvskiftet kan en annan dödsbodelägare ansöka om en skiftesman hos domstolen, se 23 kap. 5 § ÄB. Detta kan ni göra här. En skiftesman hjälper till att fördela arvet om dödsbodelägarna inte själva kan komma överens och kan alltså fördela arvet utan att dödsbodelägarna behöver skriva under. Det är dock bra att känna till att kostnaden för skiftesmannen betalas av dödsboet.Det bästa vore alltså om ni kan få dödsbodelägaren att skriva på arvskiftet, men om detta inte går bör ni ansöka om en skiftesman som hjälper er att fördela arvet. Hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du ha ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till mig på axel.bellander@lawline.se.Vänliga hälsningar

Hur kan man sälja en fastighet utan en dödsbodelägares samtycke?

2020-01-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har några frågor som gäller fastighet i dödsbo som jag vill vara helt säker på inför arvsskiftet Fastighet 1 - I dödsboet finns 9 dödsbodelägare och två fastigheter som ska säljas. Fastigheterna är värderade och klara för försäljning och det finns intressenter. - Problemet är att jag har fått klart fullmakter för 8 stycken av dödsbodelägarna men den 9:e har psykiska problem och jag har sökt honom i ca 4 månader både via post, rekommenderat brev, telefon och hembesök för att få en underskrift men jag får inte tag i honom. Jag har kontaktat hans bror för att få hjälp men han har inte heller kommit någon vart. - Kan jag på något sätt sälja fastigheterna genom mäklaren utan hans fullmakt? Fastighet 2 - Dödsbodelägare är 3 myndiga barn med en tidigare hustru de bor alla på annan ort och en nuvarande hustru/änka. Den tidigare hustrun (de skildes för ca 15år sedan) bor kvar i huset som den avlidna äger till 50% men han har inte betalt något på huset de senaste åren vad man vet. Mannen som avled har ca 300 000kr i skulder som inte täcks av dödsboets banktillgångar så han skulle behöva ha ut sina 50% från huset. - Hur går man tillväga för att få ut dessa tillgångar? Kommer hans söner att gå helt lottlösa ur detta?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Fråga 1: Försäljning av fastigheten kräver total enighet Rörande dödsboets förvaltning, dvs alla åtgärder som leder till dödsboets avveckling, så sker denna gemensamt med alla dödsbodelägarna (18 kap. 1 § ärvdabalken). Innebörden av detta är att varje åtgärd rörande dödsboet kräver alla dödsbodelägarnas samtycke. Ett undantag till detta är om det handlar om brådskande åtgärder som inte utan risk kan uppskjutas. Ett exempel på detta kan vara en hyra som snart kommer att förfalla till betalning eller en vattenskada som måste åtgärdas för att inte förvärras. Det måste således handla om åtgärder som är nödvändiga för att rädda värden i boet. Att sälja en fastighet enbart för att det är det mest fördelaktiga sättet att sedan kunna fördela pengarna till dödsbodelägarna vid arvskiftet är alltså inte tillräckligt, utan det krävs för det första att det är brådskande och för det andra att värden riskerar att gå förlorade. Att man har en potentiell köpare som är redo att köpa fastigheten räknas i normalfallet inte. Boutredningsman kan av rätten få sälja fastighet trots oenighet Om en av dödsbodelägarna har psykiska problem och inte går att nå får man ansöka om boutredningsman hos tingsrätten. Denna ansökan kan göras av en dödsbodelägare (19 kap. 1 § ärvdabalken). En boutredningsman har vissa befogenheter att vidta åtgärder rörande dödsboets förvaltning, och i fråga om försäljning av fastigheter kan en boutredningsman i avsaknad av alla dödsbodelägarnas samtycke välja att begära hos en tingsrätt att fastigheten ska säljas (19 kap. 13 § ärvdabalken). Vad som krävs för att rätten ska medge tillstånd har berörts i ett antal rättsfall. Det krävs numera relativt starka skäl, exempelvis i form av att dödsboet måste frigöra medel för att betala av skulder (se NJA 2009 s. 90). Enligt ett hovrättsavgörande är omständigheten att ingen av dödsbodelägarna använder fastigheten som bostad och att oenigheten mellan dessa pågått under en lång tid efter dödsfallet, något som talar för att tillstånd till försäljning ska ges. Skulle rätten inte medge en försäljning av fastigheten återstår det för boutredningsman att skifta arvet på så sätt att alla dödsbodelägarna blir delägare till fastigheten (23 kap. 3 § ärvdabalken). Dödsbodelägarna kan i sådana fall genom samäganderättslagens 6 § ansöka hos rätten om att fastigheten ska auktioneras ut, alternativt klyvas enligt 7 §. Du kan alltså enbart sälja fastigheten utan alla dödsbodelägares samtycke om du är boutredningsman och har rättens tillstånd. Fråga 2:Samäganderättslagen reglerar det gemensamma ägandetEtt dödsbo ska förvaltas av dödsbodelägarna med mål om att boet till slut ska avvecklas, som nämnt ovan. Med detta menas att skulder ska betalas och att boet på övriga sätt ska förberedas inför skiftet (18 kap. 1 § ärvdabalken).Om det inte finns något avtal mellan den fd hustrun och den avlidne är det samäganderättslagen som reglerar deras gemensamma ägande. Eftersom exmaken i det här fallet har dött, är det dödsboet som äger 50 % av fastigheten. Dödsboet består i sin tur av de tre sönerna. Skulderna måste betalasEftersom dödsboförvaltningen, som står under sönernas ansvar, ska verka för att dödsboets skulder bland annat ska betalas, innebär det att i det fall medel inte finns för betalning av skulderna återstår det att sälja egendom. Fastigheten kan därmed komma att behöva säljas, vilket kan ske genom att dödsbodelägarna ansöker om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion i enlighet med 6 § samäganderättslagen.Skulle de inte göra detta, och därmed inte betala av skulderna, kan de inte skifta boet. Ett eventuellt skifte trots detta kommer att gå åter (21 kap. 4 § ärvdabalken). Borgenärerna (de som den avlidne är skyldig pengar) har också möjlighet att i vissa fall ansöka om boutredningsman, om deras rätt kan anses vara i fara. De behöver då bara visa på att det finns en risk att de inte kommer få betalt ut dödsboet, exempelvis för att dödsbodelägarna motsätter sig betalning eller för att de inte är villiga att försöka få fram pengarna. En tillsatt boutredningsman skulle då kunna vända sig till rätten för tillstånd att påkalla försäljning av fastigheten på offentlig auktion, med hänvisning till att det behövs för att skulderna ska kunna betalas i enlighet med vad som sagts ovan. Huruvida sönerna kommer gå helt lottlösa ur detta beror på om det finns några tillgångar kvar efter det att skulderna betalats. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se! Vänligen,

Kan man polisanmäla en person som försvårar ett arvskifte genom att vägra delta och samarbeta?

2019-12-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag företräder ett dödsbo efter min svärfar.Det finns en bröstarvinge min man och sen finns det 3 st barn efter en avliden dotter till min svärfar som var halvsyster till min man. Jag lyckades få tag på alla 3 och de sa att skicka alla papper du har så skriver vi på. De har aldrig träffat sin morfar. Jag skickade fullmaktspapper för banken och en arvsavsägelse (de får ju sin laglott naturligtvis). De ville inte ha något med det att göra. 2 st skickade tillbaka allt. Nr 3 skiter i allt. Han hämtade inte ens ut det rekommenderade kallelsen till bouppteckningen. Bouppteckningen är klar och stämplad av skatteverket. Jag har skickat kopior till alla och även en arvsskiftesblankett där det slutade med att de här 3 skulle få 124 kr vardera. Nr 1 och 2 har skickat tillbaka hur de vill ha utbetalt. Till saken hör också att eftersom nr 3 inte skickat tillbaka sina papper så har jag inte använt nr 1 och 2 arvsavsägelseblanketter heller. Som ni ser är det inte mycket pengar det handlar om. Men hur gör jag med nr 3. Vi måste få ett avslut. Jag har försökt att påtala att en skiftesman kostar pengar men han bryr sig inte över huvutaget. Jag känner mig helt tom och förtvivlad. Jag vill polisanmäla honom för försvårande av skifte. Går det? Snälla hjälp
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arvskifte är vad man kallar en civilrättslig angelägenhet. Innebörden av begreppet "civilrätt" är att det är en sak som det är upp till privatpersoner att lösa. Staten blandar sig alltså inte i, och därmed inte heller polisen. Av den anledningen är det inte heller ett brott att försvåra ett arvskifte. För att få ett avslut måste ett arvskifte genomföras, vilket utgörs av en skriftlig handling som skrivs under av alla dödsbodelägare (23 kap. 4 § ärvdabalken). Går inte detta att få till stånd kan en dödsbodelägare ansöka om en skiftesman hos domstolen, som i slutändan kan genomföra ett tvångsskifte. Kostnaderna för skiftesmannen ska betalas av dödsboet (23 kap. 5 § ärvdabalken). Finns det dock inte pengar i dödsboet blir det i slutändan dödsbodelägaren som får stå för kostnaderna. Att den dödsbodelägare som gett upphov till situationen eller varit extra besvärlig under skiftesprocessen ska tvingas betala hela arvodet verkar inte vara möjligt i fråga om tvångsskifte, vilket innebär att det tyvärr inte tycks finnas några konsekvenser för en person som vägrar vara samarbetsvillig vid arvskifte. Vänligen,